I LAHOLMS TIDNING. beskedet. fick nade "att "en" sådan "konferens inte hade någon uppgift att fyl- la. Den;är, från början dömd att bli, en; överflödig tillställ- ning, sade. han, es : ministern använde så . mycket ”tid.. att övertyga sig Y själv och riksdagen om det orhöjliga 1 att ordna en run a bordskonferens att "hah i' själ - va rverket därmed. bevisade” 8 ” "inte att ena arbets- givare: öch löntagare eller: pro dircentör! ch konsumenter ' om en samlad: ekonorålsk ” stabilise- "ringspolitik, framhöll hr. Sträng. Hur kan han veta det; utan, att ha försöktt a Co os ch "I själva . verket är det väl så att om "löntagarna vid en. sam- « Jad ö rläggning - om, 'samhälls- ekohömin kan få garantier för "att deras inehöjningar kommer att behålla” . kan -de nöja sig med e något |. ” räindre årlig höjning”. "skriver Ni "Många faktorer har medverkat till att de dominerande affärs- bankerna fått så stort inflytan- , de inom näringslivet; Företagens öjligheter att själv- sina :, investeringar har. blivit mer ; markant: sedan , shitet' avi 50 talet. Kreditinstitu- "ten har, snabbt - övertagit rollen . av "företagens t-huvudfinansiärer och. bankerna har :samtidigt som |” a denna: process: fortgått varit måä- na "om att genom. direkt: repre: sentation, i: företagens 'styrelser syhe "att. få fram en stabiliseringspolitik, Det » centerledaren Gunnar; ; Hedlund av finansml- nister: Sträng I riksdagens "eko- nomiskä : debatt, Hr' Sträng me- "sitt reella "värde 'så | "eme SEDAN I. (NGE HAR DE FYRA "at som ann rs bllc. fallet. Nu gäl ler; det" för alla ' grupper. att hugga; till- så mycket som 'möj- ligt1 vetskapen. att nästa "år är -ändå” pengarna. värda -mycket ”mindre: än de är: idag... Inflationen :- och : 'penningvär- desförsämringen hör till våra allvarligaste” ; -samhällsproblem. Svårigheterna att bemästra dem är många och stora. Detta beror framförallt på att' det” inte”. är politiskt. matnyttiga”. atgärder som erfordras för; att: komma tillrätta. med "problemen.Y Det fordras. : istället ; "åtgärder - som kan te sig avskräckande för "en regering som inom några” må nader; "skall: möta ”väljarkärens | dom. Det; ; skulle då. Kanske sig lättare att: gå. fram. enskommelser bakom vilka alla berörda. parter -— de "politiska partierna. inräknade — står ent du: :- med: örenaflönen och pen.. : ningvärdesförsämringen, sade-hr Hedlund "len. replik till. finans” I ting annat... -heller”. i I de :mältider, > a. | klipska: män provsmakade många ia Kostens' störa variation. "Somliga människor: har en dum yana: alt: inte :bry. sig :om; eller 'att låtsas att de iInte'bryr sig, om..vad .de äter. Och männi- skor som inte bryr 'slig om vad de äter: bryr sig inte om .nägon- Så sade dir Johnson”; och ' satte "därmed - mat på dess. fätta plats. -Man: bör nog ha. aktat .sig.för'att säga emot honom, ty han var inte bara en svår motståndare 1 en dispyt utan också: en : kunnig 'Ayrkare av, .brit- tisk. mattv sgoe ': Långt. efter det att "den" store mannen gått ur tiden — och han borde kanske ha gått ännu längre i sitt försvar. för bordets :delika- tesser .-— råkade brittisk kost ut för en ganska. besk-kritik; som' 1 sin tur. ledde" till" att, 'britterna började " urskulda sig: för "nägra av ' gina , utmärkta ' traditionella rätter” Det var underydenna' sorg: liga" period som Somerset Maugh- ham "yttrade: » -”Om "man: vill äta god "mat i. England, mäste” man äta: frukost tre ”gånger om da: gen”... även.:om -det. var. sant. dä, är; uttalandet - absolut inte', till- lämpligt I väri agar. Den: eng- elska frukosten :och förblir en av världens: mest; tillfredsställan- men :; många" utan tmärkta rätter. har åter : intagit. sina. "rätta . platser blånd : de "större: 'gastronomiska upplevelserna; ; vävt ;. Om :det. trots: allt” råda vivel öm” detta: påstående” sopades :de undån 7? vären :, 1965, när. Federa- tion "Internationale de la :Presse » | Gastronomique' 'et 'Vinicole höll sin årliga. kongress i” Storbritan- nied..' Dessa, kunniga och "mycket motsägelse". tråditionella; : maträtter, : både..1 Kondön : och landsorten "och : var utan”. tvivel: iimponerade: och' i vissa : fäll — förvånade - Ett. betydelsefullt .:'evej emang Aga: Spå, rygg i sanden och, Åtioner folk över. hela: världen still tt ; |under i kongressen, var den fest- måltid. som British. Tråvel Åsso- ciation” och" British. Farm Produ- ce. "Association "bjöd : på, ; + Och nu ger: dessa två örganisa- "rä "Pick ra dish”, Txpartorna har. satt samman ' en rdbruket, men för. att lista på: tolv. rätter, :som : de" an- sett "vara /de:. bästa. och 'för :de tävlande gäller det att välja Sex nens. ilerlåg I för briftisk mat - hjärtan och berikade värt blod”. Det är en rätt som vid blotta tanken därpå, har fått, många stora män att utgjuta sig I lov- ord: William Verral, som utgav en "berömd, men kanské numera ham ple. (kalv- och "skinikpaj) serverad .med en knaprig sallad till — ännu en rätt på listan, och två lokala, rätter som fått 'inter- nationellt 'erkännande är: Lancas- hire hot pot och Irish stew. Men |” man får inte glömma den utsökta eken. serverad med mynta- glömd kokbok 1759, . berömde ”den gamla ' goda, Iska 'ste- ken” för "dess skönhet och, ut sökta smak”, "” oe Oxkött uppträder tvär gånger till på listan, saltat och kokt 'och serverat med morätter och ”dump- lings” (en slags .klimp), på.,ett sådant sätt att det blivit en älsk- lingsrätt ' bland: cockneys 1 ' Lon- don; : Den” andra . värlanten ,, är biff. och njurpaj, en'avi d:r John- sons favoriträtter. som fortfaran- de , serveras : på .. hans ' stamkrog, The ' Old ;' Cheshire . Cheese, . där den. gamle; herrns: porträtt : hänger så 'ått. han. har: god! utsikt över matgästerna,. + Doktorn . satte stort det: brittiska värdshuset, (”en stol på "krogen är:den mänskliga gläd- jeng tron") och , det. gjorde, också Charles Dickens, som medan han bodde i'Broadstairs' brukade "äta en kraftig lunch och sedan ta.'en promenad -på.'ett 'par. mil-eller så”. Skall man vara ärlig:känner man :sig knappast, i stånd.att gå bi och. Njurpaj, och Dickens sa själv att. "han ibland föredrog : att; ”lig- god; bok”. » På: ett värdshus :kan. man vara : säker ' på att:få:en god.veal and '/ sås, stekt unganka fylld med en blandning” av salvia och lök och ”pease pudding .and boiled' bacon — en. motsvarighet till våra tors- dagsärter 'med: fläsk. Man "kan inte göra upp en lis. ta på”. brittiska maträtter utan att” ta' med; grouse; (ripa) ”skju- ten 'de skotska :hedarna och skotsk lax med, sallad. En "annan ädling” av” fisksläktet 'är'' Dover sole — 'slätvar, grillad, som" sä- kert får en hel 'del-röster. Även om... Bernard . Shaw 'ut- tryckte"; sig något cyniskt I ”Man and Superman”, när' han sa att ”den enda 'sanna kärleken är kär- leken till mat”, så råder det Ing- tresset för verkligt god- mat har aldrig varit så stort som just nu; Brittisk mat behöver inte tigga beröm längre, men 'när tävlings- tiden för ”Pick'a'dish”-— "Välj en rätt”: utgår. 30 september : är erna: kommer ' att visa en förtrö som Jåter tala om sig. +: När. allt: kommer omkring: så visste ' gångna seklers vise. män vad det: var: fråga. om. ” " Marc. Kemmis, levs, av de flesta ;eleverna i "sko lans högsta: årskurs som » lagom krävande och de har, en positiv inställning till: "skolarbetet, fram- går.det av en" undersökning som redovisas ; i tidskriften ; Skolvärl- den. Den. har: gällt olika attityder hos” :2 900 elever; i årskurs 9 -i grundskolan.” förd av - lärarhög: skolan 'f..Malm "Man "fann. vid: slutet: avi ; |det. svårare att'hävda sig. Note- ot tast ommter > dåreftér labora- tion, därpå grupparbete och sist arbeta ensam”, På alla praktis- « linjer .. ligger. 'grupparbetet högst. varefter följer den lärar- ledda lektionen, +. : : Undersökningen > visar. vidare bl. a. att elevernas egen uppfatt- ning av, skolarbetets , resultat of- tast är: optimistisk, "minst; dock på de. teoretiska linjerna och särskilt, där ' konkurrensen ” gör ras-kaän också att eleverna i hög grad jokar extra undervisning, et tvivel om att:det allmänna in-|' det "sannolikt att: tävlingskupong- ce erideomröstning för. brittisk kost H Inflationen "verkar nämmände på näringslivet och "den ger' ock- så på;sitt.sätt utslag 1 form! av minskad eller i: varje fall stagne- rad konkurrenskraft. Med en re- gering som' anser, sig "tvingad! att tillgripa regleringar " och ''. kontroll och begränsa den "ekonomiska fri- hete, kan man: inte ' begära” att företrädarna för näringslivet skall vara särskilt på alerten, En smy- gande olust blir ' följden om 'nä- ringslivet icke får tillräckligt” ge- :I hör: och förståelse från regering- ens sida "när" det "gäller initiativ och frisk "satsning. fd kora a HD. En skattehöjning efter valet — det 'enda -regeringen. tycks ha i bakfickan ändrar inte på:in- trycket, ”att."regeringen' 1. stort sett förblir:passiv, I... Hö i . Sydsvenska Dagbladet. Närlngslivet har ofta liknats vid en stryktålig åsna: Och"nog har ' vårt . svenska näringsliv.; vi- | sat sig. ovanligt stryktåligt. Men lika litet som en åsna kan :full- göra” en. tålmodig” och effektiv” ar- betsuppgift utan näring, lika” litet : kan: vårt” näringsliv bli lönsamt och därmed effektivt. utan själv- | finansteringens . livstvande .Kiksdagsman Bengt "Sjönell I Svensk Inäustritidning,” Mycket har.« visserligen. gjorts inom åldringsvårdsområdet i vårt "Hand undér:; 'de senaste årtiondena men”. det planeras, Bekämpning. av. möjligheter; "Hill: öppen värd i till värd 1. den invanda hemma- miljön — utökas mycket kraftigt, Här släpar välfändslandet” Sveri. ge efter mänga andra länder,- Öm ' inte. statsmakterna och "de polt- tiska instanserna inser sitt an. svar :kommer situationen "att bl direkt "ohållbar : inom något år. tlonde. Redan 1 dag är den, som sagt, längt. Ifrån ct iNlfredsställan-. de, SN TN RLF tidningen, | en SY nga bandet mellan. allmänhetens. krav" på service och” bankernas "eget behov av. -lördagsstängning, Inte så att något bankkontor kommer att hålla öppet på lördagarna för ders skull = det finns" gränser et för reformviljan även på det häl.. let — utan så att sparbankerna' tänker. som 1 bankernas ställe på ett en- kelt sätt betalar ut'pengarna till kunderna.: Automaten är för. när- varande. under utveckling i Ame- rika, men kån.. väntas hit' redan nästa' år. vores dagsautomaten ”— om den fun- gerar hyggligt och "placeras ut i tillräckligt stor” omfattning, kan de. kanske. hålla stängt de andra också... ” räcker inte. I Framför allt måste - några hundratusen checklönekun-' "införa , en. kontoautomat. - vi | förmodar att bankerna är. . Jentusiastiska . inför den nya lör. veckodagarna ; Dagens Nyheter. : för sina ”egna' utlandsresor. Det är "så nyttigt för deras :allmän-. bildning, det vidgar deras "vyer; när herrskapet i : ; Riksdagsmännen : «anslår pengar upp - -Ere& g än; g er' sår mycket pengar, som' - ”Bankvärlden håller tydligen - på : Jatt ändra uppfattning. öm sam ” spinnkvalster —;' möjliggjort : genom. köp "av I av... de” godaste” rätterna” och: att ämnena .- de behagat- anslå” till sf" egen ” stora. aktieposter i företagen — ' se, till att tillgängliga "resurser blivlt' utnyttjade på bästa”sätt. Våra. storföretag kontrolleras 'i dag. nästan utan undantagi av ”de 7 stora” inom” affärsbankrö-' rélsen.' Genom ' ökad ' internatio- nell ' konkurrens - på områden som sedan länge tillhört landets . råest, produktiva näringar har fö- ”retageri fyligats att på olika sätt . samarbeta, t nkdirektör Tore : Browaldh - spår att - Handelsbankens . kon- cerfibalans- Spå 13,5 miljarder skall stiga? till 23 miljarder 197' "Vad, Browaldh" härZsagt" derstiyker; j antagandet'; att aff: bankerna ' så småningom kal - mer att dominera 'Vårtsnö liv helt, och fullt." För 'so ”mokratin: 'kan derina”utveckl inte? enbart "ses med -”tillfreds- ställelse — även om ,strukturra: tionaliseringen härigenom” skyndas — utan .man. bör, I e lighet med vad som. sägs , i. par-. tiprogrammet ' studera , på "vilka vägar bankernas ökade :domi- nans”inorh, näringslivet kan mot: | verkas, för att därigenom stärka den. demokratiska kontrollen av. besluten" 'öch. skydda dén” en: / skilde konsumenten. Ett sätt, att tillgodose sistnämnda krav vore vatt öka den statliga företags- sektorns effektivitet samt att ny- 'etablera företag inom . branscher med - monopolistiska tendenser och/inomi ömråden som i framti- "den" kar komma ' att vara ytterst expansiva, : möållan "banker och stat ser ut > att. bli ofrånkomliga, anser Ny Tid, | . HYSTNRISK. PRISMEDVETEN- + ;Det -är underligt att. konstate- ra:..den nästan: hysteriska ' ”pris- medvetenhet”, som uppstått '— "sedan de nya avtalen träffats. Höjningat är något som bara får förekomma när det gäller lö: ner och 'inte när det gäller va- ror; skriver tidningen F öre "tagar é vr : se NU 'senast har en del prismed- vetna-”människor tyckt sig kons- . tatera,: att den ' höjning av lös- nummerpriset med en. femöring, som €n del tidningar ansett sig tvingade: vidtaga, är något upp- -rörande och hemskt och kanske rent' av'är en följd av konkir- rensbegränsning på : området. Näringsfrih skall. undersöka förhållandena. « Fortfarande grasserar. litiska «dagordningen. - I det här landet, där så många av både, över-. och undersåtar - älskar. subventlonssystemet, har - Nman känske nu ' fått en möjlig- "het att:slå två flugor-i en smäll, d. Vv.,s; att samtidigt lösa pro blemet med prishöjningarna och presstödet. Tidningarna Häggs » att inte höja sina lösnummerpri- ser och i stället subventioneras tidningsköparna med en fem- öring per köpt tidning. Det är ju ingenting annat. än " planhushållning. sen É irfattarna' vill erfordras: "förutsätta "antingen omfåttaride i expröpriation - och/eller" "inlösen "äv fastigheter eller: eri hår pris- | "press z av" konfiskatorisk börd.” Här "sticker; :den.. tiska .bockfoten: att> döma "har: dé" blä. "räknat . med >radikalt - nedpressade åjord- två,” egen favor = Tävlingsblanketter "kan erhållas på ;resebyråerna” eller: på" Brittis- ka ' Turistbyrån; ”Målmskillnadsga- fans 40,,. Stockholm 'C. "Belöningen = "tre : tvåveckorssermestrar för :Storbritannien.: N 2uDe "tolv rätterna, : utvalda av . att; hr; .Gulbrandsen och; en), Detta är,en.sak, En an: | kraftmö ningar . tid- " ningsdöden och frågan om pris- stöd är inte avförd från den po- beck" "med" en : dylik”. ”prispolitik får. se sig om” på månen efter de rationella, jordbruk som” alla pro: "Bressivay "krafter". skyllec kunna ökas - 'med,; 4; -mil; 7Jjarder: kr. ”gen den nedskärr ning av: "jordbrukets: volym och radikala” "förändring" av ktu gamla, när: de sjuka, och ofärdiga.” - Alderdomshem”., , och . vårdinrättningar räcker inte till; intagningsköerna”. blir orimligt långa. Personalen. räcker heller ' inte' eftersom de unga ”skyr' de tunga och 'dåligt';betalda 'vård- yrkena. Rapporterna från läkare . och: soctalvårdare' som ;arbetar . blarid, våra gamla är: upprörande "Mats "Pers i Nori "dém som sökt slå larm" i 'dessa frågor, På" sin? ;erfarenhet'. byg- ger dessa: siffror: av 100 sjuka åldringar, . 'som måste skötas: i fnemmet,. måste 43. 'ha: passning " dygnet runt och minst två gång: er. var natt och 27 av. dessa sköts av anhöriga som själva är 70 år .eller äldre; Det: "förekommer att s sjuka - åldringar dör under upp! rörande” förhållanden, liggande i trasor 1 sin egen smuts och stin: Kande: av: liggsår, och kallbradd. Det finns. inte: vårdplatser, värd- och tillsynspersonal.” :'; Detta' -är situationen ?på 'ömråde” i. dagens ”kösamhälle” Det går inte längre att "låtsas: att det” där Kommer” ”att. reda upp sig”. Det är nödvändigt att . partier och, politiker och andra ansvariga .;.ser verkligheten > i ögonen, 'och söker sig fram” till: . praktiska och genomförbara åt! gärder. em (v. I ästerbotten NO Kurirne mu st ö llika "nobel rätt nu som deh eh expertjury är alla sedan länge omtyckta favoriträtter, som ”all- Ttid” fått beröm;jöoch. det kan: inte” ha varit lätt: att bland .det stora | a urvalet beg nsa': antalet ; till en: dast tolv. Först nödvändigtvis nummer tävlande — står - h' " mör; na "egen: artikel... ä för "flera hundrå år sedan, a |" För” tre” hundra: år! sedan, "Jul dagen . :1666 "skrev Pepys' i: sin dagbok; 7 ”åt ” stekt”, och; Fielding, , som: skrivit ”T .Jones' talar om, ”en jä Stbiff som. "förädlade våra | i svenskt jordbruk! | Ses . :Jordbrukets' ”traktoranskaffning > blev" under förra året av" betyd- ligt större” ömfattning : än” 1964, "Till: :jordbrukare "levererades: så- lunda: 12.277 träktorer” mot: 11.023 år , 1964: Leveransvärdet . ökade från” 212 till” 258 miljoner kr —- omsättningsskatteri inräknad." Från 1955:-har-: traktorleveranserna” va-' rit ' tämligen .. stabila :—: cirka 11.000 per år "med undantag för år 1960 (9.385), 1963 (12, 004). och 1965 ' (12.277),” enligt en ” under: sökning ..av .' Jordbrukets” utred: | ' ningsinstitut refererad".i. senaste numret "av... RLF-tidningen.. Leve: ranserna under: 1963 och. 1965. vi sade en dragning ' uppåt,: vilket kan stå i samband smed stora be- hov” av” ersättningsanskaffning' på grund /av--de. omfattande, leveran«: serna. i. början 'av 1950-i talet. Om så. är fallét skulle nedgången un- 1964 ” ha varit tillfällig. Un- "den, "mekaniserings- av. 1950-talet låg Ärsleveranserna betydligt. högre; ett år. överskreds. -15.000. Diesel- traktorerna" ; digt. "leveranserna. går mot större traktorer. Det ge nomsnittliga . hästkraftsantalet för |. 19657 ärs Jeveranser var' 41,2. '. ' Traktorerna' -har tidigare" svarat | ' för. i det närmaste hälften av de årliga ;leveransvärdena. för . jord- bruksmaskiner, Andelen-'har une rs der 1960-talet . minskat och 'ut-| ' gjorde" 1965 cirka 39 procent. Antalet traktorer . i drift, inom t jordbruk: och .kombinerade , jord-]” bruk/skogsbruk kan nu. beräknas till cirka 170.000. Det är knappast troligt att traktorbeständet.. nu kommer. att.” ytterligare: utökas. Visserligen" kvarhålles , måhända äldre traktorer i, jordbruket för specielia . ändamål ' i ökad omfatt- ning .—' man går. över till. att hålla” två traktorer mot. tidigare jen —' men samtidigt måste struk- : turrationalfseringen . minska be-|- .hovet.' vid nuvarande teknik kan -antalet "därför" "knappast väntas av--tgod . : högrev, ]- ' dominerar ' fulistän- | 7 Utvecklingen |” som skedde” efter. 'ärskurs. 8. Det- ta” innebär givetvis inte" satt? om- en" fördel 'i' flera "fall: yt alla.. som "vill. 'läsd "går: klass”” och ””Det "är alltid brå? att blifav.: med -älla : söversittare;som tror 'att .de'.är någonting”. : Följande . slutsatser "kan... Altgt tidskriften" dras, av; de” funnatre- siultaten: På den teoretiska sidan iga "linjer-och kön "lektion + föredras "andra ” alternativ. JF: .t speciellt : och främmande språk. Ett ' .Batagligt” positivt = intresse för 'sk olämnena ' har. kunnat på- vidare” för” övningsämnena. utom musiken" och;för 'de' flesta karak: tärs- och yrkesämnena; Växlingar mellan. positiva: och negativa: om- dömen ' kunde ": konstateras -för svenskan, orienteringsämnena, och | ”kristendoniskunska- t matematik z visas föl matemåtik och 'engelska, s ggen av > ”rött spinn” har hu börjat kläckas på frukt- Alnarp. Kläckningei är r: liksom i fjol. "Lämpliga, speciella. spinnmedel för "bekämpning. i samband med vinteräggens kläckning är Nagit, Animert V' 101, Endosan och. Era- dex, Nagit-och 'Animert -.V' 101 kan "sättas - in v vid : kläckningens |? början,.: vilket ' är. fördelaktigt ur den synpunkten att, ju tidigare en besprutning kan utfö dare] stiga” ytterligare. Sir värje" fall inte väsentligt. -. : nd N + rn Det. är är i mager kost socialdemokraternas ””Jandsminister”. 3 . de. svältande- folken i världen vyvidgning,; - då må det vara den enkle , medborgaren tilätet att erinra. herrskapet'. om : att de-sär svenska folkets, "valda ombud och att det. i .déras, uppdråg också in- går :att ” föregå alla, -som har med allmänna" meder ätt skaffa, med . t[lians, 'hr statsrådet och" kand suppleanten / s : oemotståndligare . än. att” - | kärlek; - -| ra. i. inbördes : hedersbevisning. : tryck: latt vi också Ining, Jom, Kristus .i vårt a; Jen dag fördöma ; vara - --klädda; r jatt” man; säger. 4 Dessbättre har .regeringe monöpol: vare”. Palme;,. vär) teknisk .. krigsföring stridsförloppet. . som ' hittills, I framtiden Vik Shgverken.” En naturvårdsminister" n sådan. - yggnadsarbetaten.; ja Isken Varanära .- ad. no broderlig söken överträffa varand- Varen" icke tröga, .där. det-gäller "|nit; varen brinnande i anden, tjär [nen Herren. Nn (Rom. 12: s10—11). Det gör ingenting om hundra är”, Det var: ett, ;-behändigt -ut- som"jag ofta: använde, då jag: en sommar höll på med snie «| keriarbete' och int. ” "|tertalet. stt e alltid fick ma Passa in som jag vil le. "Men så började jag änka på Jesus, snickaren,: "och Nfrågade. mig. själv: ”Tror du att han nå gonsin.slog ifrån 'sig med ett 'Det gÖr ingenting om hundra sår?! Jesus gjorde alltid sitt bästa och jag. är övertygad 'om att han. vill "skall PIA - När vi får göra det: ',: - "visar vi:oss a na förvaltare 1 frå, OSS" då. som. krist a om - langer' och tillgång; ar? vänd fr agliga arbete? "I" liknelsen '& punden,: fördör, Mm de anförtrodda ; | de och;late: tjä mer. Jesus: den on! naren men beröm- mer de goda och trogna. Skall vi bller. berömmas? dolaera : "påverkar. : . skulle .Jinte komma: att sakna arbetsupp- I gifter. Och” alltjämt. är vi tydli- igen tillräckligt ' ömogna . för, att. "I behöva en ansvarsfull ställ"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.