, LAHOLMS TIDNING Vv od ”prodagen den :3 Juni” 1068 LT. "Har centern väckt motioner med begäran om. . ett ..miljöpolitiskt handlingsprogram. Till en bör- jan , försökte” man på motstån- - darhäåll förlöjliga partiets miljö- framstötar,. men efterhand har ändra tongångar kunnat. märkas "och i år har det inträffat att riksdagen till 60: procent in- stämt -1 centermotionen, ..-;- ++. Nu «Riksdagen > . understryker: ge- nom! sitt Beslut ” starkt att mil- jöfrågorna ; mäste ges ett" stort utrymine ” samhällsplaneringen på alla” områden, En ökad sats- ning på forskni) > vägledning ”och planering : : för individens trivsel och harmoni i det mo- derna. samhället begärs. nu ut] tWyckligen.; et "var inte . underligt att centerns -talesmän i denna frå- gå —" Einar Larsson i Borrby 'och Torsten Bengtson — ut tryckte sin, tillfredsställelse med framgångarna, . Det .' moderna samhället” med sin hektiska ut- "veckling är krävande för män. et niskan; Vi får” visserligen allt- "mer att leva av, men det”är in- NILJÖHOTET. I FORM AV! s ”" MARKFÖRSTÖRING, da hedsmutsning av luft och vat: tön' och Irisk för utrotning : av | vissa, djurarter, I allt , detta är : rom, alla, "talar. utan. att ” någ tycks Vilja: öra "något -åt "det. En "skribent. "ord bru ” Karnäs' Förenings plad pekar dock på en "ljus- | ning eller en utväg... Förenings- bladet utgår, ifrån en artikel av Professor Erik Dahmén, som, på- "visat de utåtriktade 'skadeverk- ningarna av; s.k öp; i av ” ”nemang' "och föreslagit ” Biftsbeläggning. i otjänst! SN .i Professor: Dahmén fi dessa” kostnader; som i: : drabbar alla, '; skyldiga..' som oskyldiga, borde inräknas I. kal- - ”Kylerna., Inför» renhällningsa gift på. engångsglas'”. ock '-luft- " vårdsavgift. på bilar utan 'avgas- - renare! .En bulleravgift skulle få ” den effekten att framtvinga bätt- re ljuddämpningsanordningar, överhuvud ; taget - är poängen ratt . medi; 'miljövårdsavgifterna: -- göra "det: ekonomiskt braktlskt möjligt 'att' helt. fö da: de' förorenade ämnens Processerna: cs ce 7 , sätter "Föreningsbladet, , som "ock: V" Ne så yppar' missnöje. med 'riksda- r gens passivitet. I-frågan:s sl t : Ett helt "år: har ;'gätt:" sedan . professor Dahmén kom -med sitt uppslag 'utan att det förts vida- ''re:till. riksdagen. : Det är bra :' slött att inte 'en enda av”folkets förtroendemän observerat vilken ' oro som nu jäser bland allmän. heten över den tilltagande nar, turförstöringen. - -'TIIl höstriksdagen borde ät. minstone nägon av de 384 1 kam-| rarna. ha kommit. 'sig' för. med att begära en. utredning om av- i 'giftsbeläggning av miljölngrepp ! som 'inhebär miljöskada. . a H : DE GAMLA HAR KOMMIT r' CV KRAM 0 cta 2a 14 det "moderna ' ; samhället, 1 framhåller - V ä st er b ot "teis-Kuriren Utveck: | lingen går i många avseenden i 1 en riktning som försämtar de ; "gamlas miljöer och ' möjligheter: > På landsbygden försvinner de " Yngre generationerna och -läm- | har de gamla ensamma kvar, "Den utbredda flyttningsrörlighe- ten' tänjer ut avstånden mellan "anhöriga — och ' spränger ' den ' trygghet som låg i det gamla fa- mllje- - och. släktumgänget, dess kontakter,. ömsesidiga: stöd och i ansvarstagande för ' varandra. '|Familjelivet förändras, när ar- betslivet drar till sig allt flera gifta kvinnor. Det blir allt färre som har tid att tänka. på och ' räcka en hjälpande hand ät de "> gamla, » En' annan sida av dennå ut » veckling är att de gamla bor ; kvar i den sämstå delen av bo- " stadsbeständet. I bostäder söm blir" "äldre och sämre för varje | år, t bostäder som får duga för att de'är billiga men som heller ; inte -underhålls och värdas. Det- ta gäller inte: minst i. de stora städerna och . tätorterna." Det finns en bostadsslum som ing- en vill kännas vid i välfärds- samhället. Där bor ofta de gam- la kvar, därför att de inte. har något val ".' De nya bostäderna är inte ba- ra svåråtkomliga för den som . inte har energi och armbågar, de är alltför dyra för de gamlas + vc FESUTSer, ov os Fredågen : den 3 3 juni 1966. . mism. FAO:s prognoser för Europas hé- |. . hov av industrivirke- 1975 skule |. AT= te: alt”. - välståndet ' blir ihåligt och; btär- .delöst. om inte' :samhället' blir sådant. att trivsel ' och , tillfreds- atällelsen med tillvaron infin. N hen "sig. tas s "Familjepolitik, söctalvärd, bo stads- och arbetsmiljö, lokalise- ring och naturvård är några av de : områden där samhällsarbe- tet i högre grad mäste sikta till fa lida" för knarkeriet i stor- städerna?” frågar. Göte bo or g S- . 2 "Reaktionen var. stark ; bland folk som besväras ;av: äksjuka när fyra--fem av de vanligaste - åksjuketabletterna receptbelades 1 påskas, Kritiska var också en det, apotek .ute.i landet, liksom -man .får anta även många. läka- re- inför utsikten - av ett ökat spring .efter recept, >.1 .:v ce - .Mpdicinalstyrelsen ; ; ansåg sig dock. kunna ' redovisa .' bärande |. skäl, fast envinterpellant i riks- dagen inte-kände sig övertygad |: när -socialministern" 'redögjorde för dem. Tabletterna hade på ett |” - oroande «sätt .börjat : missbrukas av: ungdom 'i storstäderna. Dess- utom 'åberopades "de allt 'talri- kare' fall.då barn förgiftats ge- nom "att tabletterna ': drälls. om- kring i'bilärna och i hemmen: > >» Det:skulle, alltså inte ha hjälpt enbärt' med 'köpförbud för barn och ungdom, som” täinterpellan- - ekommenderade?; Tyvärr " måste: nu: de: åksjuka" göra sitt offer i: form 'av: ökade kostnäder och större besvär i aktionen mot "det. nyaste, tablettmissbruke NY KTERHETSRÖRELSENS Mi kon? talare” å denna nykterhe- tens: dag- förklaräde”att ett alko- 'holfritt':samhälle är "en - dröm och, ingenting. annat.? Hany pläde-' fade; vidare: för att man .skulle -tarhähsyn till.detta faktum när man plånlägger. de : nykterhets- - politiska. åtgärderna. Uttalandet er salkoholmissbruket har: vi: gjort: nykterhetspolitisk bankrutt” heter det: + > Det står -klart» att” det alltid 5 kommer - -att ; finnås "människor « som. använder” alkohol: och "det r;också: klart > att: människor kommer att "missbruka "alkohol. : Men därför behöver-ju inte nyk- erhetsrörelséns mälsättning”z étt'helnyktert folk — ritik;' Man skall alltid" sät: ät. högt: och att man; 1 dettå fall satt: målet så" högt "att man: inte kan-nå det” förririgar inte 'strä- id; 'vandena;” Någon: skada kan. inté >. uppstå genom: denna höga mål: ” sättning. ; vr -t Det : skulle”: : säkerliger vara ; svårt! för” en nykterhetsrörelse att. arbeta ” om. inte "målsättning- "TERAR et har beskäftiga " Tädgtvare: sagt via många, tillfällen då satsning en; i: nya: skogsindustrier : spe. M ciellt 4: södra Sverige . diskute- rats, Men skogsägarna har inte Nyssnat” "på det-örat utan" "byggt | måssalindustrier: I både Småland och Blekinge samt planerat en ” för västra Sverige i Värö, skri; | ver Hallands Nyheter: "Vid Södra Sveriges Skogsäga: res Förbunds 'stämma i Jönkö- ping' på tisdagen: framhöll di: rektör. Gösta Edström, att cirka två miljarder kr: i södra Sveri- Bes skogsbruk "ligger outnyttja- . de på grund av bristande indu- strikapacitet, Fortsätter den nu- varande ökningstakten av kon- sumtionen på papper och Papp i "vårt" land,” så går 'hela' den " svenska produktionen åt för att täcka .det', inhemska . behovet. Professor -. Gustaf -- Sirén '-. vid skogshögskolan - spädde på med : en. portion , internationell 'opti- för skogsproduktionen, |. bli 340 milj.. kbm, varav 270 milj kbm: skulle kunna .produce- ras -inom' Europa. Underskottet skulle täckas av import från out- nyttjade skogsområden i utveck: Jlingsländerna. . + Förutom detta - glädjande pers- pektiv just för u-ländernas del, kan 'man . vidare konstatera, att om dessa prognoser håller -nå- gorlunda, är det synnerligen väl "grundade investeringar de, svens- ka skogsägarna gjort och gör ge- nom att bygga ut skogsindustri- "ernas kapacitet så att råvaran » kan tillvaratas här hemma; + : Det är bestämt vare sig skogs- ägarnas intressen .eller rent, na- tionalekonomiska sådana som de Det : ökade materiella motstånd ,: från zflera|£ nekar «vi; att alkohol- i 2 ). De” amerikanska” farmarna nar nä vårbruket bakom: sig och går och . hoppas. på bästa möjliga som- in . gröda... I. år är det viktigare än någonsin att skör- den blir: god, eftersom»så många länder "är: beroend2 av hjälp från Förenta, Staterna för.; sin: V livsme delsförsörjning. ; På; president'.. har vetearealen; i USA ökats med mar för "stimulera «till: Pi president" Johnsons order har den” amerikanska, vetearealen ökats med 15 procent i år för att . hjälpa upp bristsitnationen i världen. På bilden veteskörd i Kansas, : världskamp mo ökade v odlingar: Lagren av ris'i Förenta Staterna är tillfredsställande, :men risarea- len: har också" enligt .: jordbruks- departementets -beslut ökats med 10 : procent; från. 1,8 milj: tunn- land till'2 milj. ; Tack 'vare'. dessa .1 tnader = 4 arealrestriktionerna :.väntas:: de amerikanska farmarnas inkomster stiga till-en högre nivå” än på 18 år. En ' betydande 'ökning av' för- säljningen.: . av Y;-gödningsämnen, jordbruksmaskiner och andra” för- ta n t "mycket högt spel” nd an brodcerd som r Veta, att bärkraftiga; jordbruken; de” re enheterna, ade våra” livs. otillräckliga, försörjningsgrad,.: i. måste.” ;produk- tiorier: komma: upp”i det” dubbla [ud Kd Se i 0 & 22 2 = & = 5. behållen". mellan 7 ; 1965 Under ' "loppet av” "1966 Nas. index . . stiga med”; 3,5 procent. Hur dessa förutsägelser e skall, känna”! förverkligas är obe- ”gripligt mot bakgrunden av pris- + utvecklingen. hittills ' i,ål Under” = har 5 konsumentprisindex'' ' stigit méd " drygt 3 procen Uppgången un- der”. återstående: nio-; månader t får alltså: inte bli. högre än: 0,5 ' procent, om. prognosen. skall ' » hålla, "Att 'kna. med en,så tvär prisutvecklingen en” "prisdrivande inverkan , "från "de':kommandeée lönehöjningarna. För överoptimismen'” i finansmi- "nisterns .Prisproghoser. finns. det singer ”ännan förklaring än. «Pro. "pagandaskö : Dylika motiv ligger, ”nåturligt s' också bakom” det . myckna” talet från. LO och rege- -ringen :om effektivare prisöver- vakning” och: krig mot prissteg- ringarna. "Syftet är "gott. men me- - .toderna. tvivelaktiga., Vill man komma ' till; rätta ; med - inflatio- «nen räcker det inte med många och "vackra. ord. Man "måste an- s.- k. ”rådgivarna” för till torgs I gripa + orsakerna — inte bara då de: kritiserar dessa -: Investe >» Symptomen. "vs CY fos SACO: ivtdningen)" apa utifrån + 'Talltså, om. cirka :33..å -miljarder)-.-människor; zalltså:.det rv självfallet: orealistiskt, i syn ar. "nerhet' som ' vi” "har. att förutse | ingav gär: priser, miljarder, och av denna . folkmängd. svälter eri tred: jedeh- EN djedel får äta Ift dens hela £ befolkning: 'å ruppgå : till: cirka: 6.000- miljorter . (6 dubbla: antalet: mot.i: dag. + =: Jordens sinnevånare kan; inte ikna; med en interhationgll: po- lHitisk ordning, :ocH stabilitet och inte. heller någon. fred; om vi. har svältande; miljarder»i : vår: värld. Livsmedelstillgångarna betyder liv: eller: död, och folken i u-län- derna: måste under' år: frammåt. få köpa » livsmedel. till.:mycket :hu- mana ' priser, » och samtidigt : får u |de undervisas. i: jordbruksdrift | :loch därmed sammanhängande frå- gor, enär en s lyförs ning mäs- te: -vara 'måle' volt ”.De : sanitära örh landena; är mycket eftersatta. I-Indien 'exem- pelvis äter apor och: råttor: upp eller: förstör hundratusentals” ton amerikansk :spannmål.:: Tra : En-samfälld hjälp för 'undervis- ning: och. förbättring: av varande kaotiska ; förhållanden mäste sät- tas in omedelbart, '.;;' > » I dag är USA, Kanada, ”Austra- lien: och: Nya -Zeeland' de enda exportomrädena. ; --Amerika' gör, en" utomordentligt : stor. 'och : betydelsefull. 'insats:' i kampen. för de. svältande folken, men , Förenta Staterna förmår in- te. ensamt.. trygga världens livs. medelsförsörjning, ma + Produktionen', måste” öka även i andra länder,” om inte ”livsme- delstillgångarna skall"sinaj += = : Varje "år ökar «jordens '' folk- mängd > med ' 60 '-miljoner.; - En hungerkatastrof : hotar miljontals människor. Den måste ”avvärjas genom - Amerikas humanitära -in- satser och livsviktiga, Skeppning- Vår regering få tänka om be- träffande vår livsmedelsförsörj- ning.' Vi har även en' moralisk as- pekt, som. säger:" köp icke upp för. eget "behov spannmål ; och andra livsviktiga varor, som du själv kan producera, då du' vet att svältande och hungrande.mil- jarder, även + behöver dessa - Mvs- medelsleveranser. .. >... För övrigt må sägas "att "den jord, "som generationer av våra förfäder, "under > svett och möda dikat, odlat och röjt, är allt för dyrbar att förvandlas till skogs- mark. Vem vet vad en framtid kan bära i sitt sköte? Att vara självförsörjande, vad livsmedel beträffar, är alltid en stor trygghet, och kan man där- till även. producera en: del för export, så skulle väl detta vara en :välsignelse för en: : behövande medmänniska." Inu, minskat. till. 16 milj .ton från 1j > | utlandet - enigt .hjälpprogrammet, i 9,7 t I = =S: je— = = 3 — ED. = nödenheter' Har” redan” kunnat iakttas, "meddelar - amerikanska jordbruksdepartementet. | Enligt : det. gällande prisstöds- programmet fattar regeringen be- slut. om . hur stora ; arealer. ' som skall. avsättas” för den ena eller den andra grödan och varje jord- brukare får en arealtilldelning i relation , till. sina , förhållanden, der; vad. beträffar storleken. av si- na: odlingar, ' ” men, prisstödet .-gäl- ler” bars ;fö bestämda” area- rekordkvantiteten 37,8 milj" |år 1961.; Nästa -:år : väntar man en| il ytterligare reducering. av ' vete- lagren” a till. 95” "milj: ton. :Under "1:juli il.1966 "—”har om- nixskeppats: till insats:i kampen mot svälten, men Förenta "Staterna (kan inte ensamt trygga. -världens” livsmedelsförsörj- ning. Om”inte: produktionen: ökar i »andra. länder: kömmer:: livsme- delstillgängarna: katt börj mittens avs. ;1980: talet. ökar . jo äv lvsrnede port; också! "av: "sådana ”förhållan- den” som: tillgången spå 'silög,: järn- Vägsvagnar,' fartyg och: hamnar. - Kampen. mot. svälten,;:som den nu försvav: USA, har” tre "inslag, påpekar' j irdbruksministér,: Free- man; Vi köper!tid: med "våra" livs- medelsskeppningar, vi, Hjälper, de länder ”som;får livsmedel 'att. mo- dernisera > sitt: "jordbruk "och " vi bistår :dem också” med familjepla: | nering." Alla tre” inslagen 3 . lika viktig . FÖRR EXPORT, oc NU: IMPORT, " Under. de 'sehåste 25 ären: hår balansen ”;' i. ' livsmedelsimporten och" exporten” gradvis" förskjutits. För "en . generation : sedan” var Nordamerika . ett äv ;sex: export: områden och .då var Latinamerika den; viktigaste exportören, .. med skeppningar.; som, översteg. . total- utförseln: av. lantbruksvaror : från Nordamerika, Afrika och: Asien. Givetvis "nar - farmarna . fria hän-|: - betydelsefull ; Aktuell - "kommentar : Det 'vérkar nästan, som 'om re- geringen 'mälmedvetet förberedde sitt eget -fall.. Genom oskickliga uttalanden och åtgärder har den i tur och' ordning' retat på sig jordbrukare, , kungatrogna , och statsanställda. Att. den 1: efter- hand märker missgreppen.' och försöker släta över 'med 'hartas- sen är intressant. som symtom men återställer, knappast förtro- endet, EN H VästerbottensKuriren, . ment Tiotusentals åldringar .; vä tar på att ' "politikerna äntligen ” skall ta sig an deras vårdproblem. När skall; deras "trygghet "sättas ”i främsta rummet, och hur mycket pengar. ' finns. det då kvar. att spendera? oh andelstidningen.. i SJ ' aviserar : prishöjningar på 5—15. procent. Motivering. , ökade lönekostnader. Man; beräknar att genom taxehöjningarna få in 90 miljoner kr. Då' är ändå ' inte in- räknat den '5-procentiga taxehöj- ning som SJ hahn med redan” vid årsskiftet. non Del . Nu om inte förr, får vi väl höra äv P-kommittén! Den "bör. vara i eminent grad sakkunnig att stop- på den här prishöjningstrafiken, Det är ju en f.d. Kommunika-, tionsminister, ”. hr. Skoglund -i Umeå, :som är utsedd till partiets högste prisövervakningschef.” reaktion. som" måste” ppstå'" inför” reseprojekt, " vilk. motivering många gånger ; är "mer. än" "jovligt svag... Den. -misstanken måste, fö- das "att riksdagen. utnyttjar ! sin ställning av anslagsbeviljaride ör: sor på. "det allmännas bekostnad vilka man ' endast ' . nödtorftigt. maskerar' med skilda ” tudiesyften. Fullständigt. orimligt riksdägsledamöterria nte kan häl- la sin .reseverksamhet.inom den äv dem: själva .nppdragna anslags- "De som rär : födda är: 1947 och således. har” trappat rakt "igenom skolan” på normalt körtaste” tid, får i många fall inte plats. i detta r. exportomi ådena. ningen "i. Latinamerikz r- nu. så stor att länderna där har svårig- heter. att :klara. sin , "försörjning. Östeuropa exporterade före andra mål per år,. men tvingas idag im-| portera 14 milj ton årligen.. Asien stora kvantiteter.-- som jordbrukare..i; andra länder, spelar nu.en -utomordentligt . vik- tig roll och bör stödjas i sin strä- van. och sina-jansträngningar.. att producera” allt mera livsmedel, framhåller.: .; -. jordbruksminister Freeman, Hoppet: om: fred. 1 .värl- den "bygger i.stor utsträckning på. .jordbrukarnas- förmåga - att producera livsmedel : för. de -rast- lösa och svältande folken "och. på så sätt ge forskare och jordbruks- tekniker den:nådatid de behöver i stånd -att 'själva "med. egna pro- dukter fylla en större del: Jav' sitt Idag , är Nordamerika och. Au- stralien — Nya Zeeland de enda": behov. - Skärpta .” otillbörlig konkurrens är att vän- ta.' Reklamen, kan även om infor- mationen: dande och 'därmed bli föremål för rättslig' ingripande, Det är en av de väsentligaste ändringarna i det nya . lagförslaget,. som. är under utarbetande. . Största reviderings- arbetet ägnas” den i gällande lag benämnda '” illojala | reklamen, 'i nya, förslaget ' rubricerad vilsele- dande reklam. m.m. skriver Fri Köpenskap. Kommittén... änder ”ordförande- skap' av generaldirektö "Yngve Samuelsson ' och bla. direktör Clas Boman, Findus. och advokat Nils ' Köhler, . KF, , som -näringsli- vets representanter, väntas lägga fram”, betärikandet . under -höstens lopp. Det är fråga om genomgri- pande revidering, - som . sker/ i samarbete: med de nordiska, län- derna,. .De . väsentligaste ., föränd- ringarna hittar. man i paragrafen som 'i dag kallas' illojal reklam. De . flesta -nu 'rådande ”begräns- ningarna finns ' inte med 'i det nya förslaget, "Kommitténs mål sättning är att bidraga till en ut- | veckling mot 'korréktare reklam, "Leonarå-. Jansson, - 4 rekt endast oriktig” reklam; men praxis tillåter, ännu ett: rekvisit nämligen att uppgiften ej får va- ra vilseledande, . Kommittén: före slår att oriktig "reklam 'försvin- ner, Reklam :kan även” om den är. riktig vara vilseledande, - säger rådman Hans Bergkvist. cv Det kommer enligt betänkandet att räcka om ' den vilseledande faktorn finns med. Reklamen kan i och försig bygga på ' korrekt material men . ändå bli föremål . för rättsligt ingripande. Ett. exem- pel: ”Varan X har kostat 1.000 kr. Vårt 'pris>236”.' Enligt kom- mätténs mening 'dinekt.-vilsele- dande. Konsumenten tänker, irte på att varan successivt sjunkit .i pris och 1l dag är nere i ett vär- de av kanske 250 kr. gäller stycket som talar - om, . att illojal reklam kan åtgärdas först om den vänder sig mot ett större antal personer. Meddelandet - be- höver inte ställas till ett ”stort antal människor”! kör att lagen skall . vara tillämplig... Den före-|c slås gälla även om : meddelandet riktan sig till en individ, ett' sälj- brev exempelvis, ” Nu "gällande" lag” förbjuder t di v c Did är obegripligt ait Inte rikir dagen - själv inser, den: negativa |”, gan ' till att ge. sig "själv nöjesre- Ö Den mill: | nte 'dimensio- J världskriget fem milj"ton:spann-]” och . Afrika måste båda importera : +'De .amérikanska armarna," Lik- för att sätta utvecklingsländerna t En annan betydelse ” ändring | iket är ett anmärkningsvärt fak. varit någon överraskning för för- svarsministern; troligen hemma- stadd ti addition,'att de pojkar, som , föddes 1947, normalt skulle vara färdiga till sin första värn- pliktstjänstgörlng 1 år, då de, u lämnar .gymnaslet.” fr ” Sundsvalls Tidning. 7 : . Genom etermedierna får ytt- randefriheten så'att säga en ny' dimension, I; ett samhälle "utan radio- och TV-mönopol är det nå- turligen ' på” ett: helt annat sätt möjligt "än ' inom : ett: möonopolis- tiskt .system att förverkliga ytt- randefriheten "i etern,' Det måste vara en". medborgarrättslig angé- lägenhet äv stört format att till- skapa ett effektivt skydd för ytt- randefrihet och allsidig opinions- bildning, då beslut fåttas av riks- dagen om' de. grundläggande reg- lerna för 'radions och televisio- nens framtid i 'det här landet! | : Juristnyt ” Vi har inte haft en film som gått fränare iripå sidor .av vårt sociala mönster. ”Måtte - TV, förstå vad "den medverkat till och "låta fortsättningen följa. Kanske kun- de vi få en. TV-film som inte” en- dast ” bjöd filmindustrin XKonkur- rens, utan också blev! farlig”. — för «vär bekvämlighet och. vära samveten, ls - fraimtidsperspekt mycket 'storå i all” körmmä 54. detta” område 'han även stora: förändringar skett. Al kotolproblemen” behandlag- Tiume- ra på vett, , betydkj gt. sakligare och minäre” -efi kfladdat' sätt än: «tidi- gare. De man ”skäffa sig” om . problemen: emellertid > "myck rare kunskap Ännu. återstår ÅG et olyckligt ” att aktualisera”. frågan monarki: ellér republik "som är åå känsloladdad. Ten "kritisk; tuation är. det äv värde att' Khyta' traditionellt” kon- servativa: krafter till. folkstyret. Dét är också så att det . parlamen- tariska” systemet” arbetar: bättre ÅÄ en' amonarki- som den”: svenska el br en republik. PÅ VÄ (CEN "Men Hjälparen, den helige "An de, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder 'om allt vad jag har sagt eder.. (Joh. 14: 26.) 0; Klockan sju 'på morgonen bad jag: ”Fader, låt din kärlek. ström- ma ' genom : mig : till. ändra, Gör mig lyhörd och förstående och ge mig ett: gott'omdöme, så att jag kan. bli tin välsignelse och hjälp för: andra”. ; kr na kom klockan nio:och på nytt bad om" ”litet . hjälp”,:: blev. Jag irriterad, körthuggen och' ganska me bön och. mitt. e stod-' i. öv sd Mitt . hjärt . kved: "Jag slömdö bort vad jag bett o - Här: ligger "orsaken un: niänga misslyckanden, Vi är upp: riktiga i vår bön, vår längtan är stark: och brinnande. Men dagens jäktande arbete gör att vår läng- tan avtar i styrka och försvinner. < Mi bör öva oss i självdisciplin, ä att. våra tankar; varje timma a EZ stund söker. sig tillbaka till det. som vi .l djupet av vårt hjär: ta na PPriktigt längtar efter. Ge: plin kommer vaser Självdie under distraherande yttri Ir landen, att hela tiden Värd med vetna om den helige Andes hjälp och: ledning,- mensa Ran sera handlingssätt tum, eftersom det ju inte kan ha . mmanhänger med” att H :-Men när en-efterh; gsen. Ckvipe | sträv. Först: senare insåg "jag att . ”Jag glöm e. så” vi. slutligen, även - /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.