sf ormer — Lär, kare nsdagarna.. I .detta sam” . realisera den eller "också rör de- : serligen , säga "att reformen I : motstånd , från” visst : ”", med en tiondel av arbetskraften « sar hoppas att det är deras tur att! motståndet. mot'.s Diskussionen -k | gäller inte längre om man skall "Införa den; eller "den reformer : . Strien anser sig köntia . ring eller strukturförändring, ..:; : Det är: nänga- angelägna” Krav ” gom skall tillgodoses genom sta- "tehsi försorg. Nu senast. har + riksdagen beslutat en reform av sjukförsäkringen . 800: -mitjoner kronor. Flera and; :ra reförmer, "pockar på sin JöS- "ning, Nämnas kan äldringsvår- den som "körnmer att kosta mye- ket pengar. när man en gång anser tiden mogen "att ta itu ” .med den, Resurserna måste be- ;-.stämmiat feformtakten. Den här tem blev det sjukförsäkring- "en gom 'klarades. Många åldring- " nästa ” gång. -att -bli ihågkomna. Man, kan naturligtvis diskutera ” angelägenhetsgraden: av de. re: m.står på lut. Det , » finns” "säkert ”många.. som har iden. uppfattningen, att: aldrings:|: "" vården; borde (kommit före sjuk: a "Ni har emellertid - riksdagen valt att'lösa försäkringsfrågan före äldringsvården och: då har ...man endast. att. hoppas: att..man "tänker: på'. åldringarna , , nästa ; gång” det finns "möjlighet att gö öpp iT hr tränas Kas: "gu gle. om man kan, kalla det för 'strid å manhalig | förtjänar 'påpekas att' ; denna reform, antagits . under. "nästan fu nighét. Det är gläd .Jande att, så skett. et bevisar ociala. re. ” former. , upphört. ' : : utan den rör möjligheterna att I batten tidpunkten för reformens” a "genomförande, la När det gällt slopandet Vv Ctre karensdagarna' kan "man lighet att” 'stoppå reformen "Har . denna minoritet dock . inte: haft./ a NU HAR VI FATT "GARANTI, som : kostar]. "invändningar ' att göra "när be. « slutet fattades i ;andra ”kamma- Frågan om Karensdagarna har P1 stor : utsträckning -setts som sen” rättvisefråga, Tjänstemännen ä "genom ” "avtal ” tillförsäkrade Jö "under, de. tre dågar försäk- "ringskassan inte betalat ut er- sättning, De. "grupper. som har sina "avtal. reglerade genom" 'LO- -förbunden har. inte haft denha |" 7 förmån, Förhandlingar har: förts mellan : och: LO men : den. förstnämnda organisationen har - inte gett med sig. Därför, lade - regeringen fram. en proposition” om 'slo-] = " pande": av.;-karensdagarna "över "hela linjen, en proposition som | nu. antagits. S Karensdagarna K "tid inte enbart en. ”rättvisefräga” Det. är. faktiskt .så. att låglöne- grupperna inte, klarar: inkomst- " bortfallet under: de" tre första » sjukdagarna. Socialbyråerna « kff :de större städerna har stora ut: . betalningar ti : familjer : som "råkar 1 ékonomiskt' bryderi” då man. går miste om -lönen "för, en -.halv. - vecka, - Man » "kan. därför : med "fog" 'pästa" att "det förelåg ett. verkligt behov, att” 'slopa”] kä- "fensdagarna. Kommunerna kom- mer. igenom”, denna; reform: att "kunna: minska "utbetalningen. av cialhjälp.”; Principiellt ; sär det. "Samtidigt . "med. beslitet . karensdagarnas / . slopande” "höjs sjukersättningen” till. högst 52 kron r per dag mot” "tidi are: 28. Uv för att lönerna även inom de: Fen s, K. låglönegrupperna kommer ti att stiga lika snabbt. som :i'hög- löneg pperna, skriver dir" e. R.' Pokörny dd" tidningen: F ö- fetagaren ee MAR EN Alla företag, även de. Svagaste, är dömda att till sina. 'anställda utbetala de höglöner, ' söm den |: skyddade:, och. na arbetare, Det värst: " lertid att. inte blått de $s ägar företagen ' komrrit & 157k t klämman ' utan” ”ä lag. Företagen! Na : endast”. . möjligheter att klara..sin exit stens — antingen :' fär. man” höja Priserna så att man erhåller ion för kostnadsök ” ningen, eller får "man försöka ; sig. på. något slags rationalise- Lyckas man verkligen bli av "stiger v lönekostnaderna för de +» anställda, som finns kvar, 'så snabbt att. lönesumman åter är uppe på den gamla nivån — och då får man dessutom bära. kapi- talkostnaderna för nylnveste- ringarna, Maskinköpen har då endast. påskyndat det definitiva . slutet, Den :stora företagsdöden kan ej hejdas på annat sätt än ge: nom "ett stopp för. kostnadsök- ningen. 'Denna - konsekvens har fackföreningsvärlden ' ännu "inte insett, skriver .d:r Pokorny.' De tror. att. företagarna ;kan trolla. Men tyvärr kan inte ens staten trolla bort för höga löner. DET STARKA ENGAGEMANG "I VIETNAMKRIGET . stora delar av svensk opinion visar är tilltalande och naturligt. Mindre respektabla är de faso- ner som används av några hund- ra unga demonstranter i huvud. staden, skriver A rbetar bladet Med sådana hysteriska och osmakliga” metoder gagnas inte fredssaken i Vietnam. Heller in. te genom den resolution som an- togs vid mötet och som innehål. ler en grotesk kritik mot svens- ka regeringen och dito beskriv. ning av"hur freden 1 Vietnam | Vv kan nås, : i Den seriösa opinion och opi- nionsbildning som utvecklas i|. vårt land riskerar att kompro- metteras- genom gatuslagsmålen och flaggbränningen. Med förvå- ning noteras 'att. tre socialdemo: kratiska - ungdomsklubbar : var med de hel- och halvkommunis- tiska organisationer som ordna- de mötet och inspirerade till hysteriet på gatorna. Att författarna Artur Lund- kvist och Jan Myrdal var bland talarna förvånar däremot inte. Men deras politiska fönsterkross- spe misshandel, "påminner, G - Samma " avrbetstakten. FN a atgärder; möt] bo TES : XL De räröj da" till" ' oktober ”Innän' regering, gav medicinal styrelsen i: uppdrag : att: verk: ställa" utredningen..; Men : inte förrän . nya "upprörande fall in: träffat! och påtalats "under "vå : rens remissdebatt tillkallade me; dicinalstyrelsen sakkunniga ; 'den 19 : januari, . Kommitténs. ordfö: rande Pr ofessor, Rolf Zetterström framträdde: "då i TV och intryc- , ket blev att nu skulle äntligen en: undersökning. ske. Då: riks- dagen t behandlade agaparagra- fen kunde emellertid . konstate ras att fortfarande häde de sak- kunniga : inte . haft något. sam: månträd | Varken 3 gon annan: sade i "riksdagen ett ord. till försvar: för den" lång- Däremot nämndes att nu inträffat ännu ett Upprörande fall av barnmiss. handel. " KEIKSDAGSMAN LASSINANTI. or kommer att. utses till. lands! hövding. i "Norrbotten. Vest måanland's Läps Tid "ning vill inte kritisera person- valet men undrar om regering- en har ”på sistone "slagit in på |. rätt väg, när: den föredrar loka: la krafter: Y I” Hittills har en alltför lokalbe- tonad karriär ansetts som ett mi- :'NUS'— på goda grunder. Ingen och allra minst politiker lär väl undgå hjulspåren här, i livet, även öm de är avskaffade på vägarna. Och skulle vi över” lag få väl inkörda kommunalpoliti- ker som: landshövdingar på | hemmaplan runt 'om i'riket, då : skulle förvisso .ämbetet bli för- ändrat till. sin karaktär — och inte till det. bättre, Landshö .»-Arbetsgivareföreningen N geringen eller: "nä: . "Den unge > Strindberg sitter. 'som en ' portalfigur. i gips vid ingång- en .:till. skulptören ” Carl 7 Eldhs' ateljé 'i.' Bellevue-parken, : numera museum: och uppskattat :.turist- mål i "huvudstaden. Inne. i. atel- Höter ' besökaren Strindberg i; mänga versioner, ty. Eldh vär skulptör var Strindberg. idealmo-, 'dellén,; Som 7 inte bara" satt lugnt ” Författaren: och bildhuggaren var : mycket. goda ; vänner, ; Den långa . vänskapen. inleddes .: då Strinäberg - första gången fick :se Carl i Bldhs. » första el gtiibe kande Pariqd-åren' ”hade Ria /st första ' svenska” äteljé i utikslokal vid. Narvavä- i "Östermalm. I. ottan .värje I påtserade .- Strindberg turer: De flesta” finns. i7 utkast och gipsmodeller i. Eldhs. ateljé. Där ..är : Strindberg på ' klippan; tr berg: Då skärgården, "Strind- inled spelikan,' där Hittar" vi FJÄRILN -:VINGAD FöRj TURISTER, . i.e stora, trafikstråken' men” ändå för: underligt ostörd. ock ii hänförande: utsikt vikens . vatten. Dit. flyttade Carl Eldh 'år.:1919” och där verkade in bortgång. 1954.: Hans hustru 7 Elise planerade, allt : för ateljéns' förvandling till. museum, efter, herines bortgång har dottern Brita fullföljt arbetet. Brita Eldh fungerar, nu" som intendent och ällt-i-allo.” "Hon ”tar. hand 'om be- sökare .och.2uidar om så behövs på tyska, engelska eller franska: En" 'gåhg "var! hon - firad ” mezzo- sopran och "dansös. När utländskd : Det ' Myrdalska . TV: -program- "met på tisdagskvällen "var infer- skt i sin utstuderade belys- - ning: av vad som” kan: "dölja sig bakom ” eri blankt skinande 'all- "männyttas fasad. Ingen vill” väl : riktigt känna igen sig i denna vä. överklass-figur ur den tred- Je generationens folkrörelsegal- .leri, som här bredde ut sig i all .sin hänsynslösa och skrupelfria ..karriärklättring mot de byråkra- tiska höjderna. Och visst kan denne .”myglare” betraktas som en elak. vrängbild, men det kan » ändå -inte- förnekas ätt det finns ” ett ':; verklighetsunderlag, som | erbjudit, författaren ett'tacksamt . och skickligt utnyttjat, stoff. ' dingar som kommit utifrån har ofta haft: med sig en friskhet i synpunkter och synsätt som va- ”rit av värde. ning för freden börjar man att bli van vid. En det reformatoret vill låta länen. själva välja sina hövding-]: ar, "Och konsekvensen i den tan- kegången skall inte, bestridas. Men ser man realistiskt på sa- ken är det I hög grad tveksamt | om denna tillsättningsprocedur |” skulle , stärka landshövdingens | - möjligheter att- främja sitt läns , Intressen.” . Antydni na var många och . de 'infama - nålsticken än : fler. Hur.'”myglaren” med: sina för- " bindelser lätt ”fixade” em lägen- ' het'åt sina älskarinna med kom: .mentaren . att ”bostadskön bara ..är. för. vanligt folk” gled" förbi "som: en liten episod i en ström av ord'— ord som i.all' sin me ”ningslöshet. bar fram den fräna komedins - hjälte” till general- "direktörsplanet. (Sydsvenska Dag ” bladet: juj Strindberg:skulptören framför| - andra "och för. vår; världsberömde |" Strindberg-| skulptur: - Utformad :' utan författa-. ; | rens. vetskap. följasvå dänga Stindbergekulp-| åf strindberg - Kämpen - och |. Stri aberg [som trotsande. och nå 'stär. "I som- kom dit m turiste besöker : muséet händer det att hon avrundar . visningen med att” sjunga, Fjäriln vingad — valet : av... visa..ger;. sig” nästan självt” ty Haga” skymtar på and- ra sidan Brunnsviken; : - FÖRSTÅ SKULPYUREN OCH SISTA ser vn ” tt: besök: i. Carl/ Eidhs , ateljé ger en fascinerande inblick ien bildhuggares verkstad; Stora atel- jén' och galleriet” är fyllt med ut- kast, förstudier: och modellér till [flertalet ”åv: Eldhs. mest berömda verk, Samlingen ” upptar: Bortåt 500" nummer; i RN .Eldh .var bara tolv år när han : ä trä "snidade" sina . första skulpturer: en tiger med sitt by- te "och. en ..kvinnofigur.. som: han "döpte ” till", Linnea, i Dessa" "båda förstlingsverk kan beskådas i mu- seet "liksom, också . Eldhs'"; allra sista" arbete; - gruppen "Arbetets ära, avsedd. för. Järntorget.1:.Gö- teborg” men inte helt. fullbordad. AN Fe SOMMARÖPPET FöR - "ALLMÄNHETEN. ar blivit museum | Brik Hedén, Fabian Månsson och prins : Eugen ;står som porträtt- skulpturer sida vid sida på en hylla. I ett. flertal” skisser, kan man följa. .Eldhs intensiva arbete med utformningen av. Branting- monumentet, blomsterkungen Lin- né finns i många upplagor. Där är prins Gustaf, som i Carl Eldhs bild ' framstår: både som : furste och : student, där tronar Vackra Maja och där höjer Ansgar:sina händer mot -skyn.: Nästan "allt känns bekant, ty det "mesta 'har man ju sett : på bilder eller verklighet, . ? Under. sommarmänaderna ' är ateljémuseet öppet.för allmänhe- ten fram till. sista september. :1 år . sätter Stockholms . spårvägar också :in en turisttur.” rullar. förs slott' och: Vällingby och. efter .en avstickare till -:Marabou i; Sund-]ra byberg (som ' håller sig: med” en]. förnämlig 'skulptursamling)” kom: mer Eldhs'ateljé' som turens sista attraktion, . : =. H Borgmästare Carl Lindhagen, i ” ”folkseden ihar srofalatghets öndägen av i gammalt ; hbetts mm. källornas idag. Vattnet; som gs " inte, utmärkte: 'sig :egendomlig, verkan förvandlades denna >: dag, . änsåg man,; till det yppersta läkemedel Det: faxns fordom i hela Europa mycket gott pm: s.k. heliga: käl- lot," nästan. varje ort hade. sin; Vissa, sav” désså . källor, som till Sj exempel: Helene" källa. på. Nord- Själland har bevarat sitt" rykte ända: fram till vår: tid. "Heliga Trefaldighetskällan : vid "Bäcka: skog i "Skåne :sägs. ha: blivit” upp: täckt därigenom att en blind av en händelse fuktat:sina' ögon med dess vatten "och så' blivit seend En. av de 'mest ' "berömda v faldighetskällorna har sedan ga malt - varit Svinrniegarns” källa i Uppland. Om denna berättar bl. a. en . doktorsavhandling «i Uppsala år 1681: ””Denrfa källa lär fordom ha" varit så hälsobringande,. att sjuklingar,.. även -" sådana "som måst: förtvivla 'om . sitt - vederfä- ende, efter att ha druckit därav blivit fullständigt friska. Mången lama lemmar, framsläpande sig med möda -eller buren av:andra, kunde bege'sig hem till fots, ja, i gångens rask- het tävla med de friskaste.”. Ett ögonvittne - berättar om fölklivet vid källan omkring 1840: ”På den stora ängen invid källan "böljade, er människomassa på flera: tusen" personer, där sågs vagn vid vagn, häst vid: häst, stånd vid stånd å ömse sidor platsen närmast. käl- lan, Musik och dans saknades in- te heller. Alt” liknade en stor marknad”. . ” Redan 7 länge håde ”eméllertia prästerskapet fördömt-”det grova avguderi” som bedrevs trefaldig- hetsnatten. Sålunda lät ärkebisko- pen. Laurentius Petri en gång vid personligt besök vid källan. kasta upp på en vagn, bortföra 'till Uppsala och bränna det stora, be- römda och. undergörande träkru- cifix, som var uppställt vid" käl- lan och som. givit denna. namn av ”korskälla”. Trots' att Sverige] vid denna tid var ett protestan- tiskt land gick det alltjämt star- ka strömmar av. katolsk tro ge- nom landet. oe er Vid Balbo i' Medelpad fanns också förr en berömd hälsokälla. Man slog läger i de närbelägna fäbodarna och: gick ' till källan och drack och badade. även bru- kade de, som sökte hälsa, kasta ett mynt i vattnet. Besöken här sägs ha fortsatt sedan urminnes tid och flera meddelare minns att här ännu för få år sedan hängde kryckor. :i träden, kvarlämnade av personer som blivit botade. Då ungdomen : emellertid senare bör- jade ta källan som samlingsplats, tända upp eldar och dansa an- såg man att-den profanerats så att den förlorat sin Kraft att hel- brägdagöra. - - Till Ugglevikskällan i ”Liljans- "Iskogen i Stockholm strömmar ännu skaror av ungdom och äld- , folkli och” tyvärr: kom "det i te Så till prak? och "slagsmäl vid besö- jet folklivsskildrare August” Blanche; låg . grupper av - människor ' med- förande matknyten.: och . korgar med buteljer. Flaskan gick från |. mun till mun. -Stora' brödkakor med, smör. och pålägg bjöds om: kring. . Flera. munnar : bet ofta i samma ;' kaka; « eller korv. Ägg knäcktes: mot . andras huvuden och - de. tomma. äggskalen fästes på. näsor, « «= es Ofta- klädde. man. källan ; med grönt och: blommor som daggkå- på, midsommarblomma och . Calta palustris. - Utmed - stigen --ned - till källan. satte man. stundom också en allé av. ungbjörkar. Vanlig var föreställningen; ,att.- källorna ;var ingången -till , en --underjordisk värld. Stundom .trodde man ock- så .på ..s, ..k.. hungerkällor,. vilka flödade; då ett ofruktbart år .fö- restod: Genom att: vid pingst, tre- faldighet eller : midsommar vid sammanringningen - till > mässa dricka 'ur.. källan, -erhöll "man den, «Den ' protestantiska kyrkan be kämpade ivrigt : källkulten ' och denna skulle -kanske försvunnit långt förr om det inte senare blev ”fint”. och populärt .att :”dricka brunn.” - De . nya - hälsokällorna som Porla, Sätra och Medevi be- söktes först blott av: de högre klassernas. folk. Sedan ' även ett bredare klientel sökt sig. hit kom åter den gamla trom' på: källor- nas. undergörande kraft att leva upp På nytt. För att använda ett gammalt talesätt kan man kanske säga att det blev myr vin i gamla läglar. - Si > Tore "Loth.. Hu börjar feratandela. all fröllna på tävlingar Stockholm (TT) Inom detaljhandeln är det idag en allmän - uppfattning att täv- lingar och kampanjer av olika slag nu blivit för många, skriver tidningen Köpmannen. Detaljhan- deln varken kan eller vill följa med i en utveckling där den ena ”åthävan” ger den andra, - Det krävs en betydligt större återhållsamhet för "att I klämda av utvecklingen.” De' mås: Bussarna |: till." Drottningholms]: även förmåga, att se in i framti- kom mentar. Kanske har i ] alla, fall 'storbri: tannien : fått ..en'" möjlighet :'att, med "utgångspunkt från egna be tydande investeringar i Malaysia —Singapore, söka börja satsa på ett regionalt. utvecklingsarbete i hela "sydöstra Sydöstasien, Andra villiga ' krafter finns 1 främst Ja- pan, och strävandena" skulle väl kunna uttryckas som. en förhopp- ning: att en' genuint neutral, ic- kekommunistisk' "gruppering. av stater. kunde. växa fram. Hindren mot en:sådan utveckling : finns att söka i allmänna fenomen'som misstro, främlingshat" och 'rasmot- sättningar, mera speciellt i: Kl- nas, ambitioner och i Västerlan- dets 7 väpnade ' -Viétnam-engage- mang. Ett engagemang :som-t dag binder England vid USA:s världs- bild — utan: en” klarnande bild av, egna, mål och möjligheter. .: rn Dagens Nyheter. . J ordbruksarbetarna blir också te successivt söka . sig "utkomst inom andra. näringar. Men: de har också en direkt. insyn: : 1 näring- ens "villkor, och - ”lönsamhet.; Vad deras' förbundsordförande” vill ha sagt är tydligen;' att ran. kan lura” sig. själv genom att alltför brådskande t'öch -urskillningslöst jaga förhoppningen om billigare livsmedel. .: Om "man . skrämmer bort, både. kapitel; och -”de: rätta |. människorna” "från : jordbruket, sumenterna och staten. Den sena. vara .',en : "forskning som .' svarar bättre. mot: -problemet$ betydelse: "Lika lite som. det. omoraliskt. att stimulera båda ;mar sr i hem med "förhållandev S med jämställda". grupper. man” sedan .dennä utveckling mot bakgrunden, Vi det stora behöv. som: det finns” alla "skäl att” dis- kutera ”i en” litet. lugnare" ton” än” man : varit! benägen att' "anslå på "regeringshåll! . res: "bidrag bör.: först. och ' främst |': i - Det saknas i "dag "något .så' ele- mentärt' som 'en' allmän presenta- tion 'av', svenskt jordbruk, dess roll i samkället, dess slä tskap eller .samhörighet «med näringsli- vet. i övrigt, dess. roll. för konsu- menterna etc. En sädan allmän presentation, där även framträ- dande företrädare för ” närini och ”orgahisationer säger sih ine ning skulle fylla. en viktig funk: tion,” i ; ast "Det, är omöjligt att dra. en par rallell ' mellan "finlandssvenskarna och de till Sverige "inflyttade fin- narna. .De sistnämnda utgör inte en avgränsad och fullständig. na tionalitet.:— 'de' är kringspridda immigranter, som mänskligt” att döma. kommer "att assimileras av det. svenska. 'samhället: 1. andra , generationeti, - et . x ” Förtatiaren Upet” minds till "kamp. mot, än det ena, än det andra. Medan väl ståndet växer omkring oss, blir vi allt; slarvigare, "med: det .som välståndet ger -'oss i fråga” om förpackningar, öch emballage. 'Det - skrevs: en gäng om' Lort-Sverige. Mycket av detta Lort- Sverige - har försvunnit." Men i stället -har "vi fått. 'Skräp- Sverige. cn Dr : Låt ' parollen, .bl fKdmp. mot Skräp-Sverige, Framför - allt -en r | kamp. mot RR det: Kåstade la att mer. ficiell." sämre, därför, att språket bits ee gripligt och Klart, är. skall. man" pa om ecklesiastik- ” Sydsvenska: Dagbladets. "Text: Mått; 28 ; 18-20. fog är giyen all makt i melen och : på jorden. Gån för- denskull ut och: gören: alla ;folk till: lärjungar, 'döpande. dem 1:Fa- :| derns. och Sonens "och den. helige Andes . namn, lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla da- gar intill tidens ' ände”, sis, - Så ställs vi 1 härlig förspm: martid på Heliga Trefaldighets Dag inför en av de. mäktigaste proklamationer, som någonsin har avgivits på -vår jord. ' Vi. ställs med andra ord inför Jesu: Kristi universella. missionsbefallning. - Men : inte kommer : detta . mig vid, säger. de flesta; Vi. är inga missionärer, som kan värva pro- selyter till: Guds rike.: Vi har hus och hem ått sköta om,-.hustru, barn, släktingar. och vänner, och står mitt uppe i vår mest inten- siva arbetsålder.' Inte är det där någonting för oss? - . Så kan man försöka att komma undan sitt ansvar. Men häller .vårt : resonemang? : Nej!- Och - var. för häller det inte? . Jo, prokla- mationen är ställd till. dig och mig. Det är du och jag som skall gå 'ut och göra alla folk till Jesu lärjungar. . "Hur skall jag då Kunna, göra detta? Jag kan inte lämna allt jag har kring mig just nu. Du :' behöver inte heller ge dig iväg så värst långt. för att bli ett Herrens redskap och föra: sjär lar till honom. ifrån en situation som både detalj- handeln. och industrin måste ta skada av. - Redan - nu förfelar mänga kampanjer sin verkan ge- nom att de blivit för många. De- taljhandeln orkar inte vara med. Helt naturligt blir också konsu- menternas intresse avtrubbat ge- nom mängden av erbjudanden, som presenteras och som man f. ö. ofta börjar bli rätt skeptisk mot. De åtgärder som hittills vidta- Bits: för att få en bättre ordning till nytta. Men tydligen behövs yt terligare disciplin. och planering — om nu de orden må tillåtas — för att det inte till sist — och rätt snart — skall bli en kraftig reak- tion med överdrifter åt det andra hället. Inom de industribranscher som närmast är ute på markna- den med reklam och marknads- föring av det slag som här berörts har man anledning att ta krafttag för att åstadkomma ordning På In . Fr Trefaldighetsaftonen. Förr. vartill stånd" har "naturligtvis varitmarknaden, bohärity” begins at. I home”: sa ger: ett. mycket. känt; engelskt ordspråk: barmhärtigheten börjar hemma. : '. Vad 'skalt jag då göra för att vinna själar, för Gud? För att få människor. att bli lärjungar til Herren Jesus Kristus. Jesus själv ger dig anvisningen. 1 texten här- ovan. Du skall bära: omkring do- pets budskap i din Nilla värld. Det är budskapet: om : den vidöppna fadersfamnen Och den förekom. mande nåden; Du skall tala in- trängande till människorna . om dopets : innebörd" och' du skall lä- ra dem "att tro på Gud och den han: : sänt, Herren Jesus Kristus. Så" enkelt är det — och ' ändå så” ofantligt "svårt. VI människor är så blyga för "varandra och har så svårt att komma till tals med varandra i andliga frågor. Det lig- ger 1 alla "fall -Mycket .--den le: gendariske '- predikanten Hjelms . utsago: ”När en Pingstvän! frågar hur det står till, så menar han -: själen änvär man I statskyrkan ri r.de Särét.r | mma, . gäller. det mag- Det är naturlt tvis i hand blygseln; Sora Bör att vi är så rädda att komma till tals: med varandra i "religiösa frågor. Och tunt Man et Inte riktigt oppor- an. ska medmänniskor, inte, Oroa, pina, Men hur var det, 'om du "skulle ta och rikta den vänner," när dh näägan till dina fas: ”Nå, hur har dopförbund”? — famnen 'öch' den nåden till. edra vänner”? FR Hur vore det, om vi skulle gö.. ra ett försök 1i:;den riktningen? Alla skulle 'säkert inte gilla det, men kanske någon skulle få den tankeställare, som förde henne till fadersfamnen, Och, då har du ju. gjort Jesu : Kristi - befall- ? ” - ”Törild” Tindblom?”" ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.