; "> Centerpartiet och folkpartiet bar" lagt fram gemensamma handlingslinjer avsedda ”att rea- : lséras' under återstoden” av; 60- > talet. Den 4 januåri.i är lade de- båda partiernas samarbets- delegationer 'fram ett delpro- ". gram avseende bostäder, mark, miljö, 'arbetsmarknads- och 10- kallseringsfrågorna. Nu följer , fortsättningen som "gäller : ekonomiska problemen, interna- "7 tionella I biståndsfrågor, 'social- och familjepolitiken samt en 'del i: andra fält av politiken bh a. jordbruket. Samarbetsdelegationerna har f "gjort en inventering av de båda Partlernås ståndpunkter 1! Ivikti- ga frågor. "Läsaren av de'nu ' publiceråde ” handlingslinjerna ;' märker kompromisser från bå- da" hällen, Resultatet. har blivit :”riktunjer som av stora grupper väljare : kommer att betraktas on som ett alternativ till den nu-|. .: varande. ;regeringspolitiken, Rikt- « linjerna', är både radikala och . .socfala” och syftar till att "nå bättre levnadsförhållanden 'för "alla; Det är' ett starkt prograrn - som centern och folkpartiet .här » lagt fram; Det visar. att ' kon- struktivt- arbete ger resultat, Det är här. inte” fråga om all männa -slågord eller intetsägan- > de fraser utan här presenteras FRAMTIDSUTSIKTERNA FÖR MJÖLKPRODUKTIONEN; > > är enligt föreningen Svensk 'Husdjursskötsel (SHS) ' dystra, framhåller Jordbrukarnas ” -refe- Ä Föreningsblad” som fina Organisations ärsbe- mna rt . hater”har vi att'se fråm. emot en'1 förhållande till 1965 starkt |”. försämrad. lönsamhet >» inom ; mjölkproduktionen.”. Föreningens : ekonomiska utredningsavdelning » har med .dagens pris- och- kost: nadsrelationer inte kunnät åstad- . komma en ekonomisk ' bärkraf- , tig kalkyl .ens för det rationel- "Ia företaget och det är verkligen "en tankeställare. ' : : Det är stor risk för att den , nuvarande utvecklingen mot fär- "re men större ' leverantörer bromsas upp inför dessa klena . framtidsutsikter; och . att endast de jordbrukare som Vare 'sig in- vesterat:; eller ställer kravi på arbetsmarknadsmässig - " arbets- kraftsersättning fortsätter. med ; mjölken. Med denna nedslående ' analys. höjer , SHS ett "vårnande » vara sådan : att den löckar/iti ; investeringar — det är en myc: "ket enkél slutsats som kan dras "bl. ä. av den aktuella" situationen : för mjölkproduktloneä. I MYGLAREN: - FINNS HAN? . Kvällsposten" "har - sett , Myrdals TV-film och frågar sig om, myglaren verkligen : eller om :han var en ren "kol » Bstruktion: . fr NN < På ett sätt. har väl myglaren - alltid förekommit; förr kallades «han kanske uppkomling - eller "något annat. Utmärkande för den typ.som numera benämns :myglare är en viss form: av be- .gåvning utöver det vanliga, .1i . varje fall när det gäller att ta sig fram 1 livet och skaffa sig "personliga — fördelar, . Myglarna "måste ha lätt att få kontakt med folk och förutsättningar att "låta andra arbeta för sig. Myg- laren får inte i alltför hög ut- "sträckning belastas av moralis- »ka skrupler. Han måste:ha. en «stark tilltro till sin egen för- måga samt en god fysik... .':. Denna personlighetstyp har .;SOm sagt alltid förekommit, Där- -emot. har statussymbolerna, för « vlika myglaren är mycket käns- "Ng; växlat, Förr i tiden fanns .inte moduler, snabbtelefoner och flygresor;--Villor, god mat, äls- ”karinnor och tjänsteandar har däremot alltid funnits att. till- "gå. — liksom andra attribut som numera spelat ut sin roll. . : Kvällsposten tillfogar dock en " varning för en tendens att sätta "likhetstecken mellan rationella ” arbetsformer över' huvud taget Ett handlingsprogram del" + jordbruk, och det påstås ju från |. :-s alla de håll, måste lönsamheten |: i finns, | konkreta Bandlingslinjer - politisk ' målsättning. De var inte I tvivelsmål. Här” pekas det på hur. de stora väsentliga frågorna bör lösas. 'Det sär konstruktivt program 'som'”bör vinna sympatier. från grupper i samhället, . I: handlingslinjerna presente- ras bland” annat ett program för. familjepolitiken som” få tjänar. att uppmärksammas. Man . föreslår." att, barnbidragen ' skall höjas . från "nuvarande 75 till "100 kr: pr. månad I 1065” års penningvärde före 60-i talets slut. Dessutom » har ' centerns . flera gåhger '”.”motionsvis - framförda förslag'om ett särskilt vårdnads- bidrag för ' barn i låga: äldrar medtagits. är programmet; Vad åtskilliga" olyckskorpar siat. om inte, 'skölle lyckas men som dock | - brukspolitiken.; ÅS - jordbruket är. realistiskt och tar !hänsyf till de "faktorer, "som vi det” är, ett realistiskt "och mått- fullt, Program, Här lovas. Ingen- på "fast. mark. En hel del frågor som ” man” vill'”hå "lösta tillhör "bpeller inte de: finansiellt. Krät » tillsvarande ; sympatisörer. är: . beklagligt att . det” inte: varit : Det: finns” nu preliminära I be räkningar” som . tyder på "ätt av 185 000" lantbrukare. på i gårdar över 2 hektar är 1 dag ca 150000 över .50 år och av dessa. drygt 30.000. över 65 'år! Morgondagens bekymmer. blir, att'nyrekrytera - redan .en begränsad del unga :er- sättare »för. dessa; till jordbruket och ' det! måste.ske'i konkurrens med "andra förtjänstmöjligheter i andra näringar... "Någon härd ,Prispress —— författarnas främs- ta jordbrukspolitiska -medel' behövs inte för att här styra' ar: betskraftt produktiv iva rik > "ningar ; Det är, 'onekligen en. mycket | 'vansklig sak. att göra en ekono- 'misk-teoretisk modell, speciellt” i "fråga ' om ' jordbruksnäringen. och -- bestärmma '. sina; åtgärder strikt: därefter. i det nationella sammanhanget.. Inte :bara :- om - världsmarknadsprisernas - "nivå skulle ändras: skakar modellen, "Skulle apdra länder handla ef- ter liknande, modeller, så: faller den fina konstruktionen', sam" 'DET. ÄR EN LÄNGE ' RESPEK I TERAD KUTYM + fi N "att värdétingar och betyg som rör den enskilde. personligen 'in- te. lämnas ut till -allmänheterns beskådande, > skriver. Skäns ka a Dagbladet: iv "Man har alltid ansett att. bår de skolbetyg. och, omdömen av- givna av. arbetsgivare är den "enskildes sak. Det är. uppgifter som endast han själv bör ha be- "och mygel. 8 ut: ”landsresan — och till och med s lunchen — Kan ha en förnuftig "funktion att fylla och behöver "icke" nödvändigt betraktas . som .statussymboler eller instrument "för myglaren på hans väg mot "nya djärva mål, anser tidning- en. ens a | Vet » Detta är en helt riktig och in- .vändningsfri synpunkt; vi tror också att Kvällsposten även i : fortsättningen med bästa sam- stä ätt över. — Nu råkar: det emellertid vara så att studentbetyg.är offentlig handling och därför kan begä- ras av Ut ex.'skolöverstyrelsen. Trots att så är fallet har man alltid - respekterat rådande ku- tym att inte forska i andra per- soners studentbetyg eller offent- liggöra dem. Nu har emellertid Aftonbladet brutit mot 'denna kutym — vem annars? AB 'har publicerat kronprinsens student- betyg och därmed lämnat ut det- ta till. offentligheten, Tidningen har underställt vissa kända cen- röstar med ”mittenpartierna svä-]". - fett: ct bara. rjägra. är, sedan. skilda |... ”SRubriceringen, har använts är 1931 ;. som :. underrubrik på. en skrift med titeln :”Försvarstal: för högre + lininstitut”, . Skriften publicerades» » vid... linfibermark- nads-centrum : Courtrai i ; Belgien av, .detta - lands. bäste expert: på området, Constant van Steenkiste, linfabrikör,.:linmaskinsuppfinnare och: konstruktör: (A.: delägare och. supporter). : .- ; Van y Steenkiste :hade två Jin: . |mierades av. Västflanderns pro- . | vinsstyre, Han har alltid predi- kat: det borde. finnas' ett "statligt linforskningscentrum'. vid . Court- rai. . Han var -privat forskare, grundläggare; i; Belgien "av den ;Blott' fyra dygn; Dennå gi lyckades tack vare hans med, IR (rötkamniåresystem) och chefen "Leblanc..i Ghent; att de upprättade ett: helt genom, nytt linverk i Beerniem: vid Britg: get långt. "borta "från" Lysfloden. 1 I -:Beernem " rötades et "enbart: a Jenligti den i nya :metoden 'och 'till sist, bröts”? "motståndet - mot! VV: |rötad infiber; från de flestå konz. av. servativa -linspinnarna.. Både -för och metoden” ”förspill- g maskine Jde” van 'Steenkiste, — "så "sade ping, .så' som vii Sverige. e "till krisläget t. ex. Courtrai linfibermärknadens: struktur. Van Stéenkiste' förutsade, att kriserna Räd iman Curt Böre stärtade , med, synpunkterna dd ett utre- dande; resonemang, , .seéglade före som en. ,ankmamma, «och ; efter åa kölvattnet trängdes nämndleda- möternas' inlägg i: kycklingfor- "mation." De: avvikande" inläggen hade' mest ' kuriositetsvärde när de inte var rent av. muntrande. Rådinannens , diskreta ' tillrätta- "läggande 3 av ett par generande ut- talanden gjordes I med både finess "och auktoritet; : "Er rådman; Kön "inte' vara riog skicklig? men: "det. ”hindrår: inte att, man tänkt sig den finå nämn- --demannainstitutionen I fungera på ett annat sätt med" "mera. öp- penhet, för personligt mänskliga ; reaktioner, Är det så här det går till i regel och är nivån måhän- da.t. o. m. lägre? På vilka grun- der tillsätts nämndemän? TV:rättegången bör åtminsto- ne ha” gjort den nyttan att så- dana” frågor måste ställas. . (fJosoniDN om ”Myglaren”) studentbetyg säkerligen vid en eftergranskning skulle råka ut för delade omdömen, varför man inte kan påstå att det ligger nå- got "speciellt intressant i kron- Prinsens betyg. i Principen bör alltjämt vara att ett studentbetyg inte skall lämnas' ut utom av den, som " förfogar över det. Sedan må det " gälla. vem som helst även kung- liga personer. "Dessa bör inte B. i Yper' med" linspinnaren Oosterlinck som, fackböcker bakom" sig, vilka pre-. industriella: varm tten:; srötningen; så gynnsammaste' : temperatur. 008 a Clas fö De förbundsorgan ' ”Vlasberichten” har.i en ledaré i nr 16/1966 behandlat : den "aktuella : situa- tionen för -hela.:den västeuro- peiska linodlings. och bered- ningsnäringen. ' Med wutgång från denna "ledare har Jlinex- perten' ÅA: G. van Keers- bulck "i Laholm skrivit en längre " artikel 'för ' Laholms "Tidning, vilken artikel. kom- mer, att publiceras i två av- snitt. Det första införes i dag. Hr van Köersbulck, ” själv belgare" men" numera svensk medborgare, inkallades till vårt land . av. Sveriges utsädesföre. viings linlaboratorium i Svalöv. Sedermera blev han instruktör främst vid. "linberedningsverket. -"Laholm,: :senar fötmästare” och..f. kvalitetskonitrollant NN belgiska : linberedarnas | 'Als het Vlas gaat, "Kommit ' till. . tillgripas för." att -värja” sig. "Allt. :detta;- renade han, krävde 'att bygga på säker "Situationen: . förbättrades så småningom, : försvarstalet ' näs- tan: glömdes : bort: "uwtom: I. Väst- forskning grund. ' 5 sökaride "belgiska: linmän..i ' dessa 150-tal i linver skulle! komma"; tillbaka / och attt "I tanter samt” kommunala och pro- Flandern, där 50 procent av .bel- gisk. linodling ' finns och 75 pro: céht av beredningen + förhållande till. hela ” den” västeuropeiska lin- odlingén "är" koncentrerad: För att nn uppfattring:. ännu "i: dag kan "man: —. oavsett att: oss. be- n dagar: bekräftat,: att sannolikt ett > sKall duka: under + fortfarand ta emot: .linhalm 250 "små och ste Öre linverk: blir kvar, - IN UFRöd ästfländerns | guvernör (landshövding) 'Baels, (inom på: rentes . sagt: kung - Leopold : IIT:s svärfar), hade varit lantbruksmi- nister. m, m, ; och. år . 1933 "tror jag det van, exakt år. spelar: här-' vidlag ingen roll, hölls konferens för "linodlare, beredare, represen- vinsiella - mynhdighetspersoner. Konferensen hölls” på rådhuset i Courtrai och" skulle "dryfta just kravet "på ett statligt lininstitut, Här - gällde. det.”en linodling av, vissa 'år, 30.000 ha och en be redning. för. 100.000 ha och med många tusentals människor, som skulle få sin”, utkomst. av. linet. Om. jag minns rätt var även lin- spinnerier och väverier represen- terade. På den. konferensen kom van Steenkiste.: och träffade ele- ven "från Wevelgem "' och Motte- ville-tiden,; "undertecknad, : som i egenskap av provinsrådsledamot och -:ledamot «av lantbruksutskot- tet representerade där den social- demokratiska gruppen — d.v.s. var en arbetare-representant, Redan ” visade linberedningen vid , Courtral en "uppgång igen, som snart gav den en. ”glänsande tid” med ökande halmpriser för odlarna och höga : fiberpriser för linberedningen, fram ' till "andra världskriget, då år 1939 Courtrai's linfiberpriser nådde kulmen, just som år : 1914, ett:dåligt tecken, ty linet har :alltid varit starkt efterfrågat i krigsrustningstider. «I. denna. tid av ””faran över” (för Hnet) låg ständigt van Steen- S g b n ni pi Ii är. 1983 undertecknad den förre läromästa- ren..: och . Motteville-chefen ;' van politiskt och rätt 'så . avogt inställd "mot att ; med 'östflandern, . över: 15.000 ha och med hela bel- giska linberedningen i' Flandern, borde ta saken i' egna händer. Av: tinexpert A ÅA. 6. van Keersbulcls st Å - kistes eget ordspråk ' i munnen: alles gaat! (När linet går bra, går allt bra!) "Ja, kanske det, t.' ex. även järnskrotet " för nedsmältning, Linfabrikörerna byggde nya fabri- ker — eller: renoverade +— ' och rötanstalter.. Vissa byggde villor som små. slott. Det var livat om kvällarna -och . dagarna ' på ' näringsställena ' vid ”the Golden River Lys”. ts Och ingen nöd . längre,.Så sta- ten ville: inte. komma. emellan för "ett. lininstitut, ' Exempel med Sorau :i Tyskland, Posnan i Po len,':.. Moskva-institutet för: lin, t.o.m. vad grannlandet, Holland, realiserat härvidlag, hjälpte. inte. Efter . andra världskriget” fick van Steenkiste, gammal :och desillusionerad, besök. av , svens- ka linmän (bl” a. direktö. i Svens: son). i sin. villa i" Yper,”och'sjuk- "lig "dog: han" kort .därefter:: Inget institut” för - Då ” eftör -— andra : "vänd kriget dock - "åter 'krisperioder : förekom för" linet, tog: Västflanderns' pro- vinsstyrelseman,:' lantbrukäre.. Ar- thur' Olivier, initiativet” till ett: provinsiellt' institut” för-indu- striväxter. "Han dog kort: tid -där- efter. ;; Men:-i Beytem: vid.y.staden Roulers:; finns sedan mera. än” ett decennium detta: ”Olivier Institut” med; gin - stora linforskningsayvdel- ing. "vid 'sidan 'om- avdelningarna för. tikoria;- humle, tobak; bryg- gerikorn,; och "grönsaker," alla ” växter :som utgör. provinsens specialiteter och I jordrikedom. - Man. bör: härvidlag förstå: "betydelsen, att enbart i denna provins' odlas årligen 10 å öckerbetor «samt. frukt om man; vet ill 13.000 ha: spånads- en: "total yta: som" är "Hallands, + ” - Hr :Olivier ” besökte Sverige, vid tidpunkten : för sina: planer och Laholms. linverk samt linlabora- toriet. i: Svalöv. . Han hade ' näm- ligen ;även . ett : kooperativt lin- verk ' efter:, svenskt exempel — genom, len förening av odlare som skulle: bli';beredare av - eget lin — i kikaren. På- förut . omtalade" konferens |, (?). träffade som -sagt teenkiste," som uttryckte: sig pes- simistiskt "om ett lininstituts. till- komst: — om "det . skulle komma enom. belgiska. staten, . Han : var flamländsk .nationalist elgiskt, statsbegrepp. "Han: me: ade 'i'ett', uttalande till "mig, myndigheterna i Flandern linareal ' med Det är intressant att linberedar- as förbundstidning — the Week- ly Paper:”Vlasberichten” (linmed- delande) nu år 1966, då ånyo en svår kris : drabbar linet;” gång utan rysk dumping, tar upp denna roblemet om mera forskning igen, Men det finns en : förkla- ring, Orsakerna ' till krisen. är f.n. en "övermättad . marknad : av till stor. del linfiber av :sämre' kva- tet. Detta har uppstått genom en allt för stor spånadslinsareal år 1964. Linspinnarna hade krävt på internationella konferenser en större areal. är reglerad — oavsett: att 1965 års areal var mindre, kom baksmäl- Linhalmsmarknaden inte heller tillfredsställande "Igen till stridsåtgärder mot de- söndagseftermid- |]. ' KN stujell rar Finns det nagot lands regering som behandlar: sitt "Jordbruk: så hånfullt och nonchalant som vad det Erlanderska 'kabinettet gör? - - Ake Gullander . röt d Lantmannatidningen' Enligt handelsministern är ris- ken att statsägda - företag ' dras in I en konflikt" obetydlig. Visser- ligen är de medlemmar 1 SAF, men SAF, kan inte tvinga "företa: ras :vilja. Sannolikheten .av:'att de statliga medlemmarna 'i SAF hellre” skulle betala. . böterna till SAF än ge sig.1 strid med 'sina anställda är alltså stor. Det är tyd- ligt, att ägaren til LKAB m, fl. vill ha löpande servicefördelar av' SAF men "inte solidarisera sig med organisationen 1 övrigt. Något "liknande: -skulle : näppell- gen accepteras av anära " organi- sationer, Ska SAF göra. det? Och hur går det då i framtiden, om den statsägda ' företagsverksam- heten bygges. ut. energiskt. &.la Hagnell? En .allt .mindre del av näringslivet. kan inte ta riskerna för en allt större del. outsiders. Ne .Sågverken ” I sak talar mycket för att sam- hällets skyldigheter ' på vårdom- rådet bör regleras i en "lag och att denna fråga bör tas upp till förnyat övervägande. I det sam- manhanget finns det anledning att "ytterligare begrunda : frågor som var huvudmannaskapet skall ligga, den regionala "utformningen samt. vårdavgifterna. Ett. sådant uppdrag bör emellertid” anförtros en. kommitté med delvis” annan sammansättning, och där-de kom- munala intressena är. bättre före- trädda. revs Sydsvenska” Dagbladet / HE : Det borde . vara - sj vklart att alla de åtgärder vidtas; : :som kan underlätta de handikappades ' ut: bildning.:; ' Aterigen stöter "man emellertid på behovet. av. en or- q tig "inventering :av antalet EFT: gav. Sverige även om vår import från: de nordiska grannländerna ökat snab- TA blev. verklighet har. vår. ex- port mellan ” 1959 : och", 1965 inte desto . mindre. stigit: med .'3 - mil. jarder, kr, konstaterar bankdirek- tör. Sven G.' Malmberg. i 'senåste numret av Bankföreningens tid- skrift. Ekonomisk Revy. Bara un- der 1965 var exportöverskottet” 2 miljarder, ';., <. De ökade avsättningsi terna i de nordiska grannländer- na har, inte bara tagits om' hand av. de .traditioriella'. exportföretar- |, gen. Många: » företag. .—." både mindre ' och. större" — "har fått tillfälle att använda grannländer- na 'som .testmarknad för sin för- måga att.verkligen kasta” sig, ut 1 exportverksamheten, Samtidigt har. våra grannar na: : ökad nordisk handel: É bare än vär export dit sedan EF-|- handikappade.” "Redan, den . mind- re' inventering; som "skolöversty. relsens arbetsgrupp gjort, "våsar att det rör sig om ett Icke ringa antal elever. Detta läsår” undervi- sas "728 rörelsehindrade "elever 4 vanliga "klasser 'och "spetialklas: ser I grundskolan vartill kommer 165. I särskilda ep-klasser och 22 på det" .gymnastala', stadiet. så " Utsläppen. från ' en' massafabrik + Kvicksund skulle" förändra :' fär. gen : på vattnet 1. :hela Mälaren, Enbart för att avlägsna denna färgökning' ur vattenledningsvatt- net skulle. Stockholms ' stad: åsam- ka merkostnader för, kemikä- lier på en miljon' kronor om året, Totalt kän. merkostnaderna” för vattenverken - runt Mälaren 'en- bart för att eliminera. Billeruds färg "uppskattas till mellan 1,5 och 2- miljoner per är. Även fis- ket kommer : att. lida kännbart ' avbräck, bland: anhat genom att lekplatser förstörs. - r ot Dagens Nyheter. Att .eivilministern. genom sin plötsliga: talträngdhet ' skapat" en 'lolidlig situation för stt eget parti är helt klärt. Men” att identifiera honom - med. politik är att göra. honom för stor ära. N " Statsanställd Varför Inte Jen”; kyrkans . "egen pr-verksamhet.: Ett kontaktorgan med "olika -media, "en central 'dår för uppföljning. En: sådan "enkel sak" som” ett 'kyrkoinventarjum' kan baköm - sig. "ha en. intressant bakgrund - som väl” kan” motivera en... . publicitet" utanför. den "egna platsens . trånga” st touch. kallas. sådant "På" fäcksprå kyrkorum; "Kyrkan. char. mycket att ge i:.den vägen, och . ett ute nyttjande'” av "de möjligheterna blir" en' "god" : komplettering” "till budskapet” : från”. den. är. bara den: att räck- vidden. i-det förra fallet blir :än ansikte beträffar kan. det om inte annat studeras” i Dägens Nyheters ideologiska” diversehand När pornografin' nt Pp som ett. Särskilt. nummer på. den en; skilda '. företagsamhelens. ” «syndar register erinrar.” mån" "sig: .kariske turligtvis också . kraftigt "ökat sin export. Danmark kom först med en export-drive av. industrivaror - men senare har både Norge och Finland ryckts, med = utveckling en, - Det är: särskilt "Sverige". som kommit att bli: avnämare av. öv- Lv oa a (Forts. å sid. 2 a a len” genom. det dåliga vädret. Nor- linländerna fiberutbytet varit 15— 17 procent tåga, d.v.s. långfiber, med 5—8 procent. För 1965 har förhållandet blivit " 12—15 max; av sämre: kvalitet. Man bör be- tänka "att ”genomsnittsavkastning- en p/ha är c:a 6.500 repad halm/ kg, medan : vi i 'Sverige :visserli- gen ökat avkastningen betydligt |”. men ändå i genomsnitt: kommit upp till blott c:a 5.000 kg. "7 Därtill 'bör ' den = otidsenliga strukturen" av Courtrais linfiber- annat än spinnarnas marknad ej förglötnmas, Så skrev van Steenkiste” om den år 1931, som ”Vlasberichten” drar sig till minnes: ”Courtrai linfibermarkna- den är ingen marknad, blott en ”bedömningsservice” - där den mäktige bedömaren "accepterar eller förkastan den till salu bjud: na varan, där" uppköparna”" ej är fullmakts- havande eller representerar stor- handlaren som sköter spinnerier- nas försörjning”. — ” Under den ryska dumpingen på trettiotalet skrev van Steenkiste: ”Nu eller 'aldrig. Det är på tiden att spinnarna överlägger med oss om vad:som bör göras för att verka till båda grenarnas bästa, 4 ena sidan. odling och beredning, å den andra linne- industriens (spinnerier-väverier) för att rädda linberedningen från undergång, som vore linneindu- malt har i de tre. traditionella |, . problem” med 'dén” lama ursäkten bitioner'. och- och > nu. rs ”Vadhelst I gör n, gZ rén "det" av hjärtat,, såsom .tjänaden: :I Herren och" icke 'människor,.” (Kol, 3:23). I min nuvarande: "uppgift som rannsakriingsdomare 1 civila” mål vid federala ' domstolen.) kommer jag 1 kontakt med 'persåner från mänga olika områden i livet;- Ett sådant arbete kräver tålamod, är- lighet, rättrådighet ”och.' en upp- riktig önskan 'att få reda på fak- ta för att kunna dömal rätt." "se Kan en. affärsmar, en : tjänste- man eller 'en arbetare :' undgå att dömas för sina' orättfärdiga hand-, lingar? ” Affärsmän och statliga eller kommunala: ämbetsmän "kan utföra sitt arbete mycket mer effektivt, "om de 1 sin tjänste- . utövning! söker. förstå Guds "vilja och handla efter den, En kristen måste oavsett vilket dagligt ar- bete han har vara rättvis och rättfärdig 1 alla kontakter med andra, om -hans: liv skall stå. i överensstämmelse med Kristi. lära. Både affärsliv och ämbetsverk socialdemokratisk : tips om olika aktiviteter kan” ges” ket, mycket av! det. finns 1' våra ' - predikstolarna. 2 större. Att « nå" så långt ut: som . såväl som den enskilda medbor- ' .me striens - råvarukällas : bortfall”. |garen måste" låta . sig ledas .av vete kan såväl äta lunch som mena går trär ck ande Smdör "utsättas för större intrång i den Vlasberichten påpekar, att det|den grundläggande . kristna tan- ” tala I telefon, K erar Da-l. enligt AB. personliga integriteten än and- bend nu viss samverkan men än | ken, att det är människorna som gens Nyheter, - sofra -Nu- torde det vara så att många " -Ta människor, ...+ " Linexperten ' Albert G van K i sitt. arbetsrum .. . Detta gälla älltså Belgien, vara. hället betyder nägot” i sam . ret t FA c ; > a | | : Å ? re resa os a am ET green menar sne rer nn SR sR selen be AK sn | M Per mn ) 4 XY ER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.