Onsdagen den 8 Juni 1966, —=LT. = vå frägån” om de "ådnäinistrativa organens möjligheter: att på-j' skyhda. ombildningen "av -fastig- heter -och -understryker : härvid, yttrat sig iöver' motionen, ifrågal att. kapaciteten redan är. utnytt- och I förbundets organ Lantar- jad till. bristningsgränseri.: Man betaren har man ”ätergivit sty-, understryker” bristen på "kapital relsens yttrande. ' Det är. en'i som. även" medför. en: begräns: många” stycken intressant läs- ning i i. möjligheterna att alltför ning, - en Jäsning , som; avviker snabbt 'göra omställningar. Efter radikalt från vad som i vanli-| detta drar. lantarbetareförbundet ga” fall myntas ' ut: via : fackför- följande" slutsats: >Man” kan där- bånden. mg + | för inte vänta sig: "annat.-än en . "Vid. svenska "Jantarbetareför: I bundets kongress :1' år > förelåg en» smotion.. om jordbrukspoliti- ken. :> Förbundsstyrelsen--- hade ;Lantarbetarnas Synpunkt od mättfull ökning E iv takten i den » frågan / är intressant'. även -ur resursöverföring, -söm - "pågått cs en "annan synpunkt. .Den; visar | oavbrutet: "sedan! det” "andra världskrigets lut 1945; Ornställ- ningen tar” tid; när. överförings- resurserna knappa eller" obe- -fintliga” . : . Ifråga « om i prispolitikens'. riktning" inom; jordbruket under. stryker” förbundet: att: utform- ningen: ; måste "påverkas så, att . berättigade: Tanitärbétareförbundets medlemmar :.och" dera: Man; tkan.: givetvis: ha” full - för- stäelse "för: denna "synpunkt; För- bundet .behandlar" även , på. ett realistiskt. - fält s problemet med producertprisernas ; inverkan ” på konsumenternas » kostnader.: Man understryker" att; den framtida utvecklingen får visa vägen. för nämligen. hur, man reagerar, gå en : aätgärd; som -signaleras : av en. maktgrupp- drabbar, delar av den egna gruppen. Lantarbetare- förbundet vill lika! litet. som "andra se sin egen grupp oc ch dess: verksamhet utplånad. Na " Lantarbetareförbundets ” per q hanällng” äv. den" nämnda ”mo- tiorien ” berör "flera viktiga av. | snitt av underlaget i den Jord brukspolitiska debatten.' BL” behandlar man'den av rajori- tetsgruppen 1. jordbruksutred- ningen föreslagna . övergången till eng... k. marknadsprissätt- ning" pås' jordbruksprodukter, Härvid "kommer "man: till den slutsatsen;;att en dylik, anord- ning kommer att” hämma, över- gången till rationella : storjord- bruk, Man &beropar att lönsam” heten, .sjunker: genom en;s. k prispress och att de för ' bir dandet av större eriheter''er- forderliga betydande: :" kåpitalre- : ” gurserna finner. sig” ”vägar' till fruktPa rhetens och' styrkans Hamburg (LT). . Etnölogen , professor Franz Ter- mer» i: Hamburg ' har - upptäckt spår "av "en okänd" arkaistisk. in- diankultur.; År 1961: hade han gett sig:i, väg -till Guatemalas urskog föratt. med: hjälp av arkeologens spade:” skapa" klarhet om 'en ur- gammal; - outforskad ' "kultur, " vid upptäckt. vad” som "än hähder, konsum terna” sannolikt - inte: kan räkna 'd några: sänkningar: av. livs- ”Könsumentpri- | infödingarna »källas ”Pålo Cd dö + träd. S- "gröna. djungeln. Det: vär helt Loch"; hållet” mossbelupet... : Likväl vjdes- de "hemska -konturerna: Utan tvivelr det: var. en «indiansk rationella; eller orationella mind-]; "re företagen med minäre” ”inves- teringsbehov” stannar” kvar, där: för satts derna, arbetskraft” "ejl ich fasa: k:j Bara ' med. stor: möda; kunde -.de. as nerna. greps av /fruktan "Förbundet ” ”frambäller. alt det fins” flera: hinder oa ft etalighöten.. "kring Fidunarer 1 Palo Gordo? Professor: som; körimunalå plan; «statlig ;'informationsverk- ssämhet genom bl. a. annonsering i: pressen har. också” aktualise:' sätter: "IT synnerhet. industrin är: inte särskllt. intresserad av att ' nyrekrytera arbetskraft | DH , 55-—00-årsåldern,, Bostadsbristen d i it tätorterna är - både: ett. mate :irlellt hinder och verkar Psyko logiskt : avskräckande”, "sn u7 Förbundet kommer även ind ring "till, stånd :kommuner. vill. man” tydligen inte" förstå att "lanästing, och. "Stora cprishöj ingen: på.” livsme . del” "1 detaljharideln' har” huvud- sakligen "ändra" orsaker än. :up gången. i ”producenipriserna,/ Om: ahgelägna : reformer är: åt- "gärdet. som - möjliggör. allmän” ' kännedom. om: vad reformerna. innebär. ” "Alla de :som är | aktivt engage: arterna + + s a” a ie i +; ATT PRATA. RORTPADÄSER, € i "CRLLULÖSÄINDUSTRIN HAR : som 'soclaldemokraterna gjde L Y " tio ären notera en n förövleime roduktionen. .Persorialsty; : emellertid ' 1 "stort? sett, oförändrad, och antalet fabrikei Kar” minskat. "Det Yr. alltså, på Is pekar > "Jordbrukarnas F | reningsblad, fråga bädé om'). en. utbyggnad en - markant |; rationalisering, ndå är, man . bära en bit på väg: ee "Trots ' denna” relativt "snabba, m utbyggnad - av " massaindustrin: har man. ännu inte nått den'' "ansvar- för "att det kan. bli.en också ha ett intresse -av-att de åtgärder de är med om att vidta 1 för!" medborgarnas ' bästa också , blir utnyttjade på önskvärt sätt. -I "annat fall begränsas ju. be- : tydelser av det samhälleliga ar. betet. a ! de sig skyldiga till vid: sina an: i"grepp mot tjänstemännen 1/ta- , Jen den 1 maj, var tydligen statä-]; - minister Erlanders främsta: upp- | :gft. vid . Handelstjänstemanna- | . förbundets 'kongress -. häromda: ' gen,. menar Svenska Dag- bladet: .. ". s : Man fick sålunda höra - att) han aldrig anfört något annat ”än att solidariteten på .ärbets- . marknaden -. kräver > lyhördhet "för ' läglönegrupperna. -Vidare " undervisade han kritikerna om | att det : finns , låglönegrupper |: , också på tjänstemannasidan — |: finns alltså plats för ännu. stör- ' Precis som om någon skulle ha'| re” kapacitet, 1” första hand i . bortsett "från detta eler: bestri- : södrå."Sverige.. Samtidigt finns dit det? ; ett påtagligt behov”av fortsatt Nej, sådana : 'Undanmanövrer trukturrational duger inte, hr. Erlander. Vill . Säindustrin malserlng, I inom ma statsministern . verkligen -ha tilll... + I:den : mån: sko I pet : gsindustrins stånd en diskussion om attacker- . strukturomvandling också "leder na mot tjänstemännen från estra: > till. ; ägarkoncentrationer :. 'kan forna med de röda fanorna får. gen te-sig hotande för den pri |: an vara god att hälla sig tilll: vata 'skogsägaren, framhölls bl. vad som faktiskt sades av före- |. a. vid SSR:s årsstämma. Om det trädare för regering och rege-] inom begränsade ' geografiska ringspartt.. Han får pehandla : områden finns endast ett köpan: |, rne Geijers tal i Uppsala med [| de.storföretag, skulle” den - fria utfallen mot "vad som kallades |. virkesmarknad industrierna ef- de högre avlönade tjänstemän-]. tersträvar i själva verket .bli nen" och han får belysa" inne-| fr endast. för köparen . börden i civilminister Hans |! "Med en sådan tänkbar, utveck: "Gustafssons tal i Hörnefors och |" 0 se AN Umeå. Som bekant yttrade hr ling ter det sig ofrånkomligt ätt |- Gustafsson bl. a. att den sol |. privatskogsbruket söker inten- daritet som utmärker LO tycks]: > siflera sin "industriella expansion vara obefintlig hos vissa andra| ; enlighet med de utarbetade riktlinjerna. won DEN NYA VÄNSTERN De . en "diffus företeelse, som gjort sig påmind, i olika sam. manhang med' längtgående krav på: en . radikalisering, - skriver ästerviks-Tidningen: betecknande att före- trädare för dessa radikaler som Artur Lundkvist och. Jan Myr- "dal: figurerade vid: ett " estrad- samtal i samband med det kom- munistiska partiets | rikskonfe- rens för "litet sedan: Det har + faktiskt upprättats ett slags or- 'ganisatorisk förbindelse mellan ommunistpartiet och den nya änsterfalangen, trots att denna nare officiellt fortfarande . till- hör och, verkar inom socialde- N .mokratien. ;. När man närmare granskar : den nya vänsterns paroller och deklarationer finner man emel- s lertid knappast något nytt. Det ; är "radikalt socialistiska idéer och krav, byggda på en mer el- ler mindre verklighetsfrämman- de uppfattnirg om det nuvaran- > de :samhället. En dylik radika- i ; lism har tid efter annan böljat ; genom "den, svenska arbetarrö- ; relsen, närmare bestämt när en > Ry "generation klappar på por- - RARE NE " tarna för att insläppas i maktens INFORMATION TILL ALL, > , allra heligaste. Men skulle soci- L - "MAÄNHETEN : Men dessa, meningsyttringar "Dala-Dmokraten . . ( "vill hr Erlander förvisso sna- a-Dmokraten.. . (s) öl begrava i glömsk: | sluter upp kring det av mitten- rast möj [Be Deer a Eg na pa » partierna framdrivna kravet på 're valet. Det var därför han|. > ökad information till :allmänhe.- ten om verksamheten inom stat, | ningen. . föredrog svävande och patetis- |: ni sta SÅ ka formuleringar i talet inför ; kommun och landsting: . Det vore i så fall en fram- handelstjänstemännen. grupper och försäkrade. att det |: - .skulle vara ett slag i ansiktet |: - Na på LO-grupperna att ”ens till-|. närmelsevis” tillgodose tjänste- mannakraven, ” om "några år komma i opposi- " tionsställning får kanske den "nya vänsterns anhängare led: ; ningen över de försiktiga i de nå- » got högre åldrarna, slutar tid- Det förekommer brister i det ' gång för kommunismen i Sveri- här: avseendet på såväl det stat-' ge. sr > + Det här klumpiga belätet. upp: a det; viset kom han en okänd indiansk 'bondekultur på spåren som torde ha uppstått omkring, Enligt. professor 'Termer föreställer -vidundret av 'sten På- ätskilliga. håll | ” » rade" 1' samhällsarbetet har ett]. . sahman”' ordning. De bör rimligen |- aldemokratin såsom det verkar | äckte ' professor "Franz Termer. Synibol, sa trakter redan” 1938. ”Jag för- säkrar att debna upptäckt då för- satte mig i stor spänning. Men mycket. kunde: jag. inte ta mig till med den. Jag var nödgad att "återvända till: Hamburg och genom, krigets utbrott blev "det omöjligt. att: komma "tillbaka och göra grundliga forskningar. När jag äntligen 23 år senare for: till Palo ::-Gordo ': stod » vidundret : på samma "plats; Jag grävde” fem månader: Sammanlagt - fick” jag pe, ihop "8.000 :: skärvor, «bearbetade 4 stenar? och små 'lerkärl :De” sista fem "åren". undersökte, ” katalogise- i | rade: och s. datérade:." jag" fynden, Vid detta års utgång b j dig! nied” ärbetet”.” . "' Men;:: professor " Termer :säger redan';-nu: ',”Den "här kulturen har" inte "någon likhet :med de hittills” "kända > indianska” kultu- rerna; Den är' relativt "simpel och verket... av.: en" ”bondebefolkning från” tidén -ofikring Kristi" föder ent 1 : Lerk rlen. har ornamént in- ristade, ' skrifttecken 'farins : inte än. "Till och."med :hård "sten ; kun- de . bearbetas av :' "indianerna i Palo” Gordo: :Déras.' verktyg var SA manshöga "avgudabilden, Med ';oer- Thört tålarnöd - hadé :de skapat ur ett jättestort: klippblock det: stili- serade” könterfejet. av "en jaguar som sitter: i en människas; håll- lika :viktigt som att fatta beslut, aan : "Att sitta .i bilköer .som rullar "fram méd :tio kilometer i” tin: fär tvärtom. en högst .s stressande : situation. > Och detta bidr ar "vårt samhälle | till, därför att det är oförmöget - att skapa korsningsfria, breda, trafikavvecklande:ut: och infar- I ter till vära tä örter. rn. Vi är uppriktigt trötta. på 'po- " litikernas :”svar:, -Våra' resurser ”räcker inte till! Man” bemödar sig inte'att undersöka alla möj- --ligheter. T. ex. att uppdra åt ut- "-ländska entreprenörer att byg- ga de mest "angelägna "vägsträc- ” körna "med egen arbetskratt, eg- .na maskiner och kanske t; o. m. eget kapital för lånefinansiering av. vägbygget. Va Inrätta Statens Vägverk . och gör det till "ett affärsdrivande verk inte bara på utgiftssidan. Låt verket också få inkomster- na från fordons- och drivmedels- skatterna.' Och beställ sedan vä- "gar. -Som ' varje annan ekono- misk verksamhet bör Vägverket få låna upp kapital (utomlands! Vilket Finland har gjort.) och ta betalt för upplåtandet av:så- "dana -lånefinansierade vägar. Bilisterna är inte främmande för tullvägar. H (Motorföraren, MHF) TRE AV av de reumatiskt sjuka Std Riksinsanlingen Koaratgeo gut Rag 000519 Medels primitiva: verktyg av sten skapade indianerna" M | åvgudabilden . ur ett jättestort, . ;klippblock | för 2000 5 : je upptäckt av etnolog i Hamburg j Termer kom "visserligen" till. des- I rens -'utveckling;" a sengotiska.. bägare ' fram... till "de Åstrama: företrädarna . för .den: kas bild.” Guatemalas djungel. och på: en” stiliserad jaguar. såsom: sedan barhetens "symbol, Samma symbol återkommer ganska ofta också i maya-kulturerna. Jaguaren i: Palo Gordo dyrkas även i våra dagar av indianerna :som ' ett slags of- ferplats, De många resterna av stearinljus och vax i rovåjurets sköte ' bevisar det. Dot Professor Termer :som' nyss på grund .av ålder dragit. sig z till baka .från? sin' post som direktör för / -Hamburger Museum: VölkerKuride- telse. Enligt. s honom: har: mänsk- ligheten. inte". heller-; ”från; världens ; vagga” U vill. fjär: |? ran världsdelar." även :där.oceaner och kontinenter skilt människorna åt : kom .. liknande". kulturer » till stånd helt oberoende av. varandra. Mammutbyggnaderria” i" Sydarneri- |" ka, ”"Indien- och "Nordafrika « bevi- sar "det, ” > Milton Z? g började "redan -förra' äret,' vågar | ver "ett "samlat ” "grepp, "för .[deles väsentliga. spörsmälen är "övertygad --om”: "att .s - vandrat | : | Som . "Helhetsomdöme or 'om ”ärets hårda : avtalsförhandlingar," vilka man väl pästå' att. parterna ' på den svenska ;: arbetsmarknaden ännu en gång visat, prov. på vil- ie Frågan - om" 2 markfördelningen är” mycket Komplicerad och krä: sin) lösning. Det” är. också , ”nödvän- digt att : man " snabbt "kommer, I gång 'med arbetet” på” en! riks- planering. - Så - även :om""hr' Pal- mes : ”viljeyttring” är en smula yrvaken, J han? dock På. rätt väg, - Väster bottens.Kuriren: ” ; Det "finns "Ingen anledning : tatt se "ett samgående, mellan > »de 8. .k. mittenpartierna' . som ” något .. an- nat: än: positivt. :- Oppositionens ekvation' och de kvarstående; all: en verklig . kraftsamling mot den . : nuvarande - regimen ., skulle därmed hyfsas' och (förenklas. Den nyligen. ”hällna : ”ekohomiska de batten' gav ju uppenbarligen vid handen att "det inom: hela" oppo- sitionen finns bestämda krav på en: kursändring och :detta' liksom ett fastare samarbete i mitten är naturligtvis ägnat att ge: ökad tyngd åt. gemensamma” Foppost tionskrav.: ert NT : Kulturen äger. en nm rikhaltig & ling- av. silver.-och" årsbokens: vuddel behandlar: 'silversmidet ge- nom : tiderna, .',; Det... är.” i= första hand" alstren - av: '1600--:och >1700-1: talets skickliga" guldsmeder, 'som behandlas," men . också - nyroman- tikens. mera: industriellt: framställ: da" silverpjäser, En av uppsatserna, författad av son; "skildrar: den : svenska ”bäga: från :"1500-talets rolinska, tidens -barock, 'och -i'ett annat avshitt: läses -om "det tyska å er” från rokokon i text ' och framstående ,'stöck- Den holmisguldsmeden « Kilian” Kelson har är .1761 tillverkat ett" bord- ställ för olja, ättika och kryddor, fransk" "anda, den - självständighet > i - formgiv- ningen och den kärlek till perfekt detaljarbete, som ' kännetecknar den skänskfödde” "mästaren. - Till samma höga klass hör Kristian- stadsbon: Caleb Engelholms' mäs- terstycke från. 1766, en kaffekan- na, som tillverkats just nä totalförbud för ' kaffe blivit "ut- "| färdat, ett till 'synes'tragikomiskt sammanträffande; Bland andra uppsatser. om silver märkes: Sig- frid 'Svenssons . skildring. av de fråh medeltiden nedärvda dräkt- spännena .med bilder” av ' jungfru Maria, S:t Christoffer, S:t Göran »| resultat;'bl.. är att 'man:: med” or- årsbokens redaktör Bengt Bengts-: sprungligen föranledde: bruket” äv sådana +» spännen. : Jan 'Gerber har granskat silver-| beståndet 1 1: bouppteckningarha | efter skånska bönder under '1700- talet" och "- redovisar "intressanta det stop” .kunde mena -både kan: nar bägare” och: 'brännvinstumlare, eller: att” man: även". här finner, 'den' annars :längre: vanliga: kåsan. » Bokens : silverav- guldsmedsstämplarna och ' även i Västeurop : I " Sölvesborg ” ;grundades : 1770-talet" en ' fajansfabrik,' från | Vars> - kortvariga : verksamhet en del. arbeten "av hög : kvalitet | är kändä: Gunilla "Eriksson 'har- tagit till sin" uppgift att fortsätta de forskningar om fäbriken,” som påbörjade: "på 1890-talet, men: ald- rar de för fabriken typiska' pro- dukterna och det är en. mö övergången - -' mellan "rokoko : och gustaviansk stil -söm häl das och beskrives. Boken är rikt: illustrerad, bl. a. med: 16 praktfulla färgplanscher. " Arsboken har i-är en'upplaga på” 31.000 ” exemplar och: "är som vanligt . förbehållen + medlemmar- na av Kulturhistoriska förening- en "för södra Sverige.” Den. sän- des gratis till dessa och den som önskar: bli .medlem :under - 1966 kan sända 15 kronor ' till. postgiro I 306 11.. Årsboken -. kommer. också och S:a Catarina, burna av bond- kvinnor, som säkerligen var helt att finnas (eller kan beställäs), hos bokhandlarna. " - Ne. bortglömd i vi nar anledning att beakta en annan livsmedelspolitisk målsätt- ning än den krasst ekonomiska, nämligen en målsättning som syf- tar till en näringsfysiologiskt sett sund och riktig kost för vårt folk och därmed ' till. god folkhälsa, skriver: professor Sven L, Jans- son i en artikel i senaste numret av RLF-tidningen under rubri- ken: ”Produktiv och stabil: od- lingsmark är och blir alltmer en bristartikel". Det är ingen dålig målsättning i ett välfärdssamhäl- le, "ehuru den hittills knappast skymtat i den jordbrukspolitiska debatten, ” Vår kost har inte ar ts till Näringsfystologiskt sund kost jordbruksdebatten vikt och därmed sammanhängan- de ' hälsorisker - och -- sjukdomstill- stånd, i: synnerhet åderförkalk- ning och andra hjärt- och 'kärl- sjukdomar, För uppnåendet av en sundare kost bör :konsumtionen av matfett, fläsk, ägg och socker hållas efter. Magert kött i form av nötkött och broiler, mager mjölk, frukt och grönsaker samt även ' potatis -och - bröd ' bör , få ökad and 1 av totalkonsumtionen. Realiserandet av . en' sundare kost, främst en sänkning av fet- tets andel av totalkalorierna från de nuvarande 40 till 30 å 35 pro- cent, skulle få : avsevärda pro- duktionsbi iska ekonomiska vårt av industrisamhällets utveck- ling ändrade levnadssätt. Den är fortfarande lämplig för ett folk med hårt kroppsarbete, För ge- nomsnittsmedborgaren i det mo- derna samhället innehåller kos- ten för många kalorier i synner- het i form av fett, och protein- koncentrationen är för låg. ' Den till vårt levnadssätt "ma och även jordbrukspolitiska kon- sekvenser, H Beträffande ' animalieproduktio- nen på idisslarbas måste under- strykas att det rör sig om en syn- nerligen betydelsefull proteinfrå- ga. Idisslarna erbjuder speciella möjligheter för syntes. av hög- värdigt protein, det protein, som Jar de kosten .leder till . över- På "pensionärgbiljetter får andet heller" ingen: restitution, om man |” Kulturens grundare Georg-Karlin o vackra ' och .: färgrika ting” ”från'; il faktuellt nedkortat - til skulle utnyttja ara 'ena' resan. En: gammal: 'resenär, som på "så sätt” snuvas på sina pengar, kän- ner -'sig.. naturligt." nog "bedragen, Mot. de gamla: borde vi. tvärtom ja "till samförstånd; sinne” förd "lg realiteter ' och .mogenhet.,. "Fet du” oe .GöteborgsiTidningen. oh Soclalpolilska” ? kommittén ger att. bostådsstyrelsen. och: 's0- cialstyrelsen” bör ge. kommunerna råd och" anvisningar,'; .hur.:-den aktiva. socialvärden: skall sSutfor- mas och” förver kligas: Det är nog inte råd "och "anvisningar "som behövs”. ute .1 ”Jandsorten, det vär människor ; som «kan ; klara Upp: gifterna. Kan" man: få "litet "råd och / anvisningar”. från" huvudsta- den, var: och -hur' man ; skall få tag i ”dessay; så: vore nog social- vården i: här. berörda avseenden mera. betjänt” av detta. .' : "Tidning : nl ”Bunäsvans Samhället + mäste . på: alla” sätt stödja . de 'strävanden som; finns att skapa. alkohölfria mi den" uppväxande, ungdomert, : med utgångspunkt från betydelsen av. att' alkoholdebuten ” "skjuts pa framtiden," ” . ” : utifrån; den måste också - (genom en: vital' idédebatt” skapa "livskraft; den måste läta helnykterheten, ut- göra . plattformen för ett..omfat- tande. samhällsengagemang.': Den personliga: helnykterheten är, ge- nom att: den innebär. att alkho- -| egenskaper' hog helgonen, som "ur: J- "Vist shitt avslutas med "en ö ersikt' av |sta rig hann: fullfölja: Hon" presente- ee Nitisk' som" allt.d lyck nyhetsr edaktionen: : Å den. sedvanliga”, i kommunikatlöns PÅ VÄGEN Men honom som förmår ” "göra mer, -ja långt mer, än allt vad kraft, som är. verksam i oss, ho: nom tillhör äran i församlingen och i Kristus” Jesus alla: släkten igenom i: evigheternas evighet, amen, . (Ef. 3:20—21). Fondväggen i koret i ett uni versitetskapell har ett målat glas- figur. När ljuset utifrån , ström. mar in genom fönstret, :ger det en inspirerande. bild, : En kväll deltog vår familj i en aftongudstjänst i denna kyr- ka. Allteftersom tiden gick. bör« jade det skymma, och fönstret blev mörkt. Plötsligt viskade vår åttaåring: ”Vart har Jesus gått?” Detta är en fråga som många uppriktiga kristna kunde ställa. sig. I det dagliga jäktandet efter ekonomisk . säkerhet och -. fram” gång, behöver vi ofta stanna upp och fråga: ”Vart har Jesus gått?” När vi ägnar" alla våra krafter åt goda gärningar ' och : lönande företag, är det absolut nödvändigt att vi undersöker motiveringen bakom dessa strävanden, När vi centrala platsen i värt personliga blir framtidens "internationella hårdvaluta.. Peres frälsande | gemenskap, > vh Metaae? i vi bedja ' eller. tänka, efter den. fönster med Kristus som ”central- . är i arbete, har. då Jesus ..den , liv, och i kyrkan, som är Guds in
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.