LAHOLMS TIDNING + i i pengar; har satsats på åldrings- 'värd. som en följd av de förslag som" "socialpolitiska ” kommittén, tillsatt: 1958, kommit med. Kom- ”mittén" har nu lämnat sitt slut- "betänkande och en det” av .re- sultaten- presenteras. v En viktig detalj i kommitténs arbete. var upprustningen .av "åldringarnas , bostäder . och - ut: byggnaden av samhällelig” "hem! 'hjälpsverksamhet s samt långtids- sjukvården. För några år sedan "rekommenderade - kommittén "kommunérha även att göra kon- tinuerlig "inventering av” antalet handikappade och ,' deras wvård- iknande rekommendar ”tionér. gällde. åldringsfrågan. I sitt, slufbetänkande redovisar :kommittén att från juli 1964 till "december 1965 20000. äldringar "fått, del av bostadsförbättrings- verksamheten mot 3000 budget- året närmast före reformen; Un: ;der”er undersökningsvecka före | reformen fick 37 000 - åldringar emhjälp av samariter .— mot- : 62 000;; en ökning” med ca. 70 = procent.» . i . Antalet vårdplatser inom lång: & Hdssjukvärdlen. mer än fördubb- ; lädes mellan 1963 och 1965, från ADET.TORDE HÖRA TILL --: : OVANLIGHETERNA «ös att en parlamentarisk . kom- q ”mitié” N sitt slutbetänkande kan Ör Försumm 5 -åldringsvärden och:' betr ' iomsorgerna-om de hånd äppade”? står..1 själva verket, isbj j iträst "till den välständsutveck- ling. som "i övrigt! sk j ; "samhället. "y Den. sakti kande: socialvården- har: -samti- digt” med samhällets / struktur- rändring,' som ett resultat av, ;den :storål befolk E ningen, från landsbygd: Hill; er:och tätorter, Av.ckv) nnpFhas. ökände'v., förvärvsarbetå "sprängningen" av det gam :generatiohshushållet, fått en "väl ”gentligt 'ökad betydelse. Ja, 'har'' blivit ”ensarhma . sätt söm inte” var fallet "under: - en fattigare men: mindre” famil-]= s samheten på dessa djupt mi nisk« liga" problem och att den "lagt kertfram "sina rekommendationer” med” så såklig tyngd” att m in | effektivt ' förkortat "avståndet | .. mellan ord och håndling, : UNDER SENARE AR HAR "HUSVÅGNARNA = "blivit allt talrikare,. även. svenska vägar, Motororganisa O- + « nerna har i sin mån bidragit till: : denha' utveckling ' "genom 'att.' 1 sina tidskrifter publicera" test- resultat och. artiklar av hus: vagnsentusiaster, påpekar ' öst göta . Correspondenten; och ifrågasätter - om dessa för-i Jao är särskilt lämpliga” vå "ra smala och krokiga vägar: ., .I värt land är det naturligtvis inte aktuellt med :radikala åt- gärder 1 syfte att dämpa entusi- - asmen för anskaffning av huös- vagnar. En översyn av bestäm- melserna om dragbilens vikt och: motorstyrka 1 förhållande: :till husvagnens tyngd torde” dock! Inte .vara ur vägen, och det kan; möjligen också finnas skäl; att: överväga förbud mot husvagnar; På, vissa vägsträckor. 'De kaotis- ka" förhållanden som 1- vintras fapporterades från flera vinter, sportortet tycks i några fall ha vällats av svårigheter. att ma- növrera . husvagnar genom b svärliga passager; problemet fö- refaller motivera skärpt upp: märksamhet från i första hand motororganisatlonernas > "Dessa sammanslutningar skulle: förmodligen. också kunna. före- bygga, en. del. ”felinvesteringar' genor att undersöka och" redo: visa "husvagnsägandets ” eknomt så: bbjektivt och - allsidigt. som det är möjligt: Slutligen skulle de: "göra aina medlemmar bäde inom och: utan- för: hysvagnsägarnas krets . en stor..tjänst genom att. låta. ex-- perter beskriva hur de sväårkör«., da fordonen rätteligen skall han- teras under skilda trafikförhål, -Jänden, Ens haly, miljard 3 mer ståtliga | 9 ” svarande vecka 1966 var. siffran | sförflytt: | 5 . De gam; | + på ä som "nu råder på "många företag, "+ sida.T Till byggande” bidraget 19635 64” 6,6. ralljoher — sedan” "1964 ' har man ansbät 170 "miljoner. i "Kommittén "kons aterar att den. halv.” miljard extra som . denna : upprustning kostat. har fördelats ojämnt över landet. i : Anledningen härtill torde inte enbart vara 'att: finna i kommur- ners passivitet när det investera "det verklig b hovet utan desto: mer 1- det förhällan; det att alltför. många kommuner själva. saknar :de - nödvändiga resurserna,..På "så .sätt. blir bo- .stadsorten ; avgörande för den enskildes; förutsättningar; ij få Vård." . Des ätsbidrag. söm i de fat igar i re 'komriunerna” kan få för en cker "således" -inte "enl att | - verkställa ” "upprustningen; En Mnventerifig av värdbehoven” kän för "mänga "kommunér'”; te" sel meningslös "inte minst av'denha anledning. ; vilket självfallet är att: beklaga.” Men" kan: inte en effektiv 'Kostriadsutjämning "ske kvarstår” 'missförhållandena. ” > tecknaren, : TV-idolen ir så ee at en.- I gamla lanthandeln var bygdens. " &amlingsplats, : Där av- "sjukdomar och skörde- bland 'silltunnor, tygpackar, korv och. Kkaramellburkar: I "taket 'ding-' lade, .smorläderstövlar och emalj- Pottor. v:alltmedan' = handelsman -: själv:--stod; :bakom «> disken ' och snörade in ”töppsocker. och: tog- - | beställning” på hostmedicin : och frans. skafferi: inne, i der silldo janide sboden. "Bygdens, Kvin: "heller, ht isinner -skodon; > öosättninge- nvaror, :kemisk-tekniska : "preparat, onader, : karameller, 1887 gan "stod sirapstunnany, ber. brännvin: från stan: Det var, en” = långfarare näbtlogt > i "sportartiklar; |; <= bandsbygdens folk. handlar numera å stor utsträckning i tätorternas stormarknad . "svensken däremot: med andlös glädje i den. gamla lanthandeln, där han kan köpa spik och . korv på samma gång av egen expedit. 'Till Janthandelns avgjorda vänner m,m. Ardy Striwer och hans hustru, som med välbehag då och då ””hemsöker : 100-åriga Vallhalla lanthandel vid sjön Båvens väna strand, d st "Bolinder: och hang fru residerar bakom den väl innötta disken, Kanske är denna sekelgamla ; lanthandel vad : Skansen söker? . gå lanthandel Aytas ill Skansen? Tre: motionärer i Stockholms | stadsfullmäktige : vill rädda 'en svensk. lanthandel åt eftervärl- den, Den, skulle enligt försla- get i ursprungligt skick pla- ceras: på, Skansen. ' Den gam- maldags lanthandeln -'är > i snabbt. utdöende, . hävdar mo- tionärerna, : som. också anser att varje dag är' dyrbar när det "gäller att rädda ett stycke svensk'.:kulturhistoria.'.. Finns” inte” "bära: det: Han” var också ” bygdens : skickebud.. Allt .som” inte” gick -"att köpa: S välsorterade - affär skaffade" han. i-plomberad” från :stari, ”likaså. de: kluckande litfarha fråri; :spritbutiken, " Ofta kunde: också igårdarnas folk" häm- |, ta” sin” "post :& handelsboden. 'Och ibland = Kund :"hahdelsman” ge sitt--stora västen ban också frukost . in- stall; som är Idag: finns "len. han full. bodar kvar: i hela landet, - En - av. dessa: måste och skall. räddas, I innan aet är för sentirse ie : Det. anser i varje såll tre mo tionärer i, Stockholms : stadsfull- mäktige .— Sven Johansson, Rut- I ger Palme och C.J. Ihrfors. De säger i: sin :motion -att:”mot -bak- och ' -fotogenfaten,. kol; koks, ara angeläget att. ta' - grunden 'av den :nu' snabbt pågå- nu "ofta "sker.: EN” anställd” som: bryter. benet borde efter 'en tid: kunna, beredas: arbete 'där "hans |. skada: inte är till hinder, dch eh ..handskadad kan ' självfallet utfö- ra -många' sysslor där övervak- ning är det väsentliga och där SNärn) erg (L'TY i > Tre :tofslärkor. på åkrarna” "inte längt: "från: universitetsstaden Er: langen: ådagalade större musikali- tet-"än” den människa som. varit deras" förebild. "Deras sång inspi- reradé 'ornitologen dr Erwin Tret- zel. som 'är specialist. på fågelrös- ter" till -sångundersökningar av särskilt slag; De .musikaliska lär- korna hade inbyggt en herdes' fy- ra olika kommando:visslingar i si- na':sånguppvisningår med en så- dan. "fint": utvecklad. ' känsla för form, tonhöjd och rytm att de "I visslat mycket riktigare och mera musikaliskt ; än ' sina mänskliga läromästare, som brukar valla sin hjord i'denna. trakt... -,. -r Att lärkor i likhet med papego- jori:och..domherrar har förmågan -J att ;imitera ..människornas röster | och "sång förvånar bara :lekman- nen; Inom "ornitologin är" 'en lärka :) känd.som" föredragit I sju männi- gkovisor >, med, sträv ..men .tydlig . det” fria är sådan imi- manitella” ingrepp inte kräv: a --Att omorganisera arbetet'ki ver självfallet en 'srhidig: arbets- ledning, och" framförallt "krävs. det. medicinsk expertis; som kan arbetsprocessen. Många stora fö- retag' har dock i dag egna läka: re,. och ;det. borde vara möjligt att åstadkomma. en hel. del. på et här området. : "Volvo redovisar. "positiva" erfarenheter inte. minst genom. att de: sjukskrivna. söm fått. "arbetsuppgifter ” ” snabbare KR -[ fåglar; ytterst sällsynt: Genom en slump :kunde” dr ”Tretzel upptäcka rt "Hlärkornas. visslingar.. På. promena- .Jden över. åkrarna fick han höra efterapningen . av ''visselsignaler tre. lärkor "högt 'uppe :i-luften .in- : Herrans ”kvartiar. "mal läng vad det gamla tale- sättet försäkrar, detsamma kan med! mycket fog: sägas 7 om Nä: .ringslivets opinionsnämnd; För: visso förtjänar” "den att. hedras 4 många. stycken — både genom att Successivt . utforma en: de: taljrik "näringslivets '« hedersko- .dex” och genom att hälla många- handa avarter i reklam och för- säljning .på mattan gör den. ett betydelsefullt -arbete, ==... sv. Men tyvärr "går åtskilligt av denna "nytta förlorad "= genom tillstånd? den -ävsevärda:t!d' som förflyter | -'-- . rabattgeschäft. Det inses att nämndens arbete VISSLANDE LÄRKOR' saligen” avsomnat inte 'klarås. av på nägon frukost- rast.” Men den '”normala” efter- ,släpningen” på: omkring ett är förtär. mycket av effekten med » arbetet. . Skulle inte något kun- Ha göras. för ett bättre sakernas t (Köpmannen): XY flätat. i sina vanliga rillar. .Den akustiska. förebilden kom snart. Det uppenbarades en herde som dresserat; sina hundar på. vissel- signaler. :Dessa kommandon hade de: läraktiga fåglarna tillägnat sig. . För det mesta var fåglarna tys-], ta när herden i tio dagars inter- valler : vandrat genom sitt revir, de bara lyssnade, Men ibland hän- de det att de ställt till hopplös villervalla bland hundarna genom visslingar som ' var 'raka motsat- sen till herdens kommandon, Ännu större var: överraskning- en fågelrösternas. forskare upple- vat hemma då han jämfört her- dens visslingar som utan. den sist- nämndes” vetande upptagits på tonband ' med ' lärkornas : imitatio- ner, 'Det visades nämligen att her- den ' varit förskräckligt . omusika- lisk.. Han träffade. aldrig samma tonhöjd, Känsla för takt och rytm saknade. han fullständigt. Fåglar- na: däremot hade inte några svå- righeter med intonationen eller rytmer. De föredrog 'det inlärda alltid ”oföränderligt och till och med. ganska. exakt i C-dur-skalans helton-intervallér. "Dr. '- Tretzel skriver därom i ”Zeitschrift för Tierpsychologie:” .f. utan tvivel har lärkan valt en form som står. vår - musikaliska känsla närmast. Man skulle nästan -vilja säga att lärkån fattat motivets idealgestalt och ”visslat. det så som herden i [nog tänkt sig men bara sällan lyc- kas med; Fågeln har liksom mu- sikaliskt :förädlat visslingarna”. - Full av. harmoni och inte utan formkänsla. har. Järkan : dessutom inbyggt dessa visslingar i sin egen sång. Musiktänkande och kon- struktiv' skaparkraft har hittills ansetts vara ett orubbligt:privi- legium för: människans - musik. Man borde kanske dock inte dra en sådan skarp gräns om en få- gel som hittills inte ansetts för en särskilt bra sångare utvecklar en sådan häpnadsväckande käns- la för form och metrik. . Gerda-Marla Scheffler :.den. eftertraktade händelsboden : De” beställda apoteksvarorna kom, låda med": bussen |” . Sommar- hör den kände lanthandlare . Eric ” ende strukturrationaliseringen. in om livsmedelshandeln bör under- sökas om inte någon gammaldags lanthandel — medan, det. ännu finns några kvar — skulle kun- "na flyttas til Skansen”; - VAR FINNA? - : "Men "var finna denna" haridels- bod? Strukturrationaliseringen sker 'så snabbt att. varje- dag är dyrbar. För att kunna berika "Skansens - världsunika samlingar "av gamla bostäder, hantverks-' och affärslokaler: med "just en, slant- blir "aktuell" "skall: förflyttas: till Skansen 1-skick 'och .skepnad::' som den! idag står:utmed någon. S- ä vårt - avlånga: land. Sträng har redan If: sin: fir nansplan skurit ner kommuner- nas nettoupplåning med en tred- jedel, vilket enbärt det var. ett svärt bakslag eftersom . kommu- nerna sattes på mellanhand och just nu inte. har. stora . möjlig- heter att lånevägen klara av ens som planlagts för andra halvåret i år. Det blir alltså att dra åt svångremmen ganska ordentligt eftersom möjligheten till retroak- tiv' skattehöjning ' icke” finns 'in- .Iskriven i kommuriallagarna;' Hur vi än vänder och vrider på hela detta komplex av svårigheter kan vi inte se att:det hela går att klara av utan betydande skatte- . ökningar.' Det är den bistra 'verk- lighet . vi skattebetalare mäste se 1: ögonen, vw MES ”Huävudintrycket är ,att. social- politiska "kommittén lämnar "ifrån sig ett. halvgjort arbete, Har den plötsligt - tappat sugen 1 den 'av- görande slutfasen? Därpå” tyder möjligen” den : omständigheten : att - | utredningen -endast "hann avverka två . sammanträden under .19G5. Är det detta stilla avtynande som sätter sin prägel på slutbetänkan- det ' och gör det: så otillfredsstäl- att vänta." Genast uppstår frågan: när. får vi. en ny kommitté som tar vid där den soelalpolitiska Handelstidninge de mest nödvändiga investeringar] lande? Man har inte lyckats pres- tera den lösning ” av 'äldringsvår- den som det. funnits anledning jen finns det 1ikaledes” ”anlédning att uppmärksamma den" produk: tionsförstärkning som reformens besparing i manår räknat inne bär, Samhällsekonomin bör såle- des tåla den belastning ” "ornlägg- |ningen: kräver, oc yo ån 5 a on Sydsvenska Dagbladet mol Id TN "För: två är "sedan. hade "den polisiära ” ' säkerhetstjänsten '”en årsförbrukning . på. fem . miljoner kronor, ' ett anslag på: tio” miljo- ner.” Sedan” déss...har.. anslägeir mer än fördubblats till" över 20... miljoner kronor: för. nästa ”Pud: getår. Man .mäste utgå från att riksdagsledamöterna i”statsutskot- tet; de endå: som fått ta del av motiveringar och organisations- - planer, "studerat » vad som : här pågår. och | finner det befogat. Men säkert .kan någonting: yppas också till en. något vidare krets utan att "rikets. säkerhet ”Bätts ' i fara; till slut kan det: extrema Nemlighetsmakeriet ' bli. en --fara 1 stället för -ett. skydd för 'säker- hetstjänstén genom: att öka” fri. tation « och - misstänksamhet egha förötsättningar” ”säknar- tighet: för "många 1315 åringar i vårt land, "Det är "fel" .på> den skolambition, I som. tvingar 13- åringar" att arbeta" 45 ”timrhår i Den dag Kommer: allt. närmare då. den: första.. människan. sätter sin ' välskyddade fot. på månen. Astronauten John Glenn " förkla- rade under besöket i Sverige ny ligen: att der amerikanska rymd- » | flygstyrelsens planer: fortfarande går ut på: att, en astronaut" skall landsättas ..på månen ' före + 1970. Sovjet har: inte offentliggjort. Håg: rä data "om sina" avsikter, men arbetar också... intensivt på: för beredelserna. för , en" månfärd." Det "är alltså' hög. tid. att sluta en "internationell" överenskommel- se om utforskning av månen och andra :- himlakroppar. - President Lyndon . Johnson" har. föreslagit |. att Förenta Nationerna snart skall sammankalla ett möte: med "FN:s rymdutskott.. för: att- börja: utar-' beta, en fördragstext som .stipule- rar. att utforskningen av: rymden |. bara får ske'i fredliga syften, =« — Vi. måste tillse att: allvarliga politiska . konflikter inte uppstår på: grund av aktiviteter i rym- den, -framhäller- president 'John- son. «Vi mäste . handla nu, inte bara "i: : vår. generations intresse utan också för att skydda” | kom:i mande generationer; - Pp Antarktis, " Förenta församling” förhållandena användas för” fredliga . ändamål”. kanska ' delegatiorne församlinge vid” gen Datamaskin tog: Sr $. nya. tidtabell "Stockholm (TT "Vid' utarbetandet 'av'”den "nya tågtidtabell, som började att. gälla den ' 22. maj," har "man . för. första gången. haft hjälp av. en” databe- »handlir kin, Förenta Staternas " ct berg. har uttryckt förhoppningen att fördragsutkastet skall: vara färdigt att framläggas i general- församlingen redan då iden samr manträder i september." s Ett fördrag om fredlig e av rymden. bör omfatta följande punkter anser president Johnson: sw Månen och andra' himlakrop- . par bör vara fritt tillgängliga för utforskning och utnyttjan- de av alla länder och ,inget land bör få göra anspråk. ä "någon suveränitet, yr. Den vetenskapliga utforskning- en av himlakropparna bör ske i det internationella samarbe- tets. tecken, Alla ansträngning- ar bör göras att undvika: en nedsmittning, Astronauter från ett land bör bistå astronauter från andra länder om, så. er. fordras. sr Inget land bör tillåtas statio- nera massförstörelsevapen på en himlakropp. Vapenprov och militära operationer bör, för- bjudas. Det nya "amerikanska förslaget bygger på tidigare överenskom- melser av detta slag, främst atom- provstoppavtalet av år: 1963 och den resolution som FN:s gene- ralförsamling - antog . samma : år om de lagliga principerna. för rymdforskning och med en 'upp- maning till medlemsländerna att ej placera massförstörelsevapen I rymden. Som - ett mönster för förslaget tjänar också det. för- drag som slöts efter 1959 års kon- ferens om Antarktis. De 12 för- dragsslutande länderna förbinder sig enligt detta att utnyttja kon- tinenten enbart för fredliga. än- damål och att samarbeta i den vetenskapliga = forskningen — där och att ej förlägga några mili- NN: medger, till tillåten hastighet,: 1o- kens "tyngd och andra jpetydelse- fulla detaljer, | Centralt är tiatåbellen "ett her årsjobb för 17: tjänstemän vid SJ:s ; trafikplaneringssektion. : Till. detta. kommer de. som regionalt |! arbetar med tidtabellsfrågor. Tid- tabellen 'är. ju också: själva stom- men eller skelettet till SJ:s ”pro- duktionsplan — att! . transportera resenärer och gods.” =. man gör: en tidtabell; Snabbhet — det finns en given högsta" hastig. het, vad man kan' göra är 'att skära ned uppehållen eller. köra förbi, Därför. går man också fram med tåg utan polleterat: resgods, Säkerhet — det är -tidtabell" som håller och inte. bara på" pappe- ret; Man ' måste. undvika förse-' ningsrisker, : men” då . får . man kanske istället långa: övergångs- tider. Det är många svåra över- vägningsproblem,: , men" man får fråga: hur många "får nytta av den ena eller andra åtgärden? Re: sandestatistiken informerar. .Di- rekta - vagnar är omtyckta, men de kan förlänga restiden och de kan också -i sämsta ' fall "kosta både växellag och Ick. Man:är därför kritisk mot direkta -vag- nar till och från 'sidolinjer. .,. För godset är målet: bästa möj liga transportstandard. Man strä-| var efter pålitlighet i transpor. terna och att snabba: upp tågen: Man undersöker t, ex. 3.000 rela- tioner för att få' en bild av tra-| fikströmmarna. Generellt sett vill kunderna lasta så sent som möj- ligt. och . ha godset framme på ankomststationen.. så tidigt..som möjligt, morgonen. efter-— grön- (Forts, ä sid. 7; g upp" frågan om| i. rymden : första. gången" år. 1958, då USA! :framla- de. ett..resolutionsutkast som sti pulerade, ”att rymde: endast skall Detta: förslag ,;framlades” med stöd |b av -20 länder ,och blev. FN:s förstå åtgärd : med anknytning” till:rymd- åldern... Denna första. rymdresolu- tion presenterades f; -ö. av. dåva- rande senatorn Lyndon” Johhson, som . var; medlém;- av: den” amert ram omtalar perso: tt naltidningen SJ-Nytt. Det är: för OFN,' ambassadör Arthur Gold- att få gångtiderna' snabbt uträk- | nade med. hänsyn till. vad banan: "Många beslut skall ' fattas när |( 3 namn: och” Al | gärna sha, farlig 'spr. hang... Den nya | fall: är. inte, ”godå betyg. SN ma n tik:hågön garanti. för: : och" uppdrag” sköts med framgäng. Även. folk med. goda. betyg I. es till de” "ting = som: syn : som ”icke' synas: (2:-Korl> 4:18). Från: Leningrad till Svarta hå: vet: har” jag" hört" orden! :uppre pas! ”Detta var en” "gång en käte- dral. Nu :är det>ett museum'hé « +; I "vilket "land ' och "vilken stad som helst kan: vi göra:våra kyr kor till" museer utan att inse vad det är vi göd Vi talar. omen yrkokörs duglighet eller'en , pre: dikants "underhållande sätt. att predika,' Vi: kommenterar . värme- Tokegningen, "bänkarnas, bekväm lighet och kvaliteten : i: det 'må- lade. fönsterglaset, Vi är, stolta över. alla bemärkta Persorier. 'söm i det förgångna har” haft nägot att göra med just” vår kyrkan.” En kyrka. -blir inte jett museum om Kristus är härvarande I män Ila nas - hjärtan. ';I ' det . kala, N: la, rum, 'som 'jag besökte I Japan, 0 och i den höga gotiska - än sidom där”. jag" är ' körmedlem På få Kristus som betyder allt. pi ida Platserna: möts ' medleny rr: av Guas. familj 1. Krist! de,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.