LAHOLMS TIDNING Fredagen den 10. funi 1966 Fredagen den, —=LT å 15 årens för= å märg fört med sig "starkt änd- « rade' förutsättningar, i" vad gäller : produktionens organisation - och -' inriktning.” Jordbruket hör emel- > Iertid till de näringar som även vid en hög mekanisering kräver :J Jocdbrikar « som industrikund: 10: jun ne en detta sker till priset av de myc: ket: betydande + investeringarna, "vilka I sin tur: kräver inte endast |; avskrivning uten. även: ränta .och ökade underhållskostnader. "Oftast torde”. dessa investeringar -på grund av :de stora lönehöjningar? na ha varit ekonomiskt 'motivera- de. En, allsidig prövning ” är 'dock 2 starkt befogad. Man är i den eko- ka debatten alltför 'ofta be- ” tämligen = stora — arb Därför har omställningen från "manuellt arbete till maskinarbe- - te i. jordbruksnäringen drivits så "långt detta över huvud taget va” rit. möjiigt. Det" har "nämligen . ibländ ; varit stora vinster att göra om. en omställning hat ., varit - + tekniskt genomförbar, Mycket av « det som för några år sedan, an: .- sågs tämligen självklart att utfö- ra med: manuell: arbetskraft "har "under: utvecklingens tryck: .blivit föremål för. "omprövning: Priset . per-arbetstimme i jordbruket har : sedan 1960 stigit med nära 520 -« Cent. N De data som nyligen offent ig "gjorts om investeringarna i lant-: :" brukstnaskiner under 1965 är "ett , ytterligare' belägg för dessa fak-' ta.. Enbart i traktorer, investera= : des 258 milj kr. Detta var nära. 50 milj kr mer än året förut. Ifr - Ba om-övriga "maskiner" till jord- ". bruket” steg leveransvärdet till 424 $ milj kr..under förra året. Det ee milj; kr mer än. 1964. : Totalt" .. beräknas. maskinleyeranserna - till 3 jordbruket ha: representerat. 'ett - i detta; -den absolut största års veransen" hittills. av lantbruks: maskiner, ; ; - Investeringarna i maskinér un "då 1965 "har säkerligen påver- kats av den” goda' skörden under. > 1964, '"Tvivelsutan ” var "1964. "det :t bästa” skördeåret:" 'på länge," Si én låg P kan" erinras' om” att: skogs- sterna ökade. betydligt” bås. e under 1964 och 1965 å Pr såväl ökade utta digare mnårkanta prisfallet i De stora investeringarna I Skiner ställer även'stora”kray « Organiserandet. av Jordbruksdrif- "ten, Atbetsvolymen minskas; men 'nägen' att förväxla arbetets pro- duktivit t med « ttoprodukti teten.: K fall -CJnvestetingårna "FT "jordbruket "ger besked, om: 'ett intressant för- hållande, nämligen att den stora V minskningen. i antalet jordbruks=" enheter. ej' har' den : effekt: som mången måhända skulle 'förvänta.: De -.upphörande ; små + enheterna har. alltid. haft en tämligen; enkel maskinutrustning. Brukarna '/ i på. ” dessa ' har "haft bégränsad köps . kraft; Det, har inte; heller av rent tekniska” "skäl "varit "motiverat att arbeta. 'med "en "avancerad ma- skinutrustning på dessa enheter. När” företagsstorleken . nu” stiger "genom : sammanslagningar: uppstår "både: behov och möjligheter . att | anskaffa och finansiera en dyrba>. rare maskinpark, Så länge man. "håller "på med 'att 'sammanlägga . små : enheter, | många fall' att leda till 'större”inz "vesteringar' i »teknisk; utrustning | -> per hektar "än: vad 'som 7 "tidigare Var. erforderligt och möjligt. rö i. De stora, - maskininvesteringarna : "under de två senaste. åren ger: beroendi est Iningen "mellan olika "nä ngar i ettispe-. ”cialiserat 'samhälle." För "jordbru? kets"-del: betyder 'nyorienteringen inte: endast att 'man. köper..mera industniprodukter.: Lika viktigt är att; jordbruket. . i samband, med. "stigande. löner; och: ESR tills g ind hos servic böjatfenhet: SÅ ivif, star kommer detta”: | Ett anriat problem är, tekniken. Det', tycks” vara: svårt 'att bryta med: gamla arbetssätt, ” att "det ” fattas" tillräcklig veten- skaplig-teknisk forskning på om:, rådet. Man kan ju. inte sätta ner i, stor. skala, - förrän de är utforskade,” di vs. förrän man: med säkerhet vet att:de är bra,: att: de. är ekonomiskt försvarliga, att de. verkligen förbättrar kva-' minskar ärbetskostnaden, Det var linets:. « ängning- i Laholm ; inte entemot. biologisk VV- det . blev ganska så längden, var” bättre, ”I” Sverige har så vitt jag" vet-"linspinnerierna'" inte ' för-, dömt någon, produkt, för att den” blev framställd > med” ny metod.' Tvärtom har "den kemiska upp: slutningen av grönberedd linfiber; under kriget. visat, :hur .pass' de är intresserade :av nya metoder. I samband :: : med. .arbetskostna- ' dén”. tycks "det nu vara. verkligt bråttom ' vid Courtrai, ' Lönerna kan: inte hållas | tillbaka.". De : so- ciala'! förpliktelserna .. ökar, --: och konkurrensen menar :”Vlasberich- ten” mot de stora mängder fransk fältrötningslinfiber bör föras med traditionell; VV-rötning men. med konsttorkning -' och kontinuerlig drift åretrunt. Tänk då att vi i. Sverige ;har:' haft - detta sedan Växjö;verket kom. till! .Men er- kännas måste: att .konsttorkning- en, ärinu-är långtifrån, vad den borde: vara! Just. därför -.räds man vid ”Courtral- för +följderna. och börjar nu -en. stor : utredning : ef- ter .att- ett mindre. provisorium med forskning gav en förinblick i. problemet. Sant "kan vara vad V.S. anförde: 1931.:om:. nya . meto- der: = ”Då” handskäkten. ersattes I med” hjulens »multipleskäkt, :sena- re: driven; med -ångmaskin -i :fa- -Jbriker,. då skäktturbinen; "kom :till S. . turbin. och: nuvarande linskäktturbiner : "arbetar '+-fortfa- "Blivit beroende: Av de. Ändustrier q : och; serviceanläggningar i som. -som-bervice har! fört) med, sig - ått' allt flera företag ' inriktat” sin: verksamhet ” Pruke cialiserade bergende”åv varandra . rätta sina önskelistor för. att' «' het och: under rimligt hänsyns-' , "ta på den eventuella utdelmin:: förbundets - kongres - Östgöta Corresponde ten: mycket: väl: + NN IT sinan yttersta konsekvenser] . skulle ju dess praktiska tillämp: ning innebära, att de finge. upp: | edan som" beskedliga barn vän-' gen från :jultornten, en väntan som : möjligen .kunde - utfyllas med mer eller mindre fåfängt antichambrerande ':i ' 'departe- .menten under: uttalanden av] förhoppningar. om bifall till det ena "elter andra'projektet.-Vem skulle kunna garantera dem att bantningen 'och 'urvalsprocessen skedde med upphöjd opartisk- tagande till de mest skiftande lokala förhållanden? Planering och översikt :' kan naturligtvis - vara behövlig men det finns ingen anledning dri- va det 'därhän, att planeringen blir ett hot mot den kommunala självstyrelsen,. För övrigt är det nog fara värt att den åsyftade effekten skulle utebli, .om "inte också statsmakterna själva åläg- ger sig den disciplin som för- väntas av andra, . or Varnande röster har: länge sagt oss att 'den 'offentliga sek- torn över huvud taget "och till den hör förvisso även” star ten — genom sin starka expan: sion. blivit inflationens. främsta drivkraft, att den.i'en överan- strängd . samhällsekonomi" befin- ner sig i' första ledet i den pris: ]” uppdrivande kampen 'om Knap- pa: produktlonsfaktorer. SAVAL: 'DE OFFENTLIGA SOM DE PRIVATA FÖRETAGEN ;; har som bekant en mycket un: derlig” inställning till den "äldre arbetskraften, skriver, D al 1 pr Demokraten: i - Det är ju. tyvärr så: att även arbetstagaren i den övre medel- åldern har svårt att få nya an- ställningar. Ändå är det i regel fråga om mycket yrkesskickliga arbetstagare, Det är då lätt att förstå. att pensionärer och han: dikappade möter ännu större svårigheter, ganska många” "pensiohärer: gär "nskulles släg, framför” allt i förm av: del- tidsarbete.: -Mån:? tycker - vatt:'det "borde: vara: ett”. intresse för att:utnyttja den 'yrkesskick- » lighet. och; : erfarenhet av. :arbets- "offentliga. som, de enskilda före: tagen” kommer "att bli. tvingade vatt tänka om, "Därför borde-det vara skäl”att redan 5 nu vidta åt- gärder sor. kunde göra det möj- ligt att utnyttja den arbetskraft > prästen. "och "riksdagsman en, har fått en kunglig! nordstjär na, Värmlands: "Folkblad gratulerar "bjärtligt. Litet lull-hull på, fracken, stärker självförtrö. endet. och medverkar; till. sen an- dagsman på den, dan. får glädje av, det -kungliga ordensregnet.' .Det vanliga är. Ju att man”på.'den/sidan' säger nej till ordnår:och tycker att sådant cialdemokratiska -.-" riksdagsmän radikala partikamrater, 'rOm kungen är. nådi; kommunistiska gästriktskongres: TURISTERS FRESTELSER Pensionärerna blir som bekant : allt yngre, De som vid uppnädd "sen Otto. Danielsson” har "Igett.; -anledning- åå "I déet Pris, Iglen att konsttorkad linfiber..skall la -.en :-sysselsättning. hv:, något | bjäfs kan borgerligheten ha:för sig själv; Sven:Hector är :sålun- da en banbrytare.: även .om s0- och andra: ståndaktiga tennsolda- ter , fortsätter; att säga. nej, så kan det förväntas att: Sven Hec- tor dels får flera ördnar för egen - del 'och .dels uppväcker, en slum. F rande' ordenshunger bland; sina en”. fortsättningen; vilka praktfulla +" Byråchefen vid säkerhetspoli- ttalat: : Säl rande enligt. .sammaz princip), då fält och, -lysfledsrötning «vid - Cour- trär utbyttes mot industriell : VV- |rötning, .::då andra, - maskinella nyheter -infördes,--— alltid.-har det | tinfiberuppkö- produkten. är da” skulle.:ej betalas -som,.beredarna ville ha, för att. täcka -produktionskostna- derna.” Därför. fruktar - man. .i- Bel- nöta samma öd «om: säl småningom. upptäcker vad som Äter as "och; bevisar” att kö st ähersborg vill sd Iatet av, städarbetet beror på de ber för” pensionärer Styckliga > Båda ”', Soiinen Vökstninaser | ” ket får nämnda” följder. oi | Om” ”skättemyndigheterna är i ;eniga- om, att skattelagarna skall tolkas på detta sätt är det verk- : ligen hög" tid att. dessa ändras. "Med en: sådan ” skattepolitik är det" otänkbart” ”att pensionerat fölk vill” åta” sig extraarbete all- « raminst. på obekväm tid, är de båda städerskorna rätt beskatta- de bör. reglerna helt enkelt änd: as 'och det'omedelbart. ' - | farhågor: svenskar. som, tu- 'rister bakom, den s'k järnridån, "De" kan "lätt bli indragna i sex- . orgier och därpå bli: utsatta för , påtryckningar att förråda sitt Tand, skriver : "Aftonbladet: Hr. Danielssons' uttalanden kan "tyckas något senkomna. Borde : inte 'säkerhetstjänsten på ett långt tidigare stadium ha inskri- dit mot den under senare år - snabbt växande strömmen ' av , Östturister?. Med denna ökas ju I nämligen, också, vi inser det ef- ter ”byråchefens : deklaration, gruppen av s k' säkerhetsrisker 1 en takt som :rimligtvis måste . hota: att växa: Polisen över hu ; vudet. he "Nn Det är. nog "också" -mot denna : bakgrund som man får se den annars » svårförklarliga .fördubb- » lingen av säkerhetstjänstens an- slag under de två sista' åren, :: . Om halva Sverige reser på se- ; mester till öst, kan :situationen - antagligen "bara: klaras genom att den" andra. halvan” görs" till just ' för / igång nya metoder, nya maskli- | litén' av produkten, och samtidigt' inom: parentes: just: det sista, som. ' kvalitén .: -|Å: Sörforsa "som. chef” för: Holma— ” Slörorakoncer och; Almedal--DalF fö -] den na ;svenska Hlinodlingen' "och 'I beredningen + "Ttet” lininstitut; ' där” "vetenskaplig . forskning: för "odling" och 5 prak- hetspoliser, ; Som 'i. Sverige -har gett. de. bästa SN forkad "kan" vara - lika bra 'som utetorkad, ' som : man fortsätter praktisera » 1 :-Belgien,' så vore problemet löst : och motståndet' brutet snabbare, än fallet blev för VV-rötning. . Här i Sverige var uppdelning av "arbetet med lin i:en vinter- skäktsäsong och: sommar-rötsä. song -från början otänkbar. Som- maren är allt för kort.och osäker för »att kunna » medge ' utetork- ning, 'som för övrigt kräver ru- tinerad och dyrbar arbetskraft, som man just även i Belgien vill komma ifrån. Att vi här i Sveri ge. har . praktiserat det nya, är inte orsak till.nedläggningen av linodling och beredning... I Bel- gien, Holland,. Frankrike har man genom klimatiska och jordmäns- förhållanden," .och 'genom'; lägre löner än här haft helt andra för- utsättningar. för." linodling -och beredning. hittills" och." ä dessa "näringsgrenar" s fara” I: vårt : and här! spinner na: från :-bö / mån; mästare «Balköv "i Sörforsa,” där det" fanns: 'små.'' VV-rötbassänger |- långt -innan:;det: stora :uppsvinget för. linet, "kom; just: före "och un- der andra världskriget: Jag berör- de gröniberedhingen, metoden som länge: tillämpades ' i: Laholm. — även -i .England.; förresten; under kriget... Den, till” metoden . ofrån- komliga ” uppslutningen utfördes under: ngenjör''T. Svenszon: $i; Dalsjöfors — nuniera med västeuröpeis- liniaboratorium ” in > Svalöv, ett. li tiska "tekninska”-utrédningar” kun- | de, företas -ifråga..om : ; "beredning. Hade vårt land. haft. en. -linodling som ” något: av: "de ' tre ' västeuro. Ppelska" länder 1 storlek” och "rm; lighet: till 'en sådan” stor” bered: ning;.-hade -aldrig -under. perioden från sekelskiftet. .nägon; behövt kämpa "förgäves" här för . ett lin-| institut. «Inte ; någonstans har 'i förhållahde till. ”arear" och ”bered- Ningskapacitet. så. mycket i peéng- ar- getts ; ut. för, utredning och forskning på. linområdet som här. Att det” med 'lnets! 'odling.. och" beredning Nu "gick som; det gick, har viUhär” redan! klarlagt huvud: | orsaken: till. :'Som 'Tedande ' inom" svensk tin odling -och beredning själva skri- vet har misstag begåtts. Det räc- ker” med att studera minnesskrif- teri direktör” Palmér. i Örebro (1954), då-det”stora moderna lin- verket. i 'Kristinehamn: lades ned, och själv. vill jag. framhålla, .att en studie av. de linbroschyrer jag lyckades författa på svenska åren 43—45 "inte utan språklig” hjälp (prestationen har inte minskat värdet av dessa håndböcker för det) måste "för någorlunda” in- satta bevisa, att det på en del punkter har syndats, mot de lin hanteringsprinciper, | .som skall gälla, ' oavsett. vilka. bya: maski- ner eller .metoder' man än, upp- finner. Jag. vill påminna om. en helsidig ', artikel .som jag .fick publicerad ' i Laholms. Tidning, vari jag framhöll. att jag. ansåg två: "saker vara nödvändiga. 'För det första, 'att 'oavsett att. (då artikeln skrevs) svensk linhalms —"d.V.s. råvarustandarden ' var högre. än t ex. de sista' 10-åren, borde "man .. eftersträva ', bättre kvalitet. på linhalmen.. . Avkast- ningen" p/ha har 'vi' lyckats öka här: i, landet, , fått mera frö men inte mera fiberinnehåll och .bätt- re" fiberkvalitet, För' det andra har -jag ansett. att "hur. liten svensk . linodling och beredning än. var,. det under någon. form, borde ha' funnits fortsatt grund- utbildning”. för!. linhanterare, .— och. man. sålunda inte skulle'ha nöjt, sig -med en kort instruk- tion -under arbetet. i. linverken, Alt detta, får dock. historieskri- varen senare "ta hand. om... : "Med "denna" artikel” har under- tecknad. blott. velat..visa. hur: lä- get just. nu är. på. linfronten -i Västeuropa -» även . i .de traditio- nella” linländerna,.. Att man, d låter .larmklockan klinga, är vis- serligen en: liten. tröst för dem direktör' Kaulich och” 'spinn- 1 SEEN udb naden vid ”OlivicrInstitutot" i Belg jen «ver? Huv YBB) g trävårudistribution enligt det nya åren: "av sitt liv, i svenska linets tjänst, Men det'är bra att veta, att, är linet dött 'kan vi ändå ropa .leve linet, ty den belgiska linberedningens aktion syftar. till att där behålla 'och få ökat. lin- stöd, behålla och få ökad - kredit och bättre kreditsystem . för lin- beredningsindustrien till? att- be- kämpa linfiberprisfall, - och + slut- ligen. få mera: statligt stöd för det västflamländska institutets lin. avdelning eller äntligen. få. vett statslininstitut, : Vlasberichten Nr 16-1968 om: talar" också den försöksverksam- het som förbundet låter pågå vid den provisiella institutionen 'pa- rallellt med den vid Ghent-univer- sitetet och just nu vid professor Demeulemeesters.. laboratorium under ledning av professor :Raes, om ' konsttorkningsproblemet. Tre viktiga ting ttorkningen. 8 klaras gen, 2), mark-| : > linfiber: vid Courtrai; 3): produktionsharmont- ting" görs” och” detta »intresse- rar: oss: svenskar > också, . ty » nu måste. vi: importera + all från "Belgien 'och : Holland ev. Ryssland: = ä ndergånge linberedningen "vid " Courtrai, då .'- möjligt, 7 Undertecknad 00-ärig.; historia av: belgisk | Aktuell - kom bara stanna vid att bara säga nej till en allmän och övergri- pande central planering. ' Utveck- lingen” tvingar ' fram någon form av sådan planering, och det mest tänka "fram en ny typ av sam- -[ styrelsen. ' ty:o som vin gen: . bildning” ser dock. optimistiskt på det'hela 'och denna; Synpunkt.. på r vå linodling ' och + "beredning >»alltid gjorts "något, om: än. det. kunde dröja,, för denna, odling och den- l na industrigren,. ;För det. andra: en'"så pass. stor” : traditionell Jdin- odling” och " ”beredring;:” sekelgam- mal :och med; de:naturliga: förut- sättningarna "genom. klimat..och döustolk med s för der : rutinerat mentar : Deg 2 "inte längre 'atti1 angelägna av allt är därför att fördomsfritt gripa sig an med denna "problematik 'och' "försöka ordnad -planering, som. kan fun- gera » inom 'folkstyrets' "ram. 'och som gör minsta möjliga inskänk- ningar : i den: -kommunala: själv: et "4 i ästerboftens-Kuriren ' ' Många är idet"öm budet men bankdirektören' Bert Lindström är värst, när'det gäller att räk: na fram; besparingsvinster ” av transportsystemet ”, ; roll. -on-roll-off, Besparingen” uppgår enligt honom till '100 kr.: per std. Det motsvå- rar omkring 30 milj. per år en- bart för englandsexporten, fen artikel: av - civilingenjör .L. ; Å. Jöndell 'reduceras besparingarna så" att” nettoförbättringen" kanske stannar” vid några” tior, .För närvarande saknas" allmänt kända skäl att hoppas:på några nämnvärda: : ekonomiska ' 'föränd- ringar” som följd "av" det 1'och för sig mycket goda transport- initiativ, som ett 'par framsynta redare ' tagit och :som de trots allt förtjänar ” mycken tack för. Bägverken. En årbetsgrupp s som. utsetts av. skolöverstyrelsen ' . dra uppgifter; medan: de "administra- av krafter" som "ha steg ". : "De bankkunder ' 'som' på mända- gen : "gåck: ut glatt: förvånat: konstaterad i ” Stockholm bli i"vissa bilförarkretsar inte kan påräkna popularitet, .t. ex.'sträng- are kontroll och" skärpta , hastig- hetsregler. Givetvis bör: reglerna inte göras 'mer 'rigorösa än .ett rimligt hänsynstagande till säker- hetskravet: förutsätter, heller: bör som : inte har:'stöd ' 1 forskning eller eljest-är ' klart motiverade. Men" samtidigt bör dock samhäl- let inte rygga tillbaka. för befo- gade "åtgärder" bara för att des- sas kanske ;'bedöms ' som mindre : opportuna. Önskemålet om en po t Hitisk” "samling kring ett program tiva: angelägenhet na" kan: skötas. Ve och "IJsom normal, dukter," av "våra | som '” förtsätter sitt ;arbete- i 'spinneriers och vä- verier,: vi: : hoppas på: linet; trots torg" landets, ]7 eller. åtminstonie. tockholms, il Toch klara . "bankaffärer, utan allt — ty- svenska. linneprodukter ja är. och förblir. av "toppklass RED "Bkiftesarbetet som: inte tar syn till ' den : naturliga ”rytrien mellan "dag "och" natt döljer” en råd "problem och" fåror. som' fort: fararide 'är "allt för: litet kända. Den "västtyska: ”- invärtesläkaren och: klinikchefen:- professor." d:r Werner" Menzel,. "Hamburg; : här nyligen 'publicerat :”en värdefull studie om ' detta problem." Den” in- nehåller' jämte intressanta 'utréd-” ningar viktiga 7åd till ”nattarbe- tare, ss Det . värsta. med. ”skiftarbete är att naåttarbetaren. regelbundet; får för litet sömn. "Enligt professor Menzel fär den .absolut.största de- len av åkommorna . och " sjukdo marna att hänföra , till "brist, på sömn. Det. kan: man lätt begripa om man, kommer ihäg att män- niskans "organism styrs ', av.- en mångfald . av, rytmiska. processer. Många av dessa ständigt återkom- mande , processerna, är ytterst känsliga , för. alla störningar. el- ler ändringar. . Mycket tydligt .be- visas. detta av. matsmältningsap- paraten som nästan hos alla män- niskor , mycket. häftigt. reagerar även "mot en obetydlig omställ- ning.i kosthållet. - Hur stor bristen" på 'sömn fak. tiskt är. visar .en rundfråga 'som professor. Menzel gjort .bland '210 skiftarbetare.. 186 av. de..tillfrå- gade, omhändertas. efter -arbetet av, sina anhöriga. De återstående 24" fick "försörja sig själva... Den i vissa all. förbjuder "skiftarbete.' " | magsärspatienter . och människor |” lördagarna ' är drive "ir banken, givetvis, banken trott sig förstå att folk inte kör bil i Stockholm"på lör- dagarna och .'då inte heller be höver den nya bankservicen. ; -stängd. '' Tydligen ; har "Övriga bankkunder , 'kan ta "Nye heten om drive in. systemet med lugn; såvitt "vi vet skommer ”fot- gängare fortfarande att släppas in i de vanliga" bankerna, Utom på. lördagar. | + ge Dagenk” Nyheter Det när antytts, att det kan «aktuellt "med åtgärder; som och inte ingrepp genomförds för "trafiksäkerheten har fog för sig. Om' en sådan kan. ästadkom- mas, blir det inget” utrymme för publikknipande extraturer men desto bättre förutsättningar ”för sakligt. motiverade reformer;' >." Svenska Da; gbladet ” ” Ledamöter tisk Riksdagsgrupp får ' Offentligen, : äv! : Sociålderiokra- Aldrig tutärydsimännén medvetna”. om; Detta gäller i:främsta . rummet som hotas -av magsår. Överhuvud- taget .är . mågsår den . oftast före- kommande anledningen till att ar- betare: nödgas 'att. övergå från skiftarbete : till dagarbete.: Sit ""Matfrågan ordnas "ofta på olämp- ligt sätt av skiftarbetare, konsta- terade. "professor ' Menzel 'också. Förslaget att vid midnatt intaga ett 'kraftigt mål mat motsvaran- de middagsmålet gillar professorn inte. Ty just på denna: punkt tycks organismen: vara minst: hå- gad: att: frångå sin 24-timmars rytm. Detta bekräftas i viss mån också av de 210 nattarbetare som frågats' efter. sin aptit. ' En. tred- jedel av. dem var nämligen mest hungrig under dagen trots natt: fd arbetet. , . r Mycket tydligt är nattarbetets inflytande ; på olycksfallsfrekven- sen. Vid : arbeten - som : kräver snabb reaktion, - fysisk smidighet eller ökad andlig prestation öka- des olycksfallen kraftigt, Det är däremot "förvånansvärt att ' rent mekaniska sysslor: snarare utförs med större tillförlitlighet, Harald Oelkers : första gruppen sov i g itt 4:1/2. timmar, . Bara -:39.. av dem sov 'sex timmar och längre -—..en tid vilken får. betecknas. nästan det dock - till.. med. de. ”självför- sörjande”. Bara. en, av -dem -sov regelbundet mer än 6. timmar, De andra. sov . inte "längre. än 2:1/2 timmar. «0. -En rad sjukdomar- gör "det nöd- vändigt enligt den. västtyska. lä- läkaren karens erfarenheter - att. "Ändå "sämre "stod |- : | SOLGÅVAN - TILL BLINDA: lägga rom i Elburzbergen,' > | världen ' över- rens rom, känd som. kaviar. människofiskare. ' je medlem i sinne "som var i vara "ett : + Anden, och " Frälsares - "Ande; ganska ten ” "opinion 4 detta” Isåskådningsläge,, som "rår i-.landet. Vi är medvetna.'om att vi” inom” skolans fam inte” tia kan” få gehör" för den: livssyn vi: försöker : förmedla ' till. våra egna barn... En.. sådan tolerans måste: emellertid" . - nödvändigtvis kombineras . med ;; hänsyn också från. skolans sid or Arr < Veckoposten,' , Baptistsamfundé -.I «staden . Palevit, Äran; fiskemännen”. fortfarande: u stora . nät några kilometer: stranden. :-De fångar. är på väg uppför: floden. lägger t sina ifrån stöpj som de kalla” sjöarna i Många' människor skattar > högt stö- - Det; krävs många 4 timmars och mänga. händers - in ett nät m "arbete. att hala dessa fiskar, i vikt mellan. med. -trettio—fyrtio. av Sören: kan. variera och 900 kg; i. i Vår Mästare. kallar oss. att va vara Han kallar' var-. att den levande kyrkan: fullfullfölja - hans' stora' ska-, pande syfte med ' världen, . män-' Tiskornas ; : frälsning, Låt oss gå: framåt: — ens till kinnes, det Kristus; låt oss "'vår Herres' och 'ett I 298590 0326: För. "en itro,; möta .Verkli het världs” 2 Som manar. oss att en. förlorad beh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.