. "förslaget nog borde ha kunnat ">, lertid. inte. detta. dagen ;> efter politiskX " god pressetik ock ' till överansträngningen av våra a förstärkt kommunal -självstyrel- Tördagen :den 11 -Juni-1988-: — L T » Lördagen den At. juni . I juni 1963 ;beslöt stadsfull-: : mäktige .i. Laholm på någon :'minut « att', bygga ; sporthall I staden för en miljon och till- 'satte byggnadskommitté. Beslu- tet var enhälligt. I "juni 1965 "beslöt. fullmäktige lika enhälligt och lika snabbt att på grund av bl. a. stegrade byggkostna- der öka byggnadsbeloppet. Bygg- nadskommittén med drätselkam- 'marens ordförande, hr- Anton Jönssorl, I spetsen satte sin pkt "likmätigt igång med det omfat- tande förberedelsearbetet . för bygget. Ä : ” Söt Så kom plötsligt som en blixt från. klar. himmel: en motion "från "hrr. Folke Willstrand och Gösta Persson, båda. höger, och hr Torsten, Dufva, (som. vi. vid "ett tillfälle 1 detta sammanhang också "betecknade som' höger- man, ,varöver . han emellertid blev ”vild”," varför vi t' fort sättningen kommer att beteckna honom :med (v) = vilde); Man får förmoda, att de 'tre'berrar- "na — tydligen inte utan orsak i ansåg, att ett sporthallsbygge "av" konventionell typ skulle bli| 'en. alltför dyr: historia "och i "varje fall dröja länge, varför] "de "I "stället föreslog" en” plast- hall som ett provisorium tills vidare. Man kan tycka, att det - ventileras "inom ”byggnadskom- mittén och/eller DK, innan. det framfördes, 5, too omr NYHETSFÖRMEDLING '.'' Folkpartiet . och ' centerpartiet :lade, för "några -« dagar "sedan fram ett gemensamt handlings- "program. Det: var första” gängen 1 svensk politisk: historia - som två partier, 1 opposition”. gjc ; detta, varför. händelsen - måsté a Sett nyhetsi TT ;.hadé isänt, ut. en '; relativt fyllig arti- ;kelj, ;'.skriver,. Sundsvalls Tidning, oc = Vissa ledande" tiska tidningar. omnämnde”emel- händelsen, varken ' på 'nyhetssi: dorna' eller” på": ledaravdelning- arna (det senare måste" givetvis stå varje tidning fritt; att avgö- rå). Ny! Tid, ocH' Sydöstra 'Sveri- ges Dagblad: ;ansåg :.mittenipro- grammet: helt : värdelöst "ur : ny- I hetssynpunkt. skränkte; sig: ti Synpunkt: Det. 'stämmer.' emellertid + äsarnas' kräv , på "objektiv ”nyhétsti örmedli; PA 1700-TALET SKULLE'ST ""DERNAS RUDGETRAMAR . fastställas "av riksdagen, ” på-Å.« « minner -Esklistuna-Kuri- "ren, ' Det blev mycket bråk, . ”avspeglat i salta 'skrivelser. och protokoll. Tidningen” menar” att |. inrikesminister Rune Johanssons planer. på -en central: kontroll av kommunernas investeringar måste "väcka en liknände vre- desstorm: NN Den kommunala utgiftsexpan- slonen har” varit mycket bety- dande. Den är en av orsakerna "resurser. Men det motiverar in- te ett så drastiskt Ingripande som, Inrikesministerns program innebär. Det skulle verkligen "svära mot ett av huvudmotiven bakom den kommunreform som nu häller på att genomföras — | se via livskraftigare kommuner, + Bakom de statliga: anspråken på att få ta över en stor del av ansvaret för den kommunala planeringen ligger ytterst ett "statligt : misslyckande : med - den s egna planeringen. Man här lagt på kommunerna nya uppgifter utan, att bekymra sig över möjligheterna att klara dem utan påfrestningar på samhälls: ekonomin i stort. : " EK finner det lätt att Iokali- sera nackdelarna med det före- slagna kontrollsystemet: : ” - Minskar man det kommunala ansvaret för de egna investe- ringsavvägningarna får man också räkna med att dessa blir mindre genomtänkta. Ju högre upp man kommer i den nya be- redningsgången desto svagare blir den kännedom om de lokala förutsättningarna som är så vik- tig för att vettiga beslut skall kunna fattas. Man riskerar en styrning uppifrån av kommu- nernas utveckling — med avgö- rande konsekvenser för deras framtid. De bakomliggande över- vägandena kommer inte att kun- na utsättas för samma grad av offentlig granskning som kom- munernas egna ställningstagan- den. . : Den nya varianten av det kommunala sambandet ' överty- söclåldemokra- | - > Folkbladet ' in- |: 1: je gar inte mer än de tidigare. . Efter mycket öm och : men gick drätselkammaren dock med på ' förslaget, : men .: då. frågan |" i torsdags skulle "behandlas i stadsfullmäktige, - hade : en. ny situation. uppstått. . Hr . Birger RehnqGvist : (s) hade motionerat om att staden -skulle köpa det nu , snart. nedlagda |linbered- ningsverkets lokaler att använ- das till sporthall m. m. Hur pass allvarligt -: menad motionen . är, vet. väl bara hi Rehnqvist själv. I" 'varje” fall. slöt. 'den :soclalde- mokratiska '. gruppen: som” en man upp kring den —' här gavs nämligen en "möjlighet ' att få - hela”; frågan : bordlagd. Och så . blev, kliges” torsdagssammanträde. "Hr Anton. Jönsson > hade: fått sin lilla "hämnd: på: hr. Folke minst ”ett : valär, ack er "Nu är. frågan;- vad som skall ske :F' fortsättningen. >Med hän- syn till att sporthallen:dels skall tjäna även de skolor, 1 Laholm, för; vilka ::kommunalförbundet är huvudman; och att” det finns LÄNg idrottsutövare . f Höks härad,” som "behöver "en :sport- hall.” inte fotbollsspelarria ning vinterti te kommunalförbundet skulle ta en titt' på saken." Hur" skulle det vara med 'en förutsättnings- lös diskussion. inom . förbunds- fullmäktige " och! eventuellt" en förutsättningslö utredning? =" ""Plats för initiativ från mitten- partierna; ' som hittills” tydligen "den krympande" sockerindust- fin” knappast ärinågot lämpligt objekt satt. förverkliga ' socialise> gorlunda flytande, Ci ler see. + "Även ” livsmedelsarbetarna :. I Eslöv: fär” skjuta +? till "cen hålla trycket uppeii rr svensk; välständsutveckling: för sent igångkommen. och för klent dimensionerad”, utbildning; 1: da- tateknik "'; oc handling, : skriver Veckans affärer no old Caso « . Den 1 juni examinerades de första 30 lärarna från skolöver- styrelsens nya kurs; det-är de som enligt planerna ' skall sköta |: den s k: postgymnasiala. utbild- ningen vilken skall börja i höst. Skolöverstyrelsen ' har. (påpekat för .Eldenman. att det 'gäller en helt ny lärarkategori som be- höver nya" anställningsavtal och lönesättningar. Ännu inget. reellt svar. — och nu fruktar Sö; en- ligt uttalande till VA, att många | "av de nyutbildade i osäkerheten inte "tar de nylnrättade lärar- platserna utan går till näringsli- vet. "Det är bra för de företag som lyckliggöresi » «sl ov Men det, är också snudd på katastrof'. för, den bredare vida- reutbildning, som bl. a. närings- också fallet vid ,stadsfull-]. - Första "gängen historien - berät-: £ tas. om.) elefanter ; som: 'transport-' djur: är” väl” år 218. f. Kr. då: Hannibal forcerade, Alperna med. 3; | hjälp. av .dessa:starka och robusta. "[djur.. Det: rörde sig den. gången; troligen "om -: elefanter ' hämtade från det centrala Afrika, kanske' de..stora :fruktbara områdena väst och nord ont Victoriasjön. I nord, . varifrån 'Hanibal kom, fanns. av allt att döma inga elefanter, ' +: , I motsats till. den infödde afri-. kahen :” har: thailändaren '. genom . årtusenden - insett --elefantens : be-' tydelse i. krig och. fred. I .alla. de krig som de'gamla' thailändska (siamesiska) : kungarnas. fört. har ungefär .tre- till: fyral ton: kan inte:;desto. mindre. förflytta |) och: med” sins . «lav: sin-”ege der, ute'si. djungeln::De få exem- plar som: påträffas "infångas . och vårdas kungligt. :Deras uppgift processioner:;: och ofta :är de iklädda dyrbara. schab- rak: i. guld och' siden: Den: : |nämsta, :som direkt, sorterar: un- dér”; kurgén; ”Lord Carrier «of : Adulyadet” och får närmast fungera som 'en sorts sjuglasvagn, när främmande :dig- nitärer kommer "på "besök. Vär egen prins Bertil" fick. också åka ”sjuglaselefant”,.: då: han besökte" Thailand, : >: sv. nå mindre 7/än ände f— "vä n:: snabel. bära. bördor kt.” Däremot ; kan på"dess'rygg-mer dedel-av djurets i gst "en "tion mi skulle: kunna klara det arbete som elefanten där : utför. -”Mahout” "uppe: på: -huvudet .for- cerar: han de: grövsta. hinder-och bär" de tunga; nom den. täta; det skulle ta Med '.sin .eakstammaärna ige; vegetationen, : som Itför. låhg tid; att 8 kl för det - mesta "att delta i liknande; och heter. för” tillfället senast ; | ländska? ;| timmar 'per' dag i: fyra dagar. Se : | dan är”de' lediga. i två dagar, och - NN i Visste ni att elefanten är. en stor individualist?. Och förmod- ligen den'y första” lant- och skogsarbetare « i.. hela "världen som lyckats utverka 40 :tim- mars arbetsvecka 'och tre. mä- naders ' semester, ' . oa . På sina håll i världen bör- jar det emellertid "se mörkt ut för elefanverna. Inte ens värl-' dens största viltreservat. -— i Kenya : — ' förslår "för dessa bjässar "som nu hotas av: ut- gallring, RF SIE Vv - REGLERADE ARBETS: dualist,' som man inte 'kan "tvinga att” arbeta hur: som helst. Dejthai- elefanterna” är. säkert. de i och', skogsbruksarbe- are” i världen” som genomfört 40 timmars: arbetsvecka och" tre må- naders "semester "varje år." De. ar. h' får endast: arbeta, fem därefter dagar. ' - Dv I De” vet "instinktivt hur" mycket de” skall” göra; och "det "lönar "sig inte" att" försöka” lura 'dem; Deras ”mahout”" vet: också 'att om. han vill: behållä- sin fyrbenta r ärbets krafts” förtroende, gå får han” ja djungelns låg." Det "gäller; att försöka '' förstå. hur elefanterna tänkél å "arbétar: de ' igen fyra Thailand";'ser ;”deti, betydligt: be- drövligare”ut:irAfrika; Läget: har blivit kritiskt i- Kenya; där.” värl- dent : största ; viltreservat, -Tsavo- parken, som omfattar 20.000 kvkm och ; därmed; är -drygt- sex: gånger så, stor. som. Gotland, inte ger tillräcklig :- plats: åt >elefantstam- men. så feg Le s När för. fyra, år sedan en; för- härjande - torka -följdes" av.; ödes- digra: översvämningar :vände: sig ledningen för." viltreservatet 'till brittiska flottan. Helikoptrar skic- kades "upp. från. ett-- hangarfartyg joch kretsade.i fjorton dagar. om- kring över .elefanthjordarna - för att ,räknar djuren” och .anteckna + +.5 KVKM PR ELEFANT .: .En elefant behöver ungefär fem kvkm. för att kunna :livnära "och föröka. sig. Får han. mindre ' ut- .rymme att röra. sig på blir resul- "tatet förmodligen att. inga kalvar . föds: och .argsinta djur i hjorden "pfår lätt benägenhet att döda, om :Ide inte själva. blir: dödade. parken, finns: plats. för; fanter,.-allrahelst.;:som” finns 3+-1.200. noshörningar, bufflar'- och--hundratusentals::an- tiloper;'.sebror : och andra ” gräs- E et . :. Regeringen. satt en ; kommitté ätare.. "att kunna; hålla isär. de olika hjordarna : sprutade man ' t olika färger . över dem; ' Resultatet: . av .. denna "räkning "kom som-en chock för parkmyn: « digheterna. De hade trott att.:det - fanns 10.000 elefanter i viltreser- . vatet.. I. stället fanns där” 15.000. : ter. Callaghan, nu' gått och hittat Förf leg fr 3: li hög grad snedvridande och ef- fektivitetssänkande : på "ekonomin, |” ; [dra för. stora : växlar "på , högerns + | fanterna - börjar. : di Stycket." Utan ""dem | :: if utgallring 'i--mindre ”skala.. uppe elefanterna.. Man: tror- att 'om 'inte |" naturen får "ha sin "gång. och :ele- så att över- skottet :om "några är måste: man” tillgripa : ett:'organi- serat,;. humant "dödande. På :-.en £ VILL NI. DRIVA !EN ELEFANTRANCH?:. De” som: söker en : kompromiss- lösningtkräver, nya : utgallrings- metoder: för: att avlägsna. de ska- dade; :och:; "sjuka: djurens: och ; med - så "småningom .få' fram n | : . - ÅA a mindre. men: friskare 'elefantstam. Man Har. för jövrigt. försökt. med i; parkens nordkant, där "man: för fem -år. sedan ' böriade rett” försök med något som skulle: kunnä: kal -utjämnat, |:' tjänar på bilder- av. ubgdomar, "i strid med” poliser? Det är "Jan . | Myrdal som i sill ! I j i i entar:. ekonomiskt . och - inte. ett -mark- nadsekonomiskt problem. —: det är'ett faktum 'som 'tydligen" inte kan upprepas för ofta. Regering- en har alltså. ansvaret . och ini- tiativet. I. riksdagen' sade man kategoriskt - nej till: alla förslag i inflationsbekämpande syfte från oppositionens sida. Man: har tyd- ligen egna "goda förslag... Låt oss få höra 'dem — helst före valet. PM cl. 7 ov Svensk Handel”: .' Må; alla.: milda makter: bevara oss för en sådan . arbetskrafts- skatt; som” den engelska - labour- regeringen - och - dess> finansminis- på. Att lägga .skatter. och avgif- ter på företagens: lönekonto kan visserligen förefalla listigt” i en tid av hetta på arbetsmarknaden, Men : den engelska ' arbetskrafts- skatten har. getts en sådan 'ut- formning .att den. måste "verka Man: får. verkligen .hoppas att vår, svenska regering inte. hyser sådan" beundran för sina: brittiska kolleger. att den. hittar 'på :hågot lika "dumt -här hemma, i 75 Tror: statsministern att:högern när den står. utanför en center— folkparti-regering - kommer att. i riksdagen, rösta med. socialdemo- höger, 'och socialdemokrater till- sammans ii” stor ”utsträckning: I riksdagen ”—" vilket framgått, av olika. sammanställningar —.men att tro: att. högern: skulle. göra detsamma "om en” mitterireger skulle. riskera fall borde :'ha' riktat: dem till de" kraf- ter; som står: bakom . arrangeran; det: av: dessa gatudemonstrationer, utan att "1 vanlig ordning utverka | fr: Inflationen '. är: ett samhällst|v kraterna ; för att. störta. mivten- |" regeringen? --- Visserligen :' röstar | - erket skulle de. verkliga ..provo- katörerna - säkerligen ha'/'biivit mycket « besvikna ”om de "fram gångsrika” gatuintermezzona inte blivit ” vederbörligt uppmärksam made. Cs : : » Sydsvenska . Dagbladet; .. rer on eu vår Den som "drabbas ”aVS EN" fese. skandal förlorar. dock, oftast myc- Ket mér än exempelvis dei :avgift han Kar betalat, i förskott för: en inställd resa. Resenären hår ofta i |själv. "bekostat "resa från” hemor- ten.. till : den. ort | varifrån ”säll- skäpsresah” skulle börja, och' han har betalat: hotell där i väntan på.. utlandsresån.: :Dessätofri ”kan sernestern till stor del bli förstörd eftersom. det . kan" vara: omöjligt att få plats' på. en annan: apsresa. i stället " för” den "in: Det är: rimligt att'en re- segaranti ger. allmänheten en viss ersättning" även "för detta slags utgifter, och obehag. 1 : agens Nyhe Kravet 'på obligatorisk anslut- ning” av..anställda till en fack. organisation, inger inte Aftonbla- det"(s) några' betänkligheter. Tid- ringen kan uppenbarligen mycket väl tänka sig sådan, anslutning både av svenskar, och utlänningar på vår. arbetsmarknad. Ännu -ett steg på vägen. mot den fullända- de. demokratiska: partistaten,.. el . Svenska Dagbladet ” nge rädde det en betydande "kommunalt ” samband menas: enkelriktad, rörelse, uppifrån stor men "outforskad. Många duk: |tiga: inyglare. ven kä..organisationssam svenska 7 folkstyret las..en elefantranch;; ränna TO "Nu letar regeringen efter någon elter några som: för 200.000 . (ca tre. milj.' kr.); på. 10 år är: villiga att. : arrendera. ett ' område:” på 800.000 hektar; där, man kan :föda upp och. + slakta : elefanter ;; och samtidigt” bedriva! vanlig boskaps: skötsel;' Hittills "har ingen anmält sitt: intresse... Framtiden” ter sig | ' mycket, osäker. för Tsavos 15.000 elefanter, ör. d skjutande” 5.000, i men" 'som "sagt, erbjudandet - står; öppet: för '. den som tycker. om. elefanter.z,.- =. förlorar 7 sin .: ext: Matt. hjälper. det" en. människa, "vinner hela" världen men jäl?”. Har” vi- väl riktigt: gjort . klart. för. oss, vad dessa” Jesu 'ord - innebär... Det: är informationsbe- | nn En : mi ms ärklig virus har hemsökt dariska piloter vid SAS. Sjukdo: med”haår- ett: mycket hastigt för- :10pp. och är dessutom. synbarli- » gen”ytterligt "smittsam! De pilo- ter som drabbäs av 'denna virus r-enligt uppgift döva, d. v, s. är inte'i stånd att höra telefon- .signaler 'och kan "följaktligen . inte”inställa sig till tjänstgöring efter” kallelse på telefon. Enda sättet att få tag på dem är: att låta hämta dem i taxi, : » Förståelsen för arbetsmarkna- dens' spelregler är inte'så högt Utvecklad på alla häll, Den som alltjämt håller på facklig mog- nad. och fackligt ansvar mellan arbetsmarknadens parter kan bara uttrycka en förhoppning om att danskarnas rus” inte skall sprida sig utan effektivt kunna inringas och oskadliggöras, Även 'SAS-piloter har, svåvitt vi förstår, bruk av sina öron för att kunna komma i. kontakt med omvärlden me- delst telefon; annars riskerar de att isoleras från . verkligheten och snabbt gå vilse i tillvaron, s ln - (Arbetsgivaren) . ”telefonvi- | a, "deras. : vandringsriktningar,... För -:.- Palle Hagmann, Vissa "av .vegetationsperiodens nätter. är, hos -allmogen. särskilt illa . anskrivna . och fruktade för sina nattfroster med för jordbruk och « : trädgårdsskötsel - .. skadliga verkningar. Man har -: kallat dem järnnätter. Vad Göta-. och Svea- land beträffar anses :av gammalt nätterna till. den 2,'14,.18 och 23 juni samt: 9—12 och 17-28. au- gusti: som; färliga.: frostnätter. Dessa data. har också " visat" sig väl stämma " överens med ' frost- nattskoncentrationen : och - de -vä- derlekstabeller "som 'meteorologer- na för åren "1931—1960 'upprättat för sagda ' områden, - Som synner- ligen frostfarliga framträder här- jämte" .dessa 30-årsmedier dyg- nen omkring den 18—19 maj och 9—10 september. Särskilt fruk- tade är givetvis -junifrosterna i början av -vegetationsperioden, främst nätterna till den 2,.14 och 23 juni har dåligt anseende. Ju- ninätternas farlighet framskymtar även i det gamla rådet att inte sätta ut plantorna 'förrän järn- nätterna är över. I Västergötland, och Halland brukade man fordom i medio av juni under pågående järnnätter - bränna väl tilltagna rishögar på 'åkerfälten och trod- e sig därmed ha funnit ett gott medel att: neutralisera de fruktade nattfrosternas skadeverk- ningar, -.-- s För Norrlands "del betraktas natten till den 21 juli, de fyra sista julidygnen samt tiden 11— 19 augusti som särskilt kritiska, Slutet - av juli anses. i Hälsing- land farlig för växande säd och farligast när det är fullmåne. På Aland räknas en tidig period 7 april. som järnnätter.- Fry- ser det: då" skall det frysa. deg sedvanliga 40' nätterna. Tyskarna har : sina " frostnätter, de kan vara farliga nog — ”die gestrengen Herrn Mamertus, Pan- cratius och Servatius”, d.v.s. den 11-13 maj, holländarna talar om återfall :av ; kyla - just : vid tiden för ”die' gestrengen Herrn” och fransmännen" säger! ”a' la” queue dhiver”, divs i av maj :kommer: vinter '- Mycket : har "grubblats JÄRNNÄTTER: som även mi-mat mitten svans. såken till dessa frostnätter' under försommaren.” Någon. verklig för- här: fråga: om. ingenting i mindre än' en revolution inom det mänsk- . | liga: livets ; område: ; I... dessa, . få ord rymmes hela: den nya värde- , ring, söm, Jesus :' fört : in - bland . människor och deras betingelser. Det ' är - människosjälens oändliga ; värde gentemot allt. vad i världen gives. av: yttre ting. Det :är' på samma” gång '" uppgörelsen. : med hedendomens syn på människan, där snillet :och den utomordent- liga prestationsförmågan. var högt skattade, men där ;stackaren .var mindre värd. än. 'ett lastdjur.: Je. sus har lärt oss.något nytt. och hans. budskap bringar den stora fördjupningen, :. en fördjupning, som icke ens de fromma 1I:Jesu omgivning '. kunde förstå, Kristi lag, som var evangelium, den blev på: samma gäng domen över all mänsklig "lag, : därför. att. den var Guds outgrundliga >kärleks-'lag. : "> Jesus:. själv":har' ». med ”sitt liv visat; : vart : livets ..sanna.-värde består. Icke att draga. sig undan och --söka rädda .så.-mycket som möjligt själv. Nej, allt. mäste ges-'i. kär- lekens. tjänst. . Endast-i det stora utgivandet .kan det liv' levas, var- av själen: näres och -växer.. Den -som " endast : lever”, för sig”: själv «och denna världen, blir. en. krymp- flinga andligt avseende. Han. kom- mer att stå där en dag. oc 5 förfäran säga" til - sig . själ dåre, du har samlat mycket” m du'har glömt 'din. själ. Du är den fattigaste stackare: på. jorden”. : Att glömma sig själv är ihgen lätt. sak för: oss -människor:" Det är. väl tvärtom:den svåraste: konst vi" har att lära oss, Detta förmår Ingen "utom. 1" Jesu - kraft. Den SÖ Mister sitt liv för Jesu. skull, för ett liv i kärlek, han växer: sin "ande: Hans. själ får häring klaring har dock -vetenskapen.:ej kunnat. ge. Än mindre ' har. man kunnat utforska något medel som kunde häva eller minska skadeverk- ningar. På sina ställen: brukade man. förr, då kvicksilvret, var I färd med att krypa under noll strecket tända eldar under frukt- träden. Avsikten härmed var : attq röken och värmen skulle skydda de ömtäliga blommen, Det berät- tas också att lantmännen: ibland nätterna igenom plägade vaka vid sina.åkerfält. Linor spändes i jämnhöjd med åxtopparna tvärs över , sädesfälten. En man :' gick på var sida om fältet och genom att linan hela tiden fick släpa på axen hölls' dessa .i ständig rörelse och hindrades så att för- frysa mer : Mor Sedan urminnes' tid har ”järn- nätterna också spelat stor roll i folkfantasin. Som alltid tror. man att det är illasinnade makter, troll och vettar, som här driver sitt spel Liksom romarna tänk- te att det var Ilemurerna, det vill säga de osaligas ' andar som åstadkom ' frostskadorna . på . vin» och olivfälten, så. trodde "våra nordiska förfäder,. att -det var ödsrikets. folk, . gudinnan Hels gen. ändlösa skaror, som andades kal. la” ispustar "på den spröda brod- den 'så att denna förfrös. Under de ljusa juninätterna såg man genom de luftiga -dimmorna älvor- na dansa fram över de isfrost- klädda. ängarna och "hörde . un- derjordens ' folk - tassa över . ber- hemlighetsfulla makter var ute på vandring un. der dessa nätter och hin. onde och hans anhang viftade med sina skäror, så att ax och blom- mor svartbrända föll till- marken Men även Nordasiens och Nord. Amerikas folk får ofta sina fält och odlingar - förstörda . av som- marfrost. På en enda natt kan de för deras uppehälle så majsodlingarna" "vissna. ni förtvina. döda vandra omkrin;j spridande död och över allt som växer "och. gröns- ar. OT NR Mystiska, Också - här Tore Leth. Någon gång emellanåt måste du sinta ögonen för att se' bättre, viktiga ed" och tänks de 8 på "fälten förgängelse är” ätt. en” sådan: människa: blir glad och lycklig; vore .hon ock I a första i nöd. Hon blir dessutom för tiv ugnelse "för andra. Hon ed" sig, t ; it Herren Kristus lovers Sth 7 acc värt moderna samhälle , med mlokorTav På respekt” för: män: MK rdet "håller det..på att gå Uksom I hednatider Nu” är. det sena jutiders fruktansvärda -hets på Jä > SOM är, farana Vi har Bjälv Bot" sätt. tappat "bort oss gläva. vi har svårt att..behålla endast su ufotfästet. "Vi är icke teknisk. slösa kuggar 4 världens triumfer. maskineri, som nu firaF ock Själ kvider efter stillhet och. ma Samling inför sin Herre näde : ögon. ti ud give oss öpp faran. De till-att- verkligen se Epis. Vi. har måhända ibland mämtat med detta ord. Vi må betygåöra Så: De" visste vad det vi side Det" vore gott om även nu son ode det." Ett äterstår 055 na var alltid. Se-på Jesus, stan om på, nytt F. allvar inför hans i-din Plåt honom få tala till dig äls innersta: Han, allena ' :: kan: : Ö - består - dig, vari:det sanna livet av. sig. själv; och; ät sig. gamle talade om - själar och nya krafter. Det förunderliga ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.