NN mm a - . , ERMAN AT fer a : IHOrn | Å - 13 Jun! 1988 4 ; | LAHOLMS. TIDNING . Mändagen len 13 Jun! 198 Centerungdomens” tidning | "Ung Center — har tagit upp en .. undersökning, som rektor Lars "Sköld. i Umeå publicerat i Koni- > munernas' Tidskrift, och i vilken . d ålgd. 1j "engagemang redovisas. Kollegan återger den dagsaktuella situatio- nen, som onekligen. har stor ak- tualitet just nu i nomineringsti-- der. = oc ns I riksdagens andra kammare är ' 3 av högerpartiote 33 ledamiver - date ”dubbelarbetande” i viss ' H mån, förklaras av att partiet till=". tionserfarenhet stor, betydelse" vid nomineringarna, Denna, meritvär=. ; ering har, sina, givna ' fördelar; > men för den. skull behöver 'inte, i centerns riksdagsmän" "känna sig tvingade att behålla 'sina kommu= nal” och" landstingsuppdrag när”. de fått ett tids= och arbetskrä- a vande : ”riksdågsehgagemang. "Hur , vore det, herrar centerriksdags- män, 'att' överlåta" ett och annat” drag på andra p gär" la öre" ”gan eller landsting. Det blir 65,7 tiets riksd män” är ännu starkare kommu- nalt förankrade och av dess 35 andrakammarledamöter har” 32" . - kommunala "uppdrag, eller: 914 : AA procent. Folkpartiriksdagsmännen NM : är mer återhållsamma. 26 av par tiets 43 ledamöter stora andra " kammargrupp sysslar med kom- ih na yngre, i inom partiet? fet +; De, glest] besat "bänkarna vid — riksdagsplenum i slutet av” vec-- ' korna, talar också sitt språk om. att. ingen människa kan 'vara på två eller” flera ställen "samtidigt. . Och > Från: Kina har. på sista tiden ; kommit en rad sensationella med- ”delanden, i Pekings Dagblad, or- gan för det kinesiska kormmunist- partiets huvudstadsgrupp, har det ning avi” ”revisionistiska” kretsar :inom” det” kinesiska statspartiet, Dessa krafter skulle ha 'satt som sitt mål att störta Mao.'Tse-tung eller att. gripa makten efter den- nes död ”för att. därefter ändra ”parti- och . statspolitikens kurs. i svurnas imperialistiska uppdrags- givare utstakat”. -- rade: Pekingtidningen "ansåg .sig t.om: 'oförhindrad att räkna upp namnen - på > ”förbrytarbandets” så kan man: ju. också h att. socialdemokraternas och rege- - ringens: resonemang :: om : nöd-" vändigheten av ettsk kommunalt band "vid. riksd. 1 inte har: eller landsting, vilket utgör : :60,5 pro- -” cent; "Av socialdemokraternas' 113 ” VE 7 något som "helst stöd.i "denna sta-' tat, tistik.? Den” kommunala ' represen. urikod här-e en v förs "folkvalda är 83 även I politiker. Det är närmare bestämt ' - 73,4 procent av gruppen, Sluti- "gen, är 3 av 8 andrakammar- män un- "der det att ”vilden” Bertil Ru- bin från Malmö inte har några kommunala: uppdrag. Följaktligen är ”hans parti” det enda i riksda” gen som inte har kommunalt sam-=' band, såvida man nu inte räknar . hr Rubin:som MbS-are. De övri- - ga av dessa ingår som: bekant -i " respektive höger-.och folkparti- grupper. Förstakammarledamöternas k m- munala engagemang följer 4 stort . sett andrakammarkollegernas >, mönster. Noteras bör kanske att "hela 947 procent av" oentergrup- pen är kommunalpolitiker. : ” Vad kan. man då drå för stut- satser av. dessa siffror? .Ung Cen- tehöjningen' genomfördes er! snedvridning skett '+ genom jatt'” penningpolitiska åtgärder. Ante kombinerats med 'en finäns-' ”politisk ”åtstramning. ' ligare. Finanspolitik farande" anmärkal oa vilket” tvingar: up " eniinivå "söm: skulle: varit" dig,,om' hromsartaY slagits. till) ordentligt. även - på andra" håll” Det är verkligen en säregen het skett I den" 80: . omvändning: sö ""elaldernokratiska till "penningpolit en .under. ett. årtionde! Ända;fram "till: mitten » av 1950-talet. vär det "otänkbart att över huvud taget, "använda. krossande majoritet! : ; Där utp d föra 'sta.. rummet :själva partisekr . : Pekings kommunistparti och för” - kings-Folkblad, som. är det kine- siska kommunistparticts centralor- . hans: sida. nämndes Liao Mo-sha, . medlem; av partiets centralkom- + partisekreterare. : för -' Fränsett det omoraliska i att medyetet, , minska. "livsmedelstil- gångarna ) medan” andra nationer, exempelvis, USA,: samtidigt” ökar |” "De "många 'vakanserna. försvi rar. en ” kontinuerlig - behandling — ”äkutfallen” tar. för na blivi av otillfredsställande vatt int prestera. ett: genomfört" arbe Fi lir åtskilliga ; hop: Mm angår : folkenighe= "sig, vad detta sen-- sationella ; avslöjande . i Peking" stela. ”dogmatismen - och ma + upplösning? ; Är "det frå- n upprepning 'av.den ut-" , .som :redan "utspelats. i: ovjet inionen . efter: Stalins död? " tsstrider av denvart, 'som man .vänjt sig vid att möta. inom alla länder med en kommunistisk by- .-råkrati på statsmaktens i topp? : "rapporterats om en sammansvärj- - den' riktning, som de samman-, ' sz Icke nog med detta, den: cite- a " utvarande chefredaktören för Pe= - -gan.<Hans namn är:Teng .To, Vid -. änhårda disciplinen'i i det. ki- rn men = DD: 2 ss Do — Ye a = om = os — «CD: a OD: Kant om Mao | Tsetung -— ! . ' Som alltia är det svårt, fan näs.« " tan: omöjligt ' att ' blicka". igenom den' bamburidå,' som omger den röda statsapparaten i Kina och få fatt på den verklighet, som utgör u » dess fund t och oper; de "mänskliga realiteterna, till den levande verkligheten själv. Så var det, "då Mao befallde. "det sto= ra språnget framåt”, +. Som - snart nog visade sig bli ett baklänges- språng. Så länge starka' och do-. minerande : personligheter står. i . Spetsen för stat och parti -— som Stalin i Ryssland och Mao i Kina — kan dylika misstag och fias= . kon nonchaleras. Man utväljer un= derordnade makthavare till synda- bockar och offrar dessa hänsyns- löst och kallblodigt. Men när så- dana utrensningår i den lägre pare tikadren pågått så länge: att en- dast det högsta ledarskiktet åter= "står, då utspelas nästa akt:j dra- mat som blir en kamp på liv och död i samhällets topp om vem som skall bli arvtagare till diktaturen, » I Kina är det högst sannolikt, att den aktuella problematiken i det världspolitiska skeendet :spe- Jar en betydande roll i detta sam«= slutsat sis, Några -.absolut säkra: - ser låter sig tills vidare icke dra= gas av de nu rapporterade: ”stats- . kuppsplanerna” ' och deras bety-, delse .i den allmänna utvecklin- gen, Dock torde man kunna göra » ett par konstateranden av princi- " piell giltighet. Det': synes exempel . 1, v ih Det ki . nistpartiets : högsta ledning ' har | jakttagit största hemlighetsfullhet "om sina "politiska rådslag. Men trots detta är det ingen hemlig- het, att det i Pekingregimens hög- , sta ledning råder skarpa menings-- skiljaktigheter både ifråga om in- och utril li ik - ' vis vara en historisk ofrå ; ret för varje revolution, grundad dess 'egen : på "destruktion " och . utrotning inriktade natur, att. den: krossat och förintat sina motstån- dare, Den kinesiska kommunistri »volutionen' utgör härutinn .. kert icke något undantag. ”äter sina egna barn”, , sedan; den '. - :« Bidragande: till en ' sådan. utfal ". -.veckling torde det faktum vara, ' att. den: rigorösa kinesiska kom! " munistdogmatiken förr eller sena- , te alltid råkar i motsättning till; Av avgörande betydelse är | vid 'de utrikespolitiska -motsätt-; + | ningarna, Teorin om den ” ”oavbru- - tet fortgående: revolutionen”, , som; är maoismens revolutionära grund-: - tanke, har gjort både Sovjetunio- nen och USA till Kinas 'dödsfien-': der. I praktiken har 'detta lett till, att Kina råkat ut för: en :”själv- .vald” isolering och inringning. Det vore ju besynnerligt, om det icke . partiets: högsta ledarskikt : skulle "finnas hi och grupper, . som vore fullt på det klara över; dersö ningar: Å p [tefat dättsbarn, under tio: är.”som É g i rar iormal: hastighet" i [tättbebyggt om dé brast stolens :bandinfäs Ti Indonesien, i Afrika öch; på c bay: skulle bli jutan” >återverkni gifterna i "Pekingpressen' ikan" m ' väl anta, ”att: dei symptomatiska, ä. utvecklingen! ett tecken på, att. även' det kine-' blivit alldeles »oberört' av” tidens: stormar:; Dessutom: Ä sin; chans. ]' väst börs man nog. ha. uppmärksamheten - fast "riktad ' på detta faktum och; utan att. hänt >: giva sig åt illusioner, vara. beredd. ”på överraskningär, & som .kan bli äv” 'världsavgö ande betydelse” t- "inom det ' kinesiska. kommunist-:. detta. faktum, Och det vore också: siska kommunistpartiet :icke" för" + latss väntar nya toppmän på Ja 'd Aktuell: "kom mentar Räntehöjningen -- kommer, verka som ytterligare kol på in- flationsbrasan, Kostnaderna kom- mer att stiga överlag. Några posi- tiva - verkningar för ekonomin|! kommer räntehöjningen inte att få. Det är en förlegad tro' som hrr Åsbrink och Sträng hänger sig åt. Det går inte att komma ur en inflation genom. att höja räntan. : Detta: penningpolitiska in- strument är numera alltför trub- bigt 'att "användas i kampen mot en "inflation. ' Räntan" har inte längre samma betydelse som ti- digare för sparviljan : och -dess- utom ligger. alltför stora sektorer genom regleringar utänför 'de' "di kta. päverkningarna. ” ' Skånska Dagbladet , LM över huvud. tåget är det svårt att” tro. att' några: positiva resul- tät av betydelse på sikt kan upp- nås ' genom "riksbankens nya” be- slut, ' Skall -något väsentligt åstad: kommas," måste: först och "främst statsmakterna ” "och kommunerna kraftigt dämpa” sin; aktivitet" och lämna ; utrymma för. sådan verk- samhet, som: direkt. främjar pro: duktionen: Men: dylika frågor är alltför brännbara ' för att social: demokraterna radikalt skall ta itu med dem," i veriska a Dagbladet ' Sedan riksbanken med. rege- " gett "oss" en modligen., en: stor; del avs heten. att ana” vad: klocka att; än "efter årsskiftet, såvida hr Sträng inte "skulle komma med den politiska bomben att. åter sänka diskontot strax före valet i höst.” Sydsvenska Dagbladet Den snabba tillväxten av folk. mängd. och yta i storregionerna kommer - - säkerligen att förtsätta —:; under ”gsextiotalets första år växte ' invånarantalet i landets tre storregioner med mer än hela Sveriges befolkningsökning,', Om denna enorma ' expansion tillåts ské' i ett oregelbundet utspritt mönster, "kommer snart pendel resorna! att bli. förödande ; långa, Om "däremot : bostäder, centrum- bildningar" och" arbetsplatser” såm- :|las' kring träfikstarka kommuni. kationsleder, > kan" tidsavstånden förbli , rimliga," även 1 en. region som spänner | sitt nät. över en stor yta : ör tikerna önskar högre "än att "sätta offentlighetsprincipen I ur funktion, då de ställs inför knepiga, grann- laga situationer. 'Ständigt"träffar man på denna' bristande ' känsla för: en av vår demokratis” hörn- stenar, detta. förakt, för allmän- hetens lågstadgade möjligheter till: insyn, i det. politiska: spelet, Sunt Förnuft; 2 köplerr, televi- sionens Vanligaste, knaj ; hälla” tittarna” borta! frå) räntehöjningar! som kon därmpande. medel; d « ofelbart." framkalla 1 hette det på regeringshåll. I dag: satsar” socialdemokratin. ex- tremt på räntevapnet, ' vi ' har kommit tillbaka ' till. 1930-talets toppnivå, visserligen utan” risk : för arbetslöshet, men "med ': på- . tagligte negativa effekter i andra avseenden, - : I'ett avseende Har: soc iald Mm Kratins hållning inte. ändrats i . fråga. om räntan. som ”konjunk- turregulator. Den kloka "avväg- "ningen lyser nu som för tio är .v sedan med, sin frånvaro, -. Dikter.” 14:50): > I sitt i urval”. har” Reidar Ekner: på: det; ;koncentrerade:. ut- rymmet', verkligen "lyckats. ge en dig. 'och: rättvisande” bild: pv. "I poesi;"Och den” föl mågan är oum- bärlig : när det gäller” att tränga kelöfs -diktning, själ och :hjärta är; mycket . vikti- "i gare än; enbart" gedi;j en kulturell "a allmänbildning; so / lar> den-: spontana; inom” "de områden örutsättningar att .som: :; bältets «de skär” in if kroppen ock" skäni orsaka: "skador. på ben- är; man" gjorde bariden bredare: viktes "de och blev på så sätt ännu. smalare, Följden skulle kunna? bli "ännu svårare "skador. Så; länge man "inte-kan lösa pro- blemet ismed'"; uppbromsning., av barnets... huvud -är alltså: barnsé- lar direkt olämpliga. ; .'- : « Nackdelen .'med :' ett: "nät ' som spänns mellan” bak: och 'framsäte för, -att. hindra :att-barnet:'kastas framåt: mot : vindrutan är .svårig- åker 'baklänges.. På så den: ge. ordentligt "stöd.: det..-Denna. metod. har "för. övrigt också. använts. med. goda resultat för vuxna. i flygplan: transport. Denna-stol, äl gjord-i. plåt så att. den. -skyddar barnet; : Den: har: stoppning. av stötdämpande . PVC: . skum. som inte-ger genomslag :odh- sitter -or- dentligt fast 'eftersom den,-stöder |—= mot: bilens: instrumenthb: et anses” ge, gott: skydd : i ' farter: på uppemot : 80: km/tim; 'men -passar bara för, barn under 3—4 år: .,.s i eo Till sist har docent: Aldman ett gott ;råd: :sätt "barnen i baksätet. ] Det är bättre. ju närmare de 'kom- mer. framsätets ryggstöd. Då kas.” tas de inte ut”så lätt vid en olyc- ka, . Fyll. gärna. ut benutrymmet mellan framsäte och baksäte med väl? biaktlek som 'psykölögiskt. ; Det fordras , mycket stora insat-' tillgängliga : stroferna” med. an.le : - "| knytning. till .folkvisa” från . sam: lingen. "Sorgen: och stjärnan”, de mörkt” ; pessimistiska. dikterna sur så "skall. b möjligt ratt: bättre ut- M nyttja de :resurser. som friställs genom, omvandlingen. ie MH Det: fordras också ätt djupa; skepele nför” det. moderna” materialistiska ", välfärdssamhället men, också - demo strerar, sitt. dju- ÅC- | pa beroende av orörd. svensk : nä- tur. 1; isin” . upplysande: inledning pekar” Ekner "också7 på Ekelöfs orientering ' mot: :Medelhavsländer: nas kultur och Jandskap': och ' Jå- ter ett stort” antal dikter "ur. de senaste "diktsamlingarna; fram til och : med fjolårets ”Diwan' över Vad: jag har; skr är: "skrivet. mellan Denna'? Gunnar" Ekelöfs: anvisning :1i -dikten ker ; en "egenskap : men :; antydels -- också » ett "annat väsentligt :drag — "enkelheten: En enkelhet' i. språket:-som;: möjlig: "gör: en :snabb- direktkontakt -mel- lan diktaren: och läsaren. Ty trots allt vad - som ' brukar sägas; om tres TF er Ro re te . : HUR NÄIVT SOCIALDEMO. . -KRATERNA PLANERA i ..Jordbruketa ”framtid., .., visavi livsmedelsimport - från. -världs- > marknaden, påvisar. N o r r b ö +. ;| tiskt: "barnet kastas tillbaka i bak- sätet..och :skadas. För 'stumt: för- lankringarna 7 brister. '", Dessutom kan. det bli svårt att få ut barnet efter ; en" dlycka.' Skyddsnät -.är : : ten: av. Emgiön” "utgöra : en . tens: Kuriren... » med" "andra ord . inte heller att bagage så att barnen får en. plan , svårbegriplig: modern.” lyrik- har j furst Emg "Blir ansträngningarna. att ut. rekommendera. yta -attt..ligga -på:: Sedan får - vi | just Gunnar: Ekelöf med; åren | kraftfull "stegring, , som, än en ENN Som” enda, alternativ kvarstår hoppas . att -biltillverkarna 'upp- | fått" er allt. större publik, även |gång understryker at! - veckla. uländerna ' framgångsri- ka, så kan man "räkna med att de nuvarande konstlade..:över- skotten på världsmarknaden ien svältande -värld - försvinner, .Då skulle stigande Nyvsmedelspriser bli följden. Så här föngerar det redan" hu. när den svenska" produktionen "inte:räcker till: Då den svenska potatisen försvinner ur markna-, .den och utländsk import friges, så sjunker förvisso inte priser- "na utan de stiger i stället väsent- "ligt; Någon prisjustering nedåt «har inte skett-på' grund av att importavgiften., på 18 öre- per kilo togs bort 1 maj nödgades ”hushållsministern” Ulla Lind- ström medge. - . Vart tog den ”billiga” import: . otvivelaktigt : 'S Örsta nu levande "skalder. . För omslag; och, typografi. till den vackra lyrikvolymen ' svarar bokkonstnären, Nidar "Forsberg, : utomlands; och > han« räknas nu, som" en' modenn"' klassiker, senast i - vintras :- uppmärksammad - med. Nordiska: -Rädets: sto "litteratur. "närvarande barnstolarna. Men: . ven här är de flesta, konstruk- tionerna som finns. i marknaden märksammar .detta problem och åtminstone' avlägsnar vassa” och lösa föremål. :som Ber onödiga skar od sparsamt, .. han /skall' ock. skörda JSParsamt; men” "den..som sår rik- "| ligt, .han skall. ock skörda iri Välsignelse, (2 Kor. 9:6). : Att skörda i proportion tilll det som sås, lika -väl. som: att skörda 2v :samma 'slag som 'sås- är,en' av fras fasta. lagar: i-.denna "värld. . ' kan "också uttrycka :det: på så sätt, . att --vad - "vi får: ut: : | Ungdomarnas politiska” böjelser är, gudskelov” tämligen flyktiga och deras” mest karakteristiska "attityd är "a "första gången inte utnyttjar sin " rösträtt. Den politiska" osäkerhe- ns ten är” stör” "långt över "tonåren, 'D jär ett "relativt" tantal Irinens; tekniska skola torde" när- mast : motsvara en Institutsingen- |]; jörsutbildning -. medan den | utbil- dade militären får titeln. fur ler högbåtsman, ' "De svenska militära. graderna är lägre: än sina utländska mot- ”gtöckkolm (TT) De: militära: ” oss en förmåga att: verka i negar |tiv' riktning” när” det ': gäller ”be- fälsyrkets allmänna” "anseeride, hävdar konteramiral Bertil. Ber- thelsson I en'artikel:1 Tidskrift potatta” vägen som -Aftonbladet | som: håller sig med; ämda |” för sjöväsendet.. : Titlarna: inom |svarigheten' Sedan -'er lång tid] vad SM 1: har satsat, (s) utlovade för ett par månader | åsikter; Men "de hörs och märks det militära . har' inte: följt med | tilbaka har. underofficerarna I de k a ta må. gälla: affärer, nöjen, sedan. F. ö, vet vi av dyster er- söta den” inflatoriska ; utveckling: 'på flesta främmande ' nationers :flot- | "> TKaN. eller vad, vi är. engag ar ossi Att: så: mång Cå lite styrka; oh ' destö "mer: Om , ungdoms bunden skall räknas : som, en” mera ' väsentlig farenhet att importpotatis i all- mänhet är betydligt sämre än svensk potatis. detta: område, som. ägt: rum; i det civila samhället, ..: Ofta” är det väl en” vis: kon- tor -'överförts ' till. officerskategd-1, rin -och tillagts officerstitlar. De svenska ' officersgraderna .: ligger av oss får” -hjälp” från. kyR "Att spela lotter! på vYärlds-. marknaden är alltså en vansklig affär redan nu, och sämre blir den 1 och. med att det interna- tionella intresset för att ta hand " om 'överskotten för" 'att lindra " världssvälten : tilltar. . I ' samma grad måste förhoppningar att . kunna göra svenska gottköp un.- "der. ”produktlonspriserna avta... (Handeis tidningen): maskinunderofficerare. trädeskraven, "Alltför "låga kom. |! YE vilja att ge.sig s jälv. och Rn BRT ningen av. underbefälet Dlit (Före & sid, D. tjänst för hon? fått. fran, uy ar ans del" av, partiernas” maktapparat beror” det "på. vad de” har 'att sä-, ga. SSU: arna är som regel goda: inlitatörer , av husbondens : röst. Ingen kän förskräckas” av deras: verksamhet, så mycket mindre” "då av Unga” öÖrnars, DN servatism. inom det militära, som gör att de militära titlarna” slä- par efter... En maskinist vid. flot ttan skulle "sålunda exempelvis utan . vidare benämnas "ingenjör i det: civila ' samhället. Man har exemplet , sjöingenjör. som. -titel för. en befattning, som är. han- delsflottans motsvarighet till våra genomgående en grad under-sina utländska : motsvarigheter. ' -Flerta- let av den svenska' officerskåren stannar i dagens .läge som :kap- tener, "medan. majoriteten av ut- ländska officerare ' slutar som re gementsofficerare. : En starkt bidragande” atiledhtig till yrkets' status torde vara in- kan, beror; utan.” t tvi ger så litet till. vivel på: den. : Ofta. ger. vi Vår "tid," våra : pengar”. och" vår entusiasm för ” kyrkan 1" alltför begränsad ' utsträckning, : i Hur skall en människa.:kunna ge Uttryck för ett helhjärtat kris fet . förvaltarskap?., Det : kommer ast genom en. helhjärtad, gläd-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.