LAROLMS TIDNING : 4 = "> För bättre: trafiksäkerhet 2 d - Kommunikationsminister Olof " Palme” har meddelat att en' all- sidig. undersökning av trafik- problemen "satts igäng' inom hans departement. Målet är ”ett samlat framtidsprogram för hö- jande av trafiksäkerheten”. «Det. är. självfallet utomordent: ligt värdefullt att kraftansträng- ningar görs för att nedbringa| antalet. trafikoffer på vära vär gar. 'Från folkrörelsehåll' och skilda , institutioner har' redan förnämliga Insatser gjorts'i syf- te att bidra till en säkrare tra- fik. Men ett samlat grepp, ett trafikpolitiskt > program -..; som grundar sig på forsknings- och erfarénhetsmaterial : som ' finns, har saknats. på det trafikpoli- tiska området. "De olika åtgärder. som t. ex. erfarenheterna från hastighets- begränsningar -och ökad 'polis- ” bevakning lett till har man "haft " har: svårt att enas om. I synnerhet hastighetsreglerna "på 90 respektive "100 km/t mött stärkt motstånd på en del råll, "på ”arid- ra. håll anser man att reglerna har god effekt... Bevisligen har trafikskadorna varit mindre un-|- ä der perioder: med hastighetsbe- gränsningar, men . dessa , bevis NÄSTAN PATETISK TER sia : DEN OMSORG ' Une ; med. vilken" statsmakterna vå Elmia "försökt att dölja att jord- brukets omvandling i Sverige sker. i första hand genom jord- brukarnas egna insatser och inte till följd av: statliga åtgärder, tycker Jordbrukarnas "FörenIngsblad 3 I :den "officiella statliga: 'avdel- ningen. skildras - sålunda ”"antyd- '.ningsvis' vad som händer«inom | jordbruket i vårt land vartill fo- gats några "upplysningar;'om . de] | möjligheter :som "erbjuds ; "dem som lämnar 'jordbruke : omskolningsbidrag; 3 ningsbidrag etc. Därtill ägnas ett utförligt avsnitt'åt de:av staten 'stödda-insatserna för upplysning och. utbildning” av: aktiva: -Jjord- brukare. a + Det är visserligen" state ställningsmonter och .det;må. va ra - - statsmakterna ” " obetaget "att där. -visa blott och” 'bart” vad” star ten "själv direkt svarar kr "Men "man kan" inte: värja sig för intrycket att: denna: fram- ställning av vad som; sker inom : det :moderna - svenska: jordbru- . karna själva och "deras « organi "föreningsrörelse i detta samman-], -ket blir synnerligen; ensidig : för att inte säga missvisande, 'om man: så .konsekvent' som »på 'El- mia strävar efter att undanhålla publiken alla de åtgärder. som. görs .1 samma syfte av Jordbru- sationer. . . . Genom - att. avböja samarbete | med” "jördbrukets” ””ekönomiska hang har jordbruksministern på ett tidigt, stadium låtit förstå" att . detta utställningsframträdande skulle bli en ensidig demonstra- tion av statens insatser Då jord : bruksrationaliseringens område; | "ATT FÅ SÄKRARE BILAR ', " UTAN LAGSTIFTNING eller andra inittativ från sta: tens sida lär inte vara möjligt, ; skriver Ar betet: . > Därför är det glädjande, att kommunikationsminister Olof Palme satt i gång en utredning inom departementet för att kom, ma fram till lämpliga normer, som staten bör kräva när den handlar bilar, - - Palme har uppenbarligen tit- . tat på USA:s politik i det fallet. Där 'har man fastställt en GSA- » standard — en standard som ta- X lar om för bilfabrikerna hur de |] bilar ska vara utrustade, som le- vereras till staten. Baktanken med det här syste- met är naturligtvis att tvinga bilindustrin att satsa ordentligt på säkerhet. De vill ju sälja bi- lar till storförbrukare och om staten som storförbrukare krä- ver viss utrustning av sina vag- nar, så är det väl troligt att den- na standard hänger med också 1 den. övriga produktionen, Och gör den inte det, så är i alla fall de statliga kraven tillräckliga för | att bilkonsumenterna ska veta, att de kan få köpa säkrare bilar, -. GSA-standard består av 17 punkter. Där krävs säkerhets- bälte för alla platser 1 bilen, för- sänkta knappar och .handtag, stoppad instrumentbräda, säker-| hetsglas, tväkrets bromssystem, viss standard på däck och fäl- gar, backljus, avgasrenare och rattstång som ger efter vid kol- lisioner — för att nämna något. Svenska staten har ju de här normerna att arbeta efter. Det är väl inte säkert, att kraven här ska vara exakt lika, men de undersökningar som pågår ger säkert besked om v " som bör krävas. Att det är. av stor betydelse för trafiksäkerheten, att staten börjar agera aktivt på området är ställt utom all tvekan. har "tolkats från så "många oli ka: ;synvinklar "att en för den stora ' allrnänheten "förvirrad och mindre” saklig ; debatt”. :uppstått astighetsregler. Den mänskliga faktorn - finns emellertid alltid 'med' i” bilden när. trafiksäkerheten diskuteras. Varje bilförare "måste veta med "sig att 'det: är på hans koncen- tration, ' hans 'omdöme och hän- syn till medtrafikanter, som det beror, '. Och: man” vet "också vatt det är. Jättare att 'klara” en, kri- u att: bilens; kapacitet skulle” med; ge längt” "högre hastighet är, frå- gor. man. inte fått "entydigt. svar så "debatten "kring trafikproblemen med : all 'önsk- värd ' tydlighet bestyrkt: fe Vilka” ätgärdér” "totala ge: nfiönigång av trafik: kerhetspro- blemen' som” "inlétts. mmuni- Kationsdepartementet "kan leda till vet man: inte.” Men” det: gelägna. med "undersökningen. är att. man: nu "på. allvar: tydligen skall. samla ” allt ; material - och mtliga,. fakta I som” -stöder" ; på . en, gångna delen'a av.60: här: de” totala. lönekostnadssteg- år 'och Kningstal [4 storleksordning. .; är de reala” reslrserna its upp av pr stegring- Å ör "de: företåg, där: pris: stegringen uteblivit eller. rentav; förbytts I 'prissänkningar; har si- ” tuationen. blivit. ytterst: allvarlig. 4. Man kan: :emellertid-'inte b gränsa; löneglidningen - .enbart ger nom att säga nej till: den..:Det SN krävs aktiva insatser av alla .fö- : retag.: Vad som behövs är. att ' |) företagsledningen' ägnar :rationa- liseringsfrågor,: - ackordsättning och ' lönefrågor ett. ständigt in- tresse, att. man hushållar :med de knäppa personaltillgångarna. och [” att: man undviker "åtgärder, som 1 en: nordisk :somma j. | epklarez att. ord! . Alanid som .sommarmål är "väl känt 1: Sverlge,: .'Tusentals .. öar, klippor: ”och skär ger avkoppling och naturskönhet. Många svens- kar, har . rentav. skaffat sig en egen 'sommarstuga där, Fiskemöj- ligheterna "och "de "vänliga, . gäst- fria "människorna, lockar, till 'be- sök, och det glada .sommarlivet i Mariehamn ” är. . någonting " man gärna" vill. uppleva på nytt. Men Finland" har. också mycket annat att. bjuda --på "när. det gäller hav och" "sommar, Vid kusten "1. väster och ”söder "finns -både oupptäckta skärgårdssamhällen och populära plager' med kilometerlånga. sand- stränder. Kän man bada på Luleås I riviera går: det. minst lika bra på-ändra sidan Bottenviken. Och Mm | Finland blir varje, är: lättare att alla ! väderleksprofeter - — och: "de - är . många - 1: Finland — spår; rätt, : bör' vi få'en:sällsynt indiansommar i år.-Efter "en vin- ter då"Firiland kunnat notera —50 grader: behövs det -också.' Plager- nå i. Kalajoki- vid: Uleåborg, '. Fä- boda « vid.-Nykarleby; . Ytterö . vid Björneborg och naturkigtvis ' pär- lan: bland ' dem . alla, ' Hangös tra- ditionsrika "sandstrand, där' socie- teten "redan. under tsartiden :fira- de "sommaren, "står ..:redo i att ta "| emot solhungrande turister... I år kommer det ' fler än tidigare. från Sverige;”.som . på allvar: upptäckt Finland: som turistmål. --Dessutom finns det -stugor för självhushåll. på "de" åländska' öar- na och: i;Abolands skärgård, Vid sydkusten lockar .. Ekenäs." och Hangö ; med 'småstugor och goda campingmöjligheter; .i Barösunds skärgård. längre österut mot Hel- singfors finns "pensionat, och all- ra slängst 1. öster" har vi. Pyttis tskärsö nära Kotka. säd BADORT FRAN fle SEKELSKIFTET. . -. Väljer. man: Finlarids västkust ger Nådendal: strax norr: om Åbo en" charmfull bild av. ”sekelskif- tets' badort: .parad :-med "modernt raste:; spetsar knypplas i Raumo. Strax" intill "ligger - som sel betydande” industristad' som” ”sat- sat: hänt: på. turismen.” "Själva star över still ”Skrivarklippan”(Kirju: |" inluoto)y "mitt: i”älven,: man -:vandra'” mellan" gamla $värma” på :er; "romantisk: bänk::el- Jer:ta en svängom på dansbarian. ; JAkseli v'Gallen-Kallelas' ;. Väggmål. |] Juseliuska- »gravmonu: t "något man måste :se. "det. ger ..de" kilometerlånga janddynerna: -på :Ytterö .tillfällert et viktigaste i Ingenting är Bara: rtax en minuter är ni". vid” "Bottniska" vikens:-strand, där” vågorna - kluckar : mot. fiskar- båtarnas' klinikskrov, En” tur:-.ut i .som' kan isarna taxi. mer utvecklat. fiskeläge, där brag- derna: hänger "till :tork: på” stran- Iden . nedanför: väderkvarnen, som är stadens silhuett. På sandgator letar "man sig ner "mot" hamnen; vägledd. av: tjärdoften, Längs en verkar lönepådrivande antingen a på det egna. at get eller. inom området i övrigt... Fet "rVisst är :en del: av löneglid- ' ningen ett uttryck för...ökade prestationer och "att. arbetarna skall : få. ersättning " : härför är självklart. Men' att: I största 'all- mänhet acceptera” neglidning” i förhoppning” att: ”det' "skall Jeda «till 'ökad. "effektivitet «torde: vara | ett de säkraste sätten att. sämra "ett ' t företags ” lönsarähet, slutar. Verkstäderna. et FIN NS: DET | MÖJLIGHET . sätt” in ra ti mera” kultiverat dryckesmönster? undrar. U ps la Nya. TA An ing. « En: omläggning. - av : försälj ningsbestämmelserna :'skulle nog kunna "ha sin betydelse; nämli- gen om man använde den som ett - vapen i kampen för' alkoholsva- |- gare drycker, Att'tillåta försälj ning "av vin och stärköl i vanli ga speceributiker, ' medan” sys- tembutikerna fortfarande. blir ensamma om starkspriten, är ett försök” till :konsumtionsdirige- ring som erbjuder fördelar. i jämförelse med exempelvis en våldsam prisdifferentiering. . Experimentet är värt att tycker tidningen. Det gör äre. | mot. inte'D a g en;'som skriver: ” Det : är, enligt” vår mening inte fråga öm 'eri reform och 'skulle det vara fråga om en sädan, kan > den i varje fall inte slå väruts I VN taliénske' : "Saragat kommer hit "på" besök i tär | personal irikallats' för att vid ;motfaghningén” på Arlanda" hjälpa till” att Hälsa Kornöm hjärtligt väl- kommen” till Sverige. En särskild ottagningstrupp "ligger : "sedan n vecka i tränt g på F8 i Bar- > karby, a . Den. officer som "anförtrotts det, oerhörda: ansvaret att: ta. ut npliktiga' till» hederstruppen anser att samtliga bör se Precis Hikadana. ut” och har: därför un- derkänt alla.” soldater : som . bär Skägg ' "eller "glasögon. "Han för- säkrar att” "detta" motiveras ute- slutande.av: estetiska hänsyn. . 1 har visserligen inte tillgång ll foto av officeren i fråga; men med tanke på militärledningens |k - 'krav på konsekvens i allt förut- . "sätter vi att också. valet av ut- | .tagningsofficer: motiveras uteslu- tande av. estetiska hänsyn." .. . I: annat” fall har .han: kanske blivit "utvald : för" sitt omdöme och goda förstånd. : teckna som i. styrelsen 'i. övrigt: endäst Åtillkom ordföranden och vice ord: "FK "pr sidenten H ' dagarna, Som vanligt har "mili- | smal strandkant ligger bäåtskjul vid båtskjul med förtöjda fiske. båtar i den typiskt österbottniska stilen 'som "för: tankarna ' till en svunnen :sirligare tid. Men" för- akta inte båtarna för att de kans- ke liknar smäckra snipor måla- de 1 romantiskt vitt. Sjön kan gå hård 'och kasköborna är både go- da fiskare 'och sjömän. "Men ha- vet "kräver sin tribut överallt — uppe.'vid 'väderkvarnen - finns ett monument : över fiskare" som drunknade i en härd storm” mot slutet ' av. adertonhundratalet.' +; Vasa: är nästa bag morrut, och en stad som töms på sina urinne- vånare" till. sommaren. Gå ner till hamnen 'och' se" armadan av små- båtar så förstår ni vart. alla va- sabor tar vägen... Det: förefaller som omr; var joch en 'iskulle ha en villa 1 skärgården, Bergö söder om. Vasa eller ' Björkö och "Replot norr om "staden 'är' något ' man måste se. Moderna färjor. sköter trafiken ' med ' flera”. turer' dagli- gen, "På. "Björkö kan "man njuta av'- öns specialitet "råmåkke,' ett slags ostfondue. : Här liksom "vid kusten "från Kristinestad. norrut får ni'emellertid vara -beredd:på språksvårigheter, Men det är in. te "fiska. kustborna. talar, : utan sina "egna" urgamla traditionsrika svenska dialekter. - i Vasa .: har bätförbindelse "med Umeå och" Örnsköldsvik; och även längre norrut finns sjölinjer som förbinder-' Sverige med .Finland. Från ' Skelleftehamn går : en båt till Jakobstad och 'Gamlakarleby, och"resan är. bara :lite :längre. än mellan ' Umeå och Vasa, : . Jakobstad har liksom Kristine- stad och Vasa :en egen skärgård —i "övrigt är det mera tunnsått med öar. vid västkusten. Den. lo- kala” turistföreningen har. 'orga- niserade båtturer, och" åker man ; |tlll, den: lilla grannstaden Nykar- leby .- kan. man :: både - :-beundra Zacharias .. Topelius-,.födelsehem Kuddnäs, och sola sig på: plagen vid "Fäboda” där det. bl.:-a. finns ett .. semesterhem, .- det” - finländska; fastlandets; enda enspråkigt svenska stad, och-dess- utom : den ; minsta. Njut « äv. en kopp . kaffe ” vid :brostugan's invid älven, - flanera, ' ä ki "ÖSTER OTTNISK a RIVIERA. var än le Nykarleby : är | . "Resa längs F Finlands kustf 2 ene der sig. österbottens rivlera Ka lajoki. Här har Finlands turist- förbund en toppmodern anlägg- ning med speciell tanke på bilis- ter, och .här -finns. öppen . havsut- sikt, och långa sandstränder där bara martallarna biter sig fast. Västkusten är för. de' flesta svenskar än så länge ett' okänt begrepp: liksom också för finlän- darna själva, Här. kan ni -upp- täcka ' gamla, ' traditionsbundna drag 1 karaktär, språk och folk- kultur — - och framför allt, . här finns 'plats, Vill man: roa, sig' och slå runt en kväll är både Björne- borg; : Vasa ' och Uleåborg välför- sedda med musik och glädje. Och vill. man uppleva' havsstämning i ett isolerat samhälle längst I norr går" det bra att ta båten -från Uleåborg ' till |, Karlö. (Hailuoto); ÄAngaren : är visserligen - 45 år, är' ett välbevarat: samhälle där det dessutom går lätt att få logi. "I: söder 'ligger.-'den: egentliga skärgården med "Åland som 'na- turlig primus. Landskapets charm -är. emellertid 'så väl känd för de flesta att någon presentation. in- te ;är nödvändig. : Upplysningar och . bokningar ' genom närmaste resebyrå : eller direkt hos 'Alands turistförening, . Mariehamn; . För- utom bad och" fiske kan man:loc- ka med 'en. hel "del ' evenemang sommaren igenom, och bl. a. ru- inspelen i Kastelholm . drar. stor publik varje gångs so. > Fd ”Abolands ; skärgårdskommuner är, det" närmaste: målet :för-'den som .: vill , tränga .. vidare . österut från - Åland. [Här ” finng "öde hol- mar'i mängder samtidigt som en välordnad. turistservice sörjer för den ' som vill njuta bygdesemester eller' bara ta en'sjötur i arkipe- lagen. Färjlinjerna "mellan Sveri- ge och Pargas, Abo eller Nåden. dal ger också en god bild av den enastående 'skärgårde: sen IORGONDANS PYJ. AMAS.. . ngre -mot : öster "ligger "Kimt to,z turistskärgård : på. kommande med : pensionat och . naturskön miljö, "än "så : länge: kanske ' lite svåråtkomlig > men "just: därför värd ett besök, I Nästa” 1. tur; är . | Hangö, en. stad som är besjungen och: berörd.” Här har man satsat hårt på urismen, också. Staden : (Forts. å sid. Dr r vertygade. om att vi hela svenska -: folket : bakom : oavsett : partifärg, : oavsett ställ. ning, oavsett - intresseinriktning i vårt -krav på en: snabb, .vederhäf- tig utredning, skriver. Skattebeta- larnas' « Förenings . tidskrift". Sunt : | Förnuft.'i: en" kritisk" granskning FAN karidalen i Norrbotten'i:: det : Norrbottens jä rks nya blat valsverk "blev .40' milj. dyrare. än beräknat;';.” kostar: "ytterligare "30 milj... matt. bygga. om: 'och = :har; un- h stens 'orsåkat" igångkörningsköst. nader . om” tiotals: milj. kr. Att”omläggningen drar en. förlust rt styrelseri engagerade, sig f verksprojektet 'och "var "den: 'dri- vande” kraften. "i" företaget! "Det var dessa två som: representerade järnverkets styrelse: på resor runt i-världen för att studera och för: bereda ”valsverksprojektet, : Bägge ledamöterna lämnade: järnverkets styrelse "i början av 60-talet. Att ; | styrelseledamoten ” hade . en fram: skjuten position i styrelsen. fram- går -av "att han under den' aktu- ella perioden ägde. rätt att ensam firman, :' en ' befogenhet föranden:. 4 till: mot denn. bakgrund yt terligt -förvånande" att 'denne” "sty: relseledamot enligt vad Sunt För- nuft.: inhämtat.” också ' var: ombud för: det - företag ' i: England, : som tillverkade .. -varmvalsverket "fö Norrbottens" Järnverk. > Sunt Förnuft” framhåller. vidare att.; tidskriften" tagit. del av -ett brev" av. den',25- september 1961 'en -stor -tysk'Ymaskinfirma, Firmatrycket på brevpapperet av- ser "den: firma, som" styrelseleda- moten :driver.: och brevet är: un- dertecknat sv honom. I detta brev begär han offert på: en "viss ma- skin --och.” utber sig. 10" procent provision... Han: meddelär'” också att hän sitter tyrelsen för ett av: Sveriges :största' järnverk och » | att: verket: just beslutat: inköpa "Idenna: maskin: : Det är" nästan : smusslet kring" Norrbottens: -Järn- verk: Inga: iorderitliga kostnads. uppgifter "lämnas,' man i:det längsta' för att tal verksfadäsen;: :styrelséberättelse na är intetsägande. : ja » "Det: skulle inte: skåda . 'om den sörja som .. ligger. .kring : Norrbot- tens,' Järnverk' /kunde.;.ordentligt och : objektivt.. utforskas. Luften måste rensas, Sunt Förnuft fram- håller att ' statsmakterna .:måste tillsätta. en : utredning ' som - ges full" insyr ' och > alla ; erforderliga befogenheter och som kan utreda omständigheterna"; kring. valsver- ket. na N Baden Baden (UT): : : Den fjärde internationella kon. gressen.för bekämpande" av: bull- ret slutade i den tyska staden Ba- dén-Baden;' 'den" kända kurorten, den 14 maj med en vädjan till re- Jgeringen. och ' Jagstiftarna: i' hela världen: ””Kamp mot bullret” ly- der "lösen; . Appellen ' fäster. efter- tryckligen” uppmärksamheten på att "många - miljoner . människors | hälsa allvarligt hotas av bullerplå- gan. Det hör, till alla staters an- gelägna arbetsuppgifter att undan- röja bullerplågan som är 'en bi- produkt av den tekniska utveck- lingen. "Alla i AICB' (Association Internationale contre 1le' Bruit) representerade 'stater, d. v....s Tyskland, Frankrike;' Österrike, Storbritannien, . Nederländerna, "| USA,” Spanien, : Argentina, Fin- land, Sverige och Schweiz .under- tecknade resolutionen, i |: Den internationella ' anfibuller.: -kongressen som f. f. g. ägt rum i Tyskland efter Zärich, Wien och :Paris. hade som viktigaste ' pro- grampunkt en skarp protest mot att: överljudsflygplan skall använ- das i den civila flygtrafiken. Som- liga deltagare — det fanns 450 ex. Pperter. från: 22 nationer I Baden- Baden — krävde till och med att jetflygtrafik borde totalförbjudas 'överljudsmällen hörs på en matta” på 80 eller 100 km:s bredd. Denna matta sträcker sig som ett band utmed flygvägar- na, Det. är ett misstag att tro att smällen uppstår bara en gång gå ljudvallen. genombryts. cc Smällens. intensitet. beror. på flygplanets storlek och' höjd. Den förstärks enligt vad försök i Tysk: länd "gett :vid- handen ' genom :at- mosfäriska inflytelser och reflek- törer på jorden så att det inom ett område 'på' c:a 65 km i 'den första startens omkrets kan bli en super- smäll "som ' är istånd att krossa fönsterrutor samt välla hjärtslag eller - andra” . allvarliga 'skador för hälsan, : - Max-Planck.institutet - för = ar- betsfysiologt i Dortmund- har un- der tiden" bevisat att. påståendet att man kan leva med jet-smällen och vänja. sig vid bullret är ett misstag, Från medicinsk synpunkt är' det omöjligt att vänja sig vid buller som ligger över 70 fon men påfrestningens . grad beror dess- utom på bullrets frekvens och på människornas subjektiva: känslig- ;het.' I. Mötesplatsen Baden: Baden var väl vald, ty den ' världsberömda tyska badorten var den första tys- ka'staden som skapat en stor sam: manhä d löver bebyggda o områden, Experter: men hon häller länge till, och ön - Aktuell - kommentär När mt valde: att in- » I bjuda "just Kennedy ' att i Syd: Afrika framlägga omvärldens syn på apartheld, gjorde de ett utom- ordentligt . gott val. -Häns namn och Hans”ställning ger hans ord en , oerhörd genomslagskraft. och man ..kan väl föreställa sig den rädsla. de: rasförblindade :. herre- fölksideologerna"'1- kretsen" kring Verwoerd känner inför det” bud- skap. om ”samförständ och tole: rans Robert. Kennedy åter Syd: Afrikas" ungdom. lyssna till. Västerbottens] Kuriren.; i Mittpartideba n vid. folkpar- tiets landsmöte - har -visat,' att folkpartiet räcker ' ut handen" mot centern. . Centerpartiets svar är självklart, . helst ; som” det . kan lämnas utan: att: centern - på. nä- gon enda punkt ger upp 'sin'ideo- logi. Båda, partiernas ledningar är, värda ett ärligt tack: för att de" styrt ' samarbetssträvandena med ' sådan ' klokhet, att detta bli vit: möjligt. : ;' Efter en: resa i Norrbotten har jordbräksministern.' "uttalat ": att han. fått, en. bestämd "uppfattning om att. jordbruket i övre Norr. land har en plats som bashäring Folkpensionen. på: bankkonto? : Stockholm. mm. ba | : Folkpensionsutbetalningar Konto I bank 1" stället > för 7 "på Postanstalterna är ett förslag söm en' (ledamot. av: revisorsamfundet, J.A.” Grundström 1 Skellefteå, fört fram till finansministern. En sådan "reform. kan'.-beräkrias” är- ligen "tillföra vär "kapitalmarknad] ett miljardbelöpp, anser försk agsr ställareni,. f ts « För nästa” budgetar beräknas na belöpa: :sig till: närmare' 5" mil- jarder.” På' begäran: av pensionär kan pensionsbelopp ' insättas pål' hans konto i bahk; med detta för-|. farande "förekommer :-i' ; mycket blygsam” omfattning, - varför. pen- sionären. i stället: måste lyfta: be- loppet kontant. varje månad på angiven: postanstalt. Om: alla pen- sionsutbetalningar insattes:å kon- to i bankinrättning skulle: kunna åstadkommas” betydligt ökat ' spa- rande. : Främst 'bör : pöstbanken komma ifråga. Dock:bör det vara pensionär :. obetaget. att få. folk- ning, ' om” skriftli därom:? Patel = En« folkpenstonär" har : numera i många: fall vid. sidan »av' folk- pensionen "andra - perisioner' "och inkomster, : vilka ” skulle ; -möjlig- göra ökade bankinsättningar,” sä- ger- hr : Grundström. "Med ' hänsyn till: den "mänskliga '"trögheten' och detta "att." ”inte: komma :'sig för” blir: det "inte: utav-;att' 'sätta in disponibla :kontanter-i bank: Ofta får man: ju: också höra :uppröran- de exempel: på :hur'. ensamma "per- soner. i- folkpensionärsäldern. blir bestulna ::-på':” sina”. kontanter eller att vid 'eldsvådor deras kontanta medel gått förlo rade... . Om: man 'med- bestämmelser av nu angivet : slag endast : skulle det totala pensionsbeloppet: insät- tes. på bank :'så skulle ju: detta innebära att vår kapitalmarknad årligen tillfördes cirka 1 miljard per år, något som väl torde vara Mmingen - borde ” vara fördelaktig även för folkpensionärerna,: me- [nar hr Grundström. De slipper stå i postköerna varje månad och slipper även besväret med bank- besök för att sätta in eventuellt tillgängliga medel. Härtill kom- denna -är . skattefri upp till 400 resp. ' 800 kr. Man.fär ju äver räkna med - att löpande . utgifter inte alltid är anknutna till, den tidpunkt ' 'då ' folkpensionen "blir tillgänglig för lyftning, varför i det långa loppet totalt sett ökat sparande här kan ernäs.' Finansministern" har - låtit . so- cialministern få del av. förslaget och det kommer nu' närmast att studeras på: socialdepartementets rättsavdelning. att . kurgästerna -. skall : få kunna njuta ostörd vila och rekreation. Också. trafikbullret skall däm- pas, En lovande möjlighet utgör t. ex, ökad användning av elektro- motorer för alla slag av trafikme- del, Världens största bilfabriker är sysselsatta. med. att. utveckla el-bilar. De redan producerade el- fordonen — en personbil av eng: elskt fabrikat visades i Baden-Ba- den — lämpar sig utmärkt för ga- tutrafiken i städerna, De uppnår hastigheter på 60 eller 80 km/ tim, och har en aktionsradie på 100 km per batteri. I Miinchen konstrueras på +: uppdrag. av Deutsche Bundesbahn en stads- buss. med. batterimotorer för 40 personer som vid topphastighet på bullerskyddszon för . 70 km/tim; kan tillryggalägga 100 km med en batteriladdning. ta Ito: Ulrich : tala” för .deras. planer. KA "på - pensionen: utbetald i annan” ord- : inneliggande] kunna" ernå att "en femtedel av: >” ytterst välkommet. Den nya ord-|- mer ju också att ränta på så-|. -: lunda insatta medel utgår och att |: 'vid sidan: av skogen, malmen, och vattenkraften. Att jordbruket med' en. vettig politik har framtidsut- sikter även 1 övre Norrland är ingen nyhet för de initierade, Det vär 'bra' att även hr "Holmqvist fick 'detta klart för sig. Men vad” säger de radikalaste nedbantnings- ivrarna om: detta. hr Holmqvists besked? Flera statsrådsresor' till andra jordbruksdistrikt med ”vär- defulla - kunskaper. för framtiden” som följd bleve kanske lite" far I. Jordbrukarnas. Föreningsblad. Hr. Erlander har inte” lyckats observera vad mittenprogrammet ” säger om inflationen. Det är inte sär egendomligt. , Regeringen har ju knappast ens. observerat Infla. tionen, " j -Eskilstuna-Kurlren - Det är-en ynkedom att se hur vår traditionellt "respekterade "Ut. redningstradition "har ”förfuskats "|i samband. med :vinstskatterna. et. . disparata -lagstiftningsverk, | som. finansdepårtementet nu fått att arbeta med, bekräftar ide" värs- ta farhågorna hos dem, som ef- terlyst ett helhetsgrepp på:dessa komplicerade skattefrågor. Tyvärr måste man frukta att detta: till. vägagångssätt kommer "att! upp- repas i andra sammanhang. Det - gytter av utredningar," som" er- sätter, allmänna skatteberednihg-' en, bädar inte gott. id Upsala Nya Tidning. ; ha något; att berätta. "Den. miss: | uppfattningen kunde” "sprida . sig om Tesandets nytta innan de” rest. Efteråt har. .de emellertid" "att dö- pensionerna till” folkpensionärer- jak Tanken” på a den ; helt fria: sprit- försälj : intresse. Men mani, får noga" tänka: sig för, innan :en :reform-1i den” riktning- en genomförs. Den ' kan ”slåv väl ut, ' men den Kan" också ont" blir: Ni här kanske läst om den 3 Y- kortslöse ' hälsingeynglingen, som Den "pojken "måste: "nog. genom gå: en alkoholkurs. Där kan mån lära”honom, hur? "mari 'äricker; så int”, att” mån. Ante riskerar” "obe hagt: 2 r Det 'gäller-.att lukta - måttligt; att hålla . brornille: inom: visså . grän stånd" att ' göra det. i Tallman" Ka 1 Augist Fagörhol . nna 'generation” tän- - ker: sig iyfta bort: den”. nuvaran- de kungaätten, så länge det finns tronföljare. Vad nästa generation kan ta sig till tjänar det ju Inte mycket till att diskutera.” ” Västgöta Derokraten (5). ETT ORD "PÅ VÄGEN Den & som vinner" seger. och. in till: änden troget gör mina. gär- ningar, åt: honom skall jag. giva makt över - hedningarna. (Uppp. 2: 26)... När civilförsvaret ” provar sina flyglarmsirener i vårt 'område sker. det.med en, 'väldig ljudstyr- ka som väcker en skrämmande känsla av hotande ' fara. : EN. dag märkte jag emellertid att när mina öron” vant 'sig vid ' ljudet, kunde" jag klart höra klangen från kyrkklockans 'tolv- slag. Allt. jag behövde göra var att. lyssna, och den lugnande klangen kunde höras, Sedan den dagen har jag alltid kunnat höra dessa klockor genom sirenernas oljud, » Vi behöver lyssna. för att: höra Kristi -budskap genom hans, kyr- ka, även. om det. larmande lju-. det av konflikter och' förvirring ' tycks dränka 'allt' annat. Vi" be- höver bedja. att kyrkan aldrig må upphöra. med att. frambära sitt budskap ' och ' att vi verkligen väntar att få höra det, "genom att vi. är rätt- inställda,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.