- NAN - + ” - ” / ; s | : [| - > ; + —= =] T - Fredagen den 17: fund 1966 > "L T: => Självstyrsken hotas” genom - för stora län". rn s st Länsindelning utredningen dan nu motverka. en- sådan” ut- fordrande. ärende” malaskar än En allvarlig konsekvens av en brittisk "reträtt" i Rhodesia-frågan blir, att världen på nytt fått be- sked om att sanktionspolitik 'är ett dåligt vapen mot ett tredskan- de land, ett förhållande som sär kert med glädje kommer att no- teras i rasförtryckets Sydafrika och med sorg av alla dem. som trott på nyttan av Iicke-militära kollektiva FN-aktioner. veckling anser riksdagsman Fer- dinand Nilsson '(cp).som 1 en motion till Uppsala läns lands- ting begärt en 'framställning till ”Landstingsförbundet med begär ran "om ' ett ingripande, : . Enligt ' hr Nilsson bör Lands- tingsförbundets ledning ta ,kon- takt" med ': länsindelningsutred- ningen för att framföra de nu- varande ' länens synpunkter pål "förslag till nya län väntas enligt uppgift bli avlämnat under sen- sommaren. Vissa uppgifter har emellertid redan sipprat ut om vad förslaget "skall komma ”att innebära. "Det lär bli fråga om renå' rama slakten på de nuva- rande historiskt framvuxna och orga oriskt jutna . enheterna. - ' "Något måste göras för att re- ligen ingreppen och . förstörelsen av naturvärdena, Beklagligt nog kommer då mänga värden att för alltid .vara''spollerade, Men: om. sorgen om de kvarvarande" bly desto större. ker Ag Sundsvälls Tidning, Svenska folket har länge höp- pats på att efter alla ljuveliga konserter ' om fred: och . samför- Än Mat en ev, framtida sammanlägg. nn . a ästerbottens-Kuriren. 3 MINBERBDNINGSVERKET » ning. . Västerbo stånd också få se ett bevis på" I DAHORM. il - Landstingen bör a utveck Allt talar för fortsatt samhälls- det ringa: mått av humanitär för. måga, som det innebure att ska- pa klarhet över: fallet Wallen- berg och våra försvunna sjömäna lås inom ramen för en utbyggd länsdemokrati” och de. bör 'följ- aktligen vara värda ' ett. bättre skall som bekant läggas ned, (erinrar Hällandsbysg ekonomisk instabilitet och då kan budget- och = uppbördstekniska Kd : regeringsproposition och den Detta: blir en följd av riks- ' dagsbeslut som" innebär upphört + stöd till linodlingen. För La- holms del var beslutet inte sär- skilt roligt, då mämnda indu- stri är stadens största med 170 "arbetare. Men den socialdemo- kratiska' måjoriteten I riksdagen har sagt sitt: | . . Riksdagsmannen ' Mossberger 1 Getinge ageråde rätt intres- sant 1 denna fråga. På hemma- plar, visade han sig intresserad av. ett "bibehållet linberednings- "verk. I riksdagen "var han där- emot” huvudtalare : för den so- cialdemokratiska ”nejsägarlinjen 1 första kammaren. Han sitter i jordbruksutskottet och hade där «tagit. ställning för regeringspro- positionens. 'kärva 'linje i frå- gan. Nu var «det väl lite känsligt att agera begravningsentrepre- nör för en väsentlig halländsk -industri, .--Mossberger försökte därför 1 debatten göra gällande, "att det var Ilinodlareföreningen "och inte regeringen som. ästad- kom” nedläggningen, : Väl" vetan- de,” att' linodlareföreningen: inte hade något val sedan statsstödet. '-dragits in; Likaså spelade Moss- berger ' på > jordbruksorganisa- tionernas remissyttrande ' till ut- redningen om. Unodlingens fram- tid.: Organisationerna hade där- vid uttalat sig för--full odling och mot nedbantning, Detta me- hade , Mossberger innebar” att "ran ville avskaffa linodlingen. "Ett .sådant alternativ : fanns .— som Axel Kristiansson i be- 'hängarna på hemmafronten age- ma 1 uppvaktningar. dels på Inet ..mötande påpekade — 'inte ak- ”tualiserat i den utredning : som .. organisationerna hade att yttra ”» sig över. rr i - Mossbergers "manövrer, var in- te. särskilt ärliga 1i-denna. riks- dagsfråga. För att trösta :an- rade han av pressbilder att dö- länsplanet : dels inför: redningsverket 'och ätt :måsté tas För att tillförsäkra La- holm - ersättningsindust! Mössberger 1- spetsen med hål: JapassociarfSter Nas topp z ” > gom Slå ihjäl i ; riksdagen och fram: stå som främste industrilokali- serare 1 pressen och 1 uppvakt- "ningar, Är det inte lite väl långt driven partitaktik? menar. Hal , landsbygden. "oM DE SOM KRITISERAR : . JORDBRUKET för bristande realism verkli- gen ' vill: ha 'klart för sig hur man inom jordbrukets organisa- tioner ser på den framtida jord- - brukspolitikens utformning i en 1966 av "de- mest grundväsentliga frågorna, bör de lyssna till vad | Tantbruksförbundets = verkstäl- lande direktör Harald Håkans- son yttrade ”l sitt föredrag Inför års stämma, «skriver Lantmannen en Han fäster uppmärksamheten 'på vad jordbruket måste sätta som främsta målsättning: Att in- "om den nya jordbrukspolitikens ram kunna bygga upp effektiva framtidsföretag, För utredning- ens majoritet, liksom för en rad debattörer utanför utredningen har' själva produktionsvolymen tyvärr blivit det primära. Hr Håkansson menar, att med den målsättningen — som skall för: : verkligas "med hjälp av prispo- LI . litiska medel — omöjliggör man just uppbyggnaden av de effek- tiva företagen, ' Att fixera produktionsvoly- men till SO procents självförsörj- "ning, på det sätt som föresvävar utredningens majoritet, kommer att få just motsatt effekt mot vad en framåtsyftande och pro- gressiv , jordbrukspolitik bör åstadkomma. Vill ' samhället medverka till n uppbyggnad 'av ' effektiva jordbruksföretag måste den pri- mära målsättningen bli att ska- pa de. ekonomiska förutsätt- ningarna härför. Under ett övergångsskede — medan åldern tar ut sin rätt — kan en sådan målsättning rentav innebära en viss total produktionsökning, - Men med hänsyn till den på- gående mycket starka avgäång- en från de. mindre jordbruksfö- retagen, kommer det inte att bli fir: fråga om annat än några års tidsförskjutning. Na strängt . öde än att. underordnas den ad- ministrativa stordriftens - extre- ma krav, säger hr: Nilsson. En utveckling mot' starkare länsde- mokrati förutsätter att de folk- ligt. valda" örganen -på länspla- net verkligen. 'har förankring i den bygd de skall tjäna. " '-Förvaltningsutskottet i Upp sala täns”landsting har helt in- "stämt med hr Nilsson och: före- slagit "tinget att.man skall ta initiativ. i" motionens riktning. "Börlin AT). ” : Historien noterar den .17 juni 1953 : såsom . folkresningens dag i den av: sovjet ockuperade tyska zonen. Ännu i dag, 13 år senare är de bittra känslor och den dju- pa besvikelse som fanns 'hos mil- joner.tyskar i båda delar av det delade landet fortfarande lika starka. som de var när. meddelan- det: nådde fram om 'att resning- en slagits ned, Överallt i den tys- ka . förbundsrepubliken 'kvarlever denna” dag, även om ' manifesta- + tysta "fackeltåg: ehdast: är sett. ofull- gt-uttryck för denna ' sorg- liga: ,min KONGRESSOMBUDEN FICK ” RESA HEM ccs ios med en illävarslande vision i bagaget. Skall de'. hädanefter ba- ra tillåtas sitta och planera för kommunens ' framtid : och sedan vänta på:besked ovanifrån, helt utlämnade åt de: centrala sam- hällsplanerarnas värdering? skri verNorra Västerbot idningar ,. och .tidningsrapport ter” återupplivar de trägiska ”hän- delserna "igen...De:. hade. redan "ta- an ssin:; början den 16 juni» 1953; å byggnadsarbetare. i Östberlin stigande ville, finna. sig ge ökäde "möjligheter! i dirige- RE "Departementet beslutär, g ”retagen: begripligt: nog" föredrar platser där samhällets; service är väl: utbyggd, -'.kan ,man "på den - vägen påverka deras lokaligce- icke plåneérad "höjning | prestationsrlormen., De 4 trejka' "och slöt - upp rötestaktion, ”ett-upptäg, rde! sig genom". stadens ring.” Förtroehdemännen : i" 'de komrfnuner 'som :missgynnas- av denna Belektiva ' centrala ; plané-' ring. får. :mycket litet: utbyte. för sina. "ansträngni gär att skapa gruppen. -tin , ett m ktigt 'demon- strationbtåg... Ändra, företags . ar- -|betare: Och för passerande, anslöt sig. -Fråmme. vid målet hade' ak- tionen ”redan "nått formen , av -'en | folkresning” med krav.på fria : val, bättre: livsvillkor. ' och:-'den -kom. muläistiska 'regeringens” 'demission. "Helt. spontant. bröt: folkets.” an- hopade' vrede -fram.:. Som :en Jöp- eld .spred sig nyheten utan” nå gon som: helst. officiell. publika- tion "1. hela: 'sovjetzonen: Ingen varsförberedd - på "sådant," ingen övertog någon :'ledning” och. ändå hade: befolkningen tidigt på mor- gonen. den '17 'juni endast ett mål: Befrielse' från” det 'socialistiska en- hetspartiets ': (SED) : herravälde. ler att iden: konsekvent. genom- förda: vänsteråskådningen, efter - vad nan” "förstår, inte kan. vara ”hHägon” framtida önskvärd väg ätt. beträda Och” vart det hela : den" moderna tek: niken och »ekö .demonstrationståg ne I När: 12.000 arbetare från stål. och valsverket Henningsdorf i ett slu- tet” demonstrationståg . drog fram till Berlin var denna: aktion ett tecken för alla. I nästan samtliga större städer gav detta utlopp åt folkets vrede på. liknande sätt. Överallt där. det fanns möjlighe- ter till att befria politiska fångar gjorde man yet. På många plat- ser lyckades man dessutom att ockupera förvaltningscentraler, domstolsbyggnader och industri- anläggningar, . Slutligen: fick emellertid de 22 in 'övertaget: igen” och” reshingen slogs ned. .I dag vet man ”att. en- dast tack "vare' denna ockupations' t. | makts':blodiga" militäriska + inter- vention, har SED-regeringen kun. nat; hålla” sig - vid "makten. Dessa timmar, då: friheten: redan” 'syntes vara” inom räckhåll,. slutade" med hundrätals'” dödade” och "särade. I anslutningen fälldes. talrika . döds- domar: -mot.: demonstranter", och upproriska människor;. varav 'någ- ra-; verkställdes omedelbart. : Dess- utom-.dömdes .långt mer. än tusen människor, till... dels! ; liderade"; straffarbete, fängelsestraff ' och tvångsarbete, Exakta - siffror be- träffande. det antal människor som fallit offer för det motstånd som värnlösa bjöd pansartrupper och terror, finns endast bakom tystnadens mur, som upprättats av SED-regimen. : Till den västliga världens, över- raskning visade det sig att folk- resningar även kan förekomma inom det kommunistiska blocket. Ungern bevisade det ånyo tre år senare, Under de nuvarande ma- teriellt och maktpolitiskt : konso- 1: i verkligheten: är: bevisar för: ”när- varande, spänningen voch; UIntrésset | sb järnridån; beträffande de: "plane. rade : diskussionerna”: -mellan sock aldemokrater:.från: den" tyska ;för- bundsrepubliken och sovjetzon ns kommunister. . Fr mångårigt | ' enterns uUngdomsförbunds & ärli- ga. stipendium ” ”Arets" debutant” som 'utdelas : till. unga :lovande:' de- butanter . inom; de" kulturella fac- ken' Harri år hamnat på författar- sidan. : En - ubg ' dam vid namn Eva Englund,' filosofie. kandidat och "bosatt i Uppsala, har av .sti- pendikommittén, . og etts att mottaga stipendiet.” Hon”debiterade' på vären . 1966 på Bonniers förlag "med romanen ”Coda”,'. som» beskrivs av ' kriti- kerna.som' en' hårt 'komprimerad och : absurd saga .om: ett männi. skoöde, "som med” sin suggestiva ”övermänniskans det "nationalsocialistiska Hit ér- Tyskland ' visat:: ”Vi får akta'oss för de äskåd- "ningar .som. vill 'vara socialistis- - ka och "inordna individen i ett | - kollektiv,. -Individens | - frigörelse inom 'kollektivets ram — som man vill uppnå eller sä- ger sig eftersträva — blir näm- ligen en chimär. Det är angelä- get, att vi. inte. hänger oss ät någon illusion härvidlag utan ser förhållandena sådana de ter . sig. ”Det utopiska samhället” kanske annars kommer att lig- ga så fjärran att endast ett litet fåtal har krafter att hålla kvar synbilden på näthinnan. Och det vore skada. ” Något för "den : nya vänstern att fundera på: ee : Stockholra (TT). "En "historisk händelse i-svensk socialvård utgör den mekaniska grundutbildning, ' som "patienterna på alkoholistanstalten. Asbrohem- met i Närke nu kan få, konsta- terar "Arbetsmarknadsstyrelsens tidskrift Platsjournalen i ett.re portage. - Utbildningen är fullt Jämförlig med den, 'som ges ute i'samhället och ökar patienternas utsikter” att för framtiden få ett ordentligt: arbete och säkrare ut- komst. »Det är en lovande pionjärverk- samhet "inom . nykterhetsvården, som- startat - vid . Åsbrohemmet, Sveriges största . vårdanstalt för alkoholmissbrukare med plats för 200 patienter och med upptag- ningsområde över hela landet, +. | Många av patienterna är diverse- ..--Jarbetare som' länge varit . borta från ett ordnat yrkesliv, De. är ofta mycket duktiga arbetare och tid i liknande sammanhang frå- gan om. arvsmassan kan ta ska- ' da, d. v. s. om defekter kan "överföras arvsvägen till nya ge- nerationer. Det finns tecken som tyder på att genetiska skador” i vissa fall kan uppstå genom gift- effekt På kromosomerna. Nog förefaller det ytterst angeläget att "sådan forskning kan' full- följas; nu hotar emellertid stag- nation av brist på pengar. Det är fråga om blygsamma belopp, men biocidforskningen mäste trots detta delvis ställas på spar- låga, därför att anslagen inte räcker. oa I vissa.fall sker en underlig angelägenhetsgradering i vårt land.. Viktig forskning får stå tillbaka. Men boxningen får var- ' Biocidernas effekt på djur och människor har under senare år på "ett "skrämmande " gätt 'illu. strerats. Även om vi häri lan- det inte drabbats av olyckor lik- nande den japanska kvicksilver- katastrofen, som medförde dö- den för. . mänga människor och invaliditet för andra, är det tyd- ligt att problemet förtjänar den största uppmärksamhet. Man vet inte i vad mån den mänsk- | liga organismen kan skadas ge- nom långtidspåverkan av kvick- silver, klorerade' kolväten m. m. i måttliga doser. Att den av bio- cider förgiftade miljön inte är riskfri kan man dock ta för gi- vet. sö : er N or .| je är anslag av statsmedel; Av stort-intresse-är som 'all--- n (Svenska'Dagbladet) cs Yrkesskola 7 på alkoholisthem | Såå skriver Socialvårdshistoria - man: I har ansett - att de bör” få en ordentlig plattform att stå på när. de. kommer tillbaka till arbetslivet. De bör.få samma chanser som. varje! annan männi- ska att klara sig och den funda- mentala' grunden vill 'man - lägga genom omskolningsverksamheten vid anstalten, Som 'det "nu. är återgår alltför många efter en aktiv tid på an- stalten ändå till diversearbete och ”påhuggsarbete”, Även om de är i psykiskt, och fysiskt gott skick strandar återanpassningen på att de '" arbetssammanhang är lika hjälplösa som tidigare. De kom- mer från diversearbete och åter: vänder till diversearbete. Följden blir att de ofta inte har någon möjlighet att försörja sig på ett tillfrédsställande sätt. Hösten 1962 började planerna på en omiskolningsverksamhet på Asbrohemmet få en mera” fast form, hösten 1964 började en verkstadsbyggnad uppföras en kilometer norr om anstaltens hu- vudbyggnad och i januari i år invigdes yrkesskolan. Den :kan ta emot 15 elever åt gången i en omskolningskurs på åtta vec- kor — så lång tid bör återstå för deltagarna. Kursen står öp- pen för såväl 'tvångsintagna som frivilligt ingångna samt både för dem ' som aldrig tidigare sysslat med mekaniskt arbete och sådana som ' arbetat "inom ' mekanisk ' in- dustri. Eleverna får sedan till- fälle till fortsatt utbildning vid de omskolningskurser av olika slag, som nu pågår på ett 60-tal orter runt om i landet. Flera: exempel finns redan på en tack vare yrkesutbildningen förbättrad återanpassning av pa- tienterna. Dessa har också varit belåtna och deras tillförsikt inför framtiden har ökat märkbart. Målet är att. komma bort - från förvaringstänkandet och den ne- gativa - anstaltsanpassningen hos patienterna så att tiden på an- stalten istället upplevs som me- ningsfult, "I dam ' med 'många - kulturella ' in- stämning avslöjar” "sig som en djupsinning: och fascinerande fa- bel över det opersonliga, det icke |. önskade; "det 'oöverblickbara :i' all |. mänsklig tillvaro. ”Den suggestiva |: atmosfären," orginaliteten och den sällsynt” stilistiska mognaden "gör Eva -Englunds' roman ””Coda” till en ovanligt fängslande debut”. : Eva Englund föddes den.28 sep- tember: 1940 ”. Uppsala och bodde undér sin -uppväxttid i kortare perioder 1: Uddevalla och Linkö- ping, ' Hon "gick ut gymnasiet i Linköping :'och: flyttade tillbaka till "födelsestaden och : läste vi- dare på sin fil. kand. som: hon avlade" på "sommaren —63, Eva Englund, gift "sedan fyra år, . med -;teaterkonsulenten vid riksteatern Claes Englund, är en tressen vid sidan' om sitt nuva- rande arbete som yrkesvägledare i Uppsala. Förutom att skriva ro- maner pysslar. hon också lite grand. med måleri; Blir inspire- rad av Bach och Brahms. ” Eva Englund: — Jag har alltid haft .ett konstant uttrycksbehov. .|sakar störningar i ekonomin, Det | ner, måste, förändringar vara angelägna, sär- skilt” om. nuvarande ordning. or- finns även anledning för riksda-|]n gen att ägna dessa problem stör- re' intresse. än vad hittills varit fallet, " « Sydsvenska Dagbladet. d a " När statsminister Tage Erlan- der intervjuades i TV-aktuellt på sin . födelsedag på måndagskväl- len blev han tillfrågad, hur länge han skulle sitta vid regerings- makten. Han svarade att hur länge han personligen: skulle sitta var en underordnad sak, men so- cialdemokraterna : skulle . sitta så länge de hade idéer :som kunde föra utvecklingen framåt: Vi tvivlar på att idén om en ständigt fortgående inflation kan inrangeras under denna kategori. Sundsvalls Tidning? | n k di o piloter, ' K styrmän när. de byter. bolag: 'Om SAS skadas. allvarligt genom: pi- lotstrejken; betyder: det” inte bara svärlgheter: för” "alla + fö ställda. Äve det: på "sikt möjligheter”: enda”; a sl i Naturvärden, . mäste .. då folkrö- reisens djup och styrka: innan re- surserna : ;kommer. "Då kommer de politiska -partierna att på: allvar ta, sig ,an frågan.” "Det , betyder anslag: "Kanske. inte sä. stora som | man. me. föreställer usig behöva. Den dag naturvärden är: en för det allmänna; ' industrier och .en- skilda. människor” ett” direkt Jupp: farten, efter tre månader” var det klart, i Romanen är skriven som. en medveten 'protest dels. mot kär. lekslösheten och likgiltigheten i de mänskliga 'individernas hbete- ende mot sig själv och andra. Dels också som en protest mot de : unga författarnas tendens att svä- va ut i ord och måleriska skild- ringar av oväsentligheter, Det är t t Uppslaget ' att skriva romanen ”Coda” kom som en ”knäpp” i höstas och sen n gick det av bara, därför jag har strävat: för . att försöka hålla en så kort och kon- cis- stil som möjligt. frågorna. : klam är förmodligen de. stå ra ländska' "koncerferna, . som förberett : "sig I 'genom övertagandé av: svenska ..ani t byråer. . Vi -måste, värna .om. privata företagsamheten, "det". -gör vi inte genom. ätt :låta in- och: ut: ländskt störkäpital få egna ett media -att -operera. 1, Allt. fler” mer delstora företag, framför - allt: fa miljebolag, raderas: utegenom: att de. köps: upp av: investmeritbolag; tiverade "| ringsskäl . eftersom" de. bolagen har .så- vitt skilda: verk: samhetsfält, ” ningplaceringar: : denna utveckling” "skall gå snäb; ” bare i -förtsättningen - -böl vi ac- ceptera : att; 'storintressenterna - får: etablera. ett eget radio/TV- bolag.: H också”: . Nykterhöten: ; ras?. : öden, . Varför nu inte' fråga. Kosygin är han ändå kommer på besök? , 'Torsten Nilsson kan lugnt revl. era sin förutfattade mening på. den punkten. "Han kommer inte tt behöva känna sig ensam med Nordvästra Skånes Tidning vad.” som : behövs är upptag. ingskliniker där. de alkoholsju-. a inte bara får sova, ruset” av sig utan. också får-en. chans, att vila upp sig och bli avgiftade och är man kan inleda en medlieinsk' ch social rehabilitering. Kostna- derna bör staten ledigt kunna be strida ur” kassan för alkoholbe skattning. Att vi skulle fortsätta att behandla tragiska, vårdfall : I polisfinkor, är otänkbart, < > Handelstidnin gen "De: som framför. allt . köomrnier 'av struktur de. är : enbart ': - pen: "Önskar "via "Man vill lära svenska folke att dricka "sprit, att" dricka : vackert, Men” varför skall "nte säväramat! Ise- F iseras”. Krångel: Sverige bör förvanälas” ill. ett" folkhemskt -Pimpel-Sveri- ge med. fula rättigheter, full fri het och: jämlikhet i alkoholens namn; ( i, J d k; |ETT ORD ven, skor: ja Herrens medvetande om 155 lyckanden alla våra m böj PÅ VÄGEN Eder Fader 'vet ju: vad: i behö förrän : I. s« bedjen honom; Matt; 6: 8.) '. Det finns. människor, som ”aldi rig upplever att deras böner" tär utanför det rum :de befinner. sig De: känner Ängen nära: kontakt med Gud, Jag talar av egeh erfarenhet När -jag säger till” dessa -männt Tag som exempel -den. bön >: esus lärde sina lärjungar att bed: ja och som 'vi känner som, Her- rens. bön, . Lärjungarna behövde enna bön och det gör vi också. När vi beder den bönen lång samt och tänker Ika ord vi / använder kan eka SA VI som lärjungarna lärde sig att gör na Och och för Gud uttrycka våra eg vi också gå vidare, Ödmjukhet höves oss då vi nal a9 Gud 1 bön, Vi kan inte bed bön "utan ett ödmjukt Inför Guds ansikte. I ödmjukhet leds vi från Herrens n till våra personliga böner. —— . 3 FYRA) R KVINNOR RR Röksinsamlingen Kontrollgiro | uuot Reumatism 1 9009
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.