vn ” samordning - " kappfrågor "Jets: åtgärder måste därför med oh ” PRIARE SPRIT PA LÄTTARE » +hämsko på möjligheterna att » "tämligen fritt. inhandla alkohol, LAHOLMS | TIDNING På lika . av de allvarligaste bris- terna här. det gäller samhällets + "insatser för handikappade är att forskningen är otillräcklig. Det- ta påtalas bl. a. i mittenpartier- nas gemensamma 'handlingspro- gram "som också redovisar en "bra möjlighet att komma . till "rätta med problemet. Folkparti- et och centerpartiet föreslår in- rättandet av ett handikappinsti- tut för forskning och inom vil- . ket. man helt skall inrikta sig på de handikappades villkor och + söka lösningar som gör det möj- ligt att ge jde handikappade ett «liv med- ylllkor som så nära . som möjligt - överensstämmer med övriga medborgares. - : Naturligtvis räcker det Inte med ' enbart forskning för att en målsättning som denna skall -uppnåg, ' Samhället måste vid planering av bostads- och affärs- områden, vid byggnad av vägar och torg och andra kommuni- / kationsmedel. ständigt ta hän- «Byn: till att det finns människor som har: .svärt att klara hinder som trappor, trottoarkanter och annat, För "närvarande försvåras all av - handikappfrå- .gorna av” att' dessa behandlas av Inte, mindre än fyra av våra "departement och ett tiotal av våra kommunala organ. En en- "kel reform , vore, gom folkpar- -tlet> och centerpartiet "föreslår, "att "man. på departementsplanet inrättade 'en byrå för” handi- under 'exémpelvis socialdepartementet. — Likaledes|' bör på det kommunala planet ”ansvåret : för handikappfrågor föras samman hos ett enda or- : gan, "Samhället: får inte räkna med att: det "skall, gå: att lösa'de han- Ailkappades problem "med > "några. "enkla" och” få insatser, De shan-| " ”dikappade består, av: en; + mänriiskor 1 mycket ” "skiftande , grupp . levnadsomständigheter. + Samhäl- DEKLARATIONSKOSTNADEN. . ; Tatt en. människa ti dessa tider Vär ingen 1 beskattningen av- dragsgill: kostnad. Fast att fler- talet skattskyldiga numera icke Bjälva kan klara. inkomstdekla- rationen och myndigheterna: kan | "Uttaga straff. för felaktigt: upp: kjord deklaration, är kostnaden icke aväragsgill . t,deklaratione ; "framhåller aukt. Hevisor : "Orvik 17 tidskriften + RÖ rie "da tagsekonomt' VT talar, får icke räknä: med" utgif: | > ten, Samhället , tager: .sålundå dubbel. skatt. Utgiften: räknas därvid in i levnadskostnaderna, för. vilka varje skattskyldig nu- . mera har hela 2.250 kronor pr Vär, Antagligen räknar man med skall kunna leva av dessa 2.250 » kronor pr år till mat, bostad, kläder, hembiträde, deklaration . och allt. ' Tidskriften frågar sig om vä. ira lagstiftane lever å verklighe- tens värjd? ' i - i. SÄTT? - Byråchef Hillbos förslag att av- I veckla Systembolaget debatteras 1 pressen, Alla pressgrannar är Inte särskilt entusiastiska, sär- "skilt inte Ny a Norrland Det lär ju nämligen så -redan nu att kvarvarande restriktioner inte alls utgör någon verklig Man kan fråga varför man egentligen har kvar och även återinfört vissa smårestriktioner och halvhjärtade kontroller. De verkar avgjort mera förargelse- väckande än nykterhetsfrämjan- de, De är därför inte heller av typen att väcka ransonerings- hausse efter sprit, så som mot- bokssystemet kunde göra. Om det anses angeläget att öka an- talet spritförsäljningsställen så kan man förstås göra det för att undvika slöserl med tid för dem som bor långt från systembutik. Men nykterhetsfrämjande är ju inte sådana Insatser, inte mot- .satsen heller för den delen, « Meningarna är älltjämt delade om riktigheten och värdet av .1955 års rusdrycksreformi Ut- vecklingen sedan dess synes ge belägg för åsikten att svenska folket Inte var moget för frihe- ten under ansvar: I verkligheten tr det så att den frihet som ge- nomfördes var en smula" halv- dan och halvhjärtad, och ansva- ret blev därefter. Största miss- taget var emellertid att man un- derlät att sätta in de positiva åtgärder mot missbruket av spritdrycker som inte minst ut- redarna före reformen -: rekom- menderade,: ; Kan .man hoppas att den nya nykterhetsutredningen skall "komma med några positiva för- Lördagen. den 18. 8. juni. 1966 - a L T= = Medhjälparen: ärtskattskyldig] 4 g för inkomsten, menzden söm be- I! 54 > CEN OSANN BILD I TV sit slag j. det avseendet? - och den vackra officiella princ]- villkor 2 nödvändighet” bli rikt differen- . tierade.' De . blir 'därför” också kostsamma. Det senare får dock inte lägga hinder 1'vägen. Fin- nes någon mening "och något innehåll i högtidliga deklaratio- ner om solidaritet, inte” bara "med människor utanför gränser- na, "utan också innanför dessa, bör de utgifter som avser männi- skor,' vilka av olika omständig- heter ”inte är som andra”, kun- na bäras med lätthet; : Att' folkpartiet och" centerpar- tiet inte haft: nägra svårigheter med att enas om förbättrings- åtgärder för. de - handikappade är- självklart. De är -de partier som 'i riksdagen under : senare år envetet sökt hävda de han- dikappades rätt till ett liv så likt andra friska människor som möjligt... Detta fordrar utöver - ökade forskningsinsatser också . en rad konkret insattal åtgärder. BL" a. måste studiemöjligheter- na vidgas, liksom rehabiliterings- "vården och! tillgången tin tek-. niska hjälpmedel, För (att de . handikappade inte, som ju allt- för. ofta. sker, och. tvingas leva hela sitt liv på existensminimum måste bidragsformerna: ses över, onödiga maximigränser för bi drag slopas; verkstäder för han- ”dikappade utbyggas snabbare o. sv. Viktigt är också att den ekonomiska: situationen" förbätt- ras genom att den inkomst som behövs .' för ;'existensminimum omedelbart” befrias ' från skatt. Detta" har ' också betydelse . för en förbättring för övriga lägin- - komsttagare ti 1 ”kappade i rege hör. i" För :. samhällets: fortsatta ar "bete för att hjälpa” de handikap- pade'. måste en kartläggning ; av deras” antal”. "och "livsbetingelsér | göräs. Bnligt” uppskattningar: ”ut- En sådan kartläggni ig bör ock: - Sår ägna: stort : utrymme” våt” frå- « gan öm ,vilka yrken på. den fria marknaden som kan vara” ;lämp- liga: för de: handikappade.” "Kan man, "vilket inte förefaller otro: ligt, bättre: än f. n, ge de; han- dikappade: "chansen - till -ett yr kesärbete; tillsafnmans ;möd friska + H människor", skullé andra; : "folk som fått ofullständig utru; t- ning. Där: finns människor som supit: ner sig på' grund :av. sor: ger och misslyckanden, : lika, väl som ; + Bullgossar, : é störts i glada vänners lag, skr. ver Blå Ban d. et (SBF): ” 'Varje””alkoholkonsument . tar uppenbarligen" "risker... Bruket kan föda missbruk hos vem som helst. Vad tjänar det till att för- neka så välbekanta fakta? Vi får respektera folk som tar: an-| - svar. i alkoholfrågan utan att avstå från de farliga dryckerna, även om det kan vara svärt att . riktigt förstå dem, men den som - förnekar sambandet mellan bruk och Imissbruk rör: sig - på' ett gungfly, . När hr Ullsten. mé- nar att tesen ifråga ”ostridig”|- oduglig för : praktiskt : arbete, blandar han samman två ting, nämligen " det personliga ställ- ningstagandet och samhällsåt- gärderna.. Eftersom alkoholbru- ket är riskabelt, är det en upp- gift för samhället att pressa till- baka bruket och därmed -minska |' förutsättningarna för att uppen- bara alkoholskador u — uppenbara, ja, även bruket är skadligt, t. ex, I samband med bilkörning och arbete och då det gäller ungdomens ideal- bildning. Ur samhällets synpunkt 2 är det därför angeläget att den alko holfria sektorn hos medborgar- na vidgas. . HÄR HAR ÅTERIGEN GIVITS av kristen : förkunnelse” och kristen verksamhet, konstaterar Vår kyrkaien kommen- tar till avsnittet om den antise- mitiska tendensen ' i skolans kristendomsböcker i. TV-pro- grammet '”Nu”: - i Man uppfinner ' fritt något djupt motbjudande och kallar det kristet och sprider det till svenska folket genom värt slag- kraftigaste medium. När detta upprepas gång på gång, får de kristna ofrånkomligen känslan av att de egentligen inte har rätt att existera i det nya sam- hället.. De upplever en skäran- de motsättning mellan det sätt varpå de behandlas av dem som behärskar opinionsinstrumenten .|sina djur, vid. sida exemp elvis .: kontaktpro- : ryd i "våra hjärtan, om medbor- gartåget och om sägverksdispo- nent Gottfrid Carlsson. Vi har fått. möta det. småländska Tuta- ryd. i tidningarna och i televi- sionen..: Framför . allt i det pro- gram 'om, medborgartäget som te- levisionen bjöd på' fick man ba- ra. skymta: nunor som hade goda ord "ätt säga. Men tåget har inte den uppslutning som många will tro. Gottfrid Carlsson har inte förmåga att samla alla under si- vativa: läggning och hans. ovilja mot att anlita organiserad arbets- olämplig som 'samlande kraft in- för en färd: till huvudstaden och en:<uppvaktning inför . konungen. Att” blanda in religionen och.trö- nen" i lantbrukspolitiken är inte heller - särskilt välbetänkt, " i Dessa 'åsikter kring medborgar- tåget. har” ganska många i Tuta- bland annat av televisionen men met. En annan som delar upp- Gottfrid - Carlsson, nextill: viiska försöka bjuda läserna på. Justus Elgeskog är: en välkänd Wendelsbergs - Folkhögskol svenska språket; dikter ofta med selgren, född i Tutaryds närhet, i köpingen”, :Väslanda, ” Dt CC DEN VÄCKRA CV cs ÄNGAGARDEN. ' ”rätsryd: är en vacker by. Den sjöar: och "granskogar men också, i försommartiden står prunkande äv" blomster” Gårdarna. är välsköt-' tä. [vittnar om”att här "bor ett idogt släkte som” inte .bara , kan sköta skog jutan', också jord. "Visst präg- -[las: dagens” jordbruk” av. rationali- seting. och' med. Justus” Elgeskog tror. vi att-det r "oundvikligt att en del småbruk' kommer bort; Det är. en ny,tid,. moderna bruknings- metoder :" kräver « större arealer. Men man;,kan' nog "vara optimist. Helt "kommer varesig -.Tutaryd eller 'andra” småländska byar. att avfolkas, Här finns !småindustri- er "och det-är inte så långt -mel- lan tätorterna; Många småbrukare kommer att sköta. sin! jord och m ett indu- det 'fram- striarbete, ' Kanske tidens "melodi. a . Ä > Ängagården — r Justus. El- geskog tar emot — är en mycket I vacker smålandsgård med en träd- gård : som i :stort' likhar en små- ländsk löväng och en 'kastanj vid infarten som redan låter ana hur imponerande. den'ska bli då dess AA ljus” Snart" har 'tänts.! i blomning: Elgeskbg köpte "gården: då han för "femton år. sedan .pensionera- des, . Han är i dag. en. vital. 82- åring, ”yerksam :som kulturskri- bent i'skilda tidningar, vaken för allt som rör sig i-tiden och:'lä- : Vi har"i år haft en sällsynt lång och svår ”avtalsuppgörelse, och avtalen på tjänstemannasi- dan är ännu inte i hamn, trots satt: vi nalkas midsommar. : Till svårigheterna har vårt nuvaran- de skattesystem i icke ringa mån bidragit — löntagarna tycker att de. får :ut för litet, när. skatten har tagit sitt. Den kraftiga Ppro- "gressionén i skatteskalorna ska- ”par. extra spänningar mellan skilda löntagarkategorier. Den enda rimliga slutsatsen borde vara, att det är dags att lätta "skattetrycket och' framför allt minska de höga marginalskat- terna. Men i finansdepartemen- tet går tankarna i helt annan riktning. Där. planlägger man "nya pålagor, som endast kan gö- 'ra det' onda värre. Ingen ' kan mer på allvar tro att höga skat- :ter är bot för. ekonomisk sot. Om så vore, skulle detta land med sina skatterekord ha en så sund och stabil ekonomi, att get skulle sakna sin like, = 7 — "I september är det väljarnas sak att säga sitt ord. Det på- stås att socialdemokraterna, den karska attityden ' till trots, är oroligare än på mycket länge, De har skäl för sin oro! (Svenska Dagbladet) pen "att skilda livsåskådningar skall få föras fram sida vid sida ien saklig debatt, > Vad gör radioledningen? frå- gar. tidningen till sist, och det I dagarna talas det om Tuta- na paroller — hans något konser- : : kraft vid sitt företag gör honom ' ryd. och: Tutaryds närhet. Förfat- . taren . Folke Fridell ' intervjuades hans: i stort" sett negativa omdö- ' men "kom ' aldrig med, i program- ' fattningen är:rektor Justus Elge-' skogy:-bosatt som närmaste gran- Men denna 7 "uppfattning ska ' bara bli en "upptakt till det porträtt som ” figur: 1 folkbildningskretsar, mång-, . årig: lärarkraft > och : rektor för "för: fåttare. till några "böcker i skilda: ämneny,' bland annat behandlande: . varmt religiösa motiv och en bok . om nykterhetskämpen Peter Wie- ” r typiskt småländsk med mörka. små idylliska lövängar som så här : .Stengärdsgårdarna många. Allt. är verkligen en berättigad fråga, "Folkbildare och nykterhetskämpel ska landskap där hän” ' hör: hem- mä "Kriög Ängagården « «kommer säkert: lövängarna” att s finnas - till. .Man'v-char. inte:, heller.- mer ” än ungefär milen till: Ljungby. Det är inte isolerat. Husets ' allt: i al 10, fröken Bengtsson,. som bjuder gott kaffe" -och”- kakor?ser :till:att allt.; är .som;--det- ska. Att. bo .en bit. från, der” bråkiga alfarvägeh och bit från störstadsjäktet är välgöra de: då "man "blir" :äldre. Och- ilket- Justus” Elgeskog särskilt framhåller '—. här. är den underbaraste. plats .man kan tän- ka' sig att meditera på och :' att härifrån försöka globalt se på de stora "problemen "ute, i: världen. är givande. Mer. än.en artikel Kring världsfred, :.. + folkbildning : : världsnöd ; har ' lämnat , Ängagär- dens". skrivbord via. de: Elgeskog- ska 7 händerna och' "publicerats" i pressen, Att.vara'..82 år. innebär inte : att helt stagnera och bara minnas det som -varit. Justus El- geskog-: står”: sanningen . att säja mitt uppe i det som sker och han vill vara med: och ta ansvar och försöka vara. till hjälp. DET EVIGT ae ': FÖRÄNDERLIGA, H Ingenting står 'stilla, vi själva, vår omgivning, världen, allt för- ändras .dag från dag. Det är vår skyldighet som : medborgare ' i världen att försöka förstå tidén, försöka tränga in i de problem som ' möter. - När man talar: med Justus Ek geskog . känner : man snart hans dynamiska lust att göra en in- sats: Att ännu vid över de åttio åren. vara i full färd med att se och förstå, med att 'skriva för att öka människornas: insikt, är tvi velsutan. en :-unik : prestation... Att också förstå allt det. nya i tiden, är ett 'krav som -Elgeskog, ställer på sig själv. : Själv: har. rektor Elgeskog vwa- rit', stadd '. i ständig utveckling. Han: växte upp i ett bondehem i Vittaryd,..en -by- inte: långt från ålderdomens Tutaryd, och via en privatistexamen : blev han folk- skollärare och. tog fil. kand. i Uppsala och blev lärare vid Wen- |: | delsbergs Folkhögskola. -. Senare någrå år: rektor "vid Karlskoga folkhögskola för att 1928 knytas till den då i kritiskt läge ställda Wendelsbergs folkhögskola som dess ledare och rektor. Här kom han att lägga ned ett stort arbete och ' gav Wendelsbergsskolan ett eget ansikte och gjorde den känd utåt. Den blev NTO-skolan,: bild- ningsanstalten för många ungdo- mar inom nykterhetsrörelserna. Justus "Elgeskog . hade förmågan att göra skolan. känd och Ppopu- lär, han' skrev massor av artik- lar om skolans: verksamhet, han reste runt. Jandet som föreläsare och högtidstalare, Han blev själv en talande sym- bol för detta att vi måste förstå och förändras. DIKTARELEVER, Justus Elgeskog mäste ha varit en mycket god lärare och vän för många av sina elever. Att han särskilt kommit att stå nära ett par diktare som gick i hans skola är känt Sven Edvin Salje har vid flera tillfällen betygat Elge- skog-sin vördnad och tacksamhet, Och en hel rad dedicerade böcker från den forne eleven visar att de håller kontakten. När Salje gick- på: "Wendelsberg' hade han i Justus Elgeskogs hjärta klappar varmt för Småland. han, och läser i sin speciella smålandshörna där utvandrarna syns - i fönstret och ' vidare kan man möta Vislandasonen Peter Wiesel- gren, en Nn kterhetskämpe: som fått : sin skildring i en bok av - El - [Justus -"Elgeskogs hjärta klappar "I varmt fön Småland. Och han öns- är sitter redan" sin. ta: bok bakom sig. ' Gustav . Såndgren : är” också "en av: Justus" -Elgeskogs: elever.; Ung ; och radikal: :Och, frifräsig 'var..han snar. "att -angripa. -lärarna, krattar...Elgeskog: gott” åt ett. tillfälle då man. turhistoria, "— Jag h anförande. om” "Viktor Rydberg” och den radikale Gustav -Sandgren såg hela : tiden ut söm” ett åskmoln i ansiktet, jag förstod att han, tyck- te "att jag kunde: ha”lite -moder- nare diktare: med.: Jag sa tillslut: te littera-']. Aktuell : kommentar. + atanlegd Englands kris rör Sverige ar rekt genom att den påverkar” vår ra exportinkomster. Men även på ett annat sätt har den bety- delse för oss — nu när Sverige: lyckats dra på sig både "en då lig handelsbalans och en strejk inom : transportväsendet liknar vårt läge nästan engelsmännens. Vi får se om jHarold Wilson har något medel att lära ut till oss. . Nordvästra Skånes Tidningar. Det är sannerligen inte blott industrin "och näringslivet som brottas med allt mera 'svårlösta frågor.” Även den. enskilde med: borgaren dras obevekligt in i den ohyggliga malström som de gång- na årens alltför lättfärdiga eko-l- nomiska ' politik skapat.. Infla- tionstidens bekväma men ack så bedrägliga välfärd "och välmåga kommer vi alla ännu att få ber tala yrt för." - -Dir” jur, C, R. Pokorny nd .Företagsekonomt.” 2 Större uppmuntran" av det pri vata: sparandet bör ingå 1: pro- grammet för. den ekonomiska pö- litiken, Hushållens inkomster är en så tung post i den totala .in- komstkalkylen, att enbart en liten förändring i sparvanorna får stor totalekonomisk effekt. ::tv oe ska bankför > "Vi har midsommar om en vec- ka 'och' fortfarande skymtar" vi inte. slutet på årets avtalsrörelse, Det 'är' ett :rekord , av. det: illa varslande slaget: Organisationerna håller på "att "få -så.-.svårt ratt: .be- tionellare- metode ga” uppgörelser; ökning som” det: ' nya avtalet” ger hönom, "får en''reall öneminskning —"' Jaha; Sandgren," lufta» nu" dina] :< känslor innan . du: kreverar! : Och nog -luftade- Sandgren : "sina åsik- ter. och det blev: både roligt" och givande, ' ut Den : småländske » visdiktaren Pälle' Näver har också. gått i sko- la hos Justus, Elgeskog. Redan då kunde Näver snickra samman-vi- sor med bedårande rim..Paå sitt 'h | område är. Pälle .Näver något av ett geni, orden älskar honom och han- kaw' leka med dem: på : ett förtjänstfullt - sätt - i sina. bästa stunder; SÅ ' LÖVÄNGARNAS 7 MN ' LANDSKAP. ' So "Vi "började -med jordbrukspoli- tiken och slutar också med den. kar inte något Småland där gran- skogen växer in över lövängarna och ' där .- smågårdarna .:. förfaller, Men. han :' ser. realistiskt ' på . jord- brukets. framtid.” "Att . Småland kommer att bli ett landskap med många sommargäster vid de vack- ra sjöarna är troligt; En hel "del jordbrukare ' kommer också : att finnas "kvar, några "som ”HKeltids- bönder, andra med arbete vid si- dan om. Man får hoppas att löv- ängarna kommer att bestå. De hör till Småland, ger det sin mju- ka charm och egenart. - När man lämnar, Ängagården och det förtjusande rektorsparet lämnar man ett hem 'där, tanken lever fri. och där. ålderdomen är en tid av skapande. Det: känns löftesrikt. Man har mött en bit Småland som; är vackert och som andas optimism, Och detta. helt förutan storordiga medborgartåg och konservativt tänkande..." Ingvar Wallén. Ånnorlunda utställning På söndag blir” det vernissase på Halmstadgruppens sommarut- ställning i Hallands museum. Den har kallats ”Tillhör konstnären”, därigenom att den omfattar verk som gruppens egna medlemmar har:av varandra i sin ägo samt unika konstverk, som de genom mångårig bekantskap med andra kända artister lyckats förvärva. Allt som allt omfattar expon ett 130-tal verk, målningar, grafik och skulptur. Initiativtagare. til utställningen är intendent Arne Modén. Här återfinner man mål- ningar av bröderna Axel och Erik Olson, Sven Jonson, Esaias Thorén, Stellan Mörner och .Wal- demar. Lorentzon, Tyngdpunkten på utställningen ligger av naturliga skäl på 1920- och 30stalets måleri men även tidigare och senare saker är med, Flera ' mindre kända små pärlor visas. Vad sägs t. ex. om en gou- Först: om : löneglidningen för hans del blir så stor som 6 procent får han ' en reallöneförbättring med hela 30 kronor! -; : Och: efter höstens val blir: det åter höjda” skatter '— om social- demokraterna vinner! ot ! "Enligt" en” ny:-prognös, kommer -| Konsums, Epas och Tempos' sam- manlagda andel av "livsmedelshan- deln att växa från .36- procent:år 1964 till 38 procent 1970. ökning- en är inte så stor som jndn skulel let 8 äh förhanälingsproblem |: FER vänta sig, men tydligen neutralt. serar de tre stora i hög grad "Vår. andra Ii sin intensiva 'kamp om kunderna, samma kamp" som är den yttersta orsaken "bådé + til den småbutiksdöd, som 'utarmar landsbygden, till..'den :, erisklida handelns övergång till butiksked. jor och konsums förändring från folkrörelse till. -koncern,; ; Västerhottens-Kurire i väg och vatten "godkänner från och med 1. åF”vehbart trepunkts säkerhetsbälten. Detta innebär in- te att man anser tvåpunktsbältet : farligt, utan att man funnit, att trepunktsbältet - i en rad situatio- ner ger billsten. ett. bättre skydd — det ger bättre stadga i sidled och minskar. risken att trafikanten [glider ur bältet framåt; Självfats let är det bäst: att byta” ut två- punktsbältet mot ett trepunkts. bälte, .Den viktigaste punkten -är dock att spänna det bälte man har. . Ser tre : i : er Dagens Nyheter, Att” i 'valtider' ”valkandidaterra bör våra begåväde med sångröst är också en synpunkt. Om det ih te är för seht bör partierna” inför valet i höst "starta sångprövning- ar och. även försöka värva erkän- da sängförmågor som är: villiga att ' ställa upp som kandidater, Högern bör : passa ' på” att: göra Lindfors, : Owe” Thörnqvist” hän slår. bra). och framför allt, "Povel Ramel. Tänk er. alla: iriksdagsgub- - / > mördare, ' 'd komma » ifrån: blev.: häromdagen bland: bilisterna.;, ” Skärpt. övervakning betyder mycket, ' men "med ..den kan: mån dock inte". komma ' åt..s.v ke :dold rar. omedelbart för, alkokal.', Den nya, given- från. visst” håll sinom nykterhetsrörelsen ' att mättfullhet far. Den döde var ännu inte jor- dad, saknaden och sorgen var som ett färskt blödande sår. Då kommer Mästaren med sitt” bju- dande: -”Följ migt” ' Visst lockade det och drog att få' sluta sig. till skaran av de unga män, som fick lyssna till evangeliet om Guds rike dag ef- ter dag och som själva sändes ut att predika och säga: ”Himmelri- ket är nära”. Men :'han måste ju först begrava sin far,'. I”Lät de döda begrava sina dö. da, men gå du åstad och förkun- na : Guds. rike”, säger Mästaren, Vad menade han! Var det så 'övermättan ” Viktigt, "detta. med Guds rike, 'att allting annat mås- te vika, Ja, så menade Jesus. En annan: gång ville en annan lärjunge först' gå och ta avsked av dem som hörde till hans hus, innan han vandrade bort i Mästa- rens efterföljd. En i sanning rim- lig begäran! Men "Jesus. säger: ”Ingen som ser sig tillbaka, se- dan han "har satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike”, --Ljusmånad -: . Ljuvliga sommar -— 7 ljuvliga fägring ' fåglarna sjunger och: ljuset rår ' markernas härlighet glimmar och gläder : och all naturen smyckad stär. ängarna. blommar, - Källorna ” | stränderna grönskar kring sjö och dal . . skogarna doftar, vindarna” spelar och sommarsolen strålar klar, - Du som har skapat berg och häv och hagar ache av Ferdinand Léger från 1928? Det konstruktiva måleriet under. 1920-talet är representerat = oo. (Forts å gid. 7). Dig vare ära, Dig vi åkalla till Dig vår glada lovsång går, " RUDOLF ZETTERQUIST För Laholms Tidning a av v kyrkoherde Sigurd Kärtstrand, Ss. "En man hade just mistat sin: " ningar; allt som i skönaste blomning står: in Han krävde allts en, absolut helhjärtad avgörelse, som” gjorde det möjligt för lärjungen att läm- na allt annat' för 'det enda':nöd- vändiga. Han kräver detsamma;i dag.. Guds rike får inte vara ett intresse bland många andra, Det måste" bli det allt överbjudande. Inte världen och dess rike sex dagar i veckan och: några. tim- mar. av den 'sjunde åt Guds "rike, utan : Guds "rike alla: dagar; och tvärs igenom" alla ord ' och” gär ”Nägot. lockande" 1 de:yttre. vill- koren : fanns inte för Jesu "lär- jungar,. Jesus kallade, inte till. når got lätt eller. bekvämt. Att. följa Mästaren var att dela håns ville kor: : ”Rävarna " hava” kulor."och himmelens fåglar - hava. nästen, men .: Människosonen.; « har : ingen plats, där. han kan" uta. sitt hu vud”, Kärva ord, . allt annat: än sötsliskiga,: och: ; mycket; olik valtal, : i "Den ' fulla « avgörelsek var, inte en lönande: affär för den. gamla människan utan eri'.svår' lydnads: gärning. Vägen var, en, lidandets väg, efterföljd av ett korsbärande. Ja fnaa ville Jesus .inte-ge:rum När folket i den samaritiska sta- Iden avvisade honom, ' ville.. han inte "vara med. om. repressalier. Tärjungarna blev förbittrade. och ville -nedbedja hämndens eld från himmelen. ..men Jesus 'tillrättavi sade dem. På sådant sätt: skulle Inte hans.rike gå fram. .Det var Fett kärlekens rike — liksom hans fena” stränga "krav var kärlekens rav, den ' stora, friska kärlekens, uds” egen kärleks . heliga nit- älskan, som inte kompromissar ener stannar '$ halvhet. De i e5Us - gav- sig helt åt uppdrar get att. frälsa Oss... Han. offrade te bara sin tid. och-sin kraft utan också sitt liv och blod. Där- för må han väl också av oss kun Na begära ett helhjärtat ja som - Mellbystrand 14 juni 66, [svar På sin, äs rike. kallelse till. Gu upp: méd ' Carli Tornehave, Lill re sett - hänsynslöshet : eller. fanatism. '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.