Måndagen den 20 juni 1966 —=LT "- "Aktuell. NE kom mentar: jordbrukspolitik. Det är bara att konstatera, att den har inte gått hem bland konsumenterna, Där har sossarna dragit en nit. De svenska konsumenterna förstår pättre. Det valfläsk som sossarna tror sig sett i det gjorda.utspe. let, tror vi konsumenterna inte ' kan leva billigt på i framtiden, enligt de samtal och diskussioner - Val i i Vietnam FN. É dör Goldberg bar väl- taligt stött presidentens propå, men FN:s säkerhetsråd kan inte enas om ett beslut i den av ame- ' rikanerna önskade riktningen. Så-. väl Sovjetunionen som Frankrike har låtit förstå att FN bör hålla sig borta från septembervalen ti Sydvietnam, Eftersom. båda dessa länder var för sig har vetorätt är det amerikanska förslaget dödfött. Både Johnson och Goldberg är medvetna om att deras förslag är orealistiskt, det har tydligen lagts fram av inrikespolitiska skäl. for= krigshärjade och inbördes splitt- mellt kommer förslaget om FN " rade landet. Tyvärr blir inte des- . som övervakare av de vietnamer- sa villkor för valet uppfyllda och >siska valen från regeringen i Sai- man kan också fråga sig, om det gon men reellt har det formats överhuvudtaget går att organisa- av USA. President Johnson vill' toriskt genomföra ” genom d blidka de kriti- Kommer: = valförrättningen = till ker, bland andra vissa” senatorer, stånd blir den begränsad till de som anklagar honom för att han delar av Sydvietnam, över vilka inte med större allvar sökt använ= |. Saigonregeringen med USA:s mi- da "FN:s "tjänster för att få till |... ne " litära och administrativa bistånd stånd ett slut på kriget i Vietnam, .. har kontroll, Det förefalter otänk- = Det skulle också kunna tänkas gö- "bart, att befolkningen i de viet ra ett gynnsamt intryek på kriti- . cong-dominerade områdena skulle ker av' USA:s Vietnampolitik i tillåtas deltaga i ett val, som or andra länder. 40. : < Allmänna val är att > hållas i Sydvietnam i september, Initiativet bärtill har tagits från amerikanskt håll och premiärmi- . nister Cao Ky har tvingats att fc- ga sig efter amerikanernas öns- : kan. Om valet blir fritt enligt de . + normer. vi tillämpar här i Väster- landet och om hela den sydvietna- mesiska : befolkningen kunde be- redas möjlighet att delta i det- : samnia, skulle valresultatet kunna - bilda grundval för det politiska " stabiliseringsarhete, som synes va- ra så trängande nödvändigt i det De internationella . krediterna måste ses mot bakgrunden av att en devalvering av pundet ovill- korligen ” skulle påverka alla de valutor. som är mer eller mindre länkade vid pundet, bland dem de skandinaviska, Det är anmärk- ningsvärt — fast inte oförklar- ligt — hur den internationella aspekten kan komma 'i skymun- dan i den rent: brittiska debat- som jag lyssnat på. ten, Mycket talar. för att den| Rune Gustavsson. i Växjöbladet; fortsatta utvecklingen kommer att SN : ra präglas av tilltagande spänning| ”Alla jordbrukspolitiska åtgär- mellan ett relativt alltmer för-|der måste stå samklang med svagat "brittiskt näringsliv och |jvarandra”, "heter det: program. andra staters villighet att bevilja | met. Det hade nog varit bra om Storbritannien fortsatta krediter. |aen = socialdemokratiska .. studie Denna spänning kan inte drivas gruppen närmare begrundat hur = : utöver en viss gräns — vid risk dess: egna förslag står sig om de av : devalvering. prövas enligt denna i och för sig självklara norm. . . Svenska Dagbladet” Det brukar inte vara svårt att få ja med någon fiskebåt Häl havs nå sardinfiske, Dagens Nyheter. Å h 1 dvi valen i Sy tnam, | av den sydvi "regeringen med. amerikansk hjälp. ” Genom denna begränsning av , valet kan detta inte ge svar på = den fråga, som utifrån sett ver- kar vara den väsentligaste, som + valet skulle ge upplyshing ora, " nämligen: i hur 'stor. omfattning . - viet cong har stöd. av den syd-" » vietnamesiska befolkningen. Det. . finns också skäl att tro, att valet: ; fommer. att äga rum under såda-,; -att det | s at 'ge en missvisande bild av de . politiska sympatierna och antina- tterna f£ de regeringskontrollerade distrikten av Sydvietnam, Valet torde nämligen med all sannolik- het inte bli fritt I den mening vi ' lägger in I ordet fritt, Saigonrege- : ringen har genom sin militär och sina civila tjänstemän mycket. sto- ra möjligheter att utöva påtryck- " ning. på väljarna till”sin förmån, - Sannolikt kommer inte påtryck- :nåhgarna att följa ett enhetligt mönster utan. olika militära. che- fer, i de högre befälsgraderna kom- mer att arbeta för sina personli- . ga intressen, och intrigera mot. si- , na konkurrenter om makten, De olika buddistiska grupperna kom- mer också med all säkerhet att sö- ka förmå väljarna att rösta så som deras politiska aspirationer ford- rar, I detta fall "torde. dock' på- tryckningarna mera komma "gatt likna västerländsk - valpropaganda | > än hot från en diktatur, men 1 grund och botten är också buddis- terna främmande för demokratis-, ka arbetsformer, ;--u. se " Garantier för att valet 'skall kun? na genomföras utan ”ojusta på- tryckningar skulle kunna lämnas endast om vallokalerna överva=-; kades. av en stab av. opartiska kontrollanter. Såvitt man' hu' kan bedöma saken är det omöjligt ait organisera en dylik kontrollappa- rat, Den enda internationella or- ganisation, som skulle kunna ge= nomlöra en opartisk kontroll av de sydvietnamesiska valen är FN. "President Johnson har gjort för- sök att få FN att sända observå= törer till Svdvietnam och USA:s a OM TIO ÅR : finns inte en enda lantarbetare kvar, om det fortsätter som på senaste ären, framgick det vid lantarbetarkongressen, J o r d- brukarnas Före nings blad påpekar: «Om Ewald Jansson, förresten ledamot av' jordbruksutredning- en och en klok karl, velat så kunde han också räknat ut när enligt samma tendens den siste .Jordbrukaren i Sverige försvun- - Nit, Han vill emellertid inte att vare sig jordbruk eller lantarbe- tare skall försvinna. Han vill in- te. att man skall ”tvinga bort de progressiva krafterna från jord- bruket”. Han bedömde inte för- utsättningarna så att vi bör ”på- skynda takten (1 omställningen) med s, k. prispress eller andra liknande drastiska åtgärder"... Detta blir allt oftare utsagt. Landshövding Netzén ansåg sig också vild samma kongress böra säga ifrån klart och koncist: "Inga jordbrukare skall piskas från sina gårdar!” För jordbrukarna bör det vara glädjande att erfara den opti mism som trots allt präglade lantarbetarnas kongress. Man kanske borde tänka på att deras nuvarande antal inte räcker ens till att fylla behovet vid de. relativt fåtaliga stora ra- tionellt drivna jordbruk som. 1 framtiden bör finnas enligt de allra mest. avancerade försto- ringsivrarna. a "DE FEM BORGENSINSTITUT om de nu verkligen kommer att hållas, kommer beklagligtvis inte . att lämna något bidrag av värde till försöken att lösa upp den in- Nvecklade politiska härva som hela Vietnamkomplexet utgör. En :god idé, att låta Sydvietnams befolk- ning göra sin röst hörd i frågan om landets framtida öde, har förs + fuskats genom att den amerikan- ska utrikespolitiken är alltför be- ” roende av inrikespolitiska stäm- ' ningslägen. Det är ju kongressval i USA iår, vas med starkt ansvar för den framtida utvecklingen .och efter ekonomiskt sunda ' principer. Inom föreningsrörelsen har det dock, uppfattats som en--uppgift att ; hjälpa "jord- : och ' skogsbru- karna att hävda" sin. ställning :i . den. pågående strukturomvand- lingen, Att ' våra : medlemmar bygger 'ut:sina företag till. ra- tiohella enheter :är på" sikt:av väsentlig > betydelse .såväl' för medlemmen : ;.själv .' som" för "den föreningsrörelse.. han'' skall dra" fördel" av.sÄtt aktiva! jord- och skogsbrukare, i en situation, . när. näringens lönsamhet är” då- - lig ' och -ytterligare sänkning av |: - " produktionspriserna "på. fullt allvar: diskuteras, skulle tveka inför. de stora. investeringar som "inköp: av mark; utgör . vore nar turligt.' Situationen vär ”emeller- "tid idag den'.att lantbrukarna |. inte visat minskat intresse :för storleksrationalisering.: ': 4 : Detta kan. dokumenteras "av ,lantbryksnämnderra vars mark- reserver starkt 'efterfrågas : och : Värs. Jånegarantiramar ', är myc- ket ansträn dar - AS:S PILOTER OCH +; NAVIGATÖRER ”Intar: genom inte 'minäre än | - tolv: strejkvarslar. under de se- naste femton. åren 'en. unik och föga hedrande ställning,. inte ba- ra på den svenska utan också på den ' skandinaviska” arbetsmark- nadeny skriver den avgående ar- -betsgivaredirektören. Bertil Ku- gelberg I V ec kans, af färe r ” Denna” unika särställning är naturligtvis: i första hand till skada för SAS självt och majo- riteten av "dess arbetstagare, men den har också principiella aspekter" som berör förhand- lingsformerna och :'principen om avtalsfriheten och som där- för pilotorganisationerna borde uppfatta som ett allvarligt hot mot dem själva, Av samma skäl kan den senaste tidens fackliga agerande "bland transportarbe- tarna ses som ett illavarslande omen. När en fotbollsspelare alltför mycket avviker frånde givna reglerna för spelet får han fin- na sig i att kanske först bli tilldelad en varning och — om inte det hjälper — att bli ut- visad från planen. Man kan frå- ga sig om 'inte också en facklig organisation som medvetet miss- brukar den frihet som vårt av- talssystem ger oss bör visas ut. VI vill att avtalsfriheten skall bevaras och att igtatsingripan- den i form av skiljedom i frä- gor . om = anställningsvilkoren skall undvikas, men vi har för den skull ingen anledning att tolerera att friheten av en mind- re grupp medvetet missbrukas, Detta har varken arbetsgivar- na, löntagarna i gkmen eller staten något intresse av. - SJUKHUSPRÄSTERNA' Här i Sverige håller man på att omorganisera den kyrkliga sjukhustjänsten. Förut följde man i huvudsak samma linjer som i Di k, d. v. s. att dessa som Jordbrukets el föreningsrörelse beslutat. starta, för att kunna ge lantbrukarna stöd vid fastighetsförvärv, skall uppfattas som ett komplement tilt den statliga lånegarantigiv- ningen, skriver Sk og säg? 'r e n och kommenterar: Självfallet måste föreningsrö- . relsens ekonomiska stöd bedris präster rekryterades från de församlingar inom vilka sjuk- husen är belägna. Nu avser man 1 stället att indela landet i fem stora regioner, Till hösten skall inom var och en av dessa mö ten hållas för sjukhusprästerna, och planer föreligger på ett riksomfattande möte nästa vår, Roe a är Frankrikes sydligas- te hörn; Det. är. en. triangel, som i söder begränsas av Pyre- néerna och i öster. av Medelhavet, >: Roussi!lon som redan på 600-ta- "let. f£ Kr fick- besök av grekiska kandelsmän koloniserades av ro- marna, genomkorsades av Hannibal :” och har sedan dess sett många värl- den "komma ' och > försvinna. En tid var” västgoterna herrar här; de "fördrevs av morerna som i sin tur fördrevs av frankerna,' som i-sin tur fördrevs av aragonierna, som i sin tur. ...' I mitten av 1600-talet erövrade: :Richelieu "provinsen för gott åt Frankrike. Naturligtvis talar ' alla franska i Roussillon,: men det. ursprungliga språket är katalanska, som befolk- ningen: talar i -vardagslag. på; båda . sidor om. Pyrenéerna.» sillon, en' stad av' Uppsalas storlek och med samma snabba befolknings- utveckling.” "En gång var Perpignan säte för kungarna av Mallorcå som härskade. inte; bära över de nu för utsträckning - inte” använder, sil kerhetsbälteria.' "Och ibland åpp- | liceras de felaktigt "till och med på ett. livsfarligt sätt.” : upp TRAG konstaterar - att ”de nu "utförda : så med-:all önskvärd. tydlighet visar att den verksamhet som de se- : näste åren bedrivits i syfte att söka förmå biltrafikanterna . att nyttja säkerhetsbälten icke fått den effekt man skulle ha öns- katro.: TRAG I föreslår — därför sa Perpignan. är huvudstad i Rous- bilisterna Å .stor' ;och minskande . undersökningarna |. en svenskarna så välkända öarna utan också över ' kustprovinserna . kring Pyrené OK latset — från 1330-talet står fortfarande kvar mellan väldiga bastioner. Men fram- för, allt är. Perpignan en charmfull, glatt sydiänsk stad, där man dan- sar .särdane —e nringdans i många turer — på torget på sommarkväl- larna. si: ö > Canet-plage. ligger 123 km från Perpignan ute vid kusten. Här finns en plage så lång att inan från mit- ten varken kan se. dess början el- ler slut. Det är ingen stor badort men livlig; ett 100-tal rum, vack- ra. promenadplatser, miniatyrgolfba- na, kasino med nattklubb. Det finns andra småbadorter längs den långa sandkusten norr om Per- pignan; Leucate-Plage och La Fran- qui; "ännu "mindre: än 'Cänet-Plage men ” med lika” fina" stränder, "och Koure' och Banuyls., ”. " Cote ” Vermeille, ' ”den ”gyllefr a kusten?” . kallas. strandremsan " där Pyrehéernå -möter Medelhavet. Den 'mäktiga tergskedjan reser sig brant upp ur havet, vägen slingrar sig på "hyllor ,”och> avsatser: högt" uppe: I vikarna ligger några. små fiskelä- - gen- -badorter, vilkas popularitet ökar "år. från'å år: Collioure 'med .sitt' väl- | - diga” tr medelti slott. är en -utsökt vac) r liten 'hamn,: bekant i' konst- historien som; vistelseort för de s k fauvisternay bl” a” Braque "och Ma- "Det" -är "gott" och . . Jyshingen skall' fortsätta. huvud taget "behövs. är ;det egendomliga. .Det r ju” Jigga i: ;varje ' bilförares oc "passagerares "eget' intresse . att, skydda . sig. själv ' i trafiken I: så långt det går. Och, säkerhets- bältena är ju: ett: bevisat: gott skydd; ; De små "anslagen för trafiksä- kerhetspropaganda ; borde :. fak- "tiskt få användas för andra” upp: ”lysningsändamal. . "(Sundsvalls Tid. Un ing "Men På alla bilar liksom andra for- don måste bromsljusen i framti- der monteras i ögonhöjd för att synas bättre. Det är ett krav som nu höjs i USA på grundval av senaste .reaktionspsykologiska då det är Yneningen att bilda en . hela” landet omfattande organi- sation för dessa präster, såsom en underavdelning till den all- männa prästföreningen, påpekar B orås Tidning "Danmark är överhuvud taget ett, dålitg föredöme då det gäl- ler den- kyrkliga. sjukhustjäns- ten, Endast rigshospitalet i Kö: penhamn har en heltidsanställd präst. I övrigt svarar städernas och socknarnas präster”för de . kyrkliga handlingarna på res- Pektive orters sjukhus, Finland är här i Norden före- gångslandet "i. fråga om den kyrkliga sjukhustjänsten. Värt östra grannland har sålunda 27 heltidsanställda sjukhuspräster, och dessutom arbetar 9 kvinn- liga teologer på detta verksam- hetsfält, Inte långt efter kom- mer Norge med f. n. 23 heltids- anställda . sjukhutpräster. Ten- densen där synes dessutom ut- visa en kraftig ökning av 'an- talet under de närmaste åren. "Så mycket står klart för alla reflekterande, att sjukhuspräs- terna omistligen behövs inom sjukhusens organisation, Ett rik- tigt önskemål bland många and- ra beträffande dessa prästers verksamhet är att ett ökat sam- arbete skall kunna åstadkommas mellan dem och sjukhuspsyko- logerna. . Bromsljusen ligger för lågt | Bakljus bör. helst vara. gröna forskningsresultat och talesman- nen för bromsljusens' nya place- ring än dir iJohn Crosley vid In- diana-universitetet. Samtidigt krä- ver" amerikanska . färgpsykologer att' bakljusen i: fortsättningen skall bli gröna istället för som nu "röda "eftersom ' en: bil med röda "baklyktor i mörkret före- faller ligga längre bort -än den i själva verket gör, rapporterar motortidningen Vi Bilägare. "Om : d:r Crosley' får som han vill — "alltså upp med bromslju- sen' i ögonhöjd — så skulle det i: praktiken innebära, att baklyk- torna igen placerades ungefär li- ka högt som de satt en gång i bi- lens barndom... Motiveringen för den ändrade placeringen av bromsljusen är dock ' vetenskapligt . välgrundad och underbyggd med en rad reak- tionsprov. ' Det visade sig därvid att reaktionstiden hos förare, som följde en med högt placerade bromsljus utrustad bil med hög fart, avsevärt förkortades. Men d:r Crosley, anser sig ha belägg för att bilarnas trafiksä- kerhet - skulla förbättras ytterli- gare -genom förverkligandet av ännu en av' hans teorier, nämli- gen introduktionen av. en broms- anordning som fungerade på så sätt, att bromsljusen lyste upp så snart föraren tog bort foten frå gaspedalen, "ÄR GRÖNA BAKLYKTOR BÄTTRE? Amerikanska forskare är som sagt även för en direkt färgför- ändring av bakljusen, Detta skul- le närmare bestämt resultera ' i|ma. att man för. framtiden helt en- kelt genomgående byta ut de rö- da ljusen mot gröna. » Färgpsykologernas fordringar 1! detta avseende är — likaväl som något, lägre” Priser,” Arge és; c l- > ; lonska, köket" är” olivoljan, tisse, — Konsthistorisk "anknytning har - också Banuylssur-Mer. Där födde, verkade och dog den store skulptören -Aitide ' Maillol '(1861— 1944). I Perpignan finns flera av hans skulpturgrupper, och åt sin egen henistad har han skapat mo- numentei över de stupade i första världskriget. Det står på en liten klippö, som förenas med, land av en lång vågbrytare. Andra pitteri: a fiskelägen längs denna branta och storslagna kust är Port Vendres och Cerbére, Ingen av dessa :badortér är i lyxkiass: : Havsfisket är fritt.” För ätt be driva undervattensfiske > som "är synnerligen omtyckt vid dessa bren- ta klippor och rev — fordras int-:g från erkänd sportfiskeklubb om att man behärskar konsten.! kar inte vara svårt att få någon: . fiskebåt till «havs dinfiske.. ' Campiagplatser finns det utomor- . på + Sär- got .dentligt gott: om : på”. kustremsan mellan P>rpignan och spanska grän- sen, Michelins campingguideé — som" endast "har med ett! urval :äv' de bättre. — "upptar. över :20. De stör= sta och finaste'finns i Argelés- Plage, som ligger i en pinjeskog vi havet, 3 mil' söder om Perpignan, ; . Havets alla läckerheter dukas upp på restaurangerna, 'större' och mind= re ”fängs” ”den gyllenröda kusten”. En : vanlig ingrediens 'i det: roussil- ”Fisken ska leva i vatten "och dö'i olja”, lyder ett "kulinariskt” ordspråk. .”La boullinade” heter: den'"våriant; av fisksoppan” bouillabaisse; som "lagas Men inte bara fiski ingår i köket, Får lgas på" många sätt ocH"från sko- garna” på; Pyrenéernas / sluttningar hämtas: -rapphöns. Sniglar” är en'an- nan specialitet, «+ Vinet som bereds ur de rika skör- darna på. slätterna kring Perpignan är sött och starkt, I Roussillon dricks det till allehanda maträtter; -i- det "övriga Frankrike mest som dessert- vin. r smaken, påminner: det 'om " Inåt fandet följer. vägarna sling= rande floddalar med branta ”strän- der. Lärvgs' floden: Tet från. Per- pignan når Ni djupt in.i. Pyre- véerna. "Den första” stad" Ni.-far igenom är Prades, känd för de kon- serter Pablo 'Casals då 'och då ger här vid speciella festspel. Högt "uppe " bergen YVecer, den egendomliga provinsen Cerdagne, en bygd med uråldriga sedvänjor, . till ' hälften fransk, till hälften spansk, En av många. egendomligheter är att den viktigaste, staden i området Llivia, tillhör Spanien trots att den ligger på franskt område, Klimatet här uppe: i bergen är synnerligen be- hagligt och nyttigt och hälsokällor- na talrika vilket gjort att här vuxit tpp flera : kurhotell som t- ex: i Amélie-les-Bains, en liten reuma- tiker-kurort. I dessa trakter bedrivs också vetenskap: I Mont Louis i Tets dalgång finns världens största solugn, som visas för allmänheten, En ny och större ugn är under uppförande där intill i Odeillo, . Ännu längre in i Pyrenéerna lig- ger den lilla bergsrepubliken ' An- dorra, den enda resten av Karl den Stores väldiga rike och tillika den enda stat som har två stats- chefer. Till yttermera visso bor in= gen av dem inom landets egna grän- ser. Den ene av statscheferna he- ter f n Charles de Gaulle. -Den and- re är biskop av den spanska staden Urgel. Invånarna lever på fårsköt- sel, smuggling samt säljer skattefri bensin och souvenirer till turister, dr Crosleys undersökningar — baserade på omfattande” försöks- serier. Av dessa tester framgick det bl a. att två av tre männi- skor uppfattar rött-ljus i mörker som längre bort liggande än det i verkligheten är. Vidare — bevisar detta forskar- team — är gröna bakljus lättare att känna igen i regn och dim- Dessutom skulle bromsljus och blinkers -— som även i fortsätt- ningen skulle förbli röda — där- med avteckna sig ännu tydli- gare, . Vid Frankrikes sydligaste hörn RR Även om mittensamverkan kom- mit långt är det allt för' tidigt att tala om sammanslagning. Den som tror att det. kan ske redan nästa år hänger sig åt illusioner. IT båda partierna måste en ny ge- neration 'ta vid. : Detta innebär emellertid inte att mittenpartier- na inte skulle kunna erövra rege- ringsmakten vid 1968 års val. Vi skulle snarare tro att det inger mer respekt hos väljarna att in- te rusa åstad och ”bilda hjone- lag” alltför brådstörtat, Det skul- le. som stämningarna nu är sma- ka allt för mycket av taktik. Skånska "Dagbladet, I korridorer, på täg och I bus- sar & 's. v. har det den”senaste tiden” diskuterats "sossarnas nya fon FR ot re ÄR [Så klaras småsåren ". Soråmärlöv” och semester med härlig sol. och''skön . avkoppling på landet är något som både bar- nen och. vi vuxna väntat och |. drömt om sedan vi i vintras "gick |: omkring mer eller. mindre djup- frysta;;Tre:långa sommarmånader hägrar "innan det åter är dags för ungarna att. sätta sig” i skolbän- ken. -: Etter. två” långa "skolterminer blir. det 'skönt;för barnen att få komma ut på landet. De flesta har ju numera tillfälle till en :riktig vistelse ute i det fria, med härli- ga bad och roliga.sommarlekar. Men. för att verkligen. få ett. så skönt och trevligt utbyte av som- marvistelsen som möjligt bör man nog tänka på dessa fem punkter: : 6 "getingar : e bromsar : Öl mygg:et e maneter . : ve e- nässlor =. Tänk på det så spars "mänga tå rar ute på landet. Skaffa därför redan nu ett rejält husapotek. Då slipper man, både långa .och be- svärliga resor till handelsbod eller apotek när. man plötsligt. behöver förbandsartiklar. : Oftast är. det - människan "själv, som bidragit till att många olye- kor uppstår. Vår natur blir allt mer och .mer nedskräpad, vilket medför : att ”barfotalassor” ' och ”slisor” trampar på glasskärvor, rostiga konservburkar och .andra farliga ting. Antingen det nu blir en rispa:' eller ett otäckt sår 1 fo- ten så kan det bli tråkiga följder. Men små sår bör inte föraktas. Sköter man inte om de små bles- syrerna kan de utvecklas till all- varliga skador, som fordrar lä- karingripande. : Förbered därför - sommarapote- speciellt omfattande eller .kost- samt, men nägra saker bör abso- lut finnas där: plåster, gasbinda och. 'sterfla kompresser. e antiseptikum att tvätta såren med. [1 en antiseptisk smärtstillande särsalva. =. e bikarbonattabletter ' för hals- bränna. . . e koltabbketter för magen, ev. tarmantiseptiskt. e febertermometer, sax, pincett och säkerhetsnålar. e huvudvärkstabletter. Här en kort lektion 1 särbe- handling: Skölj och tvätta såret med den antiseptiska lösningen så att Ni avlägsnar bakterier och smuts, Lägg på ett förband med steril kompress som bestrukits med smärtstillande salva (t. ex av typ biosept med bensokain). Byt inte förband — då förhindras läk- ningen och den nybildade ömtäli- ga vävnaden slits sönder och ska- das. Spiktramp och skador 1 när- heten av leder bör man söka lä- kare för. I sädana sår trivs spe. ciellt — stelkrampsbakterier och konsekvenserna kan bli allvarliga |; om inte sakkunnig vård erhålles, Husapoteket hjälper Er också att lindra brännskador, skavsår, hudsprickor, solskador, etc, — nå- got som väl ingen familj kommer ifrån under en sommarvistelse, ket noga. Det behöver inte vara; Med. en viss häpnad läsér man . i programskriften att det är, onö- digt att: reservera "livsmédelsöver. . skotten i världen för "u-länderna, eftersom de: har brist på alla vå ror. Lika gärna” kunde vi sluta upp - med att importera maskiner som' de" behöver. En märklig ar- gumentering. Man skulle alltså in- ' te kunha sätta, de förhödenheter i-en särställning "som syftar, till - att. täcka de mest primära lev- nadsbehoven förr". de .svältande få, revidera sin täppfattning. på den punkten, NA - Handelstidningen - Konsumenternas missnöj tilldelade bostäder: och” samhällets kritik mot stigande byggkostnader. är inger god'grund, att bygga en Du långsiktig företags. .och > bransch: politik .pål. Därför har, man: rätt att” kräva att det : :bostadspolitiska paketet skall” innehålla "fl defulla ting. ägnade att en: sund uven 4 Konkärren- koncentrérade ”seméstern det - här.-laget så" omskr ivna. "och så : ofta :exemplifierade, av. pli 2 turistorganisationerna att: intres: set för eh annan ”ordn g rimli gen". "borde. ha ökat.” Det > emål- lertid . tydligt" "att.. traditionen är starkare än förnuftsskälen när det gäller att avgöra denna fråga; ': . -Dét kan "vidare ifrågasättas” om arbetsmarknadens: parter. i någon; större utsträckning ' "sökt bryta den” ingrodda” föreställningen att endast ' juli månad” erbjuder se mesterväder. ” i "överheten "har. sina | bekynimer ' med gemene man... Vi är kätterska nog att- vilja- påstå att detta är nyttigt för överheten — "den 'be-. höver stickas nedifrån däå- och då för att inte bli outhärdlig." sot "Arbetsgivaren, Det påstås, att" det: snart: finng lika "många svenskar som kallas direktör som "det. finns. tyskar, som ståtar med titeln Dr. Men det är väl lömskt förtal, — så il- la kan det ändå inte vara "ställt? ETT ORD :::.s Dock icke säsom ja n såsom du vill! om Ja 48 gi tar JesU3 gav oss rättesnöret för alla våra böner, när han bad till sin Fader: ”Ske' din” . vilja,” Hans enda önskan var att veta och gö ra Faderns vilja, Han visade oss att syftet med bönen inte är att berömma oss 'själva inför män- niskor, utan att. söka: styrka och . ledning och att förhärliga Gud, En dag förstod Jesus att hans efterföljare ville att han skulle bii deras jordiske konung. Han, gick ensam ut till ett berg för att bedja om styrka" att förbli trogen Faderns vilja, : i... er den sista målti ic] Jesus ut till Ita måltiden. glck dröja där t bön innan han blev förrädd. Under detta . avgörande ögonblick: 1 sitt liv frågade: han aldrig efter något annat än Gud3 vilja. Kanske var Jesu: mest osjälvis ka bön den han bad på slarva ”Fader, förlåt dem,-.ty de ve icke vad de göra”, Denna bön .ti- lar om kristen kärlekt Att' inje bara själv - förlåta sina » fiender utan också b förläta dem. edja, att” Gud: skåll
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.