Son ee oo AN oo es H : Aa , - ; s - 0 Noa f M «et : : | =LT Tisdagen den 21, unt 1966 LT:= : å or. HE Jå Jå DROAA oo a ” TT ; ; >. Kvinnorna och arbetslivet. :. >; |--UMUII0 Car dn VA es RR Aa 1 Centerna "kvinnoförbund för- läggas och utbildning,, omskol- |' "I Vällingby bor. en ung man 20 ; ; / 5; AN köt | 1! | I ntar. dT: roenderåd: inledde” centerkvin-| ning,:.lokalisering bör sättas in Somhar. Hen peter Ar me. Hig! > vå ÅN SNES ”-nornas årsstämmor i Västerås I med: ett. sammanträde där aktu- "ella politiska” och organisatoris- - £ ka arbetsuppgifter ingående pe netrerades!. - Förtroenderådet "gjorde, ett uttälande,', där man kräver en rad åtgärder för att undanröja ' hindren. för ' gifta «+ kvinnors. Insatser i yrkeslivet, "med avseende även på insatser : 1 det egna företaget - Man un- : derstryker [kraftigt behovet av för .att. motverka den, framhäl- "les i- uttalandet, Dessa krav skärpes ” genom” den" pågående 'strukturomvandlingen i-jordbru- "ket. När mannen omskolas och övergår till annan verksamhet; förlorar hustrun 'sina tidigare inkomstmöjligheter. Förbundet "vill föra in tanken 'på: en: obli- berg,: är nybliven student och samlar pä”, klangen från kyrk- klockor.” Han spelar in' dem på band vid” det 'här. laget: har han ft sitt ”arkiv”. klang från. över : 70 kyrkor. Och skiljer med Jätt--- het+alla från varandra. En del . låter: gudomligt, andra som kor, skällor, tycker hamn: : .— Men det betyder inte att de - - ”Ihar en ful klang för det, säger gatorisk arbetslöshetsförsäkring, han. ;Tyärtom. Jag .är .nog mest "som skulle ge alla" arbetssökan- fascinerad av. klockor ; som inte de oavsett tidigare: yrkesverk- = märkligt Det" ger dem - mnensätion för : något 'mäns et . .- ett rättvisare skattesystem, som | samhet kompensation för "in . Arne: Hagberg. reser -ofta runt . enligt CKF bör bygga på prin-| komstbortfall, då de inte k n fålriea "sin. bandspelare, klättrar :i'. » elpen jom Fika skatt oavsett kön|” Mö torn 'och får sin. äträdda klang. ; och: civilstånd. Förutsättningeri För . att, få veta ännu mer om . > ckor har han kontakt med”? härför ät, 'heter det, att också |. KY INNOOKOR kvinnor 'som "har sin yrkesverk- klockforskare och, när han -:hin- ' samhet förlagd till det egna” för i " förhanälingar "har ram. avtalet för . statstjänstemännen , förts i hamn. även SACO; som gav” ett negativt: besked isbör. - jan ” av veckan, ' lyckades få så mycket på hand att organisatio- nen ansåg 'sig ' kunna accéptera uppgörelser. Förmodligen har det, spelat en väsentlig roll att löne- plansrevisionerna för undervis: sr hingsväsendet och för den övre delen av Jlöneskalan inte inbegri pits i den föreslagna totalramen. Ännu: återstår en ,rad tidsödande förhandlingar, innan. statstjänste- männens: uppgörelse blir defini- tiv. Men det kan rimligtvis inte — . Hr Sträng lade häromåret skat- teberedningens förslag om mer- värdeskatt, på ' hyllan. Det var dumt redan då. I det kritiska läge som . samhällsekonomin . nu befinner sig i till följd av en släpphänt ' ekonomisk politik — vilken bär skulden till att dras- tiska åtgärder ter sig ofrånkom- liga — vore det ännu mera oför- svarligt ' att inte” förbereda ”en sådan skattereform så att den kan genomföras 'snabbt, helst re- dan till årsskiftet. Utnyttjar fi- nansdepartementet den korta frist som- ännu återstår?- Svaret bör ges i god tid 'före valet — det , [d "kräver CKF "vi daghem bör. ingå som 2 ner' deltar, han i' klockkonferen-, n dél'i den av kommunerna i fö 2 sel rjade när jag var 1 är lika - intressant. om det är ja längre vara ett hot mot arhets- "re ä ä " ordnade" 'statsbidragsberättigade Å- : at. 1 1 SÅ on ; NN | taget FE Tatl egenbeskatt- bäritillsynen, +: = ss fin ten.: Jag' hörde domkyrkorna vid e er nej, REA frede "Handelstidningen : De: dolda ”'; arbetslösheten ”Priricipen . öm r tolvslaget. varje nyårsafton och : Dagens Nyheter; : ot en = dolda ”;arbetslöshe : Dag | Ibland ' gifta ' kvinnöér bör kart ks . T.. DISKONTOHÖJNINGEN ,. LLER SITT SYFTE, |. : «ärr inte. alla” övertygade :: om, ; påminner; Jordbrukarna iFöreningsblad: .,. . + Prioritering .på ett håll: (för z bostadsbyggandet) -måste. betyda . motsatsen på något annat, och : förefräddre <,för = näringslivet "frukter "att /industring och sär- 3skilt ”expörtitidustrins "”investe- + fingay, skall bli: lidande..I så fall ; främjas . inte, strävandena, .-att > förbättri ftesbalansen; . 'Isyn- högre "räntekostna- "der "måste "betyda högre priser s eller :med andra ord höjning av ”Inflationstrycket. .Att gynna.bo- "stadsbyggandet .kan ur somliga " synpunkter. vara befogat, men : det kan: väl knappast förnekas, tt" detta redan förut spelat en estruktiv.' roll..i :'samhällseko- AT + jordbruket --betyder tehöjningen öka- ' F derkostnader.! 7: vs ” Vid” desInvesteringar sol aför, att skapa-ett ra- a e”jordbruk: enligt : den i. nya ”Joräbrukspolitiken . måste » man” också räkna, med stora" Ka- i! på de sektorer dä ringsliv I haren: särs 2 ställning, är ett givet krav, frani. håller Veykäns affärer: v överflyttning r min lönsamma : företag. och branscher till, mer ”Tönsåm- ma: sker” redan nä”t! betydahde oråfattning,. vilket, inte minst hedläggningarna inom belägg för... Denn&';'strukturom- 'vandling, som. naturligtvis: , är 'smärtsam för dem såm. drabbas av den, är på sikt nödvändig. Iakten : måste . därför bevi och helst ökas. to. > Riktlinjerna för den nya ar- betsmarknadspolitiken som riks- .. dagen antog för några veckor sedan visar att denna linje. är "allmänt accepterad även av po- litikerna. Den aktiva 'arbets- .marknadspolitiken med er kon- . sekvent satsning på flyttning . och framför allt på omskolning är en, förutsättning för en fort- satt snabb strukturomvandling; särskilt när det nu blir möjligt i viss omfattning att omskola också personer som inte är ar- Betslösa.s Denna. nya bestäm- melse är långt ifrån 'problemfri men "det är troligt att fördelar- na överväger nackdelarna. " Man får därför hoppas att de relativt hårda krav: som nu gäl- "ler för att en sådan omsljolning ska. kunna ske så småningom lugkras upp. le PRISHÖJNING "RING . «+ Y.den nästan hysteriska pris- övervakningsdebatt som blossat " ”upp'efter avtalsförhandlingarna, "kan man. fiska upp ett och an. nat vettigt och väsentligt inlägg, skriver Fri Köpenskap: ' "OT. ex, det som 'örebro läns köpmannaförbund ' gjort i en skrivelse till pris- och kartell- nämnden, vari man påpekar att det ”för detaljhandeln är ange: Jäget att de kostnadsökningar som sker i bakomvarande led klart 'och tydligt anges”. 2 Ingen vill väl: bestrida fabri. . kanternas rätt att höja sina pri- ser. Vad man kan sätta: fråge- tecken för är de koncisa med- delanden om prisförändringar och de brev' med -”justerade prislistor” utan” närmare angi- vande. av - orsakerna" som. nu hörjar höra till den. dagliga läs- ningen för t ex, kolonialvaru- handelns ”inköpschefer, 'Det krävs . återhållsamhet; "sans och 'måtta av handelns företagare.. "Vi, tycker följaktligen att det vore rätt klokt av produ- center och fabrikanter att lätta en aning på förlåten kring sina kalkyler och presentera — nya prislistor med åtminstone en N fotnot. om . kostnadsökningarnas art och grad, menar FK, MED MOTIVE: textil | och, konfektionsbranschen ger']” N män "och "kvinnor ” för samma arbete bör genomföras också i praktiker: samt” samma" -princi- per'”för lönesättning” tillämpas "oavsett "om det gäller ett 'för dagen övervägande" manligt” el- - ler. kvinnligt "yrkesområde, .De offentliga. arbetsgivarma. bör i detta avseende föregå med gott "exempel. 7 ” TT I "Det "rättvisare " skattesystem, som ' CKF "kräver, bör förenas med, ett" starkt” stöd åt. barnfa- . miljerna "och ”. hänsynstagande |; till de: gifta kvinnor, "som på ” grund" av. älder,. bristand " bildning eller, sidigt I liv, i hemorteti. ; saknar "reella möjligheter - till.. yrkesarbete "timmars "läxläsning 4 E per .véc- Bet, gör sammanlagt minst timmars "arbetsvecka, ” påpe-' "fackförbundsordganet 45 kar . ” ] ”Byggnadsarbetaren och "fortsätter: =>. - ;å > Om.” högstadielärarer "utöver sina: undervisningstimmar. » ar- vänder 15 timmar 'i ;veckan till: "förberedelsearbete ; och »., annat som sammanhänger med tjäns- ten, så blir elevens arbetsvecka 6 timmar längre än lärarens, Dagens skolarbete är pressan- de, Även. lågstadiebarnen- 'har uppgifter. som verkar ligga i - överkant. En alltför stark press. kan också få menliga följder. I -höstas slog skolöverläkaren -i Stockholm. larm. om den. ökade - stressen och :den' starka ökning- en av psykiska störningar bland . eleverna; För att få en rimligare "arbetsbörda krävs längre' skol- tid; alternativt en begränsning av sådant kunskapsstoff som i alla fall. är bortglömt när skolan är slut, Norska. experiment ty- . der på att det inte är enbart ge- nomgångna materialets omfång som är avgörande för kunskaps- nivån, Ett mindre material. som > man. hinner: med. utan ' stress kanske ger lika gott resultat,” : -.. 40-timmarsvecka ' även "för grundskolans er högstadieelever borde vara ett rimligt krav, arn- "ser tidningen, ef. "ov sat at N "Visst har ' välståndsutveck- "lingen i vårt land 'under "efter. krigsåren gått snabbt. Men det är ju näringslivets och inte re geringens förtjänst. Det är före: ” tagarnas, teknikernas, jordbru- karnas, tjänstemännens och ar- betarnas, samlade insatser" som skapat de värden vilka möjlig- gjort standardhöjningen. : Det är trots och inte tack vare regeringens "politik som. dessa "värden, har kunnat skapas. .E stor utsträckning har denna po. Å mycket .kommer "« åt-]P: tyckte. om att- jämföra klangen från dem, Jag fick en bandspe- ' lare och började spela in klange Bara på skoj från början. .— Så kom jag på idén att spe-”. lavin: klangen direkt från kyr-.” korna i-stället. för "från radion, Pappa. körde mig runt till Mälar- öärna" och jag klättrade omkring: i tornen för. att få fina inspel-' Tr, till de 'veckraste. : = "JYKRAVANDE "HOBBY | gama ', ledde "till ö kyrkklockor ' ö täget. och "Arne Hagber, studera klockornas hist b,imskriptioner . ä upptäckte "snart att det 'krävs sk 9 till mycken, energi för-att, förska'.i, . har också gjort '"k lockresor i) klockor — litteratur 'i ämnet är : så gott som obefintlig. Arne Hag: berg lyckades, dock få tag på en bok. om medeltida kyrkklockor. ' "v— Den; boken. fascinerade :mig , säger han. Jag gick efter den” när jag. .sedan gjorde "mina klanginspelningar. Tog socken.för | socken . och: spelade in klangen från. de; -finaste" kyrkorna.” '. .. .. Som ;sjuttonåring deltog. han. i enklockkonferens på ' Gotland] och + fick: ör. sig mnet är. iv. , r. det "krävs verkligen .en & för satt. forska i kyrk- klockor, menar... han, .. Förutom energin måste man vara. vig för all -tornklättring, ha musiköra för att..avgöra. .om.-harmonierna är de" rätta,.k' ysik, och kemi för." klockgjutningens skull, ma- r "jupphängningens, inskrifterna, cost Arne Hagberg hår många exem- inskrifter. De är ofta. fi- ; + formulerade ; och ibland. j si Som på en av klockörna i. Linköpings: domkyrka: ,' "7 När, kung Karl var vida känder Ni i pel. på gt ller som :på en av klockor isÅseda.: kyrka, Småland: => 7 >> Lev kung, Fredrik landets fader Kronprins Adolf "Fredrik glader :' Lev. Louise "Ulrika nöjd —... I | dra i denock när han hörde-hur han klangen från kyrkor runt 2 hobby finansierar . sin '”ovanli r inte: precis Numera + -har > han Ila, .portabla ; bandspe- -méd' sig när han : reser; Och reser gör. han” ofta, minst. två- tre: gånger: per: år. ; För "att " få ihop tillräckligt ' med" pengar: ext- raknäcker. han "som. konduktör: på någon ».av.. Stockholms” allt färre spårvagnar: y. '2:: , or "Nu ”har” han nio: band 'fullspe- lade :med-'klang från';kyrkor över hela Norden och har också" gjort ”klockresor” "till : andra” länder "i Eurödpa, - Väl: framme. vid: den" ut- valda" kynkan' ordnar han” med kan” få"klähgen . från: exakt rätt håll! Han" fär biskopar och”klock- gjutare "latt. sätta igång : klockor som int gat på hundra år. : ; RINGA. FÖR HAND: ett: av besöken :i--Bkerö 3 "upptäckte" Arne” Hagberg att 'det'fanns' en liten klocka som es, Han:' frestades att vackert den .klingade beslöt han att göra upp ett ringningsschema för. den... Dét : godkändes : och nu- mera” kan "man höra: den” minsta Med prins 'Gustaf landets fröjd klockan ' vid: årets” största: kyrk- Kritiska väderlekssituationer "ökar risken +'1I flera år har ”Medizin-Meteoro- logische Forschungsstelle” i Ham-]: burg'sysslat 'med 'frågan i vilken mån vissa väderlekssituationer påverkar gatu-. och . biltrafiken, På .grund av, noggränna under- sökningar. har det . konstaterats att antalet: trafikolyckor på ”kri- tiska ,.dagar”, nämligen vid cyk- longenetiska händelser i tropos- fären, plötsligt stiger. 1963 har man” hunnit så långt med obser- vationerna, att polisen efter bear- betning av trafikolyckorna, "som på mneteorologiskt kritiska dagar konstaterats, kunnat anställa ut- redningar"” om förebyggande åt- gärder, 320 eg - Man "gick" ut från iakttagelser- na som åren 1963 och 1964 gjorts. 1963. "hade man konstaterat : 17 ”kritiska' dagar” på vilka 2.126 trafikolyckor inträffat — 40 pro- cent mera än" på. jämförelseda: -Igarna med normal väderlekssitua- tion. På 1964 års 28 kritiska dar registrerades" 2.730 trafikolyckor, 24 procent mera än på jämförel- .|sedar." Utöver detta upplysande resultat försökte man utreda på vilket sätt: kritiska . väderlekssi- "Ituationer påverkar trafikolyckor- "Inas objektiva och subjektiva or- saker. Särskild bearbetning under- kastades trafikolyckorna som vål- lats 'genom, att vederbörande inte beaktat . förkörsrätten, . felaktigt svängt in och förbisett trafiksig- "Nitik fått mycket olyckliga verk- . ningar. Man behöver bara tänka "på den bristfälliga och tila sam- ordnade planeringen på olika samhällsområden -för att -detta . skall stå fullt klart. Enbart. den ”ryckiga.. bostadspolitiken = har medfört fördyringar av byggan- det med hundratals miljoner . Kronor. Även exempelvis rege- . Fingens satsning på misslyckade i statliga företag har stått skatte > betalarna dyrt. O, BV... ; sc -(Boräås Tidning). ' "naler. Såsom subjektiv orsak kom isynnerhet' rattfylleri i. fråga, .: Eftersom dessa utredriingar krä: ver mycket lång . observationstid och "därför inté än får anses vara avslutade får! mån vara: försiktig med 'slutledningar. "Men ' det "före- faller som om kritiska 'väderleks- situationer." skulle ha ett positivt inflytande på orsaken .”rattfylle- ri”. "medan däremot ' bilisternas "felaktiga -;beteende under mete- orologiska: irritationsmoment sna- rast negativt påverkas. En sak är dock säker att. den för. väderlek känsliga människan är utsatt för större faror på, meteorologiskt kritiska dar än på vanliga dar och att denna "känslighet ökar med tilltagande 'ålder.' Vidare är det visst .att de cyklonala väder- lekshändelserna förlänger 'reak: tionstiden i biltrafiken med 30 eller 40 procent. Men man är in- te "än" istånd att yttra sig. om vilka sjukdomar eller "åkommor av vilket slags väder påverkas. För lekmannen är det än- så länge . omöjligt -att konstatera ”cyklogenesen” eftersom ' det inte finns ' några: synliga tecken 'där- På. "Varken. siktförhållanden eller särskilda molnbildningar röjer att en kritisk dag är att vänta. Enbart meteorologerna är iständ-: därtill eftersom de nu för tiden redan kan göra observationer: upp tillj cirka 20 eller 30. km:s' höjd.” Te- lefonledes underrättar de trafik- Polisen i Hamburg. om, den ho- tande faran. varpå motoriserad frafikpolis i ökad omfattning in- sätts. Trafikpoliserna skall främst under rTusningstider inverka lIug- nande på trafikströmmen bara genom sin närvaro, genom att Uppmana. bilisterna att iaktta tra- fikreglerna. Man vill: emellertid inte än. fästa allmänhetens upp- märksamhet: direkt: på en ”kri- tisk . dags” annalkande . eftersom man befarar, 'chockverkningar. I övrigt medger experterna gärna att frågan varför och..på vilket sätt cyklogenesen påverkar. män- niskan får än så länge så många Svar "som det finns” vetenskaps- män. freds ne TA Geore- Voss. X se är kyrkklockor, I sitt ”arkiv” har Ios duktör : vär: när: han gör: sina | långa Yskarvsladdar så” att han |” om i Norden på band och han andra ' europeiska : länder, "Han ': 'med arbete som spårvagnskon- måste dras "för är Arne Hagberg de'så.: Klockor, som drivs" elekt- riskt ' klingar jämnt. och ”regel- bundet men ger, sällan. den "vack- raste', klangen. . Kyrkklockor: "ska absolut skötas för hand, inte bara för att det är fråga om en litur- gisk; handling, ; . en 7 Säger . klockexperten från Väl lingby: och slår. igen. locket” på den färdigpackade: resväskan." Det bär. nämligen ; iväg . till :Österrike, ett land "med många kyrkor'och spännande kyrkklockor. ; na Det svenska lönebildningssyste- met" rymmer: inslag . som leder till ” svårkontrollerade - förtjänst. stegringar under löpande .avtals- period, Att söka. lösa. problem som ' sammanhänger : med t, ex. löneformer och arbetsmätning är en uppgift för arbetsmarknads- parterna. Däremot ligger det inte i parternas förmåga att. bemästra de problem som konjunkturer och sysselsättningsgrad skapar. .. Full sysselsättning 'och en myc- ket expansiv statlig utgiftspolitik kan inte förenas med :;ett fast penningvärde, Lönekostnadssteg- ringarna är till stor,del en reflex av alla dessa förhållanden — ar- betsfreden. ... blir -"dyrköpt under sådana perioder." VIE RE rv Den - spontana i av jordbruk 'och den.som'forceras de leder båda. till ett: monotonare landskap. . Kostnaderna. för .: att motverka miljöförsämringen mås- te beaktas i de jondbrukspolitis- ka kalkylerna, . ck ol :" Redaktör Bo Rosén Hr Hjalmarson "han noterat en : Jare. Efter utomordentligt komp- ny. vacker framgång ' som . med- REFLEXER "och . Uppkrupen. på. gaveln .av fars och mors. stor säng: sitter Anders och ..läsen -sin- -kristendomsläxa. Vid, viktiga. ställen dunkar han med, hälarna .mot' sänggaveln så det-dånar 1 huset. Just nu läser han .så det 'sjunger i stugan. och dunkningarna i -sänggaveln -: är särskilt kraftiga, .Gång på gång upprepar . han . orden: ,”Vin. och starka - "drycker skall. han inte drickaP? ee : - När ha t färdigt utbrister "I han: :”Jag "skall. bli som . han?” Som- vem? ' Som :Johannes ,Döpa- ren, ty det är om honom: han läser. in sees Mota . Johannes" Döparen .är en av historiens mest :högresta -och. mo diga män. Han är ingen konjunk- turernas 'man, han sticker inte fingret 1 vädret föratt: känna efter ' varifrån ' vinden - kommer. Han efterhör inte först majori- tetens mening innan han yttrar sig. En sanningens :och rättfär- dighetens kämpe är han och han är inte rädd för att stå .ensam i striden. Han är inte mjuk 'i ryggen för de höga och: mäktiga ej heller än han: undfallande för dem, som har makten, :Rakryg- gad och med stor frimodighet svänger . han ' sanningens svärd, Kärv och myndig är han och svävar inte på målet när han går .till angrepp mot orättvisa och lögn. Hans själ flammar av j helig nitälskan för Guds sak. Han söker "varken 'herpe- eller folk- gunst. Han ger endast' akt på sitt av Herren givna uppdrag att vara vägrödjare för Messias. : ' Rakryggade personer är en prydnad ' för ' mänskligheten. De är ljus som vägleder. De värmer foch lyfter upp på ett högre plan, De lever ut sin övertygelse och står för den och drar andra med sig- in på: sanningens och rätt- färdighetens väg. De får fiender, men. intet kan :rubba dem. De dagtingar' inte.” med sin tro och övertygelse. . Motståndarmas . hån och förföljelse förmår ej nedslå deras mod. Oförskräckt möter de förföljarnas intriger, ' landsflyk- tens mödor och tortyrens och dödens fasor, -. H SS " Många, många rakryggade. per- sonen har mänsklighetens histo- ria att uppvisa, män och kvinnor vilka. icke böjt knä för tidens avgudar. Vär tid. behöver kvin- ror och män som vågar gå mot strömmen, människor gripna av Kristi ' Ande, . vilka "genom sin fasta beslutsamhet, okuvliga ener- gl och mäktiga offervilja bereder väg för sanningens seger. a . Rakryggade personligheter fin- nas inte blott bland oss äldre. Även, bland. de unga finns många både pojkar och flickor med hjäl- temod i.bhjärtat "och ädelhet i handlingen, + tes ofeettien : I den.gamla så kallade -”god: tiden” "var många av .småstäder- nas. inbyggare ägaré av en" ko. De. ägde ellér arrenderade; ett åkerstycke utanför . staden, ' där kon, fick beta under. sommaren. Vinterfoder skaffade. man genom att skörda vägslänter och dikes- kanter, I vära dagar är i de flesta städer "dessa åkerstycken 'bebygg- da" eller på väg att bli'det.” Inga kor finns kvar inne'1 städerna, men :kvar. finns fastighetsbeteck- ningar som påminnér om denna tid, såsom Stadsägan nummer 14, nummer, 53, nummen 112. och så vidare sl hol fo ler, "I en sådan idyllisk småstad nä- gonstans i vårt. land, sågs i sek- lets början. "ynder ' sommarlovet en pojke, varje. morgon , leda ut en ko på bete jpå en äng utanför ktaden, På. kvällen ledde han henne tillbaka igen. och så 'fort- gick det hela sommaren. '", .. Flera av pojkens kamrater såg med förakt ned' på honom ' för att han .tog 'befattning med ett sådant arbete. Pojken, vars namn var Roland, tog med förunderligt lugn mot talla. stickord som till fogades honom, Särskilt.svår” var en bojke med' ett von” i sitt namn. förr AE an ”Hör du Roland”, sade han en dag, ” tänker din far göra dig till mejerist?” ost sar - ”Varför inte?” svarade Roland. ”Det är inte något yrke att skäm- mas för”, ' : "Nej, för" all del ' Lämna "bara inte för mycket vatten i mjölk- kärlen, när du sköljer dem”. Pojkskaran skrattade i korus, genom ändringar av” jordbruks- | politiken hör "intimt samman "| Som en: generell åtstramning betyder Y givetvis räntehöjningen en hel del, —, onekligen" rör det älg om att uppmuntra” sparändet. Men ändå är räntan ett ganska trubbigt instrument för att lösa de problent som vi hav i dag och: där . övertryck och undertryck växlat ganska märkant mellån olika branscher och "områden och även mellan olika landsändar: Där kan "räntehöjningen kanske 'bety- da en åtstramning 'på områden där ' expansionstakten "redan. nu är i svagaste laget, samtidigt som man inte alls låter hejda-sig på de mest. expansiva områdena: där . man 'nu har det starkaste "över. trycket "och "de mest riskabla'in- flationstendenserna,.- "Det. - gäller. alltså 'i je; på" des gene- rella utsträcks "över "någon: längre. tid att hela dess. existens! kan” bi hötad,.. Genom "det norska .Tege- . "det" inte suteslu- tet! att ' SAS . : att. sprängas ” som” internordisk ”orga- ligen "skulle "innebära ! aft SÅS världens - ledande. trafikföretag, vilket naturligtvis ur hela” Nor- dens -synpunkt ' vore "att . bekläga. - "I stort" sett. kan- man -säga "att aktievinstutredningen' " har” för- vandlat: förhoppningarna: ör ” är- betsfri inkomst till-en visshet om en' massa ”"inkomstfritt arbete. -: "Det" 'är' mycket 'som till; olyckorriag uj fäktor.. kän. man" helt nämligen 7 alkoholen..; Det ;: fört sätter dock en allmän' respekt för träfiknykterhetskravet. : "Därför: ingen | alkohol. vid . int Bjud inte den som skäll: köra "bil! "Vin och öl är. öckså: alkohol! "=: ., Ingen behöver vara” oartig för det. De'alkoholfria alternativ som finns "numera är så. bra ätt de inte ens behöver. kallas älterna! tiv." De ' ” självklara åldern.” MI TR Motorföraren, Å "Om" vi återgår till" den 'syénska Politiska " självgodheten, : kan vi efterlysa socialdemokratiska mor- gonpredikningar > ++ räntehöj- Ningarnas ”' välsignelse. . Predik- Ringar med, darn i stämmgrna. .. Pål i "Västerbottens-Kuriren Ls men. Roland -svarade lugnt och med jämnmod: - : ”Var du lugn. Kommer jag att bli : mejerist, så skall jag nog veta att lämna gott mål. och full- god vara”. . . ; Sommaren svann och vintern | förgick. Det blev vår och examen hölls i skolan, till vilken poj- karnas föräldrar talrikt infunnit sig. Premieutdelningen var exa- mens höjdpunkt och det högsta intresset knöt sig kring ”premien för visat hjältemod”, vilken ut- gjordes av en guldmedalj, en ut- märkelse som sällan förekom. Men vid denna - examen skulle kamraterna om att det fanns två kandidater: pojken med .”von”. namnet, som trots. sitt stolta lyn- ne var en hurtig pojke och ny- ligen utmärkt sig vid en eldsvå- da, Den andre kandidaten . var Roland, om vilken ingen dock visste, att han utfört något hjälte. dåd. : - När skolans rektor kom till ut- delningen av ”premien för visat hjältemod”, bad han att få be rätta en liten historia. ov ”Förra 'sommarern”, började den utdelas. Det viskades' bland |v: å sid. 7)" .dedning och kraft. "PÅ VÄGEN - Och bittid. a om morgonen meé- u var mörker, stod han "0 nisation,. vilket "i praktiken ”tro-— i mister” sin” position. som : ett vav '-.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.