| -4 LAHOLMS TIDNING IT "Utifrån". den ” socialpolitiska , grundsynen, att det är samhäl- lets sak att se till att inga grup- per blir eftersatta och att tyngd- punkten i det socialpolitiska ar- betet och i reformpolitiken mäs- "te ligga på att undanröja orätt- . visor som drabbar hårt eftersat- "ta grupper I samhället och ska- . pa bättre förhållanden inom en rad viktiga vårdområden, inne- håller folkpartiets och center- "partiets gemensamma handlings- linjer en rad välmotiverade krav, | En'av de många grupper som kräver, 'särsklld omtanke från : samhället är folkpensionärerna. Sverige har att räkna med att "åldersgruppen över 70 år kom- .mer att stiga våldsamt. Därför mäste samhället ordna det för de gamla på sådant sätt att de inte ställs utan ekonomisk trygg- het, goda bostäder, väård- och kontaktmöjligheter. » «-' Många av åtgärderna ligger .på landsting och primärkommu- ner, "men på många punkter|, "krävs. statliga åtgärder. . Av de. nödvändiga åtgärderna mäste I första hand en upprust- ning av vårdresurserna göras. Det får Inte. vara så att den som är gammal, och sjuk inte skall s få omvärdnad, En . människa, ung "eller gammal, .- inte . behöva "dö, 1. förtid därför 'att det inte finns vårdplatser. Sjuk- "husen måste 1 tid" förbereda sig "för, det successivt stigande an- talet åldringar, "En möjlighet är att det inrättas speclalavdel- ningar" för. äldre vid. alla cen- | trällasarett.; ”BOMMARENS BE: SÖKANDE i "BVENSKAMNRIKANARK > | : . med barndomens " bitterljuva. i minnen 1, bagaget lär bli över- raskande," tror" Jo rdb' ruk ar Has Föreningsblad: "Arne Thorén som känner bå- ;de USA och Sverige, är ganska "övertygad om, 'dtt Sverige nu Passcrat . USA, om: man jämför medellevnadsstandarden" för al- » Ja Invånare, Det kan vara sant att topparna ligger högre i USA 'in hos oss, men vi har inte så många fattiga. och, —' som. det heter — »» underprivllegterade " som" Amerika har, :; ana s | Visst talar..vL.: om att det ” :svenska 'Jordbruket '. Inte :. kan konkurrera med det amerikans- ka, men de amerikanska lant: arbetarna” har i mänga fall :av- Revlrt slimre.än de svenska; I . sydstaternas Jordbruk får de nö- Ja sig med 18—20 dollar 1: vec- kan, För sådan svältlön lär Ing- .en svensk jordbrukare kunna få någon arbetskraft." '” Sedan är det en annan sak att man: kan spekulera. tillsam-' mans med svensk-amerikanarna " på besök om hur det skulle gätt för det fattiga, överbefolkade u- landet Sverlge, om' inte det nya landet 1 väster öppnat sig för äcen stora folkvandringen. : + Sällan har patriotismen varit '" mera: på villospår lin när den : fördömde emigrationen song rentav moraliskt” förkastlig. OM DET ÄR NAGON SOM HAR "CC OTVIVLAT PÅ: . att soclaldemokraterna plane- rar högre skatter efter! valet . finns det Inte längre anledning att göra det, skriver Väster. bottens-Kuriren: w Planeringschefi fi al partementet Lars Lindberger har inför KFis rikskonferens förklarat att det troligen blir Ainkomysttagarna » I allmänhet, som kommer att drabbas av skattehöjning, Regeringen har tinnu inte bestämt om det skall ske genom direkta eller indirek- ta skatter, men skattehöjningen lär man inte komma ifrån. "Detta kunde för övrigt även utläsas .» ur finansminister Sträng” fkompletteringspriopasi- tlon I slutet av värriksdagen. En "del socialdemokrater har försökt javvisa en sådan tolk. ning, men nu lär det inte gå Lingre, s : Efter hr Lindbergers utta- lande vid KF:s konferens, som givetvis mäste vara auktorise- ” rat, står saken klar. De löne- förbättringar löntagarna 'kan räkna med kommer att naggas I kanten Inte bara av de snabbt stigande priserna utan också av de än mer höjda skatterna. Det. ta har glvetvis löntagarorganisa- tionerna insett och det är därför de gått, fram så bestämt It löne förhandlingarna. Nog borde det finnas starka skäl för att alla parter. skulle söka" att träffas vid rundabordssamtal = innan inkomstbildningen bestäms för ollka grupper 1 samhället, Om alla fick klart för sig att ingen tänker .ruffa ät sig och vilken skattepolitik statsmakterna äm. nar föra, skulle löneförhand- lingarna kunnat försiggå I mer dämpad atmosfär, Mitttenpartiernas förslag om rundabordskönferenser — borde förverkligas. Onsdagen den 22 juni 1966: - Att åldras i i trygghet:-.- ne na 'Standardför] bättringen, ; LT: Nödvändigt är också” att forsk- ningen kring äldérssjukdomarna ökar. Det är inte så att det med åldrandet " med ' nödvändighet följer en rad : sjukdomar. Sam- hället måste på litet längre sikt söka komma fram till kunska- per som. gör det:naturligt att åldras frisk. Forskningen måste därför också inriktas på att fin- na förebyggande åtgärder. Fler forskartjänster, måste inrättas.. Det får vidare inte heller -va- ra så att den som är. gammal skall berövas. alla kontaktmöj- ligheter” med andra människor. En bra och enkel åtgärd” som mittenpartierna. tänker sig” är att samhället underlättar”; för pensionärerna att skaffa telefon. De ' personliga, mänskliga ”kon- takterna måste nämligen få stör- re utrymme i: samhällets om- tanke ”om de” äldre. , På älder- domshemmeri . måste" omvårdna- den "gå före" rutinmässiga ' arbe ten .som disk "och städning. De uppgifterna måste också skötas, « men inte så att det går ut över omsorgen om' de, "gamla. rv De gamla skall inte heller be höva lämna kontakten med and- "ra "människor när ; ide: :lämnar "kitt arbete för att "börja, lyfta fölkpenstonen, ; .Ökade resurser för' "sysselsättnings- och 'fritids- verksamheten mäste skapas, 'fri- tidshem för pensionärer upprät- tas, Genom ' att bygga-ut hem- samaritvärden ' kan, ;vidareé de "gamlas ' möjligheter att ' "stanna "kvar i 'sin hemmiljö. "förbättras. "Genom utvidgade re: erabatter till. resor. förbättras. "Det senare Bl. ä, också. mot bakgrunden. av ”folkvandringen',: alltså ”arbets- kraftens' allt" mer. ökade rörlig- orter där lönerna är. bättre Når det - gäller - sböstäd, na måste ,fedan” från början . "dessa | utförmas, så... att..man . kan: bo kvar 1: dem även när man ,bli- vit' gammal: Det. är" "ofta enkla och. praktiska! ätgärder 'som: er- fordras, De kan 'med fördel ut- |” arbetas” i sämband med arbetet på att. underlätta de” Kandikap- pades: möjligheter : att klara sig |' själva, bl.” a, genom: att: -hissar i går. ned till gatuplanet, att köks- | inredhingarna. : 'rutformas ; tanke; på Tr elschindrade. CS a Stahdarah jninigen; är en" an- nän "viktig: fråga. -Tariken;” att folkpensionärerna också "efter. är 1968 skall hä del iden allmän- får inte, förfuskas.” Sakfrågan ligger nu I” ; penslonsförsäkringskori- mtté Men utöver :standardför- bättringar för ' alla måste sam- hället också" hjälpa de ekono- miskt "sämst. ställda. Mittenpar- . tiernas linje, att stödja genom förbättrade kommunala bostads: |' tillägg eller - genom - pensionstillskott, : bi särskilda följas. "> KOMMUNALA SAMBANDET I PRAKTIKEN « I praktiken har: regeringen fortsatt att ta avständ från sin teorl om' det kommunala sam- bandet, noterar Smålands- Posten, Senast har detta visat sig, när det gällt att nominera kandidater till årets val av förs. takammarledamöter för. kretsen Kronoberg—Halland: ' ' Socialdemokraterna i de två länens landsting, vilka har att välja tre förstakammäarledamö- ter, har inte fått besätta mer än »eN av dessa. tre platser med en av sina egna. Av de tre, som nominerats, är, nämligen endast en mantalsskriven 1 valkretsen. De två övriga är sedan lång tid tillbaka stockholmare. Den ene av dem är emellertid f d krono- bergare, och för honom är det fråga om . en åternominering, och han har ett visst kommu- nalt föregående. Alltså kan hans plats på listan försvaras. Men den andre är en infödd stock. holmare, som aldrig suttit i en kommunal församling eller in- stitution, Han äger ingen som helst kommunal erfarenhet. Hans . placering som rTepresen- tant för valkretsen Kronoberg —Halland är alltså inte försvar. NA —i varje fall inte från det + Presid tå San Domin Bosch blev - ordentligt" besegrad av sin mer högerorienterade mot- ståndare Joaquin "Balaguer: Kan- denna valutgång , var. en 'seger för det sunda förnuftet och för den dominikanska befolkningens sinne för. realiteter. ' Valproceduren = förlöpte raskande nog i lugn och ordning utan nämprvärda intermezzon. Som kontrollanter'- fungerade utsända ka staternas ' organisation, man har 'ingen anledning betviv- la; att övervakningen sköttes kor- ger "berodde" i' främsta rummet på att han fick. landsbygdsbefolk- ningens röster; Juan Boschs röst- siffror låg längt under dem, som han - uppnådde "år 1962, då han blev - president” för sex månader. Som ' bekant "störtades han” där- efter” genom ' en ' militärkupp. : Hur 'skall : man” förklara den oväntade valutgången nu fyra år senare? -Troligt. är,. att. det. domi- nikanska ' folket: 1 stor utsträck- ning haft i minnet;,' att det upp- rorsförsök, 'som framkallade så blodigax« :händelser och till sist utlöste” den :' amerikanska. inter- ventionen;" var ett verk av starkt vänsterradikala..eHer "rent kom- munistiska' krafter, som agerade i den. landsflyktige "Juan Boschs namn, '. Vidare - kan" man "antaga, | att det .på många håll rådde star- ka' misstankar... mot -Bosch : för alltför ,. livliga . kommunistsympa- tier. Visserligen hade han offent- ligt tagit avstånd från , kommu- nismen, men: han mottog ändå kommunistiskt . stöd : under ' val- kampanjen,.. och på mänga håll fruktade man, att han skulle få ännu mer ”hjälp” från de Mosk- va: och 'Castrotrogna, sedan han eventuellt. vunnit. valet. -Valutgången- bör också ses från en rent fölkpsykologisk bakgrund. Balaguers :distingerade . och mo- diga framträdande , i:, valkampen | terna är; utlämnades åt 'fluktua- ”tionerna; på.” världsmarknaden. Det. händer : ofta att en produk- tionsökning äts upp: av en mot- "svarande ' sänkning. av , varans pris;: Detta är inte riktigt: snyggt « handlat ”av- de. rika '- länderna, som talar:så vackert om sin vil- "ja 'att hjälpa.” Massorna av näs- tan livegna, och fattiga arbetare i wländernäs jordbruksproduk- tion lär inte få det mycket bätt- .re: förrän deras produkter beta- las ordentligt. -Å andra sidan » måste man hålla med Odd Gul- ”brandsen 'som, i TV sade att svenskt jordbruk inte kan kon- . kurrera med u-länderras, > |: (Jordbrukarnas ”Föreningsbilad). MITT I SOMMARVÄRMEN , har fritidsutredningen kom- mit med sitt betänkande om svenskå, folkfejs behov av se. mesterbyar, bad- och camping- platser och andra anläggningar för friluftslivets främjande, skri- ver Handelstidningen: " Som väntat har man funnit ”att efterfrågan är betydligt stör- 're än tillgången. Anläggningar- na är alltför få och ingen vis försyn har ordnat det så att de alltid ligger där de största fri- tidsskadorna - drar : fram. Stor- stadsregionerna :' är - speciellt missgynnade. Det brister i pla- neringen inte bara när det gäl- ler den geografiska utspridning- en. Friluftsanläggningarna är alltför ofta instuvade i en om- givning som inte ger besökaren den räretsefrihet och itrevnad som. man kan :- begära. Därtill kommer inte sällan att de hy- gieniska förhållandena lämnar åtskilligt atteönska. Vart tredje friluftsbad är exempelvis i total avsaknad av sanitära anordning- ar. .Til' dem hör stora badplat- ser som frekventeras av tiotu- sentals människor under högsä- songen, Lika illa ställt är det På campingplatserna. Endast drygt hälften av samtliga plat- ser är godkända av camping- k ittén och bara ett hundra- synvin- kel. ynvin Den är endast förklarlig. Ty statssekreterare Krister Wick- man är tänkt söm regeringsleda- mot för att. bli finansminister Gunnar Strängs efterträdare, och därför behöver han i tid en plats I riksdagen... . . tal har den trestjärniga stan- dard som utredningen vill göra tin norm, ' : Vem skall bekosta upprust- ningen? Utredningen anser att det i stor utsträckning bör ävi- Ja dem som använder anlägg- - hingarna, vilket verkar ovan- ligt förnuftigt. Man. är. överlag i början av juni: blev' onekligen en överraskning för .de interna- :: tionella ' opinionsmakarna. Deras . favorit, den f.d. presidenten Juan - ske vågar "man ' också påstå, att - över- delegater från OAS, de amerikans- och 7 rekt och opartiskt. Balaguers se-. "Pet: dominkanska presidentvalet A San Domi nyvalde pr .- Joaquin. Balaguer gjorde utan. tvivel ett starkt in- tryck. i .ett land, där moraliskt och fysiskt: mod skattas som vär- defulla . och. beundransvärda egen- skaper. Balaguer fortsatte. oanfäk- tad ock'oförtröttat sin valkam- panj, även sedan han blivit ut- satt för ..ett: farligt. attentat mot sitt liv, Juan Bosch däremot för- de sin. valkamp uteslutande med hjälp av .radio och TV och :läm- nade aldrig sitt välbevakade hus. Om det. var av fruktan för sitt liv eller av .ren modern bekväm-'” lighet må lämnas därhän. Resul- tatet blev. i varje fall att han led nederlag. För. det dominikanska folket föreligger 'genom valutgången en chans att åter få åtnjuta stabila förhålalnden ' och inre. säkerhet. Såväl militären som polisen har slutit upp kring ' Balaguer. Den- nes värsta ' motståndare torde bli skuggor. från' det. förflutna, Han var själv en gång. vicepresident under diktatorn Trujillo, och. ef- ter dennes fall: provisorisk presi- dent. Men Balaguer tog på ett tidigt stadium :avstånd från dik-|. taturens medel 'och metoder och « . problem blir givetvis de tre kom- -ännu' övar" inflytande "i - landet. visade sig vara en. skicklig och effektiv administrator, som . inte bara gav löften om sociala och ekonomiska framsteg utan "också visade sig vara i stånd att genom- föra väsentliga reformer till fol- kets' och landets bätnad. - . Balaguers svåraste politiska Räntestegringen är en syn-I nerligen tvivelaktig åtgärd om man avser åstadkomma det, man säger 'att man vill åstadkomma. Närmast kan den väl karakteri- seras som ytterligare ett bevis på,” att man ," tappat " kontrollen över ekonomin i detta land.: munistiska partier' och den un- derjordiska revolutionsgrupp, som Den sistnämnda gruppen är ut- bildad ' på” och beväpnad, från en, eftersläpning om man "räknar i gamla termer. Men, varför, skul: le man göra det? Uppgörelsen 7 "är i sig själv hygglig". och inbjuder | inte "till den” dystra ombudsman- - nafilosofi för” vilken de relativa förändringarna är betydelsefullare” ' än de absoluta förbättringarna; " ' Cuba. .Kommer den — och de .”andra kommunisterna : att, stilla. ; :' sådana förhållanden. blir det för tigande finna sig i valutgången och ge upp spelet? Det är icke särdeles troligt. Det är inte hel- ler alldeles säkert att Juan Bosch accepterar sitt ' nederlag. Under Balaguer en riskabel åtgärd att kräva: de interamerikanska styr- kornas -bortdragande; från San Domingo. Men författningsenligt mäste han göra det — även med risk, av ett nytt kaos. I USA har Balaguers' seger häl sats. med diskret tillfredsställelse och lättnad. Han har Washing- tons förtroende och kan säkert räkna .på vidgat ekonomiskt stöd därifrån för utvecklingsarbetet i republiken San Domingo. Får do- minikanarna . en framtid 'i fred och lugn, torde. de visa sig väl i stånd att bygga upp en demo- kratisk = statsorganisation = och samhällsordning — till skillnad från det högst primitiva. grann- folket i republiken Haiti på sam- ma 'ö- Frågan är; bara, om de får "denna chans? Fidel Castro på grannön Cuba hade nog tänkt sig ett annat resultat av valen i San Domingo än en seger för Balaguer. Och han kommer nog att göra vad han kan för att sät- ta käppar i hjulet för. San Do- mingos' nyvalde president.; N: Ps. : giska arbete i samband med stats- Ung Center [ Landshövding Hjalmarson och torvägsnätet måste utbyggas :be- - hans : ”bisittare” är utan tvekan li värda en honnör för sitt ener- tjänstemännens — ' förhandlingar. : Dagens Nyhete Man mäste räkna "med ått mos» ydligt mera och snabbare än vad man från början tänkt sig.” "Vi dare, kommer trafiken att' sa mycket avancerade ' krav :på ri Trots de uppenbara svårigheterna | tunätets utformning "1. våra <s är lyckades . det” att: ena "samtliga partier am ett ramavtal, Att det: ta är ett väsentligt steg på, vä- gen mot fortsatt 'arbetsfred inom denna sektor av arbetsmarkna- den kan inte förnekas samtidigt som det finns skäl' att under- stryka ' riskerna för komplikatio- ner vid de fortsatta förhandling. arna. Det är därför säkert klokt att kommissionen skall hållas in- takt för den händelse det skulle behövas' nya . ingripanden. : "Sydsvenska Dagbladet ' Man kommer, inte, ifrån att statstjänstemännen i. är: fått en uppgörelse som frångått den gam- la” linjen med nollställning ; plus procentuella tillägg som motsva- rar industriarbetarnas.” Sannolikt kommer det för deras del att bli CE ORT. TOTALT 20 MKR 2 a Maskiner o.. Vv: apparater. + Svenska Bankföreningen SVERIGES HANDEL MED” AFRIKA 1965 IMPORT TOTALT 394 MKR” / Träd arbeten därav, Malmer, | mineraler o. å petroleum/ - st Gummi : I na 0 grönsaker ” Jovi ; Kaffe 0. käkao oh 4 Olokak oljefrön o. fetter Trä bomulls, ty Hudar” | kork 0. isal NSI N I majnumret. av bankföreningens tidskrift "Ekonomisk Revy redovisas det svenska 'varuutby- .-. "tet med Afrika, Handelns fördelning på export- och importsidan. på olika varuslag! framgär av Stockholm (PT). Tx "Den som verkligen vill hjälpa de färgade i Sydafrika till en bättre ställning skall sträva efter att öka handeln och därigenom permanenta arbetskraftsbristen där, hävdar kamrer Nils Cavalli- Björkman, ' Handelsbanken, i en artikel 'i tidskriften Ekonomisk Révy. " Försöken att skära ned han- deln genom bojkottaktioner . är snarast :av ondo, då det lär vara betydligt enklare för en färgad att frigöra sig i ett samhälle där ingen. vit' går arbetslös än i ett, där osålda lager tornar upp sig. Artikelförfattaren = konstaterar att den svenska bojkotten mot främst. sydafrikansk frukt och fruktkonserver haft en viss effekt. Under 1965 började emellertid köpen av apelsiner, persikor och plommon att öka igen. Den vis- serligen numerärt ganska obetyd- liga importen av 'de bägge sena- re produkterna nådde nya re- kordnivåer. : -Totalt ökade: impor- ten med inte' mindre än 60 pro- cent. Det var nya produkter, som gjorde sig gällande i Sydafrikas sverigeexport, ” Det är emellertid ovisst om det blomstrande handelsutbytet framtiden kan. komma att till- växa i:samma raska takt som hittills. "även bortsett från ev. rasoroligheter eller effektivare bojkotter finns risk för stagna- tion, Anledningen skulle--t så fall vara de svärigheter, som or- sakas av det ökande inflations- trycket i Sydafrikas ekonomi. Un- der de senaste årens sydafrikans- ka . rekordkonjunktur har näm- ligen inflationsproblemet = blivit akut och tvingat landets regering bl a. till importrestriktioner. In- flationen beror i grunden på att de taliga vita inte räcker till [EA . bilden : [för alla kvalificerade arbeten 'och | det finns risk för att den blir kronisk - om världskonjunkturen utvecklas som hittills., även inkö- pen från Sverige. kommer i så fall att drabbas av importbegräns- ningarna, . . . Sydafrika får således om inte annat .i ekonomiskt. hänseende anledning att ångra att det av rasskäl . underlåtit ' att utbilda större delen av befolkningen, skriver kamrer Cavalli-Björkman. Dessbättre finns emellertid enligt ot honom flera tecken på att en om än långsam omsvängning 1 'den- na grundfråga är på väg. Det har visat sig att. vita företagsledare — trots att de kanske är apart- heidanhängare —— hellre lär upp färgade till t.ex. förmän eller verkmästare, än de går miste om tilltalande kontrakt. "Den. våld- samma efterfrågan på arbetskraft har brutit många traditionella ras- bärriärer ' F näringslivet i under de. senaste åren, - SVERIGE MÅSTE SATSA MER en PÅ TEKNISK UTVECKLING Stockholm ' (TD. Teknik och tekniskt kunnande är på lång sikt en betydligt mer värdefull och lönsam investerin; än aldrig så rationella investe- ringar i byggnader, maskiner och lager, hävdar tekn. lic. Bertil Håärd, ” Stockholm, i en artikel i Teknisk Tidskrift. . I Sveriges handelsekonomiska läge, med den stora tillgång på tekniskt kunnande som finns i landet, torde exportindustrin få bättre' lönsamhet och större kon- kurrenskraft med avancerad tek- nik. än med gammal teknik till låga priser och korta: leverans- tider. Detta talar för att investe- ringarnas tyngdpunkt borde för- skjutas i riktning - mot teknisk utveckling. Enligt Statistiska centralbyråns forskningsstatistik är de totala kostnaderna för . forskning ochi! utvecklingsverksamhet inom in- a Övriga = utvecklingsaktiviteter inom mjukvarugruppen svarar säkert för större kostnader än den egentliga. forskningen , och utvecklingen inom massproduk- tions- och konsumtionsvaruindust- rier, där kostnaderna ' för forsk- ih ning och utveckling relativt sett är låga, men är troligen något mindre i Industrier med avance- rad teknik, korta serier och ka- Pitalvaror. Man kan troligen med viss . rätt "anta att övrig mjuk- vara totalt sett för hela industrin också svarar mot kostnader på ca 1000 milj. kr: per år. Härtill kommer de 1 utvecklingsprojekten ingående investeringarna i hård- vara, för vilka inga : uppgifter finns tillgängliga, men som tro- ningen något tusental milj. kr. per är. "Denna härdvarugrupp med ing öv- riga redovisade = investeringar : göra det i: spiral; nä sig undan och voro hans :' ett tillfälle, - ligen också är av storleksord- upp I IS att hans lärj der och tätorter, vilket ytterli- gare kommer att belasta den kom-; muhala budgeten, . Men redan «i de nu aktuella -vägplanerna finns en eftersläpning på "nära en 'mil- jard kronor, Detta är. betänkligt. och tänka :att det blir ganska" 'svärt att' hålla takten även 1" fortsätt- ningen, då' kraven kommer / att bli än mera a skärpta... man .har' anledning miss- 1 As Nar” ; Konsumentkraven : på . butiks. handeln: gäller 1 första rummet trivsel: och kvalitetsfrågor och först i andra: eller tredje” rum- met 'prisfrågor, "visar den av Bu- : tiksutveckling och FK genomför- da utredningen: "Dess resultat ger, inte bara köpmännen skarpare vapen ' i. konkurrensen' -—-' den ger eller borde ge samhällsorgan, kon- sumentupplysare och kategorier : anledning till: allvar- lig” "omprövning av sitt arbetes på « dessa "ut; med egen "arbetskraft" och & "eget virke. ' De ”nylhvesteringar som krävs kan. därigenom, hållas. re lativt -tåga. Även ' i: övrigt -beält- ter' familjejordbruket en smidig. het : som : hjälper. det» "motstå på . frestningar be Sex, - på : grund växlingar i "konjunkturerna, 7 KE Hur man "vänder "sig har man Jsamma prosaiska 'kroppsdel -bak: Att snurra fler varv hjälper inte, Möjligen: kan man : under roteran- det komma” högre. upp. Om: "mad snurrar i spiral, claldemokraterna borde snart. bör- ja. komma underfund” med: dessa sanningar, ' De" här. "sannerligen erfarenhet. av. att rotera och: att. : ix rt ' Medborgaron : Spaltsnackerlerna. Krin, ? redare. -Dan-Äxel.. Broströnis :pri- vatförhållanden har gått för långt. Tydligen!” betraktas - de "sind, håll som mycket.” säljande, '. Till det -som. för "en billig. penhing säljs ut hör också de journals tiska ' anseendet.' : Det. finns”, nga . nykterhie pott. tiska skäl för att vi: inför det danska systemet med: frisalkohol- handel 1 vårt land. De ekonomis- ka förhållandena i i. Danmark är nu så likartade med; den svenska : utvecklingen .' att " Prispolitiken inte längre lika starkt som, tidi-. gare kan motverka den fria. för: säljningens olägenheter,” + IOGT-chefen” direktör : Olof. Burman "om" byråchef v Arne Hillbog bekanta förslag... V ETT ORD PÅ VÄGEN När han en gång hade dragit Ik var stadd I bön, CE (Luk, 0:18) rjungar hos. honom; Bibeltexten för idag talar: om när Jesug. var för- Kanske gick han så att han glömde bort, Jungar fanns 1 när-' heten. Kanhända . förstod : de 'så./ Li tyck od hans känslor, . att « han / liknande : s. kanske” delvis nämligen. . $o-- uppgår till ca 8000 milj. kr, per är. ' De totala investeringarna tn- om landet är ca 35000 milj. kr. per år. dustrin knappt 1000 milj. kr. per år. Då bruttonationalproduk- ten .nu är knappt 100000 milj. äterhållsara med önsk statligt stöd och säger. att 'så- dant i princip inte bör utgå till = land d Hur "borikomna” 0ss ibland folk och gem vara helt ensam mitt/ sing vi än känner hur våra bäs- : | Kr Der är är den -relativa om- ta vänner än. attningen av forsknings-. och ut- I ny teknik. investeras således Oss, kan vi tycks missförstå äl om |veckl inom in-|endast 2—3 procent av bruttona.|när OSS, vi ändå vetaatt Gud är dustrin alltså knappt 1 procent |tionalprodukten medan samtliga | tycka aldrig vi beder, Ja, ' han a Siffran varierar mycket för olika |redovisade investeringar Uppgär | när wi rig vara närmare, , än branscher; sålunda är forsknings-|till 35 procent. Det är- således | — på står mitt ibland fien er 4 och . - I och : utveckl derna 1 re-|fråga om mycket små förskjut- vi kan beder. : byar, Med klok planering och rimliga avgifter kan de bli själv- « försörjande, - ;. "> 0,1 procent. lation till bruttointäkten för elek- troteknisk industri 4,6 procent och för livsmedelsindustrin endast ningar i investeringsaktivitete fr a man kall komma nära et ekonomiskt optimal; - änder p! la förhål på, att Gua och tala till der hemm; morened kyrkan eller i e dh alltid känna oss sö ra är "redo att lyssna : OSS,» vara si vi be a, på arbetsplatsen, 1 en hh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.