|| (ND ND av | a | Gas | Jä TT -—=LT. , Ve vå ,; sitt rikstingstat! i Västerås ' "uppehöll: sig centerledaren Gun: i "nar Hedländ vid oppositionens "möjligheter att. komma i rege- ”ringsställning. Bl, a. berörde "han högerns roll” i en framtida regering. "Antingen har högern att ac- cepteramittenpolitiken eller att "Detta har. sagts tidigare men det ska- "dar inte att. det gång på gång] poängteras fram till 1968 års eftersom .soclaldemokrater- . någ Propaganda £ hög grad kom- mer att ha ;högerspöket som tema. Varje . tvivel hos väljarna . stå utanför regeringen. . val, -måste undanröjas om 'att hö i ' gern kommer att få' mågot in. ,r en sådan roll. Ja, . sämverkan. Torsdagen den 23: fjant 1966 ” I T= =L | ”Mittenpartierna so som 'regeringsbildare > flytande, i,en” "blivande bofgerlig regering, — - - Tr : Kommer högern att acceptera därom vet vi naturligtvis. Ingenting. Med " tänke. på att: högern ofta in: . skärpt. "att. den inte tänker av: l stå från sin. profil kanske man , kan misstänka attiden inte kom- "mer att: säga; ja” till regerings. Har detta nägon " betydelse? Vi tror 'det iäldler tersom” högern inte "kan' med” verka till.:en: borgerlig rege- rings' "fall och återinsätta .sodlal- démokratin i dess forna "makt: ställning. Nat "Man: skall som bekant inte sälja skinnet förrän björnen är " skjuten, -som - hr: Hedlund bru- kar. varda för. En del'kanske menar att detta kan: tillämpas på resonemanget om att. mitten- partierna skall komma 1 rege- ringsställning. Så. är emellertid inte fallet. - nödvändigt att detta hamras' i hos" väljarna, av vilka" | mänga, - |: fullt förståeligt: har” "svårt! Fat - tänka sig en” annan regering än: en. . soclaldemokratisk. 5. Ett så. ' längt, : gocialdemokratiskt maktinnehav. måste: sätta : spår efter, sig, och” många som vet vad de .har,' undrar natt rligtvis vad de"får. Alla; de; måste . bli förvissade om att en "mibtenrege- "ring kommer att. föra en pto: gressivare politik, , En mittenregerings viktigaste uppgift blir förmodligen : mi "politiken" som berör varje män- DE ÄR INTE BARA : för att. tillfredsställa kraven på! service 'som fler fritidsan- - läggningar måste byggas, skri- ver Gefle” Dagblad ien 2 «+ 'kommentar. till fritidsutredning; ens” senaste betänkande: . Det krävs också därför att vi måste hushålla ' med våra na- ;”- turtillgångar." Det . går - inte att . ens för, fritidsändamäl utnyttja ; naturen hur mycket som helst. ' Den, blir. då" nersliten - och" loc- | ar Inte: längre till besök.: Det r; inte svårt att: finna. exempel i på 'denha form'-av'-överbelast- Nn ning. i. närheten av; de större å städern s än det. Då, är det bättre - om finns . av "olika slag, som kan fungera som -replipunkter.' för det li- a friluftslivet. :I fråga om huvudmannaskapet för anläggningar. framhåller ut- redningen att, .' framförallt ” då det gäller - näranläggningar för tätortsbefolkningen,: bör -veder. börande, . kommun:zi de fall "anses ”vära den självklara :huvudmannen, ' :. ä "Men man är dessbättre också Fföppen för att alla kommuner, "inte har möjligheter härtill utan :måsté får hjälp och stöd ;av ,de nea a "tätörtskommune s vilkas invähav ove frekventerar d mindre” kom Ng tt om | hån ad hade” tid a "dricka -kaffe med--en- -bond taget, så skulle böndernas miss- tänksamhet mot hans och ut ” redningsmajoritetens förslag till framtida Jordbrukspolitik våra borta, Kanske finns det också en, och annan jordbrukare, som önskar få” prata ut med jord: bruksministern -— men då vid ett, mjölkglas, menar. Vär Nä ring: ! No Vi hade för sök av en av en tid sedan be- dem, 'som skulle kuhna . pratas "omkull över . en "kaffekopp. Vi åt lunch: gemen- samt på närmaste matställe. i Stockholm, och vi kom att föra ett samtal över ett glas mjölk — ett litet glas mjölk, Det be- fanns innehålla :exakt två deci- Hter mjölk, Och det-kostade 60 öre. En liten räkneoperation förde oss rakt in 1 jordbrukspo- ”. Hitiken, Restaurangens mjölkpris » var tre kronor per liter. Jord- ' brukaren höjde ögonbrynen en aning men konstaterade snabbt, att här hade mjölken fått sitt rätta värde, Källarmästaren hör- de och tog det för en pik. In- grep i samtalet och konstatera- de, att ”mellanhänderna” tar hem vinster, Jordbrukaren' frå- gade rakt. på sak, vad restau- rangen -betalar för. mjölken, framkärd till restaurangköket. 78 öre! : "Nu räknade han ut, att de tre kronorna fördelades ungefär "så- lunda: jordbrukaren fick 50 öre för produktionen av mjölken, mejeriet fick 28 för transporter, förädling o s v och restaurangen fick resterande 222 öre för sitt arbete, serveringen" frånräknad. Den betalar ju kunden till en del med dricks, ett ytterligare tillägg "med 37,5 öre per liter," Inte långt efter det beskrivna restaurangbesöket ökade mjölk- glas-priset med ytterligare 10 öre och, kostar nu 70 öre. Det blir 3:50 .per liter och med dricks 3:94, 'Jordbrukaren ' och . mejeri- et får i stort sett oförändrad be- -talning för sina tjänster il sam- manhanget. Bara den höjning- en — med dricks ca 57 öre li- tern — överstiger betydligt vad joräbrukaren får för hela pro- duktionen av mjölken: - ” Detta sagt ifall det planeras |. fler valbroschyrer om billigare], livsmedel och som konsument- upplysning i största allmänhet. serviceanläggningar - festa | S d mindre önskvärda ' 4 niska” Vi måste ' utgå från den enskilda människan, och hennes » problem och därifrån. fdmna allt vidare. områden,' tills hela ' 'sam- ” rällslivet' är täckt, "och! sedan utarbeta, ett "detaljerat -miljöpo: litiskt ” program.. I detta måste , Iokaliseringen - få "stor : plats - &f- tersom 'just aktiv lokaliserings- politik betyder. sä: oerhört, myc- ket ” "för: den ' enskilda ä tanke" 'som allt mer. börjar Kuteräs och "slå igenom, är "skäpsvårdare, : En > mittenregering | I kommer - kort. sagt; rätt. få" stora. problem försunimelse ; från "den nu värande STEN sida? 8 i8t- »: ket, grad I bidragit" till.:de eformer kom; får: - Kostnådskrävände , och Fra som” det ikan'v orättvist, et "kan omua dll möbillsera '." soclaldemokratiska soffliggare, .:' AC v a fee N; VÄSENTLIG" PUNKT ; iden sociqldemokratiska jor brukspropågandan' är att mycket stora: "överföringsvinster för fölkhuskället” skulle stå att vinna genom . att flytta . resur- ser, främst arbetskraft, från det som ” Mgproduktivt.. betecknade Jordbruket till andra,” mer lön- samma ' näringar, . "skriver Svenska" Dagbladet: at Att sådana vinster" "hittills kunnat inhöstas ligger i alltför öppen .dag 'för att ens behöva tid, om vi inte nu'komrit ,in'i en situation då'de i och för sig - teoretiskt Vntressanta ' räkneex- emplen har mycket litet med de . sociala och ekonomiska: realite- terna att -göra. RLF:s ordföran- de Sigge. Oscarsson . ansåg sig häromdagen kunna hävda att ”jordbruket som en ständig” ar. etskraftsreserv . för en' expan- derande industri är endast 'en saga”. Grunden för denna be; dömning var bl.a. att jord- .bruksutredningen ” enligt hr.Os- ”carsson "betänkligt. överskattat antalet -i jordbruk sysselsatta — till 265 000 eller rentav 330.000 .personer.. En sénare kalkyl” av "Jordbrukets utredningsinstitut ger :vid handen, att det korrek- ta antalet snarare skulle vara 215.000, vilket. skulle innebära att med nuvarande avgångstakt jordbruksbefolkningen teoretiskt » sett skulle: försvinna -iInom ett årtionde, något som uppenbarli- + gen är en orimlighet, ... . -. Vem som räknat rätt får” gi vetvis bli ett ämne för' en dis- kussion mellan fackmän. Säkert är, att de nya'siffrorna- måste komma att spela. en . väsentlig roll i den jordbrukspolitiska de- batten. Lika viktig som totalsiff- » ran är i själva verket hr Oscars- sons uppgifter om åldersfördel. ningen bland , jordbrukets folk, . Mer än hälften av de 215 000 " skulle nämligen vara över fem- "tio år gamla — 33 000 rent av över 65 år! -.- . Idén om jordbruket som. den som ef- 2 Det är ”helt' enkelt ” 3 öppna armar; i. tån NV diskuteras, Frågan är emeller- = " Man $er prov - deras aktivi- tet, överallt på Korsika: kammar: musikorkestern :: konserterar stadshuset,” teatergruppen "spelar Caldéfon på bytorget,' i hotell- vestibulert är några av dem sys- selsatta / med ., att limma stenar till: sprakande mosaiker, i: -ham- nen "står? de med: sina stafflier, 1 bondgärdarna dunkar vävstolar- soch, "snurrar ' krukmakarnås [ :Cyrne ”Arté "är" "en " konstskola men "också en livsform. Kan man tänkazsig något 'mera fantastiskt för eh”skara unga konstnärer än att"få en hel ö att leka på, en ö med en rik tradition, .med ett underbart klimat.och en :vänlig och” gästfri befolkning, Cyrnea är det :'antika; riamnet på Korsika, Ön ; är. ungefär : 2 "sto tioner-men stöd: öppet för. infly- I telser . från världens', ystora. kul: turcentra. Det: var en hahafall ungdomar som'; förl ett, 10:tal ' är sedan. slog sig .ned. i. den. då” nästän ' över! givna: byn :Palasca.' Några. av dem var , köm. från annat. håll — litet. 'hade x CA dem... Borgmästaren 1; byn, " "De fick rusta upp ni höus, >; inredde” själva sina" verktyg. Ungdomarna köm - från ?konstskolor och- kon: olor: i 'Paris', och. annorst Frankrike... De” malad: skulpteråde,”. "drejade "krukor. Deras aktivitet. blev! snart, "up märksammad. « Gruppen". — som nu organiserat sig. under! hamnet utforma ett monument: , till .-20- årsdagen av Korsikas befrielse " Ifrån s ockupationen under vandra världskriget. Det” blev ett: väldigt. | grahitblock, 2,5 ton, som deko- ett arbete' som utfördes -.koltektivt av gruppen..: >. : nt vEttrav” de tidigare" uppdragen LEE kalavdelningen F: ' Stockholm -— har nu "efter mycket grubblan- 'de "fattat beslutet . att gå fram "med 'spränglistor vid valet.' Detta ” beslut har omgående resulterat i a 'att.splittring uppstått inom sam- lingen i huvudstaden, varför de » samlande; inte ens är 1 stånd att "hålla ihop sig själva. Hur dé un- ”der sådana förhållanden skall "kunna 'sarmmla andra förefaller en "aning svårbegripligt. Den ende, som" Kan ha anledning att vara ”glad ' åt «det inträffade, är” up- 'penbarligen den” socialdemokra- ” tiske«.:;valledaren,... borgarrådet -Hjalma Mehr, som kommer att göra" "sitt bästa för. att med hän- visriing till de nya listorna ska- på ett intryck av att de borger- liga "år splittrade och - inte i "stånd att efter en valseger” rege. "ra tillsammans' i Stadshuset som "de gjordé: 1950 till 1958, ”Sam- ling för; framsteg”, i. Stockholm "går med andra ord splittringens ärenden; vilket "inte ' ens :den mest välvillige torde kunna be- teckna som nägot framsteg. . "Svenska Dagbladet) därl tycks hr Oscarsson ha rätt, - Snarast avföras ur en seriös dis- -stora. arhetskraftsreserven bör, ..kussion,;, er kunnäs skapas något nytt. Någon-, Iting-: -sÖm'; :byggdev på, egna ' tradi- infödda :, korsikaner, ' : andra | > "ateljéer; "smidde | Cyrné" Arte — fick i 'uppdräg” attt” Irerades med "abstrakta ' mosaiker, |" utförda >i' korsikansk natursten, Samling för framsteg” — 10-1' var» också den: konstnärliga res» taureringen av stadshuset i Corte, Korsikas gamla: huvudstad mitt inne i landet," Cyrne Arte gör front mot den förfulning som ofta : följer 'i. tu- rismens spår... Nya hotell "växer upp längs Korsikas kuster, men de.-nya- ägarna lämnas ingen natt- rö'”förrän :de insett vikten av att inte skapa om Korsikas mils- vida plager. till kopior av Miami Beach. Nya etablissemang behövs, turisterna är :ett livsvillkor för Korsika, men turistindustrin får inte explodera: i dålig. smak. och ödelkäggelse av landskapets särart och .skönhetsvärden.: Ett : gäng unga «arkitekter jobbar med /upp- kavlade ärmar med att rita nya hus, både”åt.de, bofasta: och åt besökarna, & : moderna - "fastigheter SKorsika - Har, en: , gammal. hant- verkstradition,; och i den här” Cyr- ne' Arte ljutit nytt liv. I-sju stä- — |. der-och. byar-— bl, a.1 den störs- ta '.staden' Bastia - — .har: Cyrne Arte -ateljéer, - däri. händiga : och konstfärdiga -:korsikaner,: män och läggning, keramik, ” Jäderarbete, vävning. "Arbeten 'stammande från dessa' ateljéer, syns överallt i bu- tiker och handelsbodar. runt hela ön, ' Priserna ' facila, hantverks- mässigheten : garanteras. ' På. så sätt har den lilla gruppen som] för ett 10-tal" är sedan började mura och snickra ateljéer i byn huvudort — kommit att få bety- delse |, också . för - korsikanernas ekonomi och » försörjning. . Flera av, rörelsens. medlemmar har. hunnit med att .göra sig namn" också ' internationellt, .Le- daren och eldsjälen, José Fabri- Canti, målare, berättade i början av, detta år vid ett konstnärs- symposium i Paris om sin rörelse: .— Cyrne Arte är ett konstcent- rum, ' bildat - av en ' grupp unga korsikaner och älskare: av- Korsi- ka, som; har ;gjort' det 'till- sin uppgift att arbeta: med. konstnär- ligt skapande” utifrån. ett gemen- samt, ideal. "Man" vill” vet: genom konst, let” vid" att "ta" koristhärens ”tjäns- Palasca. — fortfarande rörelsens |. FPU och CUF framhåller : "bada Jatt mittenpartierna . efter höstens val. bör. fortsätta "och; fördjupa samarbetet i riktning. mot ska- pandet av ett. starkt och radikalt mittenparti. 2 Denna. optimism. ä naturlig " från ungdomens sida. Enligt vår mening "bör folket 'få avgöra, om. det nu presenterade |. = alternativ — till socialdemokratin, Först efter sådana avgöranden vid årets'.val och 1968 års val kan svaret ges, Väljaren får helt -Jenkelt möjlighet att själv bestäm- ma, 'om” han: vill ha” ett starkt och radikalt mittenparti.' 1 fram tiden" som grundas . på, den mor -I derna och" utvecklingsvänliga syn som mittenprogrammet redovisar. ; Skånska Dagbladet. (em); "En försvagning I stället för en ökad styrka blir "det om två par- tier, som har olika” grundsyn. i många viktiga ifrågor, går sam- man, .Det stora / partiet kommer att. taga mindre med röster” än de nuvarande. två, wo "Vimmerby Tidning. (ep) De "flesta sympatisörerna torde komma att välja partiernas: offi- ciella listor. Det är svårt att be- döma' om -de borgerliga partierria vinner "eller ; förlorar på dessa spränglistor.. Men ett -är .tämli- gen = säkert: ; samlingsrörelsens möjligheter: att påverka och öva inflytande” över "partiernas .: :pölt- tik komrier att minska genom en” sådan I säraktion, Handolstidningen, ; N Ne om: ; Samling för” "Framsteg ter. i anspråk, hjälpa'- unga ; be- gåvningar och' göra Korsika” till kvinnor, :; får i utbildning "i :konst- ett konstens. . landskap, rjning "skulle försämras med "ett garantisystem, "eftersom sam- hällets . totala . kapitaltillgångar smide, träsnidert,” brodyr,” mosaik + . 1/4 an i | kg gott drygt: kaffe - me a - i ny. förpackning: arompåse! SO "Arompåse är billigare än burk. Den är mera praktisk också. : : EN "Inget problem med tomma burkar. Svt -- »- När ni köper, titta efter färgen: = '. : er ". Röd rand för mörkrost (Skånerost), bryggmale. 2 . 2 Blå rand för mellanrost, bryggmalet. Re Fa os Grön rand för mellanrost, kokmalet. SN mittenalternativet duger som möt-[ | såg Jesus, "I för-en underbar känsla: av tråg- inte . berörs av en. sädan över. gång.. Statsmakterna borde" "rr ligtvis ha bättre möjligheter ' att under sädana. förhållanden: genom en. förnuftig ” kreditmarknadspoll- tik tillgodose . bostadsmarlnaderis kapitalbehov; 2 "Nordvästra Skänes' mantigar Tekniken mäste. i vidgad ut sträckning tas i undervisningens tjänst: om vi med våra. begränsa- de. > ekonomiska och / personella resurser ' skall klara den ökade tillströmningen till det gymna siala 'sKolstädiet 'och till puniyer: sitet 'och högskolor. Att den” "di rekta personliga - - kontakten i mel: lan lärare "och elev kommer att minska "innebär inte nödvändigt." vis att studieresultaten blir | säm- re ' och : det än under. alla" om- ständigheter bättre att så många som vill'och kän bereds möjlig- het att-'bedriva de studier ”'de skall bli tvungna att införa spä rar eller förlänga studietider, a s Västerbottens-Kurlren "Hur. vore det t. ex. att försöka Tage. Erlanders bok ”Valfrihetens samhälle” (pris kr. 3:50) och dela ut till alla dem" som sökt men inte. kommer in i gymnasiet? De som inte visat prov på flit" "kun- tistyrelsens . senaste, ”Den nya Jordbrukspolitiken” ' : (högre pris, kr..2:—. på grund av inflationen) som åminnelse . om hur 'det kan: gå fi på” fel: spår” här. 1 .samhä ue match som; ha H Han ”gol- vet. och. fått / en -bjärnskakning efter” en. "ruskig Knock själva” verket: gick rt fjol” son Ad en framskjuten - position, d. v.s att: «krogpersonalen : kän: ner hans rang och :st 'samhället,; skullé restaurang ” och en öl 'så skulle” sannolikt servi- im min herre beställde?” Tra ”madpakken” på. en. svensk" "Krog, fot för sista | | gåhgen på det stäl. let...” (ETT ORD "PÅ VÄGEN När han / "en gång upj höll: si på. sett "ställe för att penn - hade slutat; sin :bön, sade en" av hans lärjungar till' honom: ”Her. ss "föreställa oss själva vara med blend de lärjungar som - när han ”u på ett ställe för: Pott Raja. i har varit med honom. när han botade sjuka, gav råd till. fiske männen, 'bötade spetälska, gick på vattnet och. mättade männt. om det eviga livets san a har vi" vetat att han tillbringade mycket tid I bön. Säkerligen var hans -bön och hans andliga utrustning beroende äv varandra. ti: sg . skulle vära lika | Också vi skulle: bota, röda och undervisa, Vi borde få del av de ger. ängslan: het.. När Gud får leda oss I önskar än att vi” av: lärarbrist de.få den socialdemokratiska par- - . den som .kommer”in ' « Om personen fråga — eller för . . övrigt vera som, velst i = : tog, fråm ' så” torde ihan nog: "ha satt sin: ' me om oss att bedja”, (Luk, 11:1). ' skomassorna! Vi har hört honom ' Få bringa "upp 'en restupplaga . av - tören fråga . både två” och "tre: ' : gånger", .: "det var sväl en, öl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.