a > LAHOLMS TIDNING Fredagen den 24 Tunt —=LT. fa ses Pakistan: Bestär av två helt ." skilda delar, iVäst- och 'östpa-]" "> kistan, . Dessa är 150 mil, av- ; lägsna från varandra, och ' öst Pakistan är helt omgivet av : "Indien, Det är egentligen endast " den muhammedanska religionen, ”"som' håller" dem samman, jämte motsättningarna = till Indien, men detta han icke visat sig tillräckligt, ty olikheterna i övrigt är stora,. Västpakistan är " hett'och torrt, krigiskt och fler- » spräkigt. "Östpakistan har mera [karaktär av orienten, hett och ' fuktigt' klimat, ” yppig ” grönska > en mera freålig befolkning och ; ett "enhetligt språk, - Östpakistan kännér sig isole- "rat åch oförsvarat. Detta fram. ATT ÖFFRA BÖNDER . lyder överskriften till:Upsa la Nya Tidnings kommen. "tar till det socfaldemokratiska Jordbruksprogrammet. "Tidning- en” ”finnér att det vittnar om en viss tillnyktring: efter den förs- ta glädjeyran" över de sköna vinster. som skulle komma kon- Vv sumenterna til del om man. ba- fessen på: jordbru- 4 + är: vält 3; "heten det att inget politiskt par ; itlidag är berett.att satså på en : "riktigt radikal "Jordbrukspolitik. "Skälet är helt'enkelt att:'sam- 7 hället i nuvarahde läge och så ' pass långt frarhåt som går att : -överblicka inte. kan tller'. vill . bära följdkostnaderna; I sin pro- ”"paganda” "försöker = socialdemo- kraterna .ge ett intryck av att det här närmast gäller att ta ut ett kapital, när .det 'i. verklighe- , måste. bli fråga 'om.en myc- ' kraftig investering, . om vi kall kunna på 'en. relativt kort Idsperiod — låt oss säga tio å :;tjugo:år — ge jordbruket en så "rationell inriktning att, : det -.-i v fråga om produktivitet och lön- i "samhet | skalt 'kunnå". mäta sig ; "med den mer ”expanstva' delen — ir av. industrin,' . I själva verket är det inte så Få mycket” tal” om en” ny politik i som, om, en "uppföljning. av. nä- got som redan är under utveck- ling, menar Sydsvanska , Dagbladet: ' - X Vad det närmast gäller är att Va fystyra denna . utveckling : med : Jördbruksproduktion med bered- : skapssynpunkten och dé: allmän- "Na "samhälleliga . 'aspektern. på jutlupha & sexårsavtalet” måst i "passas till de lärdomat:som kan alla lagt I botten- vid ompröv- ningen av jordbrukspolitiken, ma : Försök att framställa. detta som. något ;:" revolutionerande nytt lär inte få stor effekt bland allmänheten, som av lättbegrip- | : » liga skäl är skeptisk, inte minst till det nuvarande 'regerings-|. partiets löften om prissänk- ningar, hävdar P tidningen." e KY RKANS FÖRNYELSE i i har ägnats en betraktelse”. il Jordbrukarnas Före ningsblad:" " ""Ätskilliga grubblar på frågan "om den svenska kyrkans fram- "med och få sitt budskap motta- "get av den svenska allmänheten. " Många gör också försök till för- nyelse av förkunnelse och ar- betsformer, somliga diärva och somliga försiktiga, en del halv- hjärtade och andra mera mål- medvetna, .. Som den djärvaste reforma- dras .av hittills tillämpade reg- leringar och till de hänsyri som .torn nämns direktör Ingmar Ström, . vars omstridda konfir- Fredagen den: 24 juni 1900 rs "tid," dess möjligheter att nå ut) LT= En missbildad. stat: su , -trädde kraftigt under förra ärets dä" Östpakistan försvarades: av - en .enda av Pakistans nio 'divis . sioner, På grund av.nödvändig- heten: för Indien att koncen- trera sina -krafter mot den'pa- kistanska armén i.väster, blev emellertid Östpakistan lämnat i fred. Man klagar vidare 1 Öst- Pakistan över att 70 procent av de civila tjänstemännen och 90 procent av. armén. rekryteras "från Västpakistan, trots att Östpakistan har. '55 procent. av hela landets befolkning, : Spän- ningen han Tätt till" ätt det mest . betydande partiet -i Östpakistan under'. en medryckande ledare » Mujibur "Rahman nu krävt 'äuto- :nomi. för Östpakistan” i alla. av- .seenden . utom? i, fråga; om. ut- rikespolitik -och: försvar; Rege- ringen. har : sökt slå. ned -den separatistiska : rörelsen' och ar- resterat' Rhaman och tjugo and- ra av partiets främsta. Följden härav blev en. 24 timmars, all- mån strejk. - samt : . med. flera dödade vid” samman- stötningar med polisen. ' även om ,.den. västpakistanska ; .rege- ringen "med" sin "militära - "över. .de och bestående mellan de- bår. då landsdelarna, att en enhets- stat i längden synes . ohållbar. Man har, därför. att; här, räkna med en permanent oroshäl "också , kan få större politiska konsekvenser på grund av de indisk-kinesiska relationerna: En . tillämpning . av, folkens - självbestämmanderätt. : är ..den : "En smått överraskande men "livligt "appläderad » 'rekoråmenda: tion: av” ; subventioner, till: gles kongressen i Uppsal sor! Gunnar 'Arpl, "rektör. | Handelshögskolan i. Stockfi berättar F.r Å, Köpenskap: vid ren del av. våra samlade - Tesur- ser. på. de: "miljövärden, söm vil alla" sätter "så , högt pris på, och ”ditshör nat och: 'dess livsformer, t. "ex.tett ”fuhgérande , kommunikationsnät, sjukvård. och" sist ' men "nte -. Minst lanthandeln. Personligen är jag beredd att satsa rätt myc, ; ket' på glesbygden och dess livs- "former, sade" professor "Arpi:. Vi kanske. får sikta in öss på stör- planering :och stadsregioner' och -räkna ;med :att i; alla. områden som «ligger ” längre: : bort : från » stad och tätort" med :månigsidig service än en mils:bilresa ta till subventioner;:Dels för dem som. bor där, dels" för” oss”själva: Då: får lanthandeln: sen rejäl chans att; fortsätta, | SÄKERHETSBALTEN VÄNDS. INTE. lika mycket som tidigare. Star tens” trafiksäkerhetsråd anser detta utgöra en farlig utveck- "ling, som äventyrar trafiksäker: heten, skriver Dagen.” Den intensiva . kampanj som genom olika organ och bland dem även NTF propagerat för dessa bälten, har således.inte givit riktigt det resultat. man kunnat vänta, Vi har vid olika tillfällen i samband med denna mandbok bildar utgå ounkt för resonemanget '1i JF: » Ingmar Ström vill på sitt spe- . Yciena vis tala om hur kristen- "domen griper in 1 allting 1 vårt " liv: vardagen, arbetet, kärleken, Han talar objektivt om skils- « mässor, sexualliv, barnbegräns- +.DINg,.aborter, dans, alkohol och . Politik — 1 hög grad sädant som alltjämt” rätt ofta endast i det " förenklade” fördömandets' form « finns med i den prästerliga före- . ställningsvärlden. Han ”predi- kar” endast om ansvarskänsla, hänsyn och tolerans, och med 'desså begrepp ' som utgångs- + punkt leder han in sina konfir- + mandéer 1 trons värld. : . + öränderlig värld tror vi >Bioner. som Ingmar . nar fram 1 sin även för vuxna . Ytterst, .läsvärda livsorienteran- » de konfirmandbok blir. något ..som svenska kyrkan kan kom- ; ma att få stor glädje av, trots biskopsnämndens . reaktion, Det » märkliga är att denne buttre och «. personligen .svårtillgänglige. man närmar. sig folket .mer'-än de flesta hurtiga ”poppräster”. hit- pre la. föreslagit, att om " säkerhetsbälten har den föregiv- na betydelsen bör de göras obli- "gatoriska för varje bil. Nu har man ett intryck av att för myc- ken 'kommersialisering . smugit sig in i. trafksäkerhetsarbetet, vilket minskar förtroendet. Bilis- ten förstår ;att han utnyttjas: på mångahanda sätt. Kanske miss- tänker många att så är fallet också i detta avseende — utan att hans misstankar” är befoga- der Om obligatorisk ” skyldighet för bilfirmorna att förse nya !' vagnar med ' bälten "infördes är ; det väl troligt, att de också skul i le bli betraktade som -ett vik- i tigt Inslag i trafiksäkerhetssam. manhang, menar” tidningen.:, TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka ÄR KVINNC OR Stöd Riksinsamlingen (vat Ramar 2000 tills: lyckats med, ' krig mellan Pakistan och Indien, » oroligheter v | Centerpartiet z la den "ekonomiska: - [| Men: det: är. många, , som 'föredra- iden Sd er: peb 2008 VN 4 SI sverige reses majstängen ”mid- sommarafton. - Eljest: är ' det: van- iga midsommarbruket i. utlandet ”Johanniseldar'”. " Hos oss” före- kommer dessa numer mycket säl- lan:: midsommaren är här i stäl- let,'en: det .gröna lövets och' mäaj- stångens fest. .Så tycks det dock ej ha varit i gamla. tider, Olaus Magnus, vår siste katolske ärke- biskop i Uppsala,' säger nämli- gen i sitt kända verk ”Om de nordiska folken” att midsommar. aftonen samlade 'sig folket på öpp- na platser i städerna, och på slä- ta. fält "ute på landet. Här upp- tände man väldiga bål, 'dansade och sjöng visor, som” förhärligade fädernas ,. bragder. ” Majstången nämns: ej., Säkert är' också, att midsommareldarna förr var myc- ket "vanligare; längst” tycks 'de hållit sig kvar i Skåne och Hal land:; Särskilt "märkligt är, att fin- na” dem; på Runö 'och i Finland. - Linné omtalar från Skåne mid- sommarfestenh ' som ”en:' fest till det gröna' lövets ära”. 'Alla'kyr- kor majades.'och 'i hemmen" fäs- tes grönt löv över ingången samt sn X . on . ströddes sådant på .golvet.. Ute skulle sädesfälten majas och kvis- tar nedsåttes 'i. fånorna. I viss mån kan man "väl säga att den allmänna lövning. som brukades om midsommar kan hänföras till bibelns "ord "om <midsommaren som 'lövhyddohögtiden, men till sin innersta kärna är en sådan sed äldre: och når bortom alla historiska reNgionsformer. Det är tankar och seder, som utgått di- rekt ur samspelet mellan natur och människa, i Midsommaren är också framför allt den tid, 'då man. utforskar framtiden. Man. lyssnar på fåg- larnas läten för att få veta vilka händelser 'som skall inträffa, Sär- skilt spår man efter gökens rop. Eller gör "man ' sig en slagruta av fyra pinnar som vid ändarna är infällda i varandra sä att de bildar. en fyrkant, Den görs: av fyra 'skilda-: träslag: rönn, asp, vide och mistel :De unga flickor- na går: midsommarnatten, till ett vägskäl : plockar nio slags örter och lägger dem under huvudkud- den innan de somnar och får då J: Vid det här. "laget har flertalet politiska organisationer utsett si- na ' kandidater. till : höstens . val: Någon. nämnvärd ' , partisamman- slagning. har trots mycket. tal därom knappast förekommit, Vart parti. ' går för. sig, Vilket; icke hindrar,;? att. samarbete . liksom förr kan" förekomma. i de beslu- tande -instanserna, ' vilka. väljas i höst, såsom landsting och fullmäktige. 'Skillnaderha : mellan partierna blir som förut mera av ideologisk (än organisatorisk ka- raktär. T.ex. .mellan de. borger- liga partierna. De ansatser. till nybildning; som förekommit. inom det. . borgerliga lägret, har icke slagit . särskilt . väl ut. Det. har inte gått, som soclaldemokrater- na / hoppats. Inte , Heller som en del ”av : folkpartipressen-' väntat. rblir - centerpar- + Särskilt” landsbygdens. folk” sy nes, hålla fast vid sin 'självstän- dighet; Detta; är” ej. minst viktigt landsbygden och'"jordbrukét.; Mot- ståndet mot: dessa "strävanden går som "en; ' väckelse” över". landet. Man' vägrar att kommenderas från fädernas: syrke": till "industrien.' Så- dant ' bör. ske ' självmant " under hand” utan: särskild påtryckning ”ovanifrån”.' Säsom" hittills skett. Övergången ” kommer ' säkerligen att intensifieras ' som en "följd av > utvecklingen. ger. att leva ett : lugnt, men-sträv- samt” "liv; framför ett liv i" der och; (samhällen. med : Sgt, Politik i 1 sommarvärmen 'skallj större kontant ' förtjänst” än den som i dagens värld erbjudes jor- dens! brukare. Men även de kan ha anspråk på samhällsvärdens intresse och i varje fall att få leva". och arbeta i fred för ”mo- dern” omvandling , eller / rationh- lisering; "=": . Men det' finns ett "ting som trots alla framsteg går baklänges. Det är penningvärdet. ”I det här landet, "stiger. allt" utom förtroen- det för regeringens förmåga att klara penningvärdet”, sade vice ordföranden :i centerpartiet Lars Eliasson vid centerns årsstämma i' Västerås häromdagen. Föränd- ringen 'eller 'försvagningen' av penningvärdet har som man”vet två sidor. "ÅA ena sidan stiger allt som. man ' har att sälja och å' andra sidan allt som man mås- te köpa. Att' hålla pendeln stilla, är "till ”synes' omöjligt, ' Slår den för mycket åt ena hållet, går det galet. De ' senaste åren 'har den gått" åt 'ett' bestämt håll; Allt för mycket : menar "mänga. ' Att: hejda pendelns:: slag.. "kan , endast stats- makterna. Men de ställer. sig lik- giltiga, . Det kommer :' surt efter, Väntar man en. devalvering, det vill "säga "en nedskrivning . av kronvärdet? : Det ser så. ut, Det mäste. bli resultatet av de stän- diga” löne... och prishöjningarna, Man frågar sig om de män och kvinnor ” som väljs i höst kan bidraga till att, upprätthålla kro; |.nans värde? Det borde vara ett intresse ' för, hela folket. Men, äns " och, välsignelse, - idsommar - i drömmen | Skåda & sin utvalde. Ek ler letar de upp kärleksörten, en tjockbladig Sedum, sticker . dem två och två "mellan "taket och takbjälkarna samt skriver begyn- nelsebokstäverna till pojkens och flickans namn, Växer stänglarna mot: varandra blir paret gifta eljest inte. , Folktrons andeväsen är ute på färd i midsommarnattens halv- ljus. "Näcken -eller - bäckahästen är den kvällen' särskilt farlig, och man skall akta sig för att bada, "Högarna lyfts upp på. guld- stöttor, medan vättarna firar sin midsommarnatt där inne, I. Ind- lövs socken på Fyn var spåren synliga ännu på dagen, en tydlig nedtrampad ring runt högen: Det finns väl heller knappast en trakt, där inte. man eller kvinna för- trollats "vid ett dylikt nattligt möte, upptagits i högen och så spårlöst försvunnit. Ty en. hem- lig makt binder dem där inne, så att de Inte kan vända tillbaka. Den starka 'tron bland gamla tiders människor på. midsomma- rens övernaturliga krafter ' och de olika sätten -att ta: dem till vara pomvittnas: av många gamla anteckningar och = traditioner. Folklivsforskaren Törner berättar att man skulle göra en visp av nio slags. träkvistar och om man vispade med den skulle det strax bli. smör, Å fan En efterbildning av mar: och pingstbruden . utgör säkerligen midsommarbruden, - vilken omta- las från flera platser i värt land 1 'början av 1800-talet. I byn val- des en av; flickorna till midsom- marbrud, . smyckades med . blom- mor”och grönt och fördes i pro- cession genom bygatan till ' det ställe där: man rest majstängen för dansen," ;.. Väderleken '- "midsommardagen var: enligt gamla tecken 'bestäm- mande. för vädret. de följande veckorna,' ja månaderna, ' Regna- de det midsommardagen betydde det såluhda 'att det även skulle regna under skördetiden,' « Klockan : tolv midsommarnatten växer en blomma - upp vid varje källa. ; Man måste -passa sig att” ta. den. genast den slår-ut, an. nars försvinner den; Den. är. vit på . insidan av bladen. och- matt lik. en näckros. Den som lyckas få en sådan. blomma ' skall alltid vet och ser allt som andra: män- niskor inte ser.- Urgamla är, som redan "nämnts, bruken med majning och. eldar. De förra skänker kraft och frukt- samhet åt: boskap och .gröda, de senare fördriver. trolldom och on- da» makter, Båda; skänker män- niskan:" och. henneg'? verk lycka | delar andra gruppers uppfattning gul utanpå och i -form . nästan |: bära den - och. en sådan, person|' Aktuell - Yr il kommentar . Samlingsidén & är "inte betjänt av amatörmässiga : grepp på" politi- ken. Beskäftiga och ganska okun- niga "anvisningar för' partiernas taktiska uppträdande inför valet kunde man hå besparat sig. Det viktiga är. att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, . Skall . inte" splitt- ringen öka på den borgerliga si dan, är det nödvändigt att vinna de gamla partierna för samlings- idén. Det finns ingen annan väg som - leder ' till . . målet.. -Uppgiften är svår och trögheten kan synas stor. Men det är ingen ursäkt för illa övertänkta' aktioner.. i Dagens. Nyheter. : om Samling för Framsteg "Det jigger nära än hands att utomordentligt : härda ' och - Jång- variga. Den: djupaste därtill «är. inte svår att. finna. Inom tjänstemannavärlden är up- penbärligen " 'misstänksamheten mot regeringen och' socialdemo- ktatien . mera utbredd än någon- sin, Frågan är om förtroendekri- sen' över huvud taget varit: svå- rare än den är just nu, Det för- håller sig inte endast så, att myc- ket stora ” tjänstemannagrupper att, de 'makthavande saknar för- måga att upprätthålla : penning- värdet; därtill kommer också att ett växande antal tjänstemän er- farenhetsmässigt lär sig att. so- cialdemokraterna '— då de kör fast ordentligt '. — med förkärlek .sätter in sina "restriktiva ”åtgär- der - på ett . sådant sätt, att. just mellangrupperna "och'- de - "högt kvalificerade löntagarna. drabbas, Svenska + Dagbladet Man kan ogilla” "piloternas frå man också .— men .ett: tvångs- förfårande. ) bör "inte tillgripas. ]; Avtalsmarknadens - frihet "är. en|' Sak. som. :man. ,skalt; hålla > på; inte bara I deklamationerna utan också i situationer : där man 'fin- Töre z Leth.: : -iner den vara” obekväm. Det. här 4 | ke se 17::2 ” Just nu” upplever. vi” den” nor: diska sommaren ,; med all, grönska” "och ”ljuvlighet.' ”Denh blomstertid nu kommer. med lust och; fägring .stor,. Du nalkas lju- va sommar, 'då' gräs..och gröda gror”... Midsommaren. är.. den gam- la -hedniska livsfesten vid". som- marsolståndet,. I dess kristna ut. formning har. denna dag förknip- pats., med Johannes: Döparen — tränge bötpredikanten :' då Juda öken, I. högmässotexten mö- ter vi emellertid Paulus och där får vi ta del av hans tal till gre- kerna på Aeropagen I Athén, Här är alltså frågan om: ett möte mellan, den unga kristna kyrkan och 'den : gamla men. ännu "' livs- kraftiga ”helleniska kulturen, > Grekerna var liksom våra nor- diska förfäder livsdyrkare. Vad som ". dock ' kastade sin skugga över denna livsdyrkan ' var för- gängelsen.: Att få del av ett liv, som ej är underkastat förgängel- sen, det var målet både för de FP set blir inte det effektiva ”köånkurrehsmedlet under ' 70-ta- let har riksdagsman Nils Kell- gren uttalat, Han är tveksam ".om' könkurrensfaktorer som 'ser- ""vicé”och "kvalitet blir mer: ef- fektiva. Utvecklingen går i stäl. "let mot kraftigare reklamåtgär- der.” Det skulle kunna innebära ”ätt'vi får ännu fler jippon, ned- -$tämplingar och tävlingar. Rap: . pörter från USA pekar åt det ”hånet. "'. "” SSLF har vid sin kongress gjort ett mycket Kraftfullt ut- .talande' mot den här typen av i reklam ”från fabrikanternas si da. En” sanering behövs. Det " borde bli en av de främsta upp- - gifterna” för den konsumentom- ' budsinan som riktprisutredning- en? vill tillsätta. = (Kö P man n e in)” För ör r Midsommardagen Vv yrkohé V "Linköpings stift.> Nb dess. . t Li dplom; Tjällmo, | ”hellenistiska' taysteriereligionerna - Och + den: hellenistiska :; livsfiloso: fien, ':Paulus .: anknyter -- också. i till, detta sökande: efter det 'san- na' livet. Han ' gör det genom -att tala om”det: altare åt den 'okände Guden; som han hade funnit i Athén..: Och han. säger: -”Om just detta- väsende,. som; I sålunda dyrken utan. att känna det, är det : jag nu : kommer .:med: bud- skap till: eder”. .Den ende,. som kan ge liv, är den; från vilken livets . källa " utgår, det är :”den Gud, som har gjort världen och allt vad däri är; han som är Herre "över ;' himmel .'och': jord”. Paulus vill vända grekernas. blic- kar från det skapade: till, Skapa- ren, från dyrkan av” livet - till Livgivaren själv. - NN När vi nu'i vår fagra' natur går att fira midsommar, har Paulus ord till grekerna aktuali- tet även för oss. Hur ofta glöm- mer -inte också vi: Skaparen för det skapade." Huru ofta blir inte det förgängliga liv, som vi lever i, det enda alt överskuggande värdet, trots att.vi dagligen bor- de påminna oss, att vårt liv utan gemenskap med Gud, Livglvaren, icke . förtjänar namnet liv, då vi ej utan Honom kan få del av det sanna livet. ”Ty i honom är det, som vi leva och röra oss och äro till”. 'I denna midsom- martid bör all blomsterprakten och grönskan predika för oss om Guds nåd. Ty genom. Guds god- het. har, vi :del av all denna ri- kedom, såsom . Israel Kolmodin sjunger i vår vackraste sommar- psalm: ”De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd, de rika örtesängar och . lundens . gröna träd,: de skola ' oss påminna Guds godhets rikedom, att vi den nåd besinna, som räcker året om”. ” Paulus slutar sitt tal till gre- kerna genom att tala om den Uppståndne, /om Frälsaren. . Vi bör påminna Oss, att skapelsens Gud är "också frälsningens Gud Den ”okände Gud”, som grekerna dyrkade, var icke längre okänd. Gud hade uppenbarat sig, gjort sig känd som-ikärlekens Gud ge- nom Jesus Kristus, Vi lever i en tid, som också den kar sägas vara präglad av' dyrkan av ”en okänd Gud”. Den religiösa frå- gan måste alltid vara brännande för människan. övergiver hon då kristendomen, skaffar hon sig i sin livskamp andra gudar, som dock intet annat är än avgudar, .-[som ej kan ge lösningen på li- vets centralaste-fråga. Ty denna sin . predikan 'till ' dennå' längtan,; r. det! rikligt: "att. tolka” tystna. den i kompletteringspropositionen om' det privata .sparandets., roll så, att finansministern inte räk nar med något bidrag till det er- forderliga : sparandetillskottet :- i form: av . privatsparande, » frågar; Svensk . Sparbankstidskrift i en. kommentar :i senaste numret om sparandet . och den ' ekonomiska politiken.".'Den » motvilja --han.. i mot att vidta åtgärder som syftar till. stimulans 'av-', det ; enskilda sparandet tyder onekligen härpå. - Detta är ;i så.fall beklagligt att behöva 'konstatera,, inte minst för företag som :sparbankerna, 'vilkas lagstadgade, uppgift är att beford- ra sparsamhet, säger tidskriften. Klimatet. för det. enskilda sparan- det i vårt land har under senare år. inte, varit särskilt gott. Den som - brukar hävda att detta spa- på grund av:dess. dubbla bety- delse — dels den 'samhällsekono- miska, dels den privatekonomiska — kan bara beklaga den ringa förståelse statsmakterna visat för detta synsätt på senare är. - "Man, kan emellertid . beklaga detta synsätt även av andra skäl. Det är nämligen fråga om inte finansministern begår ett misstag om han tror att en ökning av det ' offentliga sparandet utan vi- dare och i sin helhet slår igenom på den totala 'kapitalbildningen, Utvecklingen under 1965 var in- tressant, och kanske något oroan: de genom att'den visade att en viss finanspolitisk 'åtstramning, d.v.s. omsättningsskattens höj- ning vid halvårsskiftet, inte som meningen var gick ut över den privata -konsumtionen utan istäl- let, såvitt man kan bedöma, 'en- bart fick till följd en minskning av det privata sparandet, Förkla- ringen härtill skulle kunna ligga dels i den trots allt starka likvi- ditetsförbättringen för hushållens del under senare år, dels' kanske också i en allmän förväntan hos svenska folket om fortsatta goda tider och en hela tiden fortgående standardökning, En sådan inställ- ning skulle närligen kunna tän- kas leda til en: ovilja att accep- tera - dämpningar i :konsumtions- takten; man minskar sitt sparan- de eller köper på avbetalning i förtröstan på att allt ändå skall ordna sig. - '. lösning .kan vi endast få genom Jesus Kristus, som för oss uppen- barat Faderns hjärtelag, som för oss gjort känd den. ende sanne andra sammanhang demonstrerat |- rande: är -särskilt värt att främja' betydelse m, det gger " någon "realitet akom denna tanke '— och ät- skilligt tyder' på att så är. fallét —” pekar. det: snarast på' att det är motiverat att mycket. snart och på .ett, påtagligt .sätt. se till att klimatet för 'det' enskilda ' sparan- det” förbättras, ”Motiverat,' väl att .o "märka, ' från" at .samhällseko- nomisk synpunkt, : Nya. böcker” : Centrum .— ny pocketsörie OEFS-törlaget har börjat "utgiva en ny pocketserie.— böcker 1 fick- format — omfattande” böcker, med centralt. kristet innehåll,'som fått namnet Cehtrum, Tre böcker före- ligger. färdiga. lagom ' till :semes- tern... När vi under. denna: :ligger på gräsmattan eller i hängmattan mellan doppen i västkustens eller någon sjös svalkande vatten och blickär upp mot ' himlafästet, är glider- högre -upp och stannar.in- för andra värden än de jordiska. "Centrum pocketserien är lämp- lig lektyr då "våra ' tankar v yftes högre upp. 1. s= : ”Vägledning till frid” av vårt Jands ' störste lekmannapredikant C. O. Rosenius, är en djupt upp- bygglig ''bok "och 'en säker och trygg vägledare i tidens virrvarr av. bibelkritiska röster. Boken, som utgöres av stoff från Roseni- us tidning Pietisten, har aldrig tidigare:. funnits på 'svenska. I Norge” har den'utkomimit 'i fem- ton upplagor.- Under huvudrubri- kerna Lag och Evangelium samt Tro och Liv är samlade sextio små klargörande artiklar av högt värde.; Pris kr. 7:—, ”Från bönens värld” av profös. sor Ole Hallesby ingår också" i serien. Den -har tidigare utkom- mit 1 vårt land och dess upplaga här är 27.000 ex. Sammanlagt har den utkommit i 400.000 ex, på 20 språk..En bok för alla som brukar bedja -— en bok 'som förmedlar bibelns sanningar om bönen. Pris kr. 6:50. ”Guds ljusblå buss” av M. Ba- silea Schlink ger belägg för bö- rens kraft. Det är en otrolig men verkligt sann bok. Den är ett verkligt komplement : till Halles- bys bok. Moder Basilea är fil. dr. i psykologi och ledare för evange- liska Mariasystrarna i Darmstadt. En. märklig bok som väckt stor Guden ' — Skaparen, Livgivaren, Frälsaren, uppmärksamhet. Pris: kr: 6:50... Hs, beteckna uppgörelsen med stats- tjänstemännen, som , ett. experi- ment. Förhandlingarna har varit orsaken na avtalsagerande — och det görj. ' det helt naturligt att våra tankar: . är ett sädant fall, Det kan kom. ma fler. ” At . skllstuna? "Kuriren i ”priitidsutredningens Katalog över vad. den. anser böra uträttas'av stat och kommun, kanske rättare sagt. dess ; ambitfösa önskellsta, är väl I åtskilligt en framtidsvy, Atskilligt behöver nog fingrang- kas och åtskilligt” är nog uttryck för överdrivet nit, Någon frihet bör 'nog finnas med 1 fritidsverk. samheten för att nämna ett exem. pel, och' hänsyn till hjordinstink- ten hos människan får inte dri. vas så längt att ”hela naturen” .Jär upptagen av, beställsamheters, människoskockande fritidsanlägg. ningar, Det finns ju också män. niskor som vill "vara med och upptäcka, inte bara ledas vid handen — till semesterbyar, till badanläggningar, till turiststatio. ner, till vandrarhem. De ska. leva och ' ha . det trivsamt . de med. a vår svenska natur. oa Sydöstra Sveriges Dagblad CM « Vid styrelsevalet på Handels kongress slogs' den enda kvinnan, som'. fanna i' förbundsledningen, ut och i stället valdes” en man in. Handels; är kvinnoförbund; 70.000 av. de 110.000 medlemmar- i H na är kvinnor. Den kvinna, som nu inte fann nåd, var väl kväll. ficerad ', för , uppgiften och / det fanns bland de kandidater som fördes fram också andra duktiga kvinnor. Dessa” kasserades dock av den . manliga församlingen. Handels kongress bestär dv för- bundsstyrelse; > -förbundsråd -och 250 'ombud' — av dessa ett; 60- tal kvinnor, sco - . Att. valet: utföll & som "det gjorde är inte tillfredsställande i ett så kvinnobetonat' förbund som :Han- Förstatligande . kräver + verk- stadsklubben vid Nydqvist & Hölm -:Trollhättan, - som «klagar ” över den. senaste tidens permitteringar, vilka drabbat. 2507 "anställda", vid företaget. ”Fortfarande”. kan en oskicklig:. företagsledning . ställa hundratals anställda utan arbete”, förklarar klubben. Detta: nya'- bevis på" tron på statens allsmäktighet : är : rätt -be- klämmande;' Det lär vä inte vara ens. vwerkstadsklubbe: : tan” främmande" hur. fö rhållandet är, när; statsmakterna uppträder som - arbetsgivare, so Ne : | exempel" På djärv, framtidsplane: ring — Baptistsamfundet invigde, sin nya teologiska ' "skola "under konferensen. Alla fölkrörelser ris- : kerar att 'stelna! i: former, så ock- så frikyrkorna:. Men det är. på- tagligt att en ny 'generation kom- mer även” där: Kanske" skall. .den också "lyckas vända "deh'.ögynn- samma : numerära utvecklingen. Det' är 'alldeles' klart att. "denna åtminstone delvis 'beror på den oförmåga att anpasså sig till. en förändrad .samhällsbild, | Västorbotteniskusiren: |En räförande ” 4 ett "Lo för: bund sjunger ut om kollektiv- anslutningen, För. fackförenings- rörelsen tycks rättigheten , "ha: övertagits av andra organisatic- ner. Kvar. står. bara skyldighe. terna att ekonomiskt hålla par- tiet. under ' armarna,- Inom par: tiet ser man :de kollektlvänslutiia över axeln, "tycks. han mena. Hr Yngve "Persson. får båstämt: trär da fram , och undervisa "sin köl lega, Var. 'skall: det sluta, : om den : socialdemokratiska ..morale På - detta ' sätt tckras. upp sa dem. som borde. "veta, bättre?. " + Handelstiäntagen Vore det. inte rationellt. om) 2 verket ägde all elektrisk ' utr&t- ning I hemmen och ensamt nm besörjde alla: installationer? m "T.opå morgnenj), borra genom väggen, led- ningar längs. golv och ö r dör. rar och fästa lampan ' Det skulle” väta, gratis, äldre generationens stelhet "och ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.