; X TAHOLMS' TIDNING —=LT "därarnas. riksförbund (LB) har hos .skolöverstyrelsen hem- ställt om en kartläggning. av €leverg' och ' lärares attityder till " skola "och" undervisning. I'en första omgång,. heter | det, kan en kartläggning av det här sla-|' get begränsas till grundskolans högstadium. Olika undersökningar om ele- vers inställning till skolan har| företagits men. LR anser att - även lärarnas attityder bör "komma med. Vidare menar man att det vore värdefullt om en mer omfattande kartläggning än - de tidigare, som byggt på en- dast ett begränsat elevmaterial, . nu kunde komma till ständ, ' - ; Skolöverstyrelsen har under våren framfört tanken”på att ' Mgenorh måttligt 'omfattande och förhållandevis enkla: undersök- ningar. 1 högstadieskolor på oli- ka håll I landet” pejla elevers och lärares åsikter om nytt lä- rostoff "1 orfenteringsämnena, LR” anser att sådan undersök- ning skulle få förhållandevis UNDERLAG FÖR SAKLIG +; DISKUSSION? «0 fc + Genom överlämnande” av . Jordbruksutredningens + ' betän- kände tillförs den Jordbrukspoli- iska idebatten » Inte : något vär gentligt nytt men "onekligen ” ett underlag. för en 'som..vi får hop- pag' "saklig och nyanserad dis- " kusston, skriver”J or 'd bru karnas Förening] blad: : wa «De Jordbrukspolitiska frågofna "Veent av” Sveriges befolkning som Jordbrukarkåren tf dag. utgör. "Med, hänsyn ! till" jordbrukspri |: Berhas allt mindre andel av livs medelsutgifterna borde däremot Jordbrukspolitiken rimligen inte "vara 'den stora samhällsfråga |" som "man på vissa .håll av kört- 'siktiga ' taktiska; skäl; vill: göra den till, + > ', En läsårg får lätt intr. ekt; att "nåjoriteten varit. alltför” troll: bänden av. sina teoretiska . resö- nemang; som det. för övrigt ur . principiell synpunkt inte "finns "så 'mycket att "invända emot! ”Y' :; Reservanterna från jordbruks! organisationerna har emellertid '1 en helt annan utsträckning än |” majoriteten sökt tränga in i frå- gan hur de teoretiska ' resone- mangen lämpligen';bör översät- tas 1 en praktiskt ”realiserbar Jordbrukspolitik, "Ett åpåtagligt exempel på. detta" är”diskussio- nen kring 'produktlonsmålsätt |. . hingen,. som majoriteten "PP: höjt till det primära målet. Jordbrukets företrädare är! 1 medvetna om att bii alltför stor produktion medför: marknads- |: svårigheter" 'som ' kan äventyra lönsamhet ' och ' inkomster: "De vill därför medverka till en be. griänsning av produktionen där vi har svåravsättbara överskott. » Skulle produktionen sjunka än- nu mer, kan man acceptera det- ta. Däremot kan man inte god- ta en politik som tillgriper så- dana medel som majoriteten förordar för att förverkliga ett bestämt produktlonsmål, 'då det- ta kan äventyra vad som på . lång sikt borde vara det centrala” målet. Mm '" Detta måste nämligen vara att bygga upp ett rationellt: jord- bruk som ger full företagseko- nomilsk lönsamhet och ,som i längden ger de största samhälls- ekonomiska vinsterna, ATT DEN RYSKE REGERINGS. CHEFEN UPPSKJUTIT. sitt besök i Sverlge har väckt ringa — uppståndelse, tycker Svenska Dagbladet Detta är symptomatiskt för den förändring som inträdde i det ryska umgänget med andra änder 1 och med regimskiftet på hösten 1964, Hr Kosygin har mycket starka skäl att skjuta På resan även om det mäste medges att beskedet kommer vid . en sen tidpunkt. Han återkom förra veckoskiftet från flera da- gars besök i Finland, på mån- dagen anlände general de Gaulle för det besök pä vilket både Parls' och Moskva uppenbarli- gen. satsat mycket och vars av- slutande förhandlingar &återstär. Slutligen Inleds i början av juli det möte på toppnivå med med- na I War vapakten som redan att döma av utrikes- minlstrarnas långa förberedande arbete I Moskva blir en för den ryska regeringen viktig och be- Bvärlig konferens, Men gör tankeexperimentet att det hade varit Chrusjtjov som meddelandet om det upp- skjutna besöket hade gällt! Även om denne hade handlat av exakt samma skäl som Kosygin så ha- de beskedet säkerligen väckt oerhörd uppmärksamhet och gt- vit upphov till långtgående spe- kulationer. : . Utan tvivel är den avdramatt sering som inträtt I Moskva en fördel både för Sovjetunionen Tisdagen den" 28 juni 1906 Skola i i växtvärk RE Hvsviktiga” för de sex-sju pro- |. ni g- ”kunha: ge” reellt: -underlag förbättringar: > både" Innés på 1T= " begränsad. användbarhet, Man bör Inte, inskränka : sig "till en- dast . innehållet i olika ämnen utan också : undersöka ”inställ- ningen överhuvudtaget: till sko- la: och” undervisning. Resultaten vid den aviserade- 'omorganisa- tionen ' av grundskolans" högsta- dium.” sas En undersökning” av "det hör slaget bör självfallet ha sitt giv- na värde och det är heller infe svårt att förstå lärärorganisatio- nens” ambitioner " att söka. få "fram stämningar "och attityder som är representativa för. fler- talet av, eleverna ”och' lärarna. Men med hänsyn till att grund-. - skolan ännu inte är helt genorh-, förd- på alla håll och inte minst |” med tanke ' på 'de' svårigheter — vilka man -höppas 'skall elimi neras -— som lärarna otvivelak- tigt haft i den nya skolan 'vore det kanske förnuftigt att dröja något är. med” en så: omfattan- de” undersökning, Det” är "all mänt, bekant att en viss negati- vism till, skolreformen alltjämt gör.'sig gällande hos många -lä- rare. "Det" har: också . punktvisa undersökningar visat.” , Orsaker- na. jär. ”mångahanda, — bristen "på. tex, skrivhjälp som" ett till för! stor arbetsbörda med åtföl- jände "missnöje ! hos: lärarkären, VI det "läget kunde , en" under: sökning av. den årt söm LR för- ”ordar : ge ' missvisande resultat. De negativa' aspekterna 'sKulle måhända bli onödigt domineran- : de .och .Jeda till: jen saffekterad betjänt: av. EN ; Efter: ytterligare: sen betsro och. sedan de. nödvö diga åtgärderna: vidtågits för” att läg- "gas till. "rätta" missförhällanden, « där. de redan är” "uppenbara välkända,” ö | "Skulle : en? 'undersö | "hål ; och organi iskt — reformer.; som "skolan stän- digt. måste vara: beredd på modernt” samhälle”. 1 kungadöme” eller "gallupinstitutet ' i Norge; gjort" en: "landsomfattande ”Qinionsundersökning ; om. ”nors- ka folkets" Inställning å. "deiina fråga, | Jberö ”nin g Resultatet ; av indersökningen dt: VR sänherligen- -inte uppmuntran- de. för .republikanhängarna Sd " vårt västra grannland: eller” 1 vårt , eget .land.: Endast 16 pro- cent av. alla tillfrågade önskade republik, medan inte mindre än 80 procent ville ha kvar monar- kin. Blott ett fåtal '— 4 procent —' har "ingen. bestämd: uppfatt- ning I frågan.” Det . har även: frågat. av' vilka skäl "de intervjuade är antingen mo- narki- eller ' republikanhängare. Av de förstnämnda är det' 60 procent, som kort och' gott sva- rat att monarkin är bra, medan 9 procent hävdat att kungafa- miljen utgör en viktig symbol, 8 procent att monarkin är tra- dition och 4 procent ätt den .in- nebär stabilitet. Bland dem som önskar införa republik, är 22 procent inte mer befästa I sin övertygelse än att de svarat att republik är lika 'bra som monar- ki” Endast. 28 procent, anser att kungadömet är : otidsenligt och blott 11 procent tycker att det är för dyrt. Något konkret skäl för sin republikanska övertygel- se kan 17 procent inte ange. Säkerligen skulle också iSvé rige en, landsomfattande ”opini- onsundersökning . eller”, folkom- röstning bli en stor besvikelse för republikanerna, slutar BT, och det kan man nog lugnt för- utspå. : - - BADSÄSONGEN HAR” - "BÖRJAT och med”den drunkningsolyc- korna. Västerbotten s- Kuriren vill ha en utbyggd simundervisning: Den bör omfatta inte” bara de som nu.är skolpliktiga, utan även de många som inte tidiga- re haft möjlighet att lära sig simma, Helgens mänga olyckor kunde sannolikt ha undgåtts om de olika offren ägt” endast ele- mentär 'simkunnighet, - Att "ordna tillfredsställande "simundervisning .på "landsbyg- "den möter givetvis stora svå- righeter, brist på lärare och brist På lämpliga bostäder är ett par. Avstånden en annan komplika- tion. Men man kan nog också : era att det k stödet till simundervisningen kunde vara generösare, Skol- Ja och dess utländska motparter. skjutsar till simskolorna borde norska + gallupinstitutet fv ' Hemsöbori . git nästån allt vad som finns i Popularitetsrekord både hos pub- lik "och? hos kritik. VI drar inte hågot' från Allan Edwals och Sif Ruuds välförtjänta beröm, om vi torde ha” haft sin andel i det vinner inte ensamma slaget, fält herren har även han.sin del i äran. Och Hemsöborna har ju filmats. förr — med ganska så katastrofala resultat. . « Bengt Lagerkvist — var Hemsö- Bborna de" bästa :Du har gjort? -Njo, det var det nog, fast han drar på det litet. Men han är glad. förstås, över den kolossala framgången, särskilt kor efter en väg av. varningar Du gjort” etter Hem- visats än: P. C. Jersilds Samman- helt olik: Hemsöborna — den haridlar .. under bostadsstyrelsen 'samman- Hopf och Marianne "Wesén, "Och ben? : petera Drottningens juvelsmycke. -— Carl Jonas Love” Almquist — Vi .gör den helt i studio, in te utomhus med film som Hemsö. borna; ' så , det blir. något helt annat, aren 03 kostymer. och så? "— Mycket. :' ill:saken hör att detta inte är fö tar gången. Bengt: Lagerkvist sätter" upp Drottningens : juvel smycke, ' Han började sin karriär "med den. Sin teaterkarriär, vill sägas rar” Han är: nämligen: "jur. "Kanda; men ' hade kanske aldrig ' riktig lust "för" juridiken. I början : av ; | femtiotalet. gick han runt i Stock- s holm :och rotade i Gamla Stan .til dess han hittade: en -källare ; som tycktes: lämpad att "spela teater-i "då had teater... en; Hiunsbit : i" Parisy: där hatt "med "svenska -: och- -franska studenter">ssatte upp. sin':,fader Pärs "Låt, människan ,, leva - på franska. i, skymningen” på: gräs- mattan” utanför, det.-svenska hu- I | set -i >CHé. Universitaire, men det skanske jnite. hi 1 teater. a Gamla "stan, ; klev ;'han.. upp: till Folke. Claesson, Sankt.. Eriksmäs- sans direktör och: gammal teater- -| man 'själv;- Och; där: fick-han: ge] »Imeröst . stöd. till att - grunda .'sin teater, : som, ; kallades Teatern - i i Yxsmeds- teatern, och är. högs Lagerkvist. var . först: me teater "i :det här landet,” EE Och där: I: källaren - satte han upp : Drottningens”, ; juvelsmycke ocialdemoökrätiska partiet O-förbunden. framstår" tyd- "ligen som -en allt mer besväran- de: sordning' för många" socialde- -'mokrater.. Nu, . senast har för. bundsordförande : Ivar. Werner . i ? Givilgärvaltningens personalför- bund förklarat. att systemet inte längre . kan, sakligt försvaras. Det var enligt hans mening na- turligt med detta 'samband un: der arbetarrörelsens uppbygg- nadsskede, men denna form av medlemsvärvning har- numera ”endast blivit en metod att skaf- fa ekonomiskt stöd ät partiet, Herr Werner har naturligtvis rätt. En gång kunde det vara ett .ställningstagande av ungefär "samma innebörd att gå med i en "fackförening och att ansluta sig till socialdemokratiska partiet. Men det är länge sedan och me- . toden att kollektivansluta .män- niskor till ett politiskt parti ter sig nu'helt förlegad, om den ens någon ' gång" varit : försvarlig. Hänvisningen till reservations- rätten saknar betydelse för det principiella resonemanget. Män- niskor har rätt att fritt ansluta sig till ett parti, de skall inte "först behöva gå ur ett annat, som de aldrig velat tillhöra. (Västerbottens-. : Kurire n) At ex. "vara en självklarhet, För, litet äldre människor kan det av många ' praktiska ' skäl va- "ra svärare att reparera bristen kanske en idé om idrottssnämn- derna på olika håll-undersökte : vilket intresse "en simskola för vuxna kunde ha och sedan utan dröjsmål anordnade en sådan konstatérar', att. också regissören : goda -resultatet: de djupa leden i som ' den 7 från "goda » vänner och Irogna. Två AV-pj ser som inte har ' träde” pågår, "som ' sannerligen är ' .om: bostadssituationen | och om. ett "ungt par som bor trädesbord och lever där — och ' så Ionescus Lektionen med Heinz: = Del augusti börjar vi re. --"En stor uppsättning, mycket : han redan.smakat på I :Ide kulblixtar som På simkunnighet. Men det vore | Hemsöborna Iockade regissören åter i TV lär. ha lad + :Under: inspelningen av Hemsöborna greps. regissören Bengt L : gerkvist så 'starkt av naturen och 'människorna i skärgården att han i Sommar ätervänder till Ornö för att: själv Jeka, somm : gäst på Karlssons och fter några. ytterligare kä arframg. ngar — "till Karin iv1 vid : Göteborgs ' Stadsteater å tilll ”FV-teatern." N gjort filmen Också. nder. jorden, som fick fin, kritik. övervägande. Och .så' fa. derns.” Gäst .hos, , verkligheten, för TV .— film. det med. "Har: Du ändrats; mycke m Gäst. ho: rkligheten och ; Bborna —. Själv. tycker” "jag. "inte "det. Andra. pekar, på olikheterna" och säger, att: jag, har. gått" - framåt. Själv” ser, jag bata' likheterna. Jag inte” oj jag, har 'stått'. stilla tägit KA steg? tillbaka. vi rde sensation. Och så kom ; Tkritiker "som ”tycks tro”” madam - Flods: marker, a "r — I Gäst hos verkligheten finns ju: både” naturstämningarna,. den svenska, sommaren 'och . det; : och burleska . kalas. som; i :Hemsöbor- na.”Det underliga är att det finns tövi spelade "in -Strindberg "i-”ateljé, eller: vad. dom inbillar sig, medan vii själva verket höll till? hela tider på :Kymmiendö.. Varenda 'bild är ' autentisk "svensk" skärgårds- sommar, ; och; den : har gått mig! i blodet: I'sonimar "skall jag bo” på i' "precis -de:”trakterna, på ö, "och, -bara ' fiska? leka" sommargäst.” i Gäst hos verkligheten” "; Kulblixtar,' finns: dom? . en'"'-högst"y berättigad :frågå många 'säger sig ha: råkat: ut för kulblixtar: ji . form: av” svävande eldklot:: som: kommit :.in . genom skorstenen: eller fönstret och dan- sat: runt vå svunnit.. genom: nyckelhålet : eller exploderat med en ' våldsam ' knall. Folk "som ' berättat "sådant har. i allmänhet, betraktats med en viss skepsis och man har hänfört kul- blixtarna' till 'samma' typ av över- naturliga fenomen som flygande | ; tefat' och liknande' företeelser. ön -'En 'skräckslagen kvinna berät- tar om sitt möte med” en kul- blixt 'på' följande sätt. När hon lagade 'mat under :' ett åskväder kom -plötsligt en 'eldboll farande ned genom "skorstenen, hoppade ned på golvet. och dansade runt hennes ' fötter. ' Bollen jagade, in henné i ett angränsande rum där den -emellertid - ändrade" kurs och begav” sig: ut genom" en öppen örr.” Den 'svävade över gärden, for in genom en dörr, klättrade upp för 'en vägg och 'exploderade med en våldsam knall, :Ladan brann ned till , grunden och kvin- nan". svimmadé, - : "En ” fantastisk : historia som mänga ' tvivlade "på. Hände 'det verkligen ' som kvinnan berätta- de? Eller var det hela 'en. ren produkt av hennes fantasi? Var eldbollen - verklig," eller en. -optisk synvilla? : - Om och om igen har kulblixt- historier florerat och dessa frå- gor har ställts. Och alltid har re- sultatet varit att man placerat kulblixtarna...i- folktron tillsam- mans med - flygande tefat, Stor- sjöodjuret och snömannen, Idag ser man annorlunda på fenomenet. : Två « vetenskapsmän vid Wes tinghouses. forskningslaboratorier har lagt fram ytterligare . bevis för att kulblixtarna existerar. De två forskarna, dT M. A. Uman och d:r C. W. Helstrom har med hjälp av en datamaskin matema- tiskt visat att kända naturkraf- ter kan förklara fenomenet och de har skapat en modell som vi- sar. flera av egenskaperna hos kr rummet innan. de för: . far "genom, luften eller svävar! över marken under tidsperioder "som . varierar från 'några sekunder till flera minuter. Sedan ” försvinner "de, ; antingen ljudlöst. eller med en knall. . Rader. av. egendomliga ' erät- telser ' om. Kulblixtar förekommer och det är inte konstigt att många av dem har. betraktats som. fan- tasier. " Och. visst är ' det ' ibland fråga om optiska villor. eller. fan- tasifoster — men inte. alltid. "Den "matematiska .teori. som ut- arbetats. av. dir Uman och: dr Helstrom. . beskriver. 'kulblixten som en. lysande, upphettad kvan- titet av. luft med hög: elektrisk laddning. Uppvärmningen sker: då elektriska strömmar ' går igenom ett luftparti mellan” molnet och marken och 'får' luften att glöda. Av försöken vid Westinghouses forskningslaboratorier framgår att temperaturen inne i 'kulblixten varierar mellan 3.500 och . 6.000 grader. "De. elektriska: strömmar som går genom :klotet kan varie- ra från några tiondelars ampere till flera hundra; : :- - Enligt den nya teorin stämmer de .- flesta " ögonvittnesskildringar mycket bra med det verkliga för- hållandet när det. gäller kulblix- tens diameter. .. Uman. och. Hel- strom har funnit att storleken är en funktion av bollens ”"tempe- ratur och den elektriska ' tätheten mellan molnet. och marken, . Det framgår också att en kul- blixt med en central temperatur äv 5.000 grader och en diameter på 20 cm bör vara lika ljusstark som en 1.000-watts glödlampa, När strömmarna som går från åskmolnet till marken är sym- metriska omkring klotet och fly- ter symmetriskt igenom det blir kulblixtens kraftresultat noll och den svävar stilla i luften, Varje förändring 'i dessa symmetriska krafter får klotet "att förflytta sig, lika” väl som varje föränd- ring av bollens form tvingar den att röra sig. Kulblixtarna försvinner tyst och stilla när de elektriska ström- mar som passerar genom dem sakta minskas. Men de kollapsar eller exploderar med en knall om vittnen talat om i århundraden. : Forskningen vid Westinghouse- laboratorierna har understötts av den geofysiska avdelningen vid Office of Naval Research och: de- taljerna har redovisats i en upp- sats — A Theory of Ball Light. ning. — i Journal of Geophysi- cal. Research. - Även om blixten ger upphov till kulblixtarna liknar de inte alls. de kortvariga, ljusstarka sick-sack-formade blixtar som alla känner till. De uppträder. i stäl let vanligtvis som runda, svä- vande ljusbollar av en apelsins storlek. De kan vara vita eller ha "praktiskt ' taget vilken färg strömmarna hastigt skärs av er ler ökas. Men hur uppstår då kulblixt från början? De bägge forskarna har givetvis ett svar på det ock- så. En kulblixt uppstår när Ppre- cis rätt mängd luft upphettas av ett blixtnedslag när det elektriska fältet mellan molnet och marken och strömtätheten. i Iuften har värden som ligger inom de grän. ser som den matematiska kalky- len specificerar, Men detta inträffar ytterst "säl uttrycl |basera lösningen av en bokstav- ” ligen. på det trankila' antagandet : att |: allt! blir, "vid det gamla,' att de . nu inte. :retirerat” så” mycket. gäddor, och i - :|par ordentligt utvecklade ' -”"kommientar: Är det. rimligt. att på: längre sikt utlämna Sveriges livsmedels- försörjning till en världsmarknad där förhållandena snart nog kan drastiskt omkastas? ,' Annorlunda r det försvarligt” att livsviktig ' trygghetsfråga hungrande -' mitjardernas” "behov även "I "framtiden skall kunna trollas bort från en artifiolell världsmarknad? 'Av' ett realistiskt svar på” den ' frågan kommer 'yt- terst hela vår framtida' jordbruks- och försörjningspolltik att ' bero. Svenska”, . Dagbladet; ' Utredningsmajoritetens och 'soci- aldemokratins "planer : beträffande jordbrukets framtid är "ett hän- synslöst - : vägspel., Man , har däm- pat ner. argumenteringen' "kring det' hela" när det' stod klart: att prispresspolitiken mötte motstånd djupt. inne i de, egna "soclaldemö- kratiska : "leden... Men. planerna ritetens förslag nu” ” visat. . Rege- ringen: har... lugnat. ner, sig en smula — men:i sak har. den än- Väla Skänska V Dagbladet, Räntehöjningen är ett bevis för regeringens oförmåga att hands- kås "med räntan som" vapen "mot inflationstendenser. - -Man : tar; till det” vid” fullständigt ' fel” tidpunkt. Regeringen" tillgriper: en. åtgärd, |. som höjer: kostnadsläget:.;' 'mitt.;1 rar en nödvändig? rationalisering. Med räntan som. vapen. dirigerar man ' " kapitalresurserna : + till.:ven skyddad ., .sektor av. näringslivet. Regeringen : har: tagit: ytterligare ett. 'steg mot” en allvarlig ekono: Pilotstrejken hår inneburit ett SAS-samarbetet;.: De . olika rege- ringarnas + till: en: : början icke samordnade aktioner. hotade att öppna. "klyftor: 'mellan :SAS-länder- na.' Det : vore värdefullt -om den skandinaviska; kiljenämnd "som nu skall ta” hand: om de olösta avtalsproblemeh kunde konstrue- ra ett förslag som "medverki 11 att förbättra: : samarbetsmöjlighe-' terna inom: SAS," exempelvis ' ge- nom att utjämna. olikheterna mel- lan. piloternas, villkor; i -de olika Betblädlusen och | gångna 'tiden :har: E-hög” grad gynnat ' betbladlusen; Därför kan lokalt sockerbetsfält påträffas, där det "finns ganska gott 'om blad- löss: Till skillnad" från -betflugan är betbladlusen en "parasit," som lätt "kan åstadkomma . betydande skador, vilket beror på att i förs- ta' hand, de inre, yngsta bladen angripes.". "Beträffande åtgärder : mot” ' bet. bladlusen är huvudregeln, att' be- kämpning bör utföras, när minst 70 -procent av ' plantorna är an- gripna” av. minst 30 bladlöss" per planta. I år kan emellertid plan- torna på en del fält vara små när "angreppen sätter. in, kan föranleda besprutning vid mindre parasitförekomst. Om så- ledes” plantorna bara har 2 blad- (obs! gröddbladen räknas ej), så kan det vara motiverat att bekämpa redan när c:a 30 procent av plan- torna är angripna av 3—10 blad- löss per planta. —: Lämpliga bekämpningsmedel ä är, när betorna"' är så stora, att 4 bladpar " (groddbladen ej inräk. nade) är ordentligt utbildade, Metasystox" forte (0,6 liter per ha) eller Ekatin (1 liter per ha). Dessa medel är systemiska (växt. saften förgiftas)” långtidsverkan. När betorna : är små, och tillväxer kraftigt, är emellertid långtidsverkan - av de nämnda medlen mindre Utpräg- lad. Om plantorna -därför har 4 ordentligt utbildade örtbladpar vid besprutningstiln-+ fället, ställer det sig ekonomiskt fördelaktigare att använda ett bil- ligt, snabbdödande medel som pa- ration . (0,4—0,5- liter Per ' ha), Vätskemängden bör vara 300— 400 liter per ha. När man an- vänder systemmedel, — bör . -man spruta ” med stor droppstorlek, eftersom. preparatet skall sugas upp av plantorna Åtskilliga rapporter om "skador På plantorna efter användning av ogräsmedlet Venzar har kommit in. - Symptomen hos förgiftade Plantor består bl. a. i ljusa blad, lan och förklarar varför ni som läser detta förmodligen ' aldrig; kommit i. kontakt. med en 'kul- blixt. : KT. i första hand gula nerver, -Till- växten är dålig. En dQel Plantor finns kvar. såsom utredningsmajo- s en kostnadskris' och "som försvar 3 ia ytterst allvarligt. ' hot | mot'. hela | fö Det varma” vädret under "den ; - vilket [. voch har. god ]: länderna. En «översyn av” hela SÄS-samarbetet har blivit nödvän- dig redan genom den norska Bra- athenaffären, Efter pilotstrejken , måste självfallet även samarbetet mellan: de : skandina ya ringarna 1, arbetsmarkna ses över och omprövas. on Dagens Nyheters 3 ” Man får vara "tacksam över att” konflikten avvecklats innan. SAS åsamkats obotliga skador. '" "Meh ätskilligt nedslående” : finns. att hämta från de senaste. veckornas händelser:. Först och främst” att det "skandinaviska samarbetet” så känsligt för” påfrestningar. ”tri- te:ens I 'SAS' stabila "organisation har: det någon "självklar livskraft; i Sydsvenska Dagbladet. -.Vart skall' det -.egentligen- iväg | med” vårt näringsliv med, en sådan penningpolitik som” "stats. makterna nu för? Kostnaderna bar ra" stiger. ' Knappt har. man h nit konstatera; att: avtalsuppgörel- en .medför, kostnadsökningar som, överstiger ramen. för vårt". 'eKöno- miska handlande förrän 'räntehöj: ningen . kom ' son "ytterligare; ett symptom: på bristande stabilitet.4 den svenska, samhällsekonomin. Hur i statsmakterna "skall "vända den utvecklingen '. "återstår att se, . : Stig Stefansson 'ordförand - ad hantverksorganlsationen-; hem" skildrat i färg i vecköprés- sen "som. exempel på namnlös. och. lering som en ' Varav: maäi täg om badfolket. i Skåné nägon- sin” skall. få :'en"service" :som är självklar utomlands." Lät” oss" ”där- "I "Kämpinge—Falsterbo---Ska-. gärna entré för. att få komma; i" sådana oaser”; an blan tveka badsträtiderna finns ju "kvar; all sin. primitiva. Jortcharm: . Få Park Y "Humlegården, d. Väs önskar ett I speakers, corner”. utan. särskfit tillstand. Jä, på tiden - att vi får vett. Framsteg ' 'och. , försöka räkna at hur många steg. bakät.. man far genom splittrände - spränglistor. i höstens val Nog "Kar de M mma. MH Och' han: sade till ar: :”Där . säger; jag eder: Gören' eder 'icke bekymmer för edert liv, . vad I skolen äta, ej - heller för eder: kropp, : vad I skolen ända åder med. Livet är ju mer . Maten, och kroppen mer kläderna”, (Luk, 12: 22-23) x En dag. utropade en vän - till 2 g: "Kristus är början till frani- uden! Jesus var början till. frami- den för sina lärjungar. Han in- r Spur undervisade. dem. de etsen för hans”verk, att föra evangelium ut till män ans ande fyllde dem Er varje dag med det kristna Nvets äventyr. Att: möta 'framti- den med Kristus betyder : ”lysan- e äventyr också: för oss, Han -är sina” "ärjung: Mitt i en värld fyna dr ud lidelse | och ondskaj är t hans rike skall komma. "Vi: kan möta varje vissnar. För Närmare info; kontakta Ey betinspektö ört OR "till. ramtidön'r morgondag med” glädj ty Kri istus e och hopp, ' verkligen: ' början N I i i I I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.