LAHOLMS TIDNING . Torsdagen de i för inte alltid ' ökad. tfafiksäker- Chet, framgår det av en artikel 1 Dagens Nyheter. Man bygger 'om livsfarliga kurviga vägar på mänga håll, rätar ut kurvorna :och breddar vägen, men för- "'summar, att fylla ut farliga svackor i vägbanan, - Exempel härpå hämtar DN från. E'6,'där ett otal dödsolyc- kor inträffat på grund av;:de "mer eller mindre osynliga "döds- ällor som kvarvarande svackor i utgör, Den som färdats på E 18 V vet :att-det bara mellan Stock- "holm—Vägterås "(cirka : 11 mil) finns. minst» fyra livsfarliga | f svackor. som "också "enligt upp- "gifter varit anledningen = till olyckor 'så gott: som dagligen. 2 Någon annan markering för att ARA LFÄRDSKRITERIER Professor Folke! Kristensson |” har uttalat. sig om storstadens företräden, särskilt ur närings: Synpunkt, och illastre ta "med ett. schema över männi "skans 'välfårdskriterier. I 'sche-| mat: ingår ; .goda. urvälsmöjlighe ] ter rörande: sysselsättning, ut- |. bildning;. boende, "kultur, fritid > »service,. för det andra för det tredje goda re- semöjlighéter, för, det fjärde och sistaj. öxfbilitet. En skribent i Jordbrukarnas Före nings] b Ila d.saknar ett' fun- . damental ' välfärdskriterium, hälsan, "och har med” utgångs- punkt från denna saknad starkt opponerat mot professor Kris- fi tenssofig argumentering: fr vi Hans” resonemang - mäste" be- H tecknas söm fördomsfritt, att'in- H| te säga: : överllat; : särskilt. som . just i'vår FN:s organ för hälso- i vårdsfrågorna (WHO) :allvarligt .«: påmint världen om .vilken häl «: vådlig uppfinning storstaden: är. : Den fysiska hälsan försämras av - bullret ,och -luftföroreningarna, + Därtill kommer psykiska skador om visåt "sig, Höra intimt:ihop 'med storstadens egenskaper som a uppväxtmiljö. ' Detta: och ätskil- -”ligt" värre:-:saker . dundrade” d:r Gandau i WHO om på världshäl- sodagen den 7 april, vars ämne var "just urbaniseringens -:-och "särskilt storstädernas hälsöpro- 'blemaryv tr sm Aga £ Professor Kristens on står fetagsekohomin - nä mare Än, S "samhi llsekonomin, resonerar JF: Spång linje leder'till'att stol . gram, heter "det till. sist 1 JE ÖVERTRAMP I TV: z | så Programinslaget om a Vietnam i » Pekka . Langers TV-serie ”Som- maralbum” föranleder U p s a la "Nya Ti aA'n ing till kritis- "ka påpekanden: , "Det snaskiga sätt på vilket : "ämnet berördes i sommaralbums- »revyn har ingenting med en all- = .varlig diskussion om Vietnam- ' frågan att göra, Textförfattaren & hade kopplat ihop ett uttalande föll . okänslig för de buddhist- av. munkar och :nunnor som brän- ” ner sig själva till döds med en notis i en amerikahsk tidning om vilken sorg det väckt i Vita "huset att en :av presidentens , hundar dött och med den bekan- "ta historien om att presidenten ”Vvid ett sammanträffande med 'ressen Jär ha lyft sina hundar "Öronen, Den ansvarige för in- Mage har med detta gjort sig skyldig till en klar förlöpning = Dyrbåra vägförbättringar med- .' 7. OM att. president Johnson före-|. nn 30 junt 1 1906 + LT = varna bilisterna för dessa doldå ”kurvor” finns inte än. på sin höjd — inte ens' det. på ialla för att avråda från :omkörning. På 'en bred "raksträcka är. det lätt, att :nonchalera en, sådan markering. '. - Vägförbättringar s som enstälgt "inriktar sig på" att räta ut väg- banor. och därmed inbjuda” bil- förare till "allt; högre : hastighe- ter är självfallet inte ägnade "att öka trafiksäkerheten. Kost- naderna, för "att fyllå. ut i' varje fall de ”djupåste "och: farligaste svackorna kan knappast; uppgå till så stora" summor” "att: man hn ningarna" i respektive : Tän «. gas 'skyldighet. att, tydligt” . med 'stora och synligt placerade "vägmärken markera - att bi listerna möter. en' svacka. Det mäste "anses ' vara "ett minimi- krav så länge. vägbybgarna . inté ga bort gödsfällorna. FRITIDSUTREDNINGENS "TREDJE: BETÄNKANDE "kom just lagom till badsäsong- "ens storartad , inledning, ' päpe- | N "Kar G eborgsöTid ning e n. Tyvärr är det dåligt | beställt .med möjligheterna till "det hälsosamma” och .uppfriskan- sonr beter frilufts- 208 Sa Rs - Med en genomtänkt. planering och utnyttjande av de möjlighe- "ter, som: finns: behövde det:inte vara så trängt på adplatserna som det nu ofta Några; fler, stora 'och välskötta ; badplatser - skulle minska trycket på en mas- sa mindre. Om:.inte kommuner- na”anser sig ha resurser till an- läggningskostnaderna : eller :inté värderar 'en fin badplats som tu- . riståttraktion —' många: kommu- nalmän tycker varken om bad: "gäster eller" turister —”så' borde något statligt 'organ kunna. ryc: ka in eller. uppdra åt någon or- ganisation i att. göra något" med statliga bidrag, som naturligtvis också : bör kunna utgå. till in- tresserade ' kammuner; " vilka i "sin tur kan använda dem "själva eller dirigera över dem; =: Yu "Badsäsongen!' är: kort." och 'in-' tensiv: ”och. det, -behövs, .stora re. till. hö fertrafik. Det. kommer att Ibn en; svår omställning ”ocK" där- Ifö fördras bl. sa, att det bedrivs en intensiv information och pro- paganda ' inför "omläggningen. Om I olycksriskerna". ; effektivt skall kunna motverka Sy. mäste landets alla” invånare vara 'upp- lysta om vad somskåll: ske. Vä sentligt. är, också att söka skapa ttityd som möjligt: hos allmänheten för Te- "formen, framhåller ö stgöt a Correspondenten (h) "och konstaterar att två aktuella opinionsmätningar förefaller. va ra motsägande: vo Lr | "Enligt Statistiska centralbyrån har - allmänhetens > inställning ganska markant. värnat till för- mån för högertrafiken.! Men Sifo rapporterar att anhängarna av . vänstertrafik ökat sedan 1982, Det mest nedslående + opi- nionssiffrorna är. Sifos konstate- procent av landets invånare inte skulle ha en aning om att höger- trafiken införs om ett år och två och han har up ligen av- sett att skapa en fullständigt £ro- tesk bild av vad som är av be- tydelse för USA:s Vietnampoli- tik." 0 Ett övertramp av det här .sla- get kan inte avfärdas med att det ju ”bara” rör sig om ett in- slag i en ”revystump, ' ett slags skäråt. "Detta gör förr frågan principiellt. allvarligare, efter- som tittaren .i ett sådant sam-. manhang fullständigt oförberedd utsättts för en subjektiv och osaklig propaganda i förtäckt form, Enligt" den överenskommelse mellan staten och Sveriges ra- dio, som reglerar radio- och TV- verksamheten skall bolaget vid programmens : utformning ”sak- ligt opartiskt och i lämplig form meddela , upplysning om :nuets händelser”, Inslaget i TV:s ”Som- maralbum” var osakligt, par- "tiskt och osmakligt och strider . alltså på 'alla punkter mot vad som sägs 1 :rundradioöverens- kommelsens: "paragraf 4, - Om man inte inom Sveriges - radio bryr sig så mycket om vad som förekommer i underhäll- ningsprogrammen bör det vara radionämndens sak att. avgöra om TV överskridit sina befo- genheter. der. Det är ' verkligen. ett oroväckande -högt procenttal och även om propagandan intensifie- ras -ju närmare. vi. kommer da- gen H, finns:det all” anledning för kommissionen att redan nu snabbt öka ansträngningarna för att föra ut informationen 'omi re: formen, ' fen då Mt Ju längre vi dröjer | med den reella bearbetningen av allmän- heten, desto svårare kan uppgif- ten i intensivskedet bli att över- ”tyga och. påverka. - SN TA > snab nykterhet |: NA ställen — heldragna gula linjer orkar . befatta , sig. med "att byg å rande, att inte mindre än sex |. Nu är det sommart strålande .sommarsol, .. går :över daggiga, blomdoftande ängar, stu- derar fåglarna som klänger. i trä- den. vid stugan, sysslar med bok- läsande. då juliregnet skvalar ner. "I ött Hörn av stugan står TV:n, På den. hänger ett plakat. På pla- katet .står: STÄNGD PA GRUND AV SOMMARSKVAL! - ännu.. Den har nästan. bara 'bör- jat. Men ganska tydligt är att vi vänta någon" hårdare. satsning från! dem som :.ska skaffa oss le- vande, underhållande och kultu- rella, TV-program. TV-apparaten -' har dock plivit en : kulturfaktor att. räkna med, främst i glesbygderna, finns: behov av goda TV-program lockså under somrarna är. vi med- vetna "om, . Man 'kan r-inte bara ”Isitta.ute på grundet och meta — inte, bara ligga på. rygg i vilsto- len. njutande sol, vi"vill också se”. vad. söm ' händer härhemma och .utomlands. Vi vill också bju- das --goda ' filmer, . fina teaterpjä- ser och roande: showprogram. Be- hovet av underhållning kan rent av: bil-större . under sommarhalv. » Tyvärr kommer. "man — om man nu kopplar” på sin. apparat — mest i kontakt med en hand- full programmakare från Stock- holm, "ibland Göteborg och. Mal- mö, någon” "gång rentav Norrland, Man har "lärt. känna TV. skäggen, Ur” Tnorén, Hyland med sin 'hör- : Sjöblom, nägra land. annat redaktörer som klarat -åv våra Focus-' och Nu- program. Det..mesta av vad tit- tarepn' bjudes på skapas av sam- ma. personer. Det blir med nöd- vändighet. tämligen" lika; ”man kan”-"programmen : och de har ingen . starkare: slagkraft. eller spänning över sig. - «Inte »ens revy-stumparna göres av: nya namn, vissångarna upp- träder. med pinsam envishet och det är"samma nunor, samma ton- gångar, samma ord. -Rytmen är tt man bara på anslaget Itt blir TV-programmen vanliga, stereotypa, ” tråkiga, "Det skönjes "inga nya, djärva grepp, ingen frisk syn, inte heller några nybörjarfel: Allt" är gediget, som när man” bjudes ”på 'en god-mid- dag. lagad: av,ens älskade hustru, samma kryddburkar "har använts, samma” kvantiteter. . Gedigenheten i all ära,. men man skulle: vilja ha något ånnat, smaka något nytt också. med risken att få en. vid- bränd smaksensation att lida av. : Sommaren .1966 tycks kunna gå till hävdernaä:; som. tämmeligen li- ka <tidigare isomrar. Nu gäller dettayinte bara vädret utan-i lika äre hög grad TV;programmen,:- Några s I nyasid. irva grepp får -visvinte Uppleva. Man, sover. sin: sommar: sömn över : hela det. stora; före- inté"få vara med "och leka i allt- hög. grad. ' Monopolföretaget. ha monopöldirektörer och mono: + Övergången " till en stormark- "pad "innebär inte. bara . en ny situation i fråga om "sättet att sö ilja och: "köpa utanför vårt: 'eget land. Det finns "också en mängd andra frågor som be- "höver lösas 1i'ett. sådant ” läge. Hur blir exempelvis etablerings- "rätten i” en stormarknad? Får - var och en etablera sig fritt 'el- ler vilka? regler skall gälla? Hur ir "det "med förvärv av, fast "egendom? Får man. så småning- Om -en. gemensam skattelagstift- ning? -Vad:'händer "med punkt- skatterna i respektive "länder? Och "med statliga” monopol? ” EJ Frågan är om vi i vårt land "hhHtills tillräckligt förberett des- :så frågor och studerat de prak- stiska: problem som de-innebär. :-Man kan fråga om inte en stor- marknad på sikt framtvingar en förhållandevis - «enhetlig närings: lagstiftning och skattepolitik för :"de. länder som ingår i markna- den: Den uppskruvade svenska "prisnivån — högst i Europa — "måste på enå eller andra sättet "också anpassas efter priserna i "andra länder. Vär "hemmatillver- "kade' Kostnadsinflation måste ra- vdikal' stoppas. Statens, kommu- 'nernas' och näringslivets ”ambi- tioner får begränsas med hän- Syn till våra faktiska resurser I arbete och kapital. I bilden kom- mer också in hela socialförsäk- ringssystemet, , där varje land hittills lagt upp en lösning efter . egen mall och där stora olikhe- ter råder, oe nt (Hantverk och Industri) : Vi lever vid- blånande -vikar,. 4 Sommaren 1966 har inte gätt inte” heller denna 'sommaren -kan ' Att. det ver” ju mest! året: om, de; tycks |- :'Dumburk :eller " kulturburk? Frågan . har - ställts ' ofta . nog. Att "TV-apparaten, kommit -'att få stor betydelse »som kultur- faktor,' främst "på glesbygden vet vi Men varför bjuds vi på så lika program? Varför är dessa "lika program ofta. så menlösa? ' Varför. skapas det mesta i TV:n av en liten' krets programmakare? Anser de sig ha "ensamrätt? Ids inte pro- gramledningarna ta kontakt med folket ute i landet? -Vil man ' helt "enkelt "ha monopol på TV-programmen? Fruktar man outsidern? Lite: fräna ton- gångar .om televislonsprogram- men. sommaren. 1966 presente- ras av Ingvar Wahlén on Vi " Den sommarlätta showen tycks ha mest tuggummi '1 halsen! Pro- grammen' har' seriekaraktär. . De blir "utdragna ' och » långtråkiga. Tro inte heller att du slipper un- dan ' de . amerikanska " serlepro- grammen där våldet har fått plats nummer ett.' Fler och fler'ägent- historier" avlöser den hemtame Drake, : Dessa ,.våldsprogram tycks ha fått en sådan plats.i svenska folkets : hjärta att man : undrar om de. inte kunde bilda under- lag för en skola som framställde agenter åt västmakterna. Långfilmsurvalet har inte hel- ler. varit mycket: att hurra. över, Man envisas bjuda! på . typiska showfilmer (minns här den ut dragna, rentav TV-mässigt tråki- gä, ”Pyjamasleken”): som inte har någon, chans satt, slå i TV-rutan, Man ” efterlyser .'fler familjepro- gram som hör sommaren till. Fa- miljen " kan "då" vara samlad en kväll kring TVn: Det är inte skoldags dagen - efter. Det "finns massor med tjusiga" familjefilmer som' kunde visas. 'Fyrtornet och Släpvagnen har det talats om. Varför inte? Man minns de två danska . komikernas' äventyr från sin barndom, Visst ville man "Måste unna sina. egna "barn ” samma glädje. Det är uppfriskande "att möta Ulf Thorén, "Visst känner man "igen - också hans ””småsnuttar”, men de är nästan aldrig tråkiga och oftast lagom förargliga, Ibland ser. det ut-som om andra kul- turprogram mäste rätta till vad Thorén brutit! Det trodde man då det gällde bondetåget i Tuta- ryd. Thoréns lilla glimt var lagom fräck, 'Ulvenstams: tjugominuters program tråkigt och enahanda, "alls inte' upplysande och. riktigt. Nu bjöd man ."”bara” på beröm, visserligen lagt i sådanas mun- nar där det blev föga intelligent. Det ' ryktades "att. mera negativa omdömen - klipptes samvetsgrant. man ' reparera -: Thoréns ”skada”?- Sammanblandningen . av tro, monarki och jordbrukspoli- tik har. inte alltför många sym- Patisörer, .Den' reaktionära ”leda- ren” 'med "arbetskraft .som' inte får vara. organiserad skrämmer säkert ännu fler. ' Men. det var man "tydligen rädd för att tala om i TV, Det är just genom .så- dana" tama grepp. som 'program- men blir tråkiga och vanliga. "Höjden av ”anti”-röster är väl Beppe Wolgers, i stort envålds- härskare då det gäller .textsnut- tar av revykaraktär. Han är sä- kert en av landets främsta pen- nor. inom facket, men han borde få” ”hjälp”,. man börjar kunna honom för väl” iv Ska vi nålla på med att behöva texta plakat om att TV-n' måste vara - stängd .på grund av :som- marskval?: Eller har .de sovande herrarna 'och. damerna : möjligen tänkt försöka använda en väc- karklocka som någon , gång . då och då kunde ge dem en signal om "att nu är det tid att satsa på. något nytt. Lite fler nya namn, mer ute från landet, elak- heter i: mängd 'och man sitter kanske fängslad då och då: vid sin" apparat. Och det har väl va. rit meningen med: televisionspro- grammen? , . Aktuell "kommentar Man får räkna "med att, det kan bli avsevärda hyreshöjningar på bristorterna. när -:regleringen slopas. Att låta dessa enbart kom- ma -fastighetsägarna : til. 'godo tror. vi inte ens att.dessas repre- sentanter, . finner rimligt. Kom- mittén berör inte frågan efter- som den fnte fått i uppdrag att göra detta. Däremot 'skulle mark- > värdeskommittén ha-ett öga på saken; men, fanri inga specialåt- gärder påkallade, Vi -skulle dock tro att regeringen allvarligt fun- derar, på någon form av hyres skatt. Man kan erinra om att i den stora kompromissen om .bo- stadspolitiken..i .Danmark ingick som ett element "att en. del av hyreshöjningarna : skulle 'inbeta- las till en fond -för ökat" bostads- byggande. Dagens . Nyheter. : Hyresgästerna skulle i den 'nya lagen - tillförsäkras ett. : bättre skydd , mot obefogade . uppsäg- ningar, vilket bör .noteras med tillfredsställelse. Huruvida, denna vidgade kvarboenderätt. kommer att päverka rörligheten' på hyres- marknaden 1 negativ "riktning är givetvis omöjligt att bedöma i dag. Från fastighetsägarehåll har emellertid. risken för en fastlås- ning av bostadsmarknaden redan påtalats, men fråga. är om inte den olägenheten "kommer att eli-| mineras av sig själv genom den friare hyresmarknad 'som den nya lagen. skulle bereda vägen för, ; Helsingborgs Dagblad (n); Priser i siktel Hämta tävlingskupong i Er butikl - : Zingo-skeppet kommer till Halmstad, Kajen; den 5 juli an t Visst är ett diskonto på fyra eller fem procent önskvärt. Men det ligger vid sidan 'av verklig. heten, 'när. räntan på. den' grå marknaden är åtta, nio procent och riksbanken häller en straff. ränta på tolv procent. : " Göteborgs-Posten, . Klimatet för det enskilda spa. randet. i vårt land har under se- nare år inte vårit särskilt gott, Den som brukar hävda att detta sparande är särskilt värt att främs ja på grund av dess dubbiä "be. tydelse — den samhällsekonomis: ka, dels den privatekonomiska 55 kan, bara 'beklaga den ringa” för." ståelse , statsmakterna visat detta synsätt på senare år. - "Svensk Sparbankstidskrift. ? Återigen försämras. bankernas service: »Lördagsstängt. året. om, Antag att en bank beslöt sig för att konkurrera genom bättre: ser- vice, t. ex. genom att ge sparar- na tillgång till sina pengar även på lördagar. Skulle de andra ban. kerna våga ta 'risken att bli.av méd sina sniåsparare och inneha- vare av checklönekonton?. Givet- vis inte. Som vanligt när konkur- rensen är dålig. blir konsurmen- terna Hdande, SN Expressen, : . Något" -galet mäste det vara när. Sifo konstaterar att sex pro- cent av-landets invånare inte .har till > högertrafik. om "ett och: ett kvarts år. Frågan är. närmast hur man lyckats. dölja detta”. 'oåter- kalleliga . faktum - för ” så mänga så . länge:.-- Har inte . högertrafik: kommissionen satt till alla'klu; tar förr är det på tiden att den gör det.-, + oe Handelstidningen. H Svaret på den, principiella. frä- gan om invandrarna ' har. rätt att bevara ' kulturella "särdrag mäste i ett samhälle. som värt bli Ja Vad som behöver- diskuteras- me ra är hur detta 'skall kunna ske på ett -för alla” parter tillfreds: ställande sätt, ' Västerbottens-Kurire; vin vi fortsätta > att leva” efter, den höga 'standarder'. får vi: fin. na oss I att'snart: komma ”under- fund. med” att det börjar bli tomt i kassakistan, -Det, vore -Jyckligt om 'svenska folket gjorde” det in-” nan det är för! sent. Trots att re, geringen ingalunda bidra; ini att uppmuntra sparande eller. irnuf- te vi ju förr ' dess”hellre;— börja räkna med ' att "även? vi får. rätta våra” pretentioner efter: vå- ra” prestationer.: Just: hu” gör. vi på stället” marsch och det betyder iteten | ent ; tillbakagång. ' Nordv stra Skånes” "Tidningar. Den: tyske s "regeringschefen; Ko- sygins beslut att för. obestämd tid uppskjuta ' sitt officiella: Sve- rigebesök uppges .bero på hård ning att: "betvivla att det förhål- ler sig :så, men svenska” folket hår heller ingen anledning” att ”be- klaga, att besöket' inhiberades hur mycket - regeringen än beklagar det, « moce a [ETT ORD PA'VÄ ÄGEN "Och de hade blivit mycket häp- Na och sade till varandra: ”Vem - än då ylennes äro honon både vin- oc) Sjön ro hon ”” (Marko. 4.141) ionom lydiga? ' Det måste ha varit: en stor dag för lärjungarna, när de förstod att Jesus var Mästaren i deras liv, och 'att-han. också var .herré över naturkrafter.; Medan. de. oroa: : de sig över den häftiga stormen ; och undrade om . båten ' skulle” hålla, låg Jesus på båten och sov i SN Det finns I vårt inre vårt hjärta ugn, a Larus säger till oss, som 'sade till" vinden >. Var stilla? och - . : i 3 en aning om 'att vi skall gå över ” tiga restriktioner på slöseri mås. tidspress... Det finns ingen sanled-. «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.