att. vi skall; leva högt, på att LAHOLMS TIDNING . —=LT Berättigad fråga närmare överväga "huruvida- re "Vilket är lättast — att iu länderna ' utveckla jordbruk så "att dessa länder kan grunda' sin välståndsökning på en effekti- viserad : Jordbruksproduktion el ler "att ' utveckla industrier och hårdare. satsa på industriell ex- pansion som underlag? ' - För många är frågan kanske nästan chockerande, Man tror sig ha sin uppfattning klar. U- länderna är underutvecklade och då är det jordbruk dessa län- der först och främst skall be- driva, Därmed punkt! Den syn- punkten delas av den svenska soclaldemokratien och av. jord- BPruksutredningens - - , måjoritet. Man. går, t o. m; så långt att man hävdar, att u-länderna skall kunna både leverera öka- de mängder livsmedel till de utvecklade länderna "och sam- tidigt avvärja den egna svälten. Inga småsaker! Den industriel- la produktionen skall förbehål- las. de, rika länderna. U-länder- na kan sälja socker. för: 35 öre per Kg, Det har bäde' jordbruks- ministern och Ulla Lindström hävdat I olika sammanhang. Nu har emellertid för någon tid sedan denna filosofi satts 'i tvivelsinål Det har skett i ett |” uttalande i. av: OECD:s ' general direktör, , Han har hävdat att det "kahske vore mest rationellt att expandera -jordbruksproduk-|] tiohen 1'dé utvecklade "länderna för att kunna' exportera till u- länderna och,..t stället söka hjälpa u-länderna : -på vägen mot bättre ekonomi genom att där stödja utvecklandet av 'vissa in- dustrier för export, s "Förvisso. ligger , mycket , av förnuft:i det nämnda uttalandet. Det har blivit ett talesätt bland vissa grupper i Sverigé att jord- bruk skall, bedrivas i u-länder, köpa billiga” livsmedel av. dem etc... Man | hävdar set utan. att .gen . "längt, fram 1 tiden, att det är "+ Kvar står emellertid, att hela ” handläggas smidigare. å. " sig med ett parti vars listor inte ”Sista” stick” i-det ”olustiga spelet kring” en sporthalr Laholm togs. hem av plasthallsanhängarna," 1. frågan hade alltmera prestige" och po- lUtik 7 så ' .småningom blandats, Det. är ”hog "ingen överdrift : satt påstå, att Laholms stad inte här råd att "bygga en sporthall själv, Men man. kan'.också fråga, sig, om inte' den kvarts miljon,..som plasthallen kommer att Kosta — vartill -.kommer driftskostn der — är: bortkastade pengarw|-. Från 'mittenpartierna — bå- de center- och folkparti — häv- dades, att frågan. om sporthall 1'södra Halland "nog:'får bli en framtida uppgift för kommunal. Fr förbundet eller den, då' möjli- bildade + storkommunen, Men det påpekades också, att en sådan hall-ligger så pass motiverat att provisoriskt lösa frågan om skolornas lokalbehov för. gymnastik och tillgodose ungdomens berättigade krav på en inomhusarena med en plast- hall. Så blir det ju nu också. denna fråga skulle ha kunnat Det är bara. att hoppas, att friden nu kan återställas och att de mest öroliga andarna får tillfälle lug- na ned sig på ömse håll — bå- de inom och utom stadsfull- mäktigeleden. EN UNGDOMLIG REPRESENTATION på årets kommunal- och lands- tingslistor kräver Centerns ung: domsförbund i; en skrivelse till partiets distriktsstyrelser' enligt Ung'Center: Vi har svårt att tro att ung- domsväljarna kan solidarisera Innehåller några namn på ung- domskandidater på valbara plat- ser. Ungdomsförbundets krav på breddning ' och föryngring -är därför inte att se som ett själv- ändamål, I stället vill vi hävda att en. ökad ungdomsrepresen- tation med följande ökade an- slutning från ungdomsväljarna, är ett livsvillkor för centerrö- relsen och dess idéer, heter det i uttalandet, Förbundsstyrelsen framhåller vidare att de kommunala frågor- na är I dag så' komplicerade att de ställer stora krav på förtro. endemännen, Det tar ganska lång tid för en nyvald ledamot att sätta sig in i det kommunala arbetet. Därför är en kontinuer- lig föryngring nödvändig. Ung Center påpekar vidare att man fått åtskilliga rapporter som tyder på att föryngringens vind på sina häll är ganska kraf- tig.” Lördagen : den 2 juli > nä "sköta: flera ' olika"! maskiner. 1966 LT =- sonemanget är logiskt. Ett tankefel ligger redan däri, att. dessa länder :-—-" trots sin svaga effektivitet ' — skulle kun- na fortsätta ätt sälja jordbruks- produkter - (och detta i ökad skala) till priser, som ger oss — som ' köpare — vinster eller förmånsställning. Om länderna ifråga verkligen. 'skall kunna bli hjälpta. medelst .jordbruks- export, så är det förutsättning att de erhåller hederligt -betalt för sina produkter.” I så fall tor- de "vi knappast ha. några vins- ter att hämta. - Men hur är det med själva tanken att u-länderna lättare kan utveckla jordbruksproduk- tion än : industriell produktion? "Troligen är detta en ,feltanke. Jordbruksproduktionen är spridd till stora ytor. Det tar:lång tid att vinna gehör. för nya: meto- der hos människor som ej har teknisk” utbildning: och kunnig- het, Det har t..o. m. i de euro- peiska ' länderna. visat sig . att ' utvecklingen i jordbruket gått nabbt ' först " när konkurrens "uppstått "om "arbetskraften. Den Konkurrensen: vinner. man inte änderna, utan. er hård sats- ng på industrin” — om's ens då. Utvecklandet , av jordbruket ; måste ske i samband med ut- ”vecklandet' av industrin; "En avgörande” fråga: är. v - e! som är lättast, att sprida bättre]: kunskaper .om Jordbruksproduk- - tion. och, på. så sätt öka produk: tionen: från: ;jordbruket i u-län- derna enligt den höga ”målsätt- Ding: som präglar. den" svenska socialdemokratiska debatten 'el- - ler 'att starta industriföretag för att. utnyttja ; befintliga ”naturri- kedomar. > Ingendera” frågan; "kan bedömas generellt... I många fall torde" det dock. vara lättare "att snabbt utveckla industrier "att göra motsvarände inom jord tare än i. jordbruket - att? "Jeda och . övervaka -från en "central. Det torde t. ex. vara: lättare att lära oskolad. årbetskraft att skö- ta en industrimaskin,., där verk- mästare” och ” montörer" lättare! - kan ,finrias'-till > hands, än "att ”arbeta:i mödernt, jordbruk, där » väsentligt - större krav: ' ställes, bl 'a. på grund av. att. samme arbetare där 'i regel måste kun- Industriarbete - kan "i; många . vara: enklare” även” därför .-industrimaskinen; får: arbe: ta :stationärt,': medan”. de : olika jordbruksmaskinerna skall. fors: "las: fråm på ojämn: mark" och «därför ;krävér "justeringar, vilka man kräver att "arbetaren skall kunna klara. -ute. på fältet." ”- OECD-direktörens' -.- uttalande är förvisso för många en bomb, men den: saknar ::inte'- logiskt underlag. I varje fall: torde det vara svårt att. bevisa varför just jordbruk .'skulle: vara det produktionsområde,-på vilket u:|- länderna skulle kunna bygga en förbättrad "ekonomi. . Sovjetunio- nens ' svårigheter med . jordbru- | - ket är ett praktiskt exempel på hurusom tt. o m.' en:tekniskt avancerad stat inte lyckats med att åstadkomma : 'en : rationell |]- Jjordbruksproduktion;' «4 ts7 " De svenska socialdemokrater-|- na står emellertid tämligen 'en- "samma 1 sina dogrier om jord- brukspolitiken, Deras : uppfatt- ning delas inte av ledarna inom andra industriländer "i Europa, EEC-länderna och Storbritanni- en ökar. jordbruksproduktionen | - i riktning mot självförsörjning. Är ledningen i dessa länder un- derlägsen det 'svenska ringspartiet 'i ekonomiskt "tän- kande — eller är" det. möjligen så att man i våra europeiska | + " grannländer : 'ser "mera "sakligt och mera vidsynt' på de'ekono- " miska problemen? Den senaste förklaringen verkar" mest trolig. sva BANKERNA ÄR LANGTIFRAN ENSAMMA. om att nonchalera allmänhe- tens krav på service, om nu det- ta kan betraktas som en förmild- rande omständighet, . skriver Värmlands Folkblad As): : Ett stört antal offentliga in- rättningar, kommunala och stat- liga, är också stängda på lörda- garna trots att de Fimlistvis be bor: de vara öppna just då. Det ser.faktiskt ut som om allmänhetens : tjänare på olika områden är på god väg att bli allmänhetens herrar. De gör un- gefär vad de' vill. Har de lust rege-|. BOr våra " "Under kriget” flydde omkring 30. 000 balter . till: vårt land. Yt- terst . få. har återvänt. Estland, Lettlarid :'och Litauen blev inte bara ockuperade av ryssarna utan dessa länder gjordes också till sovjetiskt territorium. Därmed förintades de som fria stater. ' De olyckliga människor som flydde hit fick en i. fristad här i vårt land: Så småningom har de också vunnit svenskt medborgar- skap. De har lyckats anpassa sig väl frsitt nya hemland och har här utfört. insatser på. samhälls- livets olika områden. Ingen torde kunna säga att dessa balter är sämre .'samhällsmedborgare än övriga : svenskar. Balterna själva har” enligt samstämmiga uttalan- den glatt sig: över'"sitt svenska medborgarskap. ' Glädjen: grumlas emellertid av vetskapen om att de därjämte är sovjetryska 'med- borgare. Det: har "ingett. en oro som "gjort. sig. allt mer märkbar. Det har: inträffat att söner till balterna fått order att infinna sig vid de sovjetryska regemén- ten för, att fullgöra värnplikts- tjänstgöring” i Sovjet. De har ti- digare ' gjort sin värnplikt i Sve- rige, men på-grund av sitt dubb- Ja medborgarskap har de att full- göra värnplikten också i Sovjet. Det. hjälper inte att de är föd- då i Sverige av föräldrar som fart” svenskt medborgarskap — de ändock :sovjetryska medborga- fé. ;De "har. formella . möjligheter | ; att ; bli. befriade från sitt. sovjet- ryska medborgarskap, men då er- fordras "att de inlämnar en an- sökan: härom till" den sovjetryska ambassaden; . Detta låter" i och för sig enkelt — men : det. sannerligen irte. Det hör nämligen till" saken, att Sövjet' är ingen "rättsstat i den bemärkelse som Sverige. Man blir här i "vårt "land inte betraktad som en landsförrädare om man lämnar landet för att bosätta sig i ett annat, men det blir man i Sovjet. Enligt sovjetisk lag är. så- väl" flykten" från de'baltiska 'sta. |" terna; och ,Sovjet 'som vägran att återväl ida från "utlandet att.be- trakta. som ';ett 'kriminellt brott. Någon. amnesti ..— trots” beslutet september 1055 i Mosk- här. inte givits några ' flyk- tingar: då "ingen. vågar återvända — eftersom det »heter. i amnesti- lagen .att . amnesti. skall , lämnas de flyktingar, som. visar vilja: att sona sina brott." oh Högsta" Sovjets: :presidium” an- tog den 25 december '1958 en lag - värmt och gäddorna ärpå hugg, > så är 'dét' en liten bagatell att många -människor. gärna: vill: ta deras tjänster i. anspråk på lör- —+ dagarna” och” har ' svårt: att” be. d dar r bögripligt att det all- männa: stängningsvansinnet väc: er irritation och att. man lite + 1.”mans" börjar fråga - sig | om "det -inte' firins' någon gräns för : vad man: kan tillåta sig på ser- .: vice-områdena, - Däremot -är': det . mindre”, . begripligt. att .. exempel- «vis de. politiska ' partierna, som + - vanliga fall är så måna om att "sörja för vår välfärd, ännu inte stycks ha upptäckt att 'samhället - har: slutat. att fungera på lörda- "den, upptäckten? frå- rgrymmade värm. Jan skollegan som säkerligen ta lar, för många, menar Sv en 's Ka Dagbladet (m. i MIDSOMMARENS” ”VALDS. " ORGIER Ä rock, Furuvik ” är en ung” polis- man blev livshotande. skadad av stenkastande raggare. ' kastar "ånyo ljuset, över polisens svåra isamhällsuppgifter. NyaWerm- lands-Tidningenin . skärper hur , angeläget det är att polismännens arbete respek- teras av allmänheten. NWT krä- ver — med all rätt” — statsmak- ve , ternas: ingripande: - Det skulle säkert vara till stor nytta om regeringen och främst då inrikesministern, som ju yt-|: ”-terst har' det högsta ansvaret här i landet för upprätthållande av ;lag och -ordning, ville gå ispet- /sen för. opinionsbildningen för "att uppnå en bättre tingens, ord- "ning, Slapphet på. det här. områ- "det "lönar « sig” inte." Dagskröni- "kän vittnar därom 'och det blir allt fler. och fler enskilda som > kommer -till insikt härom. Måtte statsmakterna också vakna upp "på den här punkten, - ' ! Barometern gör ett påpekan- de som väl, anknyter till NWT:s - krav: svs .» Det räcker inte med att säga "att de anhållna ynglingarna i Gävle, som Gtenade polisman- . nen, provocerade upploppet och . tvingade myndigheterna till ett "av de märkligaste polispådragen här i landet, är offer för olyck: liga omständigheter. Det grotes- ka uppträdet är en affär inte bara för de vilda raggarna och Gävle-polisen. ". — - Det gäller också samhället, som skall ge polisen det skydd den behöver och som i brutali- seringen och den medvetna ut- maningen alltid måste se inte bara en. beklaglig olycka utan att pysa I väg ut på landet un. också ett memento på vart det der veckoslutet, om vattnet. är bär häns' som Fastställde att ”yägran att återvända 'från utlandet betrak- tas som brott”,' Vidare skall den som önskan bli befriad från det sovjetryska medborgarskapet an- ge i den händelse att de gjort värnplikt vilket förband de tjänst- gjort £ De. kommer därmed att röja . vissa militära hemligheter. I ansökningsformuläret skall jäm- väl antecknas de släktingar som vederbörande har både i Syerige och i Sovjet, = ' Man förstår helt och fullt att balterna inte vill utsätta sig och sina släktingar för de risker som det innebär att genom skriftlig ansökan anhålla om = befrielse från det sovjetryska medborgar- skapet. Förhållandet ” är orimligt, Det är ' således. inte nog med att de som är födda i de baltiska”sta- terna får dras med dubbelt. med- borgarskap — också barnen till föräldrar, där ena' parten är svensk och den andra balt, på- tvingas dubbelt medborgarskap och blir således sovjetundersåtar. Och ansöker- man om befrielse från det - påtvungna sovjetiska medborgarskapet "riskerar : man släktingarnas' säkerhet, SS balter i ien rättsstat? Äv riksdagsman Bengt. Börjesson - | " " Frågan om dessa balters dubb- la medborgarskap är av så all varlig karaktär att det måste an- komma på den svenska regering- en att söka få fram en lösning. Balternas rätt till trygghet mås- te säkras. Det får inte bli så som en balt resignerat resonerade och sam- manfattade för mig: ”Jag-måste väl fly till Amerika — här kan jag inte känna mig trygg”. Han var svensk medborgare sedan en lång tid tillbaka. Hans son hade gjort sin värnplikt vid ett svenskt förband — nu hade han fått in-|' kallelse till ett sovjetryskt för- band : för militärutbildning. Om han vägrar — vilket han ämnar göra — kommer han att betrak- tas som en grov brottsling där- est han någon gång 1 framtiden önskar besöka sina föräldrars hembygd. - 'Så länge 'denna fråga ' inte är löst har man anledning tvivla på Sverige som en rättsstat, ett land där varje medborgare skall kun. na känna sig trygg i vetskap om att han bor i en kultur- och rätts- stat med allt vad det innebär av trygghet och säkerhet för den en- skilde. - Nu Vu får vi snart retroaktiv lön Det” mesta, är redan ” Någon gäng kring måriadssk tet . juni-juli får de omkring 800.000 . LO-anslutna förmodligen den retroaktiva lön som är en följd av avtalet med SAF: Senare under sommaren kommer påspäd- ningen. för andra anställda. Man vet ännu inte hur mycket pengar det totalt rör sig om — troligen ligger det mellan 2 och 3 miljar- der kr. Det rör: sig alltså om ett väsentligt pengaflöde i ett eko- som. .redan kan. be: enskilde 71 ntagaren;' vichar. vän- tat' "länge, 'på "dem. ' Kanske" plane- rat en hel del saker vi skall köpa och göra r.de'så' länge infrusna slantarn; Här är en-va —' spring inte ut och gör av med alla, pengarna på 'en' gång. Det finns. flera. skäl: till det, åt Oss titta på' några av dem, Vi har en sorglig -erfarenhet av att” i samma takt som lönerna sti: ger. skjuter priserna i höjden — priserna tycks, dessutom "alltid lig- ga - före. Prishöjningarna' har re- dan - märkts- och :ingenting : tyder på att ökningstakten skall minska. Finansministern, har förmodat att inflationen kömmer att spädas på med, '3,5 :pröcent i år, andra "har iffran till 6. procent . eller än rare "hyror i höst också.: Riksdagen har ' beslutat slo- pa räntebidragen för hus färdiga 1957 och: att höja basräntan med 1,5. procent -för: hus färdiga 1958, 1959, 1961 och 1962 samt med 1 procent för hu färdiga. 1960, 1963 och senare. I - . Slutsatsen av "detta. blir ätt om vi gör av. med alla 'de. retroakti- va pengarna ' kan det. bli mycket svårt att få den privata budgeten att gå ihop fram på höstkanten. - -. Det. är en .sak man bör. tänka på när man :kvitterar ut -extra- pengarna. Det skall betalas skatt på dem. Generellt behöver avdra- -| get inte uppgå till 'mer.än 25 pro- cent, men det är i de flesta fall alldeles för litet — har man en lön: på . mellan 17.000 och 20.000 behöver. man dra: av ,30—40 pro- cent i stället. Låter man bli detjz kommer det en otrevlig påminnel- se i form av, kvarskatt vid. jultt den nästa är. vet "Häronidagen ingav Sveriges "villaägareförbund till finansmi- " nistern” en anhållan om att eg. nahemsägarnas schablonavdrag vid taxering snarast höjes från nuvarande 200 kr, till åtminsto: ne 500 kr. Detta berör cirka 1,5 miljoner familjer. Så många en- och tvåfamiljshus finns det i landet. Schlabonavåragen. . har nämli- gen visat sig vara en alltför blygsam ersättning för det tidi- gare till år 1954 gällande medgi- vandet att göra avdrag för re- Pparationer till” verkligt belopp. Vidare framhåller förbundet att nuvarande avdrag fastställts för 10 år sedan och därefter inte reglerats efter penningvärdesför- ändringen. Man päpekar också att de klart största grupperna egnahemsägare utgöres av lägre inkomsttagare "och pensionärer varför reformen är särskilt ange- lägen.” | (Helsingborgs, - Dagblad) ”intecknat”, Skattehöjning oh Ytterligare en anledning att vän- da något på slanten: Vi har att räkna med höjda skatter, En av |: finansministerns' närmaste män var helt på det klara med det då han talade vid KF:s riksstämma för en tid sedan." En 'skattehöj- ning är nödvändig om vi 'skall kunna uppfylla långtidsutredning- ens prognoser. Den konstaterar att man måste. få den privata kon- sumtionen att.minska och går det inte att. skapa /:ett' frivilligt -hus- hållssparande återstår. bara skat- |. teskruven. Eftersom" vi måste. fål.." bort. underskottet i vår "utrikes handel kan en skatteskärpning in- te läggas på företagen.:”Då åter- står . 'egentligen . bara ' inkomstta- garna, Om” skattehöjningen blir direkt eller indirekt vet man Ing ej dö enting om. ., > Som läget: är idag kö mycket . och" sparar för. litet. Vi kan se: resultatet. i "vår -bytesba- lans med utlandet — där notera: de vi ett underskott på 1,5 miljar- der förra året och ingen: tror att underskottet :' blir .mindre 1. är, Själva varuutbytet gav ett under- skott 'på 2 miljarder — . det” är nytt bottenrekord. . Bara. under årets företa "fyra månäder importerade vi varor för 1.23 miljarder mer än vad vi ex- porterade för. Importen av disk- maskiner. steg . med , 221:-procent, för grammofonskivor var: procen- tén 638, för kosmetika 13. Minsk- ningar. noterades . emellertid .ock- så — för bilar med 16 procent och för tvättmaskiner med 28... Man har frågat sig om vi är på väg att ”importera omkull” lan- dets ekonomi..Chefen för Sveriges Industriförbund, Axel Iveroth, har konstaterat att vi otvivelaktigt är på: väg in i en ekonomisk : kris. Han är 1 likhet med många andra av näringslivets män ingen, vän av... skattehöjningar oavsett vem höjningen drabbar. Han an- ser i stället att staten skall hålla nere utgifterna,. inte öka inkoms- terna: . -Sparandets roll Ett sätt att öka inkomsterna är att stimulera sparandet och här kommer vi tillbaka till de retroak- tiva pengarna. Ordföranden i Lön- sparkommittén, . riksdagsmannen Nils Kellgren, har påpekat den stora vikt sparandet har som in- flationshämmande = faktor. . Ett ökat sparande :— att man alltså uppskjuter en del av den konsum- tion som kan bli frestande när de retroaktiva pengarna kommer — skulle vara av utomordentlig be- tydelse, har han sagt. Man kan tycka olika om det re- kordhöga ränteläget — för den som sparar är det i alla fall för- delaktigt. 'På t. ex. kapitalsam- "| lingsräkning får man nu'5 3/4 procents ränta, på kapitalräkning med 12 månaders uppsägning 6 3/4" procents återbäring. ' De sparlån och . dubbelsparlån som affärsbankerna har är ett ut- märkt sätt att målspara till dyr. bara varaktiga konsumtionsvaror. Man sparar ett visst belopp varje månad och får efter ett år låna lika mycket som man sparat. El- ler man sparar samma belopp i två år och får låna dubbbelt så mycket som man sparat. Att spara sig fram till vad man vill köpa blir betydligt billigare än att skaffa samma sak på ett avbetalningskontrakt. Den effekti- va räntan på ett sparlån -— det betalas tillbaka i samma takt som sparandet skett — ligger kring 10 procent. På avbetalningsköpen har Statens - pris- och kartell- nämnd i flera undersökningar konstaterat att samma ränta of- tast ligger någonstans mellan 30 och 40 procent! detta kan förefalla litet dystert i sommarvärmen. Men det är lika gott att se sanningen i vitögat — de löneförhöjningar. som olika" arbetstagarsammanslut- ningar förhandlat sig fram till eller fortfarande kämpar för kom- mer. knappast att ge någon stan- dardökning, - Det är en sanning 'ä oc. or t Aktuell kommentar ”Hanio- 'och Haiphongraiderna kommer: att. energiskt utnyttjas för att. öka : opinionstrycket på Förenta: Staterna. 'Det "visste man i Washington, och iman tar den- na' konsekvens därför att man nu tror på möjligheten att slå ut motståndaren. "President John- soh har satsat på att militärerna räknat bättre denna gäng I än de föregående, : eos Handelstidningen. Lagstiftningsförslag i det' här landet: brukar föregås av ett. of- fentligt "utredningsarbete; genom en offentlig" utredning kan man sidig. belysning av problemen än vad som är möjligt i en intern organisationsutredning.' Men med den inställning som dagens' riks- dagsmajoritet "intar är det tyd- ligt att en utredning 1 organisa- tionsregi ändå tvingar sig fram, trots. dess begränsade möjlighe- ter. En samverkan mellan olika berörda organisationer synes där- vid angelägen för att man. skall få en så. allsidig belysning av problemen - -som möjligt." De Svensk Handel om de. små:och medelstora företagens kapitalförsörjning. Många frågar sig. hur: länge denna utveckling mot: :ständigt högre "skatter: och "räntor och sämre : "penningvärde kan, fortsät- ta. Svaret är enkelt: så länge vår pretentionsnivå : ligger, där: den nu ligger." är ' det verkligen bara som Kan .s nka, nivån? i en. verksamhet . som "visserligen på det lokala. planet uträttar myc- ket” till -pensionärérnas förströet- se "och trivsel men som i de po: ammanhangen'. via. sin ledning ; agerar..som : stödtrupp” åt få en mer uttömmande och mång-|” en valuta, och" ”sysselsättningskris I - 'en | vis. men : a jter över dödsolyckor, . son en mycket stor uppskattning genom att återge långa stycken ur dennes skrifter, där det heter att 'det är femton familjer och icke hr Erlander m, fl. som styr » Sverige. Anledningen till att s0- cialdemokratisk press ägnar så stor uppmärksamhet ät en: bok som söker göra gällande att" vi icke lever i jen demokrati är svår att förstå. Inte heller visar ut: nyttjandet av hr Hermansson på avständstagande från hans idéer om att staten skall bli en för- myndare för oss alla. - Sydsvenska Dagbladet. . . Det ä är ett önskemål av, första . ordningen .att -så många försam; lingar . som möjligt inrättar dia: kon; oph diakonisstjänster. I värt östra grannland Finland, där dia: konin enligt kyrkolagen är. in- lemmad i kyrkans. officiella. verk- samhet, har de flesta' församling- ar diakoniarbetare 1 sin tjänst. Vad som hos oss för närvarande synes som det:största hindret är bristen . på diakoniarbetare. Det måste bli ett församlingarnas" an: svar att hjälpa till att häva den- na brist. Varje församling måste se det som en mycket viktig an. gelägenhet i dag att väcka in: tresse " för 'diakonin' hos ? "unga människor,. "Men det är samtidigt av.. största vikt att det' skapas klarhet beträffande innehållet. el dlakonitjänsterna på församlings: planet: : «rr Församlings. "och pastorats-..- = förvaltning. ' : sommar ,. på "gammalt -- hederligt att det "egentligen. finns 2 på” ”ett relativt ; "fåtal platser, där anhopningen, av män: niskor 'blir-'så mycket: örre och följaktligen" "riskerna "för. .urart- ningar stora! : : Män "skulle ”vinnå mycket om det kunde bli många fler. . .Jokala” festligheter, bl. a; skulle. man: slippa: en räd liga - - trafikproblem... med? risker,” vilkas storleksordning” mar; lätt kan". avläsa ', i tidningarnas” -spal- ; Er Sundsvalls" Tiäni c. får vi se en "från TV ber römda ' schimpans. på. midsommar: ' socialdemokratiska tidningar som visar lir Héermäns-.: set” 10—20 kronor?” Me Norrländska ; : Socialdémokrate to forest Uukas 13: 1—5. ”Förhastade ” domar” står "som rubrik.. över” denna” "text: och ' i texten nämnes just om hur snab- ba människor ' är. att döma' över det som händer." Och" ännu .snab- .| bare "att fatta: sin dom är man, när man ställs inför svåra olyc- kor och gräsliga händelser. "Och" det var "inga små händel. ser, som man' kom till Jesus och berättade, ”Om de galiléer, vilkas blod Pilatus: hade blandat med deras offer”. Jesus nämner om en annan . händelse, Det var: all- deles säkert, när den skedde, en händelse, som lät tala mycket om sig i bygderna, och hade den hänt i dag, hade den föranlett förstasidesrubriker i tidningarna. Man höll antagligen på med ett vattenledningsarbete i: Siloam, varvid ett torn: rasat och ader- ton arbetare dödades. Detta hade berättats för' Jesus och nu und- rade man vad som kunde ligga bakom :' dessa olyckor. Kunde de vara utmätta av' Gud? Det var den allmänna meningen, att olyc- kor, som hände, och sjukdomar, som drabbade ': människor, kunde ha orsakats av tidigare generatio- ners' synder. . , I det sammanhanget kan man inte undgå att tänka på. alla de rysligheter . och - skändligheter, som sker .och skett under de se. naste . årtiondena, Man tänker också med 'bävan på dagens läge med alla dess meningslösa och råa våldsbrott, varav tidningarna översvämmar. Man 'tänker med oro. på tidningarnas olyckskröni- kor efter helger och eljest. Men nu är frågeställningen delvis en annan, om vi överhuvudtaget re- flekterar över vad som sker. . Jesus reagerade. mot sin tids "Man anser 'sig-vara. utan för. pliktelser mot en kvinna som man tusen gånger lovat allt. - ” Dären släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut. som gäller flika mån för små och stora inkomsttagare. - Och . som sagt — var försiktig med de ret- åsikter beträffande ' människans skuld till de olyckor, hön råkade i För: Jesus' var människornas tänkesätt omänskligt och: obarm-: härtigt, .ja,: något .av en hädelse, att ställa Gud bakom alla vålds- dåd och olyckshändelser ÅA värk den, : I stället riktar" Jesus en maning till människorna att tähka på sig själva, på sin legen omvändelse och bättring, Det är ju utan tve- kan så, att sinnena lätt blir upp: jagade och upprörda inför myc: ket av vad som händer och sker i tiden. Och man hör eljest efter. tänksamma och kloka människor ' säga: ”Varför låter en god och kärleksrik Gud något sådant ske”? Ofta ställs man kanske inför så- ' dana frågor från av sorgen drab: bade människor. Vilket svar skall vi ge dem, som sörjer? Inte blir det vare sig tröst eller hjälp för dem , att skylla -allt sådant på Gud. Då vore Gud inte kärlekens gode Gud och Jesu Kristi kär. leksrike Fader, som vårdar: sig t. oo. m om markens liljor och himmelens" fåglar, Vår kunskap är blott ett styckverk och vi för. står. blott ' endels.” Vi - står där famlande med vårt ' obesvarade varför”?! — ”Tänk, när en gång vart "varför" blir besvarat, var gåta "löst, som här jag grubblat på, när "allting blir av Herren själv förklarat, - tänk, när jag Herrens väg skall fullt förstå”, i Och varför skall Just jag för-" stå Herrens vägar? De är out. grundliga. När vi ställs inför dessa frågekomplex, så känns det skönt att kunna peka på Jesus. Han besvarade själv inte frågan. Han uppmanade i stället män. niskorna att tänka på bättring och omvändelse. Det är detta, som Aivets hän. delser vill predika för 0898. Få oss att besinna, . hur snabbt livets lycka kan gå i kras och livstrå- den avklippas. Vi bär alla ansvar för vad som sker 1 tiden, Livet är osäkert, vanmakten stor; Det söka orsaken till vad som sker på Sale KE Vi: skall gå till oss' själva. Vi har värt fäste i Gud, värn - ”Säll du, som dig ät. 'Gua- -betror roaktiva pengarna! - he 8. B. | till Herren äger”, . och tröst | . Torilå Lindblom,” festen, mot det: ”facila biljettpri- N angelägnaste för oss är inte-att ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.