LAHOLMS: TIDNING 4 —LT Människorna har i alla tider' strävat efter att nå bättre och " tryggare levnadsförhållanden. För - . mycket länge sedan gällde dessa - strävanden det allra mest primära i tillvaron — tryggheten mot ond, bråd död och tryggheten för brö- det för dagen. Så småningom för- bättrades livsvillkoren i både det Måndagen den 4 juli 1906 Hälso- och trivselvänlig miljö Forskningen på detta område är. a” LT = relativt "ny och outvecklad. Det" är emellertid ytterst viktigt att få ett samlat grepp om dessa sam- ' hälleliga nutidsfenomen och åstad= komma motåtgärder mot det som i dag hotar individens trygghet . och trivsel, Detta är lika viktigt . för det moderna samhällets fort- ånd och- utveckling som de ena och andra hället gav medborgarna det skydd de behövde mot våld och brott . och odlingsteknik och övrig wvt- -; veckling medförde ökade tillgån- gar på mat och andra livsförnö- : denheter. "Dessa skeden | i utvecklingen - är + passerade stadium i industriländer ' "' som vårt, Men detta betyder inte att vi, upphört med strävandena "efter ytterligare standardökning, . som termen numera lyder. Len ” har t o m accelererat precis som mycket annat, Ssmhällsomvandlin-. - gen sker i ständigt ökad takt. Sam- ” tidigt ökar kraven på medborgar= na. ingen och N kräver mycket mer av människör- na än det gamla 'jordbrukssam-= + hället gjorde, Massanhopningen t av människor i stora centra sliter "på individen på ett helt: annat . och mycket hårdare sätt än vad + fallet var i äldre samhällsbildnin- ”" gar med lugnare" tempo. Under se- , nare år har man mer och mer | uppmärksammat - att . dessa för- ” ändringar av livsmiljön återverkar "negativt ' på människornas” hälsa "och trivsel. Därmed har även ett - nytt begrepp :införts i :politiken :;— nämligen miljöpolitik. ' - »- Vad är då .miljöpolitik för nå- N "got? Dess syften. är kort sagt att ; förbättra möjligheterna till. triv- "gel, anpassning, god fysisk och psy- kisk hälsa m m i våra dagars het- . sigå samhällsliv. Denna miljöpo- " litik måste 'ha en vid syftning. > Boendemiljön måste göras mer fa- milje och barnvänlig än den bli- e'vit.i många fall. i - hastigt fram- "växande större.bostadscentra; Bul- : ler från "industrier, luft- och vat tenföroreningar måste förhindrås : så långt. möjligt är, Natur-" och fritidsområden. måste: bevaras: för människornas ekreation” joch fri- luftsliv os . :Våra "kunskaper om "alla" essa problem är emellan d bristfäl liga. + HUR SKALL GLESBYGDER: NA HANDLA? : . :.De stärka. centraliseringsten- Bygflens” "folk, skriver. J.Oor CC ikarnasFörenings 5 T k Inför” utvecklingens äng kan det' erinras om vad KE:S utred- ningschef Olof Moback; sade 'vid en konferens i: Uddevålla i vint- «ras. Bland folk .med - stora ”av- stånd. kommer” alltid attsfinnas en fjärdedel av hushällen som - inte har bil, om inte för annat så för att det inte-finns-någon som kan köra. Deras inköpspro- blem mäste lösas på ett okon- ventionellt sätt. ”Hur vet vi än- nu inte. Här måste samhället . träda in, så att det hela går ihop. Det är en uppgift för framti- den”. : Är vi inte redan så långt m i framtiden att man borde allvar- ligt tänka på uppgiften? Hittills har samhället, som professor Gunnar Arpi påpekat, uppträtt valhänt och halvhjärtat på detta område, ; Ett färskt uttalande av inri- kesministern ger dock vid han- den att han har ögonen öppna för den fara för glesbygden som strukturomvandlingen och han- delns .centralisering utgör. ATT FINNA RÄTT JOBB , : För ett par veckor sedan slog 100.000 ungdomar ihop sina läx- .» böcker, för sista gången och gav sig ut i förvärvslivet. Hur många kom på rätt plats från "början? Hur många måste om- skolas 1 framtiden, frågar :M e- tallarbetaren: . Så långt framåt vi kan se, kommer det att bli brist på ar- betare inom metallindustrin, Det innebär att den som skaffar sig en ordentlig yrkesutbildning på det området, knappast behöver riskera att bli överflödig I fram- tidens- näringsliv. Han behöver alltså inte offra någon del av sin produktiva tid på omskol- ning till ett annat yrke. Demokratiseringen av vår un- dervisning för med sig att bort- ät 65 procent, av ungdomarna riktar in sig på fortsatt teore- tisk utbildning efter grundsko- Jan, Sedan de fått denna utbild- ning går de inte gärna till ett gjuteri eller ett valsverk. : Arbetsgivarna fär därför allt svårare att skaffa folk till de mindre attraktiva yrkena, I stäl. let för att lita till en ännu gene- rösare invandringspolitik borde de kanske sträva efter att göra dessa yrken mera lockande, t. ex. genom att höja lönerna, På det sättet "kan man troligen styra tillströmningen till nästan vil ket yrke som -helst, För att de rena kroppsarbete- " na skall locka mera fordras dock även en social uppvärdering, primära trygghetssträvandena var för gångna generationér. Det är därför en viktig uppgift för våra politiska partier 'att även angripa de faktorer som hotar nutidsmän- niskans livsmiljö. Problemet dis- . kuterades vid centerstämman i Västerås och föranledde ett posi- tivt stämmouttalande. I detta fram- ', hålles bl a, att det är en politisk förstahandsuppgift' att : skapa ' ett : : människovänligare samhälle. Upp- giften är svår, men den får inte åsidosättas för de kanske till synes mer 8 k "matnyttiga samhällsre= formerna. ” BANKERNA HAR PÅ " SENARE ÄR. . ” Jagt sig till med en del service- uppgifter som det egentligen är andra institutioners' sak att sva: ra för, skriver; K ö pp m a n- Inget ont är i "och för ' sig att | "säga därom — det kan vara när- mare "till" bankkontoret än. till postanstalten eller; kön på det förstnämnda stället... kan vara kortare. I 'sådana fall innebär väl arrangemanget närmast "en fördel för allmänheten, För:ban- kerna själva blir det ett tillskott — synnerligen omsorgsfullt till. varataget — i reklam- och PR- verksamheten. - ” Denna serviceberedskap utan- för det egentliga :årbetsområdet kan emellertid: knappast dölja att' det innanför. detta område finns allvarliga : :brister.. När, lör-- dagsstängningen.- infördes under tre "sommarmånader väckte' åt: gärden-livliga invändningar. från mycket: olika; håll. + Det ;-Halp Kvärtalet blev ett:/sommarhalv- år." Och nu:sluts solvarvet;' helt och” hållet: - "från? 1 nu ' får ta "Konsekvenserna / Fäv bankvärldens: bristande? "service! ya Rotalisandétm” inte minst; Nya Tidning Den höga prioritering 'som' Sverige givit familjeplaneringsbiståndet” är 15 2: ka värdefullt -som. . framsynt, men ; det behövs . en internatio- nell samördning av h Ipen:. Från svensk" sida ' ar- man drivit tanken att det bör: skapas ett::: internationellt ' organ :. för samordning av insatserna :' på fa- miljeplaneringsområdet. .SIDA;:s generalsekreterare ' : Michanek har skisserat ett organ till vil ket intresserade. u-länder skulle kunna vända sig. för att .få råd och anvisningar; hjälpvilliga u- länder skulle" i-viss mån. kunna kanalisera "pengar. och experter samma väg, Resultatet skulle bli både en samordning av insat- serna, en prioritering av hjälp- behoven och en central samling av erfarenheter "för omsättning i det praktiska handlandet. > : ” På längre sikt skulle det tänk- ta organet bli det viktigaste in- strumentet i en av de centralas: te uppgifter världen står” inför , det närmaste. seklet. Nie General de Gaulle hemför som väntat” inga "sensationella" avtal från Moskva. Man har kommit överens om regelbundna politis- ka konsultationer, att upprätta en het linje och låta en fransk forskningssatellit 'gå till väders med en rysk. Taket. Generalen nar däremot noga aktat sig för att sätta sitt namn under några äventyrliga . formuleringar i Tysklands-frågan.: Besöket iSov- jet ter sig snarare som ett symp- tom än som en händelse vilken i sig själv skulle vara ägnad att påverka utvecklingen. "Det är ett symptom på en rörligare situa-. "I svindlande höjd när de uppsöker Amerikadagen i Halmstads” nee har: är - ”En Phallandssmerikansk” familj i staden, då de alltså samtidigt firar sitt lands nationaldag och ”home- coming”. ” . Det är "USA:s kulturattaché i ' Stockholm, dr Philip A . Benson, - gom tillsammans med sin far, dr Os- car Algot Benson, och sin - familj ; kommer till staden. + Familjen härstammar från Staf- ”singe, Oscar Bensons far, Anders Bernhard .. Bengtsson (sedermera Andrew Benson) föddes i Stafsin- ge 1863: och var son till Bengt |? Bertilsson och dennes. hustru Jo- vandrade till Amerika 1887 ' och slog , sig ned 'i Pennsylvania, där som också utvandrat: från Stafsin- ge. "kområer till Halmstad, föddes den 7 april 1891 i Derry, Pennsylvania. Han tog studenten vid Upsala Col- lege:t New Jersey 1912 och stude- "rade teologi vid Augustana Semina- ium i Rock Island, Illinois; Han É tvigdes 1915 och erhöll sin fi- slosofie doktorsgrad 1933. Han var Augustana-synodens president ..1951 «re: av" Nordstjärneorden; År 21920 gifte han sig med Elfie Irene Hans-: "tern" Hilvie , Elisabeth samt sonen” Philip Andrew. :Dr .Oscar Benson .har tre kusiner i Halmstad, brö-. derna Ivan, Gustav. och Herman Bengtsson, — söner :...till Andrew » Bernhard Bensons syster Josefina, UDr: Philip 'A Benson" föddes i "Pennsylvania 1927.: Liksom fadern. i studerade” han vid Augustana Col> linois och tilldelades 1951 kl, statsstipendium: och ' ett anslag” från Fulbrightfonden: : i diplomerades av Sörbönne” 1953 för: 3 studier”: av, .samtida" fransk oMinnesblas' t universitet: och echöll ce ett studieår i Sverige på ett sti . vian ”Foundati Han", utnämndes 958 till" docent, vid Jowas universi . "tet, en post som, ha: innehade, tillr. " Förutom "fadern åtföljs dr-'Ber son till Halmstad av hustrun: Jani och "barnen 'Andrew "Osc . farfarsfar och ;farfar); 8 . Peter,.På den' manliga sidan: är det. besöker Halmstad, +Dr. Oscar ' "Benson, sonen” Philip rige-Amerikadagen på Stora Torg." "besöker Halmstad den 4 juli i eam-"' band .med:' Sverige-Amerikadagen” '- hanna Beata. Anders Benrhard ut- . han gifte sig med Albertina Johnson ' ” > Oscar Algot Benson, & som” allteå . 1959, Dr Oscar Benson är ridda- : sot och paret fick två barn:, dot= : Han ' "doktorsgraden där 1958. Därpå följ- . pendium” från, American- Scandina- € år; Matthew, 5 år. samt, treårige - - alltså tre generationer Benson' som . och sonsonen "Andrew kommer att ' framträda ; vid" firandet jav Sve- ' e.två. biidernd utgör tillsammans en närmast unik kombi där det inte är svårt att skönja släktdragen. Den ena bilden är ta-' USA:s svenske kulturattaché | släktrötter i 1 Stafsinge - ls on gen kring sekelskiftet. I främre radens "centrum sitter husfadern; "Andrew Benson; med yngste sonen Einar i knäet och Carl till hö- ger om sig. I bakre raden fr v:-dottern' Hildur, hustrun Albertina ' raden: från vi nster: dottern Kate, :och äldste sonen. Oscar Algot: Den andra bilden är nytagen; och : där sitter i främre radens centrum thusfadern,' Philip -A' Benson, med yngste sonen Peter i knäet och .: Matthew till höger... I' bakre hustrun Jonis och äldste” sonen : NES Andrew, . Bonn Bonn: (LT) Om nägra år kommer /nog Bonns 'politiker "att röra fig i regeringens diverse 'verksamhets- områden. . Förbundsrepublikens nuvarande metropol, såsom lan- dets huvudstad visserligen bara ett provisorium, :skall äntligen få ett: parlamentscentrum som är lämpligt . för den tyska regering- ens: säte... Detta beslöt den tyska förbundsdagen och köpte ett stör- re område i närheten av det gam- Ja ”Bundeshaus", Pparlamentshu- set som ligger vid Rhenfloden. Ett .: höghus på: 26 våningar kommer att byggas för Iledamöter- has: tjänsterum. I en lägre del av byggnadskomplexet, i vilkens mitt tion i Europa och på de Gaulles försök att driva jämviktspolitik. Dessa "ambitioner lär ' inte ge " historiska resultat i första taget, främst "därför att Frankrike trots allt inte är stor nog för "de Gaulle, (Mandelstidningen tyska fi rbundsrepub pärlamentarier.. Vär bild visar professor Egon Eiermanns modell för ett planerat höghus på. 26 : väningar för ' regeringsledamöterna. "skyskrapan kommer att: resa sig visoriska huvudstad kens pr är med sina c:a 100 meters höjd, skall bland annat förbundsdagens plenarsal samt restaurang place- ras, Även förbundsrådet, som sammansättes ' av de:elva. tyska förbundsländernas . representatio- ner, kommer äntligen att få ett tillräckligt stort antal tjänsterum. Denna -del av komplexet består av den enligt 'byggnadsplanen pyramidformigt utförda byggna- den vänster om det nya höghuset (se bilden). Planerna till det nya regerings- kvarteret, som enligt befolkning- en kommer att ge förbundets hu- vudstad en ”ManhNattan-Look”, härstammar från den kände väst- tyske arkitekten professor Egon Eiermann. Schaktningsarbetena skall påbörjas i är. Idrottsplat- sen, som ligger på nybyggets om- råde och som sedan flera år även flitigt använts av landets politi- ker, kommer att finnas kvar tills vidare. Förebråelsen, att dessa byggnadsplaner för ett represen- tativt regeringskvarter skal låta påskina att Tysklands politiker i ov av utrymme för sina . Aktuell | kommentar. - Politiskt medför bombningarna (f Vietnam) ökad Isolering för den amerikanska" regeringen, Pre- miärminister Wilson. har. redan tagit avstånd från en utvidgning som kan komma att beröra civil- befolkningen i norr, och I Mosk- va kommer säkerligen den frans- ke presidenten de. Gaulle' och hans ryska värdar att kunna för- amerikanska insatsen, ” Sydsvenska Dagbladet, : I dagens ansträngda situation har vi helt enkelt "icke råd att oavlåtligt och med stöd - av till synes ohämmade "krediter ' höja den privata konsumtionen -av bl a. en snabbt växande mängd :im- portvaror.. Bankernas ' och . andra kreditinrättningars - knappa kre- ditresurser behövs: bättre till när ringslivets effektivisering och in- vesteringar. Vi börjar snabbt se en gammal hotfull slogan; :”ex- portera eller dö!” bli ep kall verk- lighet: Det val denna slogan in- "Inehåller torde Icke: vara. alltför svårt att träffa, även öm 'valets förverkligande kräver kanske icke blod, "men dock svett och . tårar. Ett . annat . val borde heller icke vara svårt att göra, nämligen vil- ket som i nuvarande läge är” att Datamaskiner, TV blir nyckelorden . '- framtidsbanken |; | Främst: för” att” hälla: de. dryga personalkostnaderna: nere har ban- kerna ; under 'senare' år; alltmer intresserat sig: för "datamaskiner-|; tören .Kalevi Tilli. i senaste .num- ret av Bankföreningens tidskrift Ekonomisk Revy... Utvecklingen gär mot helt. automatiserade. data behandlingssystem. "Tredje. generationens”, ”datama- skiner” börjar. bli allt vanligare i de, flesta - .penninginstitur. Om bara : 4—5 är. vi framme” vid ”fjärde.. generationens”. - maskiner med: användningsmöjligheter - och prestanda. .som överträffar; alla tidigare förväntningar.” i minnesenhet lagra: en störbänks hela”, siffermaterial '. i 'ett ;ienda centralminne och i framtiden står |" detta . minne , oberoende "av "av: ständet, i direkt förbindelse: med bankens alla olika servicepunkter. Systemet möjliggör: då att man t. ex. kan få fram kontoställningen för: vilken. som. helst av: bånkens alla kunder, ” Alla transaktioner registreras omedelbart via 'tele- teknisk fjärrtransmission i" ban- kens centralminne — det. blir näst intill en omöjlighet. att. med framgång få. ut pengar på en check som saknar täckning t.”ex. Denna långt ' gående automati- sering kommer att medföra stora förändringar i fråga om bankper- sonalens ' struktur.” och ' storlek. Man räknar: med att många ”un- derarbetsledare”-'. i: mellanskiktet försvinner medan högsta. ledning- en" och vexpertfölket” utökas... Ban- kerna kommer särskilt att behö: va 'e utökad kader av' företags- ekonomer » och : matematiker... > 'Televisionen: blir alltmer: ound- inte bara för att bevaka pennirg- transporter 'och vad som "sker :1 banklokalen,: Med TV:s "hjälp kan man -granska 'en. kunds: namn- teckning samtidigt som man kon- sulterar centralminnet för att se hur ställningen är "på hans kön- to. Direktionsmöten per. TV- blir också en vanlig' företeelse, = =" "Bankernas huvudkontor : "blir också alltmer. : decentraliserade medlen. : Nu mäste ofta hela hu- vudkontoret ligga "som en enhet i' en storstadscentrum med myc- ket höga tomtpriser. I framtiden kan man flytta ut vissa- avdel- ningar i periferin och på så sätt minska centraladministrationens kostnader, Past SÄKRASTE BILKÖRNINGEN - - . VID : .MEDELHASTIGHET'' "Stockholm (TT). Den 'säkraste hastigheten för bilisten är: den omkringvarande trafikens ; medelhastighet. :- Den förare som kör. om. hela tiden, kör för fort — den som ideligen blir . omkörd, . kör: för långsamt. Ju mer en förares hastighet av- viker från den övriga trafikens medelhastighet, desto större är risken för olyckor, uppger i en artikel i tidskriften Fordvärlden chefen. för det amerikanska fede- rala vägnätet mr. Rex M. Whitton, - Det amerikanska motorvägnätet räddade förra året 3500 männi- skoliv, konstaterar mr Whitton, Undersökningar visade en dödlig- hetssiffra av 2,8 döda per 100 milj. fordonsmiles på de mellan- statliga motorvägarna jämfört med 9,7 på äldre vägar, som nu ersatts av dessa. Enligt senast tillgängliga ' siffror var. faktorn för samtliga vägar och gator i vass > I (Fonts å sid..7)... USA 5,7 döda per 100 miljoner fordonsmiles år 1964. När. hela nätet av ” motorvägar är utbyggt beräknar man att. kunna rädda 8000 liv årligen. — I många situationer är det nuvarande <lJlandsvägsnätet för komplicerat för att föraren skall kunna köra helt säkert hela ti den. Därför är den mest lovande metoden att reducera trafikolyc- korna att bygga landsvägar och rapportera om de svåraste trafik- fällorna. Genom konstruktionen av mo- torvägarna har många slag av olyckor förhindrats och-de som ändå inträffar, är huvudsakligen påkörningar bakifrån eller avkör- ningar från vägen. Detta visar nödvändigheten för bilisterna att köra uppmärksamt och att nog- grant följa framförvarande trafik, att hålla sig på rimligt avstånd samt att samarbeta: med, vägens konstruktörer genom att försöka hålla "trafikströmmen ' jämnt fly- tande, vr . : enas 1 ett fördömande av den E nay' skriver den finske” bankdirel]? -'Redan 'nu' kan:"en: datamaskins]b gänglig 'i framtidens. bank och! som en "följd av. de nya hjälp-' : "igt I liv, föredra: en höjning av produk- tionen eller. konsumtionen. Att försöka sig på att höja båda tor- de idag vara" detsamma som! att söka: lyfta 'sig själv 1 håret.” Riksdagsman Bengt Sjönelk i Svensk Industri Tidning. ': Insiktsfulia 'pedömare tror att minskningen av, förvärvsarbetan- de inom jordbruket kommer "att upphöra : inom värmadte 10-årspe- riod, då- det alltså skulle vara »”färdigrationaliserat”.' Den. . som lever får se och stort mer vågar man nog 'inte' säga om” befolk- ningsutvecklingen” inom jordbru- ket. arv Nordvästra Skånes tläningar: | I VE har: arkitekt . Ingegerd Agren, tagit, till. orda till förmån för de hotade -småbutikerna., Hon gör det; med sedvanlig argumen- tering: ' " försämrad .. service :.på landsbygd. och. ' särskilt - glesbygd, försvårad' situation för de:gamla och - för : barnfamiljerna; butiks- bussarna anser hon vara en. då: lig ersättning för. en nerlagd bu tik. .Och om det aktuella” koncen- trationsprogrammet : ger : hon : en vass "kommentar: ”låter' de :-som accepterat : konsumentkooperatio- nens idé sig: verkligen nöja med en så mal: och. asocialt mäålsätt; ning? Billigare varor är allas' önskan .— ' men inte till” varje pris... » Det - kostar : att: hålla glesbyg- den: vid div. och | frågan, är. hur som: "en: flykt? undan” sv höjs röster "för "en" :stor jtånlg Den: primära «: för ; ;skogspromenader | "oci I öra för de” "Handikappade. I dessa” ti der. skrivs... så - - mycket. "om; och fritidsområden. : Ordet: ”strövom- räde”? "måste te sig som en: bitter ironi. för: alla .de” tusentals .:mä; niskor; vilka. bara: kar L sommaren / från > ett” fön: er. Det. måste. skapas resurser "så "att ide kan: komma. ut "och få" en, friska. Personer -likvärdig - tillvax ro.” Ga uiraseverige. borde: ha råd där : med :affärshemlighet inte är [vare sig affär eller. heralighet. så kongressen. a ett. stort bilduppslag: överty- gar Aftonbladet : sina läsare. om att: tidningen lärt statsrådet. Pal- me knyta slipsen, Det känns -be- tryggande,- sorti H Eskilstuna-Kuriren. (ETT ORD tv PÅ VÄ (GEN. : Vår skolgård brukade vara myc: ket skräpig med papper och löv, överallt. Så kom en ny rektor till skolan, Hon :började genast Plocka upp allt. skräp. Några da: gar arbetade hon- ensam, Sedan började. barnen, då de såg rek- torn hålla på med detta;' att. göra detsamma. "Till och med leksko- lebarnen plockade bort alla” pap: Perslappar de kunde se på -skol förden, Rektorn hade varit ett ning öm i ödmjukhet ; och : ord: I vår text från Jöhannesevan er Met läser vi om" hur Jesus tväd- Rå sina lärjungars fötter. Petrus skämdes över att: låta sin Mäs-. sas gjvätta ANS fötter, men Je: e - åt sade Jeg ja fullt.” Efter. sin egen öd- dervisade Jesus 'sina im behovet av: ödmjuk- ; ville Jeva: ett. rättfär-' het om de: a läggs". ned 'så mycket pengar”; på - N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.