i ” Pmisdågen den 5 vii 1966: ”EAHOLMS TIDNING -- t MARKARY tt Villagatan, tel. 19150 ' Markaryd 4 Kurs som yrkesförare . har genpmgåtts vid. "yrkessko- lan 4 Hälsingborg av Roland Sjö | . gren, Markaryd. . NS » Kassaskåpsstöld I Markaryd gjordes. hos. AB: Metallarmatur , natten till lördagen. Tjuven, hade berett sig : tillträde. till, lokalerna genom "ett fönster "på fabrikens östra sida och därefter: tagit” 'sig in i. kontorslokalerna. «ons oto : Där , fanns ett . kassaskåp som väger "400 kg. och detta hadej "välts på sidan, och sedan släpats | på en liten 'kärra ut till fabriks- . byggnåden.där det med hjälp av vo örkelljunga.", tats på firmans lastbil och körts bort." På ' platsen hade 'i stället lämnats. kvar en Volvo .SKäppil som - stulits . på . . Suecia-verken .. ' Tjuvarna '' körde "mot örkel- ljunga in på en" skogsväg, strax intill E 4, där de lämnat kvar bi- len, Både kassaskåpet och tjuvar- na är, borta. Kassaskåpet innehöll mellan 500 och 1.000 kr, i kon- tanter, samt. en” del värdehandr linga « Försök ' tilll inbrott" häde” gjorts natten: "förut. .i samma ;' lokaler, men: då- hade tjuvarna . tydligen inte "orkat med, det: tunga kassar skåpet. ' t en av firmans, gaffeltruckar Jas- lek MCK FÖDELSEDAGAR 60 är”. ; «fyller 1 morgon herhmansägare Bror : , Bengtsson, Perstorp, - Rän- neslöv. « rs så 60:år sco: Man fyller i morgon hemmansägare Åxel Pettersson, . Uppsala . Store Bård, Hinneryd. 50 är fyller i mörgon hemmansägare . Erik Nilsson, öringe, Velnge. ” FÖRLOVNING . os "Mellan Per-Erik-'Andersson, 'La- holm, och smäåskollärare Marie- Louise Carlstedt, dotter till po- liskommissarie Ingemar. : Carl- sie Halmstad. 2 s a XKTENSKAPSBETYG Av pastorsämbetet i. Slåttåkra för lantbrukare Håkan Karlsson,, Lya, till äktenskap :'med Solbritt ide Ingemar Lindstam höll grifte- tal samt förrättade jordfästnin-|. Ann-Maria: ' Johansson, ' Laholms > Iandsförsamling, HAE LYSNING ' Rs + Mellan... affärsbiträdet "Bengt Palm, Halmstad, och affärsbiträ-| det Ingrid Nilsson, Vallberga, dot- ter till framlidne "köpmän Gun: har Nilsson, :Vallberga, och hans efterlevande maka Hanna. - : VIGSEL . IR Getinge kyrka vå lördagen mellan ' kyrkoadjunkt Claes Ivar Agné, Anderstorp, och : lanthus- hållslärarinnan Astrid Åndersson, dotter, till, framlidne "lantbrukare Johan Andersson öch hans lika- ledes. framlidna maka Maria, född .Lärsson. "Vigseln förrättades av " kyrkoherde Åke Hector, Getinge. = I Båstads "kyrka i lördags mellan chaufför Gunnar Nilsson, Laholm, och Inga Svensson, Häl- singborg, dotter till framlidne te- lereparatör ' Evald Svensson och hans efterlämnade maka, Ebba, " född Forsén, Nyled, Båstad. Upp- vaktande tärna och marskalk: var Ingvor Söderberg, äÄngelbolm,: :och Sven-Erik Nilsson,” Grévie,' samt brudnäbb Lars Svensson, Båstad: Som ingångsmusik spelade musik- direktör "Leif Ahlberg, 'Båstad, " bröllopsmarschen ur En midsom- marnattsdröm av F. Mendelssohn och musikdirektör, Ahlberg sjöng till eget ackompanjemang Störst är kärleken av'A. Runbäck. Vig- selförrättare var brudens konfir- mationslärare, kyrkoherde Samuel Adrian, Båstad, som också höll tal till brudparet med utgång från bruderis. konfirmationsspråk, » hämtat från Romarbr. Akten in- ramades med ps. 131: 1 och 131: :2—38 och efter densamma sjöng organisten Lovsång: av Beetho- ven, De nyförmälda lämnade kyr- kan" till tonerna av Preludium i Ess-dur av J.. S.: Bach. Brudens moder gav efter vigseln -: middag I hemmet. a ds ..—:1I: Markaryds kyrka "mellan ingenjör, , fil.. kand. Erland Ull- man, Helgö, och med. kand. Ag- neta Lindstam, dotter till kyrko- herde Ingemar Lindstam" och hans maka Oda, f.: Rasmussen, Markaryd. Vid .intåget i kyrkan spelade , kantor ' Adolf Adgård ”Preludium” i C-dur av Bach. Vigselförrättare var brudens fa- der, som också höll tal till brud- paret. : Kantor 'Adgård sjöng till eget ackompanjemang ps. 21. Vid uttåget ur kyrkan spelade kan- tor .Adgård " ”Postludium i B- dur” ,av Rinck. Brudnäbb var Sven och: Louise 'Giljam: Efter vigseln gav brudens släktlunch på Stora hotellet, med ” samkväm 1 prästgården. . "1 Markaryds ' kyrka” "mellan metallarbetare . Toräh" ”: Reimér, Hallaryd; . och. kontorist. Anna- Greta Larsson, $.'Arhult, dotter till" fabriksarbetare . Nils! Larsson ln, och hans maka Astrid, f. Håkans- son! Medan brudparet inträdde i kyrkan spelade kantor Adolf. Ad- gård. bröllopsmarschen : ur ”En midsommårnattsdröm” " av ” Meh- delssohn, Vigselförrättare var kyr- koHerde Ingemar Lindstam som även höll tal till brudparet. Kan- tör Adgård sjöng ”Hjärtats” saga” "av" Aström., . Vid: uttåget" ur kyr- kan spelade kantor Adgård ”Uver- tyr” av Händel” Efter vigseln 'gav brudens föräldrar middag på: Tbe- gården. i Vittsjö.” fort ef arAv ai : "DÖDSFALL? "ve vist ro Hedda" Elmqvi: , Fru Elmqvist, 'Traryd, "har ” Hedda avlidit. . Hon var född i-Torna ; Hällestad, Malmöhus län, och. hade, i. yngre är” har försvunnit”, nander: utgick i sitt griftetal från |. föräldrar | hustöreständarlnneplatser - i Stockholm tills :.hon kom. till Lia- törp som föreståndarinna hos sin blivande make, , källaremästare karna' haft olika- näringsställen på ett par platser: 1i' Skåne . kom de till. Traryd .1937, där de över- tog hotell Gästis, Denna rörelse överläts "1955 "och makarna köpte en "villa i samhället. - Men: redan 1956 . gick: maken: bort, Närmast sörjande är en, fosterson, byråin- genjör Gunnar, Nerving med fa milj, Stockholm. rei dar BEGRAVNING ' " ” - På lördagen jordfästes i ” Mar- karyds kyrka. hemmansägare Erik Johansson," Örnahälla, Mar- karyd. Prestaverande var nämn- deman Georg Olsson, Råstorp, och bankkamrer Nils Svensson, Mar- karyd. Akten , inleddes ' med att kantor Adolf Adgäård spelade; Pre- ludium av Söderholm. Kyrkoher- gen och därefter: följde begrav- ningsmässan. . Kantor ...Adgård sjöng ”Det brister en sträng” av Anjou. Meda kistan bars ut ur templet spelade kantor Adgård Melodias mebris av Olsen. Tal hölls av den -bortgångnes son, reklamtecknare Bo . Johansson, USA. För svågrarna talade fabri- kör Fridolf Persson, Bjärnum. Tal hölls vidare av bl. a: Georg Olsson, . Rästorp, hemmansägare Sigurd ' "Andersson, Sanna, ', och hemmanisägare "Arvid Karlssoh, Örnahälla, - Officianten lyste frid över griften.: Nämndeman: Olsson frambar,. de 'sörjandes tack.” 1. . Baptistkyrkan " Betania, Ekeryd, vigdes. på lördagen Sven Johan - Lundin, Snällsböke, : till den sista vilan. Under. samlingen spelade organist, Aina Bengtsson ”Det blir något i himlen att få” av Fr. Engelke.. Fru Sara Pal- mer-Johansson sjöng sedan ”Här- lighetens . morgon” av. E.". Dahl- gren,. varefter.. församlingen sjöng Tänk när en gång, det töcken Pastor Olof Gra- orden i Matt.. 17: 8 och vigde se- dan med vita blommor den hä- dangångne till gravens vila, Så följde församlingssången ”Jag är en . gäst! och -främling”,; varefter minnestal hölls av lantbrukare Enok Larsson, Språxhult, och en dotter' till den avlidne, fru Lin- nea Johansson, Vivljunga. Offi- cianten läste upp namnen på tistförsamling. "Jag är främling” av E, S. Lorenz sjöngs sedan till orgelackompanjemang av fru Sa- ra Palmer-Johansson. Pastor 'Gra- nander läste valda bibelord om döden, uppståndelsen och' det e- viga livet, varefter” följde bön och församlingssången ”Få vi ab la mötas” ' sjöngs. Vid :begrav- ningsprocessionens uttåg.” spelade organisten . ”Sorgmarsch” av G. F,: Händel. 'Gravsättningen 'ägde rum på Hinneryds kyrkogård, där den avlidnes minne hedrades med en mycket rik blomstergärd.. Tal hölls av de närmast sörjande samt "lantbrukare :Enok "Larsson, som lade ned Ekeryds baptistför- samlings. krans. ' Efter slutsången ”Hemland där sol ej dalar” lyste officianten frid över griften, Be- gravningsgästerna samlades sedan till en minnesstund i Hinneryds bygdegård. sö . "har" haft sommarutfärd” ”Ut i det blå” med 35 deltagare. Resan gick utmed Nlissåstigen, Vid To- rup serverades frukost i det grö- "Bussen fortsatte mot Små- land och nästa hållplats var Svensk 'Celluloidindustri 'AB. Gislaved.'. Där” fick . man. se hur man tillverkar, madrasser, och andra saker av polyeter.” Resan ter till Värnamo och. Swed Expo. Där visades i montrar. förmodli- Gunnar ' Elmqvist, Efter. det ma- . dem, som hedrat den, avlidnas | minne med" gåvor. till mis- sionen .. genom <Ekeryds' bap- fortsatte genom' natursköna trak-] '. MAGNETIC BONE CONDUCTOR KUPP UR ANNONSEN. Tag gärna någon anhörig effer bekant med Er och besök vår konsulent så får Ni GRATIS PROVA NYHETEN LAHOLM Stadshotellet . .,, KNÄRED Hotelt Freden HISHULT Gästgivaregården VÄXTORP Bengtssons Pens, HALMSTAD Grand Hotell " Kostnadsfria hem besök - - MALMÖ | - utan ledningar. utan Sronpropp ' > tors. 7 juli KE 913 tors. 7 ”"- Kl, 15—18. fred. 8.” Kl, 9—12 fred, 8 ” KL 15—18 Törd, 9 oo” KL 914 ” eller skriv - STOCKHOLM + GÖTEBORG-- "5. Förstadsg. 8 Drottningg. 59 V, Hamng. 3 holm. (Foto: rid, a född ' Bengtsson, : "Sven med, maka ' Ulla, Rännes holm). toa na fessorn? gen. nästan "allt vad Småland'har att bjuda av industri, och'hant- verk, I ' hallen ' för småländsk konst besågs och'studerades tav- lorna, Efter middag i baren gick resan 'vidane, och nästa uppehåll blev" inte förrän vid det nya cen- tralpackeriet 'i , Varberg. Där bjöds på kaffe, öch det, smakade underbart, för termometern visa- de ungefär 29' grader plus i skug- gan, Ciceronen visade ; ;omkring, N ligen ett. : "Lennart Edvinsson, . med maka Laholm). en 'Er.k-Bertil Larsson med mäka Iris, "född Olofsson "båda från La- Dahlqvist, Laholm) Birgitta, "född: Bengtsson, båda från Hishult. ”(Foto: Dahlqvist, Laholm). NN NV , Rolf Gustafsson med maka Ing- » Våxtorp, Ve, Jakobsson, "Halmstad, född Nilsson, (Foto:- DahlqvBt,- La- +. SKAPANDE DANS "Fröken Svensson 'frågade:- C— Vad är er åsikt om ; dans; pro- — Jag anser inte att den". fyller något rn Men den skapar. möj- och man fick $e hur äggen 'sor- terades, . .genomlystes, packades 'och märktes, allt för den: goda kvalitetens skull. Efter en stunds shopping i Varberg reste man' vi- dare söderut, och. snart var man hemma dgen, Ät -| gripa sig an med missbrukarnas fpämpar halvljas ns gammal bilistkonflikt?. Jen "lösning på en gammal kon- | hålls: t- "ökade urider” de: fyra första månaderna. av året ' med 4 procent, vilket: redaktör . Arne Hillbo': i: tidskriften: :Alkoholfrå- v finner; särskilt.. betänkligt anke på den. "ovanligt kalla vintern, ,som. bort "verka: dämpan- de på, körvan. . . ökningen för januari—april är sammanlagt 17 procent. jämfört med 1964 och 5 procent jämfört med 1965. Eftersom befolkningen över 15' år kan antas; tillväxa med ca 1 procent per år, kan fylleriökningen i förhållande : till denna befolkning beräknas utgöra 15 procent från 1964 och 4 pro- cent från '1965, ; .. : Man' måste ' "tydligen. i skärpa kampen . mot.. alkoholmissbruket, kommenterar ”Alkoholfrågan”, problem, Två viktiga ting är nu i. vardande:; på den frontea: fylle- ristraffutredningens - planer' på medicinska . fylleristkliniker och nykterhetsvärdsförbundets '.;. pro- jekt. för nykterhetsvårdens åter- fallsklientel.,,. Genom - att. förverk- liga fylleristraffutredningens pla- ner skulle man kunna medicinskt ta . hand : om . fylleristerna . och slussa in .dem, på. vidare behand-l. . ling. ... Nykterhetsvårdens :- åter- fallsklientel, svarar för en bety- dande del av fylleriet: genom 'att bereda detta "klientel. en" männi- skovärdigare tillvaro skulle man ta ännu ett betydande steg mot det optimala målet — det alkor holskadefria. samhället, , « "Antalet - fylleristfall ' som poli- sen tog befattning, med. var un- ders-januari. 7 545" februari 7.189, mars 9343, och april 10248 .eller sammanlagt för. första kvartalet 34325. . Motsvarande siffror - för ja : Vägen från 'urskogsvilde till den moderna samhällsmedborgaren går via skolbänken, afrikaner vill gå den vägen — » ta projekt för hjälp åt det afri Många un ga fler än .skolorna för närvarande. kan ta emot. I sitt hittills störs- Ich | Bryssel - (LT). Den "Europeiska Gemenskapen bygger för : närmare ' 13: miljoner dollar ' skolor enligt kongolesiska regeringens - önskemål. Det rör sig 'om tre lärarseminarier som ska ligga i Elisabethville, 'Thys- ville och ' Leopoldville . samt en högre. flickskola:, med. internat i Kimwenza. : Det -är : det. största projekt, som . Europeiska . Utveck- lingsfonden hittills finansierat för det : afrikanska. skolväsendet, De fyra läroanstalterna har: plats för 1.600 lärare och elever, varav åt- minstone , 700 elever" ska kunna bo på skolan. . na avägdas Det är framför" allt två saker man eftersträvar med detta pro- jekt 'som kan stå som ett mönster för hur hjälpen till det :'afrikans- ka skolväsendet bäst kan ordnas. Man hoppas att de tre pedagogis- ka » instituten "ska kunna släppa 'ut :200. färdigutbildade. lärärkraf- ter varje år. Det är er skriande brist på lärare och vid de utbild- ningsanstalter som .nu finns kan högst-50 lärare per år-utexamine- ras. Det -andra området inom : vil. ket man önskar: en förbättring » flickornas ' utbildning, Med 38 1964 var 29265 och är 1965 '32 620. flickor på 100 elever kan Kongo underv ”qvisserligen. visa upp "det högsta antalet flickor i skolorna 'i sta- ,terna söder om Samaha, men än- pda vär det inte tillräckligt, .En sund. . samhällsutveckling fordrar att flickorna så väl som pojkar- na får. möjlighet till utbildning. Annars skulle resultatet om några år bli att den kongolesiske man: nen befann sig på en relativt hög bildningsnivå, medan kvinnorna endast .nödtorftigt kunde läsa och skriva. Skolbyggnaden i Kimwen- za ger ytterligare 500 flickor möj- lighet till högre skolutbildning. > De kongolesiska ' skolorna upp: lever för närvarande en :formlig anstormning 'från vetgiriga: ung- domar. Är 1953 gick knappast 1,5 riilj. barn i skola.' år 1965 hade det ökat till 2 milj, och 1972 be- räknar -man antalet är uppe i 2,7 milj. Kongo ligger i' dag på sjät: te plats i Afrika beträffande'den lägre skolan (72 procent av alla barn) och på tolfte plats vad det gäller” den högre undervisningen (3. procent). Den allmänna högre byggas . upp år 1947 omfattade 1959—60 : omkring 9.000 elever: 1964 hade antalet nästan tiodubb- latsa vi sta : id Dessa "glädjande framsteg mås- skolundervisningen : som , började); Ekonomis. Eur ka Gemenskapen i 1 KongoLeopolavitle [skolbyggnader för närmare 13 miljoner. dollar. te emellertid 'ses mot alla de gvå- ra problem beträffande undervis- ningen som den kongolesiska re- geringen.. brottas med. En analys av "antalet . grundskoleelever visar att närmare 75. procent "av lär- jungarna lämnar. skolan efter den första ' förberedande utbildningen och att mindre än en tlondel uppnår en slutexamen, Följaktl- gen har 80 procent av barnen en klart otillräcklig skolblldning som inte är kill större glädje varken för dem: själva eller landet.» En grundläggande orsak är den otill- .räckliga utbildning som lärarna själva har, till. 80 procent har 'de inte' något lärardiplom, A and- 'ra sidan blir efterfrågan på sko. lad kraft allt större "från både den . "allmänna och "den privata 'sektorn. Minst 10 procent av ung- domarna mellan 12 "och 18: år skulle" behöva gå vidare till'hög- re "undervisning. Med "hänsyn 'till det faktum "att skolväsendet 're- dan är en betungande”del äv den sedan. 1960 ständigt haltaände' bud- geten '— "1964 "var ' kostriaderna för undervisningen. 30 "procent av statens utgifter --" kan betydel- sen! av i den; europelska ' utveck- lingsfondens insats: +1' detta fall knappast Överskattag, 5.5 fee Hendrik Peters. : Stockholni (TT). . Dämpat halvljus vå bilarna som flikt, föreslås: av civilingenjör Ha- rald Hergens, Göteborg, i en arti- kel i tidskriften Transportarbeta- ren, ; KATE ' Mölororganisationerna med NIF i spetsen lanserade. för några år sedan en kampanj för att bilis- terna skulle köra på halvljus. Om- kring Kampanjen har det stått en häftig debatt, där främst. drosk- chaufförerna hävdar att kampan- jen är direkt felaktig på grund av att de får leva. i ständig bländ- ningssituation .under sin yrkesut- övning, konstaterar ingenjör Her- gens. Han. föreslår . en kompro- miss,' som: bygger: på bl. a. ett engelskt initiativ. att lösa frågan om lämpligt. stadsljus. Man för- ser bilen med en enkel konstruk- tion för dämpning av halvljuset, nämligen genom att ett motstånd byggs in på halvljusledningen. Med "en + extra ledning » tillbaka till. motståndet till en .omkoppla- re på instrumentbrädan kan mot- ståndet 'sättas ur funktion '— kortslutas' — varefter "halvljuset fungerar: normalt. igen; När ström- men : till halvljuset går. genom motståndet: sjunker den normala spänningen så att halvljusets styr- ka -blir er tiondel av det nor. mala, . -Det dämpade alyljuset kan kopplas så att, när parkeringslju- set lyser på ett stående fordon kopplas : det. dämpade halvljuset automatiskt .: på,, när, tändnings- nyckeln vrids... Då slipper ' man en extra omkopplare att sköta och det går inte att köra på en- bart parkeringsljus. Detta" kan er- hållas med ett extra . relä, som tillsammans med. motståndet sätts på. en ' extra förbindelseledning mellan parkeringsljuset och halv- ljuset. : När : tändningen , slås på kopplar. 'reläet ström » via mot- ståndet till. strälkastarnas ' halv- ljustråd —" dämpat hålvljus er- automatiskt. ' Automatiskt tänds: också. det ' dämpade halv- ljuset samtidigt med parkerings- ljuset när motorn är igång. Vill man ' köra med ordinarie' halvljus fungerar de. ursprungliga. ”ljus- knapparna” .på vanligt sätt — när" halvljuset . slås. på får lampan full spänning genom den direkta ledningen. : » SJ :har nyligen börjat .ått vv försök: låta tågen köra med tända strålkastare vid dagsljus. Man vill se om man genom att synas, bätt- re kan: få ned antalet kollisions- löser gande. olyckor "på" järnvägsövergångar. Det är det transkontinentala Grey- hound-] -bussbolaget i USA,-. vilket kört med ljus på dagen under några år och funnit att olyckorna minskat 10—15 procent, som in- spirerat härtill. Enligt ingenjör Hergens' vore det" intressant om något. eller "några. transportföre- tag hos oss ville göra försök med dämpat "halvljus vid landsvägs- körning på dagen: 'Atskilliga for- don: har sådan färg att de vid viss dager syns mycket dåligt mot vägbanan eller annan: bakgrund. Man: skulle kunna vänta sig att åtskilliga privatbilister i'eget in- tresse 'skulle. acceptera .detta ljus för, att t. ex. förebygga .« omkör. ningsolyckor, | Mentalpätientör - - Stockholm (TT) =, "”Arbetsterapi: på mentalsjukhus kärakteriserades tidigare av hob- byverksamhet eHer arbete på låg kvalitetsnivå, 't.' ex. klistra pap- perspåsar. "Nu försöker man. i stället få 'patienten .i ett: maxi-. malt produktivt arbete, dels i sti-. mulationssyfte, dels för. att kun- na' erbjuda honom lön efter pres-! tation, skriver” docent Sven :J: Dencker i en artikel i tidskriften Arbetsterapeuten. M Den kroniske patienten vid den lika kroniska vävstolen gjorde visserligen många gånger -ett! mycket kvalificerat årbete, men utan. möjlighet dtt få en adekvat prestationsersättning. Vi behåller «emellertid vävstolen för att un- Tysk amiral: föreslår... | avskaffaiide a av: v värnplikt Hamburg (LT). Btt' inte, just populärt . förslag till" sociallagstiftningen upprör i dessa ' dagar allmänheten i den tyska 'förbundsrepubliken. ” Hel- mut: Thielicke, professor 'i teolo- gi vid Hamburgs universitet, ta- lade på den tyska sjukhusdagen i Stuttgart "om ett statligt före- skrivet :pliktår för "unga flickor. Genom lag torde varje tonäring mellan 14 och 19 år bli tvungen att 'göra' en '12 eller t. m I månader lårig. socialvårdstjänst på sjukhus, ” sanatorier," , älderdoms- hem : och : inom - olika slag av, se eialinrättningar,- ” Ändamålet ” är "klart." Den allt- mer... märkbara '. personalbristen vid, sjukhusen i förbundsrepubli- ken bör. minskas genom ett stat. ligt pliktår för landets döttrar. Hur chockerande det än låter så är motiveringen till ett ' sådant ingripande 'i de uppväxande unga damernas personliga frihet origi- nell. Teologiprofessorn- åberopar den -fastställda : grundlagen i den tyska förbundsrepublikens ; för- fattning om könens likaberätti- Likaberättigande betyder | medborgerlig ”pliktliknet] [5] även mellan män. och kvinnor, förkla-] rade . vetenskapsmannen och det "| vore ' därför rättvist, att de unga männens värnplikt skulle mot-- svaras av en socialvårdstjänst fd på vårdpersonal på skulle på detta sätt kunna minskas, "Åv ren slump har kompetent iakttagare just vid samma tidpunkt trätt fram med ett förslag som strider mot pro- fessorns uppfattning om en. lag- lig, basis" för en sådan åtgärd. F.d. amiralen " Hellmuth' Heye, förbundsrepublikens tidigare om- bud i förbundsdagen beträffande värnpliktsfrågor fordrar 1 em tid- ning att förbundsrepubliken skall avskaffa värnplikten och>i stället j; införa en fast här av yrkessolda-r ter. och längre arbetande frivil- liga. En man som har till. yrke att vara soldat, argumenterade | amiralen, . är . mer värdefull för trupperna än en ovillig civilist, som gör sin, värnpligt och endast är förklädd till soldat. Dessutom [torde ' det vara värdefullare att' utbilda en ung människa inom ett "yrke, som -han- genom stän- dig "övning verkliger utövar. En sjukhusen i längden te en annan gillar . LK a aren mn sr avd rönt el monotont: industriar böre jer en "begränsad terapitid- träna t. ex. koncentration och uthållig- het i en praktisk situation. ; På 'Lillhagens :sjukhus 1 Göte- borg har man under en 9-måna:- dersperiod ' gjort försök med” By8- tematisk' industriell arbetsterapi och docent Dencker redovisar att ; sammanlagda produktiorisvärdet ji tre olika . verksamheter stigit från 89921 kr före omorganisatio- nen till 130733 kr efter densam- ma. ökningen kan endast £ ringa "män ' förklaras” av en”annorlunda .t prissättning på vissa. terapipro- dukter. Patienternas intresse för produktivt” arbeté och därmed fö- renade " avlöningsförmåner : har klart. framgått sedan skyddat ar- bete 1: Arbetsvårdens regi har heten att få anställning ti denna verkstad ' utanför sjukhuset och uppenbarligen. är ' det främst löne- förmånerna som "lockar, : . Intrycket av försöken är att det många gånger är lättare- att få en kroniskt sjuk psyklatrisk pa- tient med i ett' industriellt ' ar- betsterapiprogram :än 't 'hobby- verksamhet.' Annorlunda är det 'med "neurotiska patienter och al- koholister, som ofta reser invänd- ningar mot just industrlell arbets- 'teräpi.' Anledningen till psykott- :kerris”actepterande' av industriell kä i att han uppfattar sådan te- 'rapi' som mer meningsfull 'än höb- byverksamhet.' " Rimligtvis 'har :han "också ' många gånger' behov av :regelbundenhbeten i den: in- dustriella "formen och "uppfattar den därför "mer lustbetonad,.Man har också funnit ;att, primärt 1in- .telligenta psykotiker -från en -In- tellektuell hemmamiljö så 'små- ningom' har funnit ' större ' till- fredsställelse med -: industriellt ar- Bete än ett otal tidigare: prövade sysselsättningar. ir "Industriellt arbete” präglas av yrkeshär bestående av 7. divisio- ner, sade Heye, är lika stark och dessutom billigare än 12 divisio-, ner, som huvudsakligen består; av inkallade, ständigt växlande tvångssoldater, | . Intresserade -' av påda” könen! hoppas, på en givande diskussion" mellan ' teologiprofessorn och ami" ralen. . sr [SEKO för flickorna. Den akuta bristen : Ulrich Bianden, fen inte obetydlig "monotoni- och det är' möjligt att just detta 'gör -arbetet” speciellt: lockande: för åt- skilliga patienter. Den schizofre- ne” attraheräs' ofta av: sterotypt arbete. -Döcént ' Dencker nämner en patient som "utför ett kvalifi- cerat 'och självständigt konstnär-, ligt arbete. Han begär. emeller-' tid att vid.sidan-av detta få ar- beta deltid med ett enkelt, mono- tont arbete,” . startats,. Åtskilliga patienter har ” nämligen hört sig för öm möjlig- ' verksamhet står sannolikt att sö-, ” . . - : . M SÅ s ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.