LAHOLMS TIDNING = Onsdagen den 6 Julf 1968". =LT: a ! Hur ånga äv de. 100.000 ung- > dömar som varje år slutar skö- : Onsdagen” den 8 'jult 1966” Pet svåra: ra yckesvalet. : De 2 SS "mh "Den sociala värderingen av oli "ka yrken är förvisso en betydel : Jan och går ut i förvärvslivet fin- sefull faktor att räkna med i i sam” ” ner den rätta platsen redan från > 4 början? Frågan tas upp i Metall- : arbetaren, som konstaterar att det . långt framöver kommer, att råda : . brist på arbetare inom 'metallin- - ”dustrin, Den som skaffar sig en / L + ”Manch kena” 'värderas alltjämt högre bland bå- de föräldrar och elever, oavsett. om -ett sådant yrke skulle vara - sämre betalt än ett mer praktiskt > inriktat, >>. ordentlig yrkesutbildning på det : området behöver knappast riske- - » ra att bli överflödig i framtidens ” ' näringsliv eller offra tid på om- - skolning. . / " Men hur väljer, eleverna i'sko- ÅR ; Jan? - Mö |. "Demokratiseringen” av vår un- : dervisning för med sig att bortå , 65 procent av ungdomarna riktar "in sig på fortsatt teoretisk utbild- ' . ning efter grundskolan. Sedan' de + ” ” fått denna, utbildning går de inte " gärna till ett gjuteri eller ett vals- 3 verk. ie . Arbetsgivarna får därför allt ' a svårare att skaffa folk till de "mindre attraktiva yrkena. I stället för att lita till en ännu generösa-, re .invandringspolitik borde. de, kanske sträva efter att göra déssa att höja lönerna. På det sättet kan man troligen styra tillström="" "helst. nes 2 Lönefrågan är säkert inte den: enda man har att beakta, inte hel-' ”ler. den- främsta, för - att hejda: den: teoretiska slagsida som sko'an fått, Det: "har också Metallarbeta- Yen klart föl sig. i i re, Ett enormt ansvar också fö: I Metallarbetaren berättar dis- ponent Wilhelm Haglund i Sand-. vikens järnverk att genomsnitts- värdet. på den. utrustning "varje . kollektivanställd i hans .; före- : "tag arbetar med är 165.000 kronor, Tidningen kommenterar: = ”Var' och en som - brukar för- ara ”genomsnittstjänstemannens a högre sociala status med att han, , har ett större ansvar än genom--+ .snittsarbetaren, bör få en tanke-- :-ställare av den uppgiften. Det är ' enorma värden: som ligger i hän- derna på vårt lands metallarbeta-. att de dyra maskinerna skall pres-" : tera sitt bästa. Ju större brist detär på män- niskor I i vårt näringsliv desto vik- -tigare är det att nutidens utbild-. - -ning anpassas till framtidens ber” "yrken mera lockande, t ex genom ; : hov, Mycket beror på skolornas N yrkesvägledning om en, fortsatt snedvridning av utbildningen skall. . ningen till nästan vilket yrke Som” kunna undvikas. Det gäller också "att bedriva" en effektiv informa: "tionsverksamhet om de möjlighe. ter arbetsmarknaden har" att bju XY da, Framförallt måste missriktad ambitioner. ifråga om yrksval ge" . vika för elevernas -faktiskp £0 förut- sättningar. - | TubstaGer | 'KoS' "GRANSKAS ; : "av Bsklilstuna-Kuriren | . "Tydligen: vet man inom KDS fortfarande inte riktigt hur man” skall. ha. det med sin. roll; man inte 'utgör :någon pätryck- ningsgrupp utan .ett parti..I.det "andra betecknar ' nan - sitt" parti som”. 'ett , damoklessvärd :: som ::hänger över» huvudet: på - övriga pårtier färdigt att trilla ner om "de "inte sköter .sig.- Det 'är "en omöjlig 'vacklan. 'Har. man gett sig in i leken måste man :' godta ":dess villkor. Man får ta en. dust på hela sitt konkreta program. Den, kan 'bli.« hård och - man » kommer, ingenstans genom": att : hänvisa till namnet. > ' Från kristen synpunkt är' det kanske viktigare. ändå ' att. över- väga hur. pass nyttig den” poli- » tiska annekteringen ' av : det kristna namnet är för läran. Det finns hos KDS-ett lagiskt.drag som måste väcka betänksamhet ” hos alla som föredrar kombina- . tionen lag och evangelium = ” med tonvikten på det sen : framgång för KDS skull "Ha: färga" mångas föreställning om kristendomens': innehåll” Och försvåra det öppna” ö lan. gär: ot Det är; ett av skälen till alt KDS förtfarande framstår . sofi ” ptt, misstag -— och antagligen |; kommer att:behandlas som: ett ". + sådant .av väljarna, anser. ID: KK. , « REKORD I HÖGRÄNTA Co. Vi upplever just nu en rän- , tenivå som är rekordartad: och som Inte haft någon motsvarig- het på över 30 år. Man kan gär- , na.beteckna det som ett botten- rekord skriver. Svensk.Po- litik' (cp) -som inte är över- ""tygad 'om "det ' ekonomiskt för- » nuftiga Å den nuvarande ränte- politiken: Det kan lugnt sägas, att re- | geringen stannat för 'en orim- "lig' avvägning ” mellan finans- och penningpolitik, Genom 'den ' starka koncentrationen till rän- ! tepolitiken, som dock inte drab- , bar mer än cirka :40 procent "av Investeringsutgifterna, får man en mycket olycklig konstnads- ' höjning, som med säkerhet ver- ! kar tstarkt hämmande på ' ut: vecklingstakten. Tyvärr — el Jer till all lycka för Erlander. — , vet man inte hur mycket. Men '1 kombination med de kraftiga , kreditrestriktionerna är det en ordentlig broms på de produk- tiva investeringar vi bäst,av allt behöver just nu för att re- parera vår utrikeshandeli Re- geringens misslyckanden inom den ekonomiska politiken har länge varit påtagliga, Nu tycks man helt ha , tappat greppet över situationen. . a : Utöver ”närlngslivet drabbas > framförallt hyresgästerna av'den höga räntan. Varje Jränteprocent betyder ungefär fem procent 'på hyran." Dön' nu "senast .besluta- de räntehöjningen kommer. där- till att slå igenom på hyrorna samtidigt som, man börjar "av: " veckla de statliga räntesubven. "> tionerna.” | NS KANSLIHUSETS OLYCKLIGA ' UTSPEL > kom som en isvind och för- sämrade . det psykologiska, kli- matet på ett nästan tragiskt sätt, - skriver husdjurskonsulent Erik Sjödin i en artikel i Jordbru- karnas Föreningsblad, varl han redovisar en fältarbe- tå "Trots allt Slade ner a omm” där lig rationalitet -i.. svenskt Jlant- bruk ..har vi ändå världens bäs- ta husdjur. och en växtförädling 'som står.:på toppnivå. Detta har inte. åstadkommits.” genom -;- ett. politiskt” kringvispande . På” "ytan utan genom"ihärdigt och grund- läggande: grovjobb , av.>försöks- män; "forskare ' och fältarbetare. . Mycket" återstår: naturligtvis" att göra och det :skulle också ha'bli- vit--gjort,--om: den" gynnsämma " utveckling-; vi: var. inne. i' hade . uthyttjäts ” i: stället " för . sabote- "rats. ”Den : avveckling ; EN mindre - rationella: företag som -« är "Önskvärd hade kommit ' utan | .börliga studiegruppens medverkån. "Risk finns emellertid att de yngres "positiva inställning skadats":all- varligt.. Det .överslätande” efter- snacket". -Kar "inte. alls... + tade- explosivitet.: säven, om: man: ” nu: skyller" allt -tal om prispress på Aftonbladet; så 'är' det ju än? även? om. det inte värst ' mycket under, den, ' kon: staterar '- Värmlands; Folk- blad som finner att tidningen Expressens , rubriker ofta : på minner” om sådan blast,. nu. se- näst ÅL. samband med ' ”avslöjan- det” :om. -”pätryckningar” ot Sveriges radio: . a sn. i -Sensationen: inskränker - » Sig dock" i--stort sett. till: att dessa organisationer: framfört ' önske- mål. i anslutning till olika pro- graminslag i radio och TV. Det vore ju högst egendomligt om sådana -önskemål . inte” blivit "framförda under de 20 år som utredningen omfattar, . > i» ”Påtryckningar” av det slaget är, föreställer man sig, lika van- liga inom radio-TV som inom pressen, Man 'kan utan vidare beteckna dem som :en "tillgång, eftersom de möjliggör en allsi- digare information än den som annars kunde presteras. | ' Undersökningen visar att Sve riges radio inte tagit några otill- hänsyn, '. understryker tidningen. Sedan är det klart ati Expressen 1 vanlig ordning ba- sunerar ut att den gjort ett av: slöjande av stort förmat, näs- tan. lika stort sond i. fjol-då' den som bekant räddade oms från, en statskupp. sa ola FRIKYRKAN - samfunden i inom » Sveriges Frikyrkoråd - > HJÄLPER . dem söm drabbats av hungersnöden i FRIKYRKAN HJÄLPER . MÄLARTORGET 15 - "STOCKHOLM C a 3304 tor: menad vid den tiden. Landet "här — mitt under den brännande” solen "—" ligger ' på jan: med i bagaget. Den. «behövs på kvällarna. «ro - för Nairobi. ligger .Kabete, Där kenyanska” CAIS-- Centrala ” Artificiella'., tionsstationen, - : regeringen byggt. Insemina- skapsskötsel: och mejerihantering. senare ären: ständigt minskat, På tillfredsställande” avel kreåtursstammen ; av” ytterligare försämring.': På "de farmer som ägts av ut: länningar: — främst européer — här boskapen : fem” gånger "så ' stor avkastning som” den inhemska "boskapen. : I regel ;hår "man: på dessa farmer haft "utländska boskapsraser. Allt- eftersom . européerna: i allt: stör- re utsträckning sålt sina farmer har boskäp av utländsk.ras över- förts till afrikanerna, > +" "Från den” kenyanska regerin: gens sida har man bedömt det som ytterst angeläget att den ut- ländska 'boskapsrasens höga stan- dard kan bibehållas även i fram- tiden, -Samtidigt är man angelä- gen” att: höja > mjölkproduktionen per. ko. bland det inhemska ' djur- materialet: :Man "har :tänkt sig att lösa "detta . genom "att .- förbättra djurmatenialet . genom ' insemina- tion och även förbättra djurens näringstillförsel, k Kenya har fi rvarande var- lä/resurser för. att kunna. genom- nyanska regeringen. hemställt :om att Sverige skall hjälpa. till med uppbyggnaden” 'av. den kenyahska inseminationsverksamheten;. . Sve- rige. har. svarat ja; .Under fem ärs ti Kommer Sve rige att svara: för organisationen och+ uppbyggandet. av seminsta- ett" modernt laboratorium. byggt: för, de,pengarna.: - .mönster” öch vanor som resul terar. i ett säkert: uppträdande i 2 trafiken, bör grundläggas så ti igt. Hem och sko- Ja måste hjälpas: åt och det är "naturligt att skolan skjuts i för- - grunden, när: man” diskuterar möjligheterna att väsentligt öka trafikfostran.. Bilförarutredning- en . avgav: förslag i ämnet och "dessa, iksom yttrandena över demy' prövas för närvarande i :kommunikationsdepartementet. . " Bilförarutredningens förslag gick” ut på att trafikundervis- ningen i skolorna skulle bedri- vas” så: att eleverna fick . den kunskap som krävs för ett teo- retiskt körkortsprov. Hur för- "slaget till riksdagen utformas återstår att se, men de är själv- klart att målsättningen för sko- Åans trafikundervisning'' måste skärpas högst! betydligt jämfört "med - vad .som gäller för närva- rande.» . En viktig förutsättning för "kvalificerad .. trafikundervisning är ktillgång på specialärare i ämnet "på samma sätt som vi nu "har lärare i. andra, fasta ämnen "på Skolans. schema. Vi anser det självklart att eleverna beredes god” undervisning i ämnen som musik, "teckning, gymnastik. och .slöj Det borde vara minst li ka självklart ' med "utbildning i ett ämne som har till syfte att spara ungdomarnas egna och andras liv. Man skulle drastiskt kunna skärpa kravet därhän att "ett sådant ämne ' borde priorite- ras framför andra som en för- utsättning för ett effektivt ut- nyttjande av-övriga i skolan in- "hämtade kunskaper. ” (Motorföraren, MHF) , När världen kom till tycks man . ha tagit värmen i -beaktande,' 3 000 meters höjd över havet. Det- ta här gjort att klimatet trots allt är. angenämt, - Nättenna . kan till och ; med bli riktigt svala... Man ' ska -inte skratta åt den som re- : ser till Nairobi och tar ylletrö- 3 Ungefär två svenska mil 'utan- ' har" SIDA" 1 samarbete med den " vilket 'uttytt:..betyder | 25 procent av "det totala vär det av den kenyanska jordbruks- ' produktionen ' kommer från ' bo- - Mjölkproduktionen' har under de ; grund av smittospridning och o . hotas : nu .. lämnat ' upp till . ken; ; ekonomiska "eller :. personel-| - föra: ett-sådant; program. .Det är | mot. den bakgrunden: som den ke-|. tioner, runt om i Kenya. Redaftrl-. har, "300.000 ..kronor' satsats. och |> | Kenjas: seminverksambel bjags UR [i svenskar | När man kommer med yg till : Nairobl : ven tidig morgon märker - man inte .hettan, Morgonen är sval. Man kan knappt tro att här. - är: man tio 'mil söder om ekva- ' > Men" det dröjer inte länge förrän! man varsnar värmen, som : tilltar , allteftersom den pglödheta -' solen” stiger mot zenit, Vid mid- . dagstiden” är värmen tryckande, ; Man tar sig inte 'gärna' en pro-:” Trots att man" Å - En-av sem ens änmnu är i ett uppbyggn de 'har v heten en betydande = omfattning. De europeiska farmarna här nere har redan tidigt "insett : nära "framtid "kommer man att, för "ett' lika stort belopp- byg- ga ” tjurstallar 'och', sex . svenska experter kommer 'att' under 'en femårsperiod, vara verksamma där nere. SIDA samarbetar vid. ge- nomförandet av. detta -omfattande program med . Svensk Husdjurs- skötsel, Hållsta. : . - fäla Genom utbyggnaden av'insemi- nationsverksamheten räknar man [kommer jag - eminverksamhetens "betydelse — nu är man i färd med, att övertyga den inhemska befolkningen. . också med att. "man skall. få en bättre kontroll över. kreaturens sjukdomar. > . ; Inseminationsverksamheten är en av de former för svenskt tek- niskt. bistånd som via SIDA. ka- naliseras till Kenya. Till några av de - övriga verksamheterna åter- en senare -artikel. ”"” Rolf örjes. | Staten och "" kommuner? 5 Fond III, Mindre föret tag m.fl. sv "Låntagare ; Scaten- "Kommuner ”” Det kärva läget Pp kreditmark: naden ' med: "anspråk på I krediter som ., väsentligt överstiger : -till- gången väntas fortsätta under det närmaste. året, : skriver INDEX, Svenska. Handelsbankens ekono- miska översikt! En: lättnad .kan uppnås endast genom sjunkande |: efterfrågan, . eftersom bankernas utbud. av krediter knappast kan ökas: mer. än vad som varit fal let under de senaste åren då ut- låningen stigit i genomsnitt, med 12 procent per år, Som .ett medel att begränsa kreditexpansionen - har Riksban- ken sedan mitten av 1963" höjt sitt diskonto i. fem etapper från 3 1/2 procent till 6 procent,' Där- med är det endast fyra länder i Västeuropa England, . Dan- mark, Finland och Island — som har ett lika högt”eller högre dis- konto. "Samma syfte tjänar. den särskilda straffränta som tilläm- pas för den del av affärsbanker- nas upplåning i Riksbanken, som överstiger hälften av det egna ka- pitalet. Genom kontroll över ob- ligations- och förlagslänemarkna- den. söker Riksbanken också hål- Ja. tillbaka kreditexpansionen, Nägra tecken på en föreståen- de lättnad i efterfrågetrycket på kapital- och kreditmarknaden kan man emellertid inte skönja var- ken i dagens läge eller på något längre &ikt. Den nyligen framlag- da långtidsutredningen räknar med en fortsatt avsevärd ökning av investeringsbehovet under res- ten av detta decennium. Företa- gens. möjligheter att med egna medel finansiera sina investe- ringar kömmer att försämras; För 1970 = uppskattas ”självfinansie- ringsgraden för hela företagssek- torn till endast 40 å 50 pröcent jämfört med. c:a 60 procent 1965 och mer än 100 procent 1959. . För att den önskvärda inve- steringsverksamheten inom nä- ringslivet skall komma till stånd trots den minskade 'självfinan- Ssieringsgraden måste tydligen fö retagen få en ytterligare ökad an- del av kreditmarknadens resurser. Enligt långtidsutredningen skul- le hela 56 procent av den totala upplåningsökningen på - kredit- marknaden är 1970 behöva kana- liseras till företagen, För att upp- nå. detta blir” det säkert nödvän- oh digt. att företagen is högre grad än hittills! får tillgång: till den långfristiga kapitalmarknaden, Ny placeringspolitik » för AP: fonden: "Detta väcker” frågan” m vilken roll "AP-fonden kan. komma. att spela för. att tillgodose närings- livets - kreditbehov.” Fonden : har sedan sin tillkomst 1960 ökat till drygt 10 mår kr. och växer f.n. i en takt äv 4'mår kr per år, en siffra. som motsvarar hela uppÅi låningen på obligationsmarknaden under 1965. Tillväxten av AP-fon- den ' väntas ska i accelererande takt och år'1970 kan fondens till- gångar . beräknas vara uppe: i närheten : av, 40 mdr" kr. Som jämförelse : 'kan nämnas, att af- färsbankernas inlåning vid ut. gången av 1965 uppgick till 28 mdr kr. Hur. imponerande AP- fondens tillväxt än är bör vi dock komma ihåg att den inte representerar” ett - nettotillskott till kapitalutbudet. Fondens ök- ning uppvägs 'i stor. utsträckning av bortfall av annat 'sparande, och då 'främst . inom företagen, Betecknande :- är att : den» nyss nämnda 'minskningen av företa- gens -självfinansieringsgrad ägt rum - samtidigt som AP-fonden vuxit upp. Det är också beteck- nande att . fondens snabba till- växt hittills inte lett till: någon påtaglig balansförbättring på .,ka- pitalmarknaden. Däremot kan man - säga . att” AP-fonden! har åstadkommit en omfördelning av kapital mellan olika sektorer. av ekonomin. - Som : av "diagrammet framgår har inte mindre än 73 procent av fondens medel kommit från nä- ringslivet, men bara 33; procent av dessa medel har slussats till- baka till företagen. Det har säå- lunda skett en omfördelning av kapital från företagssektorn till bostadssektorn, kommunerna och staten. Med, tanke på den all- varliga försämring av företagens självfinansieringsmöjligheter som ägt rum de senaste ären torde ert förändring i 'AP-fondens - place- ringsmönster bli nödvändig un-|- der den närmaste framtiden. - Sv PL Aktuell -kommenta fo Psykologiskt ' förhåller det sig förmodligen så att enskilda män- niskor och enskilda stater "har ett behov av ledarskap — :' ett sådant ledarskap tycktes USA en gång kunna erbjuda.- Inom den del. av världen, där alltjämt det amerikanska samhället och ' dess problem omfattas med starkt och sympatiskt : intresse, "finns inget ledarskap att söka i Sovjet med dess kulturellt och socialt dikta- toriskt efterblivna" struktur. Lika litet förmår Kina att i dag bära upp en sådan roll Trots allt ställs därför mångas långsiktiga föränderlig värld på USA. Trots allt... a ” Dagens Nyheter,” . Ett majestät söm inte tar emot! Detta dystra perspektiv synes hos Tutarydsfolket ha framkallat en nästan martyraktig förnöjsamhet. De säger sig gärna komma även om kungen är på semester. Mani- festationen blir ändå 'en hyllning |. till monarkin, påpekar de, möjligen kommer de att genom- föra en. sångarhyllning. ht . Flamma stolt mot dunkla skyar och en tom balkong. Det är väl litet hårt. Med tanke på att ko- nungen korrekt hänvisat till re- gering och riksdag har vl ett för- slag. Hans majestät bör vid ifrå- gavarande.. tillfälle "representeras av statsminister ” Erlander och talmännen, ska ” Handelstidningen.. . > Kungens . Karlsson med klart besked om att EFTA-HANDELN: " Under de första - nio - månaderna ,1965 steg exporten mellan "de 8, EFTA-län- derna (alltså inklusive' det asso- cierade Finland). med 10 procent jämfört 'med "samma, period ; 1964 och importen med .11.procent.;-A1- Ja . medlemsländer .. ökade . sin ; in- terna... EFTAfexport :-—-- från ' 5 procent för Österrike till 40.pro- cent : för Portugal, Importöknin- gen länderna : emellan låg i all mänhet mellan 10 och 20 procent. EFTA:s export till EEC steg un- der den. aktuella tiden: betydligt långsammare ,— med 4,4 procent jämfört med genomsnittligt : 10,5 procent under-åren 1959—1964, «OM - SPARANDE: sparande minskar relativt i bety- delse ' för affärsbankerna, I mot- svarande mån har bankerna bl- vit alltmer angelägna att få del av det stadigt ökade hushållsspa- randet, . Under flera år har af- färsbankerna breddat sitt sorti- ment, ökat. antalet tjänster .man erbjuder. Antalet inlåningsformer har på 15 år vuxit från 6 till 10 särskilt ''-checklöneräkningen och .12 månaders kapitalräkning har varit betydelsefulla för de en- skilda kunderna. Också ”den fö av nya kontor — har betydelse. FACKLIGT: LO-förbundens med- lemstal var vid årsskiftet .totalt 1.564.614 varav nära 400.000 var kvinnor. . förbundet är Metall .med över 330.000 medlemmar, följt av Bygg- nadsarbetareförbundet med. drygt 175.000 och Kommunalarbetareför- bundet med nära 148.000. Minst är -. skorstenfejeriarbetareförbun- det med 1.188 medlemmar och Kraftverkens personalförbund med 1.544, > ATT . SATSA UTOMLANDS: USA satsade 1964 över 12 miljar- der dollar på: investeringar utom- lands, framgår. det av en: schwel- zisk banktidskrift. England var det intressantaste landet för ame- rikanarna där lade de ner drygt en tredjedel av beloppet medan '2 miljarder hamnade I Västtyskland och en/ kvarts .mil- jard i Sverige. England är det största :' ”investeringslandet” — i USA med ' 2,79 miljarder följt av Västtyskland . med 1,23. Sverige kommer längre ned på listan med: 0,20 miljarder dollar. VARVSLIGAN: Sverige har hal- kat ned från tredje till fjärde plats i den internationella varvs- statistiken meddelar Lloyd's Re- gisten of Shipping. Det handlar om fartyg under byggnad första kvartalet 1966. Japan intar en sär- klassig tätposition före England, Västtyskland och Sverige. Under första kvartalet höll man runt om i. världen på att bygga sam- manlagt 1.647 .fartyg på totalt 11.396.367 bruttoton, +. x Den som är förälskad i sig själv har åtminstone den fördelen att han inte kommer att få många rivaler. Rikedomen varar icke evinner- ; -släkte, till, släkte? ligen: består ens en krona från förhoppningar om ledarskap i en|- och |: br ev un. "Tutaryds- . majoritetsförtryck, a ; Företagens | ' längda bankdisken” — öppnandet : vv Det i särklass största: de frågor, som medborgartagere arrangör - aktualiserat ' inte t kommer honom utan riktdag och regering att avgöra, reducerar he la denna mycket omskrivna opt nionsyttring till dess rätta pro- portioner. Det' är mer fråga om. ett politiskt pajasupptåg : än. om ett ”bondetäg. Lägger man därtill uppgifterna: om Gottfrid "Karls: sons samröre med nazistinfekte-' rade politiska kretsar, så lär. det väl inte vara. många polltiskt medvetna människor som ställer upp: 1 tutarydståget ' till Stock: holm 20-21" augusti. Nn Ne a "> Hallands, "Nyheter. . Skatterna mäste höjas: Företag- samheten lär: slippa undan., In- komsttagarna får vidkännas på backningen, Om det blir de'di- rekta eller indirekta skatterna som skall ökas är ett ”yvalprob- lem”. Antagligen är förledens"in- nebörd i det 'ordet dubbeltydig. - Jordbrukarnas Föreningsblad. : "Det föréfaller 'som om "det på' längre . sikt; skulle finnas utsik- ter till att den "anomali som kor lektivanslutningen innebär i ett modernt demokratiskt samhälle - skulle.kunna försvinna, Från. den politiska . integritetens : synpunkt vore det angeläget att sikten 'inte. blev alltför lång — hur man :än vrider och vänder saken kan den nuvarande ordningen icke 2 svaras. ur - Man: >kan "förstå att. hr; Er- lander hellre talar 'om:de: borger- - liga partierna” än han: singår: på den ” mycket” "starka ' ideologiska splittringen - inom: det : egna "par: tiet," där också ”mångå medlem: mar. ”starkt' reagerar " eråot : det som, köllek:” tivanslutningen innebär. . : : Sydsvenska: :Dagbl adet.' "inflationen sprider sig som 'rin- garna. "på. vattnet, "som "bekant. För fem år sedan kostade det: 10 kronor” att: få utrett pass för. re: sa till "utrikes ort i dag / "köstar det 20. kronor.: "Trots att ”stämp- larna är vackra är priset : inte motiverat : av: : de -- tjänster :-man har av sagda värdehandling. Hur vore 'det,. om 'de statliga -priskon- trollorganen tog: sig ett. titt på företeelsen? te Aa . Sundsvalls maning. i ' Det har I anslutning till: allt prat och tjat om' skärpt priskor- troll. ansetts: populärt och .tak- tiskt riktigt att konstruera. en öyndaneet och läxa upp densam- "Hur! väl: bagarna ; salltsedari '. antiken än ansetts ämpa sig för rollen : "som ' ”politiskt —klappträ”. förefaller åtgärden - dock '- "denna gång ovanligt malplacerad. ' ' Malte; iKlang a Bröd. i Större och större, : ondare. och ondare blir drömmen om staden, Experiment säger man oöfta,' för att skyla över det otroliga. ' Ja, experiment ' m ed "människor, naå- gonting ohyggligt och vådligt, i stället för experiment för män- niskor som vore något värdefullt | och konstruktivt. — : 0 2 Elias Cornell. : [ETT ORD. +. — PÅ VÄGEN ÅA Kristi vi nar: äro sändebud; det a är, Gud 2 ansa anar fenom 038. Vi bedja & risti vägnar: Låten med vs kall Kor. 5: 20 eder esus ' kallade de tolv a garna, för att göra dem sJärjum himmelske ' konungens sändebud. Han undervisade, dem ' om him melrikets hemligheter och hur de skulle vinna andra för Gud och hans 'rike. Han gjorde dem be- redda på att de kunde möta fa: ror och behövde mod. Han. litade på deras förmåga att lära och på deras trohet i tjänsten, — «, | us har. all É till: sina sändebua. Mer lat 068 kan arbeta framgångsrikt för ho- nom, behöver vi de egenskaper hn väntar sig hos sina sändebud; helige Ach ristt sinne och den es krai aposteln . Paulus, ärta sip ar FER IStus, som själv var sändebud rån mäns! nsklighetens Fader. Krig. as kallar, oss, som han kallade sina första lärjungar, att bli hang sändebud, och att - vara trogna Där vi re Han vill, att tala om Guds och goda föredömen Presenterar honom.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.