Ale - LAHOLMS TIDNING - Missteo I mot: ". Stattstiska . centralbyråns : + (SCB). redovisning av hushäl-: » Jens inköpsplaner ger ett intres- ” sant besked om konsumenternas :å tilltro » till regeringens förmåga I attå hålla prisstegringarna 'i I schack. -Endast. fem procent: av 4.000: tillfrågade" tror "på pris sänkningarra. ""Sverigé ” har 2:645.000 hushåll och det un- . , dersökta antalet kan anses som]: "tillförlitligt. Undersökningen ger . också besked om att tröts' att ; flertalet hushåll har. att räkna med ökade inkomster tror .man - inte-ått dessa skall: medföra för- ; bätteriigar ” iden égna ekono- 5 tisk än någon gång tidigare un- -der..den "tid SCB 'utfört- dessa sundersökningar, - vilka... startade] vären 1963. Hela 27 procent tror på en försämring och endast 10 procent 'att det kommer att gå bättre :1 Sverige under det när- "maste" året. Jämfört med mot- -” Svaranide undersökning i fjol in- ” Hehär det att. antalet pessimis- ter ökat: med sju' procent. : TF "Bedömningen :. avi : sekono- miska” möjligheterna 'genom- : ; vakning: > Det regeringen. 2 menten är 'att hushållen genom . frysarna. kan. araj ned. matkost: naderna, "- Talet ''om 'att: bilmarknaden står inför en kris får också en statistisk belysning. Planerna på att köpa eller hyta. bil har. jäm- förts med motsvarande tid'-1965 "gått red 1,5 proc t, från 7,9 till j utvecklingen på. det ekonomiska området, bå- de för sämhället "i" stört och för "den 'enskildes, ekonomi — det. se- nare har ju var och en "fått upp- leva .— kan ' väl: känna "någon "förvåning över” -”undersöknings- resultaten, - "Regeringen har 7 så Mänge misslyckats; med sin, s.k. kamp .mot . prisstegringarna ' att « man har:alld" skälatt misstro den! ch, de' prisåterhållande åt- gärder” man. nu blåser i 'hornét >De 68 procent som enligt SCB- indersökningen tror på fortsat- ta prisstegringar har fog för 'si- na 'misstankar,: Det är inte'så att man kan bota det. onda med " marginalåtgärder.'' som . prisöver: fordras -' större ch framförallt” ett ' hel hetsgrepp.. över”, samhällsekono: | )< min, «Det, -stabiliseringsprogram : I takt med upplösningstenden- serna" inom Nato- och "Warszawa- pakterna. börjar man både i väst och öst att diskutera de europeis- ka säkerhetsproblemen. Dessa bå- da pakter-tillkom under slutet av 1940-talet, 'då. misstron på 'ömse sidor, var stor. I. väst fruktade man på allvar att Stalins aggre- siva utrikespolitik skulle leda till en militär. .sammandrabbning, ett tredje : och ännu fruktansvärdare världskrig än de: båda föregående. De båda militärpakterna. har;haft sin stora. betydelse .för den .poli- tiska utvecklingen i Europa, de har: skapat. en maktbalans, som alltmer: "minskat riskerna för en militär "konfrontation mellan med- lemsländerna:'i de båda” maktbloc- ken." Det : politiska läget i Europa är, nu . etts helt. annat. än vad det var," då militärpakterna ingicks. Alltjämt "finns det olösta, poli- tiska problem. i Europa, som kan innebära ' en krigsrisk; Tysklands- och Berliffrågorna för att nämna de ömtåligaste, men viljan att sö- ka en lösning av dessa problem med” fredliga ”medel' har - undan för undan blivit. allt starkare på ömse ” håll : om "järnridån, ': Chrus- j ultimatum . i: Berlinfrågan etta " årtiondes , början har 31 glömska, de nuvarande sn rk ämridån vittra ryska makthavarna: tar inga såda- na utrikespolitiska risker. som den impulsive Chrustjev excelle- rade i. På .västsidan arbetar de Gaulle målmedvetet på att skapa ett Euorpa' mellar Atlanten och Ural som han. brukar uttrycka sig. Det betyder, att han vill ra- sera järnridån och ”få till stånd ett samarbete mellan alla euro- peiska stater, oavsett vilket sam- hällssystem de' har. På östsidan kan: man , också -konstatera en ö- kad - strävan hos de kommunistis- ka' staterna att frigöra sig från sovjetryskt förmyndarskap, 4 Inför -denna utveckling ter sig onekligen en omprövning av. Na- to- och. Warszawapakternas mål- sättning och uppbyggnad befogad. Man :kan naturligtvis också ställa den frågan, om de båda militär- pakterna längre har någon -för- nuftig. mission att fylla, skulle de inte, lika. gärna kunna upplösas, eftersom .man på ömse sidor sä- kerligen inte ' har ' någon. avsikt att: anfalla - den: andra. . Det är emellertid inte : alls säkert, att upplösning . av ett. militärt , pakt- system under alla ; förhållanden tjänar fredens sak, motsatsen kan också bli: fallet. Warszawa- och Nato-pakterna "har : skapat. en 1 ] maktbalans i Europa och denna fil. lic: Karl Lindegren sönder? maktbalans kan behövas « som en garanti "mot eventuella politiska äventyrligheter från någondera si- dan i framtiden: .En upplösning av de båda pakterna just nu skul- le förmodligen vara mera till ska- da än nytta. Men detta. behöver inte och får inte betyda, att de båda maktblocken skall fortsätta att stå som två arga tjurar vid ett stängsel. och blänga ilsket på varandra över detta. Den misstro- endets attityd, som -tyvärr ”allt- jämt i -relativt. hög grad präglar umgänget mellan väst, och öst i Europa, 'måste övergå 1 en' anda av. samarbetsvilja. De” ekonomis- ka' och. kulturella kontakter 'som öppnats dem emellan bör. undan för undan byggas ut. Sker 'så, kan så 'småningom förståelse och sam- verkan komma till stånd också på det politiska 'planet. ” 2 Man. kan. kritisera de” Gaulle för 'mycket, för hans . nationella högmod på Frankrikes vägnar och hans långsinthet ifråga om verkliga eller förmenta oförrätter han :någon gång fått utstå, men man kan: inte fränkänna honom ett utpräglat sinne för: politiska realiteter, Det är till mycket. stor del de Gaules förtjänst, att man nu både i'väst och- öst börjar tänka i' Nya banor och vill för- söka pröva nya .vägar för att komma till' tals. med varandra tvärs över järnridån, C:o ke Troligen. kommer diskussioner | Aktuell SIT "kommentar: av jäm Kunde-1 man bestämma sig för fullt tillräckligt hinder för att dämpa den alltför högt upp-[ställdhet på arbetsmarknaden, för drivna takten i de samhälleliga | att de måttligt framstegsvänliga, utgiftsökningarna, bleve det möj kan Vara lugna! cc ligt för de enskilda att få behål . ic Dagens Nyheter: : la en större del av inkomsten ONS ; för. egen "del, 'att' användas till privat sparande -eller trivselfräm- jande konsumtion Det är: angelä- get, att man, äntligen" bryter de senaste årens 'tvångsföreställning att de offentliga ' utgifterna är sakrosankta och att statens och kommunens" ekonomiska intres- sen "alltid måste gå före de en- skilda medborgarnas intressen. Sanningen, är att det är totalt: '& möjligt att: åstadkomma en 'säm- hällsekonomisk' stabilisering, om inte större moderation visas Inom den ffentliga sektorn, ? Svenska” Dagbladet, - Björn "Ahländer, Sveriges Ra. dios ordinarie. medarbetare I Was- hington, åtnjuter inte Aftönbla- dets nåd.” Han är väl för klar. 1 hjärnan, och dessutom öser han. inte" på ; enligt : Aftonblads-metod 1. sina, kommentarer till amerls kansk politik, När han Inte hör hörts i radio på en tid begagnar Aftonbladet tillfället - att: . önska honom bort för alltid. Det är, kati- ske en 's, k. legitim pätrycknirng. Skada bara att tidningen" förrå- der sig genom att, i rubriken" kal la sin antagonist ”Mr Ahlander! Detta polemiska knep, som, avser att Insinuera utländskt beroende, är så billigt att. det tidigare en: dast använts av nazister och kom muntister, - Aningslöst ' nog har man placerat fadäsen, alldeles in- ' kommunalskatt." Skattesänkningar till en magistral artikel. om; det i'det borgerligt styrda Norge, väl- politiska språkbruket. diga 'skattehöjningar i det sociar |]: , Handelsttäntngon sd : Medan vi här 1, ; Sverige kan motse en väldig höjning av den kommunala beskattningen, får: 2,5 miljoner > norrmän : . 1967. sänkt vä Nee — om" de. -militära säkerhetsproble- men i. Europa att upptas mellan Nato- " och : Warszawa-pakternas| medlemsländer.- När .detta. köm-| mer att ske .är 'ovisst men de Caulle har -säkert under. sitt avslutade besök i Sovjetunfonen förberett marken för' sådana disg- kussioner.- Man kan inte ; vänta några omédelbarå konkreta .resul- tat av de' Gaulles överläggningar med de ' ryska : ledarna, "men ide kan bli” upptakten : till: en. vä- sentlig förändring av: relationer- na mellan länderna på ömse. si dor om järnridån, Kanske kan vi få uppleva att denna järnridå vitt- rar ned snabbare, än vad man demokratiskt, styrda, Sverige. Borås Tidning, . som dé i båda:: mittenpartierna "Jagt, fram; skullé om det: genom- "fördes". kunna, ; vända .utvecklin- gen. -:Men så ingår, också i detta omfattande : "planeringsåtgärder” något ' som "regeringen" hittills gående. pessimistisk. 56 "procent åror: att. det . kommer : att bli svårare "att låna pengar eller att TY” större inköp: Fär- . regående är tror på « en | pättring; fem mot sju procent, I3ÅV I "undersökningarna. ifrån haft "svårt för. Sh - USÅ "vet man -att' konsumenter- | .. Sarhmanfattningsvis Färs SCB: "nas ”optimism” respektive ”pes-|' undersökningen . ett . tydligt ut- . slmism”. spelar. en viss roll för inköp! av större” och dyrare va- " for. :Detta' återspeglas också i planetna för inköp av. kapital- "Varor. Genomgående - redovisar i Hår ivrigt Kulturradikalerna än önskar det så utgör. landets: kplst- na inte :någon obetydlig . minari- tet. Minst tre—fyra timmar; sNarje natt spelar Sveriges Radio. skval-" musik för endast några tusental nattarbetande. Det är alldeles. ut- märkt . att så kan ske, men ”då mäste också de. två miljoner. . få ! sitt som, önskar lyssna” till vad som en skribent i DN kallar re- Niglös a skvalmusik. st En. upple else från" "ungdomens | dagar träder fram-i mitt. minne. Vi; vandrar. genom ; skogen . en högsommardag några pojkar. och hjärtegladå jäntor, Ingen . spel man” är :med i vårt” lag, :men so- len; lyser. in, i alla. gläntor . och sången” skallar -bland granar och bland tallar. och? alla fåglar sjun- ger. med. Vi. vandrar genom dal och över - höjd, genom 'skog och över ljung- klädda hedar och gungande mos: sar.: Vår :vandring. är. icke : blott ; dessa” plodtörstiga varelser bara några sekunders. fästé på armar, ben : eller . ansikte ' medför . deras korta påhälsning" sveda och smär- ta'i flera'dagar.”De följer: oss i flockar så:längt vandrar i da- len... Enda .: säkra + sättet. att. bli kvitt dem är att gå högre upp. där friskare” vindar blåser. > "Uppe' på” en; höjd, där ”kvi brisen smeker oss och vi:har. en strålande "utsikt över vår. hem- bygds vackra slätt och havet i | väster, i vars vågor den sjunkan- "Kortare arbetstid skulle såkert underlätta ”dubbelrollen' för mån- ga förvärvsarbetande mödrar, men samtidigt göra "den än svå- rare att bryta och, ersätta med en vettig "lika fördelning .:av' både bem: och, förvärvsarbete på båda makarna, Det vore" en dålig. Jös- ning. på. ett 'svärt "problem, Det ensidiga utbudet av: deltidsan- ställningar; till: gifta kvinnli- [1 ; Man lägre köplust än förra året, knda?: undantaget är för frys: Koxary: men, här kan reklamen spena, 'oll eftersom ett. av ärgu- i t DET "RÅDER IDAG TVE) : SAMHET «oe 0 : + + Om ”rälsättningen . för "värt svenska försvar. : Genom olika ingrepp har de ekonomiska re- surserna, "minskats och. därmed Också möjligheternå-" Hatt: upp: : rätthålla målsättningen. a Beträf- fande denna ligger försvaret. ;re- dan nu lägre än vad ÖB ansäg "formel "mot: ”Tlatonone. vu ningar, men "det mesta av, de åt- gärder som nu påyrkas är verk- ningslösa, så länge 'statsmakter- . na' själva inte lägger. "bant på sitt. ekonomiska lättsinne,? häv- dar Fri "Köpenskap. Den ”könsumentombudsman” som fö- reslågits skulle, Knappast får når gon uppgift ätt fylla:” Vi har tidigare sagt värt njär- tas :mening om detta Jippo med en :KO,' och: vi char inte: ändrat mening, trots' att tanken till' vår : Ftil Lyst” Under vår färd exa- minerar "vi. blommor och skriver upp de "trädslag: vivser. Vi har pennor. och - skrivblock med oss, ty "det är vandringens ”tävlings- uppgift "att . lära : känna. skogens träd... sN0g . kan vi alla se” vilket som är: en tall" eller".en bok,' men det: .flöns andra träd: i skogen som” det "inte är så lätt att skilja åt... -Några--träd klarar "vi alltid och : får vi ' inte högsta poäng” i tävlingen, : så » är ' vandringen . skogen den friska i sällskap med kära vänner och. goda. Kamrater en uppfriskande: upplevelse, "> Allt är frid och -fröjd och fullt av behag. Endast: vandringen: ge- nom dalgångarna medför en,.smu- de solen speglar sig,. delger wi varandra våra intryck från vand- hittills vågat hoppas: "Sydsvenska Dogblådet. Ba arbetskraften 7 är: i redan. ett |. . ringen, "De flesta. bland oss har klarat uppgiften med träden, Någ- ra gav inte alls akt på vilka träd som växte i den mygguppfyllda dalen.' Deras ” ansträngningar 'att gjorde att de inte alls såg vilka träd som växte där. > Vår "ledare : påpekar "att det finns ' tusende 'små ' sjungande frestelser i vardagslivet som drar vår: uppmärksamhet till” sig och därigenom oroär och stör oss och bringar oss urfjämvikt. Uppåt till högre rymder :måste vi lyfta vår blick, vår andé, då skall inte jor- den: mångahanda bekymmer och hålla sig skadefria från myggbett|” Stockholm (TT). och orsakades: av: utebli- atranson, konstateras "det Världens första ' strejk:: inträf- fade » i" Egypten : under :Ramses III:s regeringstid ' 1198—1166 föré Kristus ven i; en "artikel i tidskriften! "Bygg nadsarbetaren, Typiskt 'för ' det "gamla Egyp- : - > Eftersom "Olof Palm "I var på Gotland och studerade par. I keringsförhållandena fick” ”utrikes- minister ” "Torsten ” Nilsson : "själy I hoppa im. och kommentera de. ge naste', händelserna 1 Vietnam. för allt folket. Förmodligen gillade hr Palme inte. alls detta,', men . kån - mbetsmännen- "skulle skriva eller sända. bud till Ram- 4 ses. III om - förhållandena "vid nan” inte” hålla sig "hemma 1 grjavfälten. Detta . ville . ämbets.| Stockholm , får : han männen av förklarliga skäl inte skyla sig själv gå med. på — de ' hade nämligen]: 0. mc f ne förskingrat betarnas .spannmäls- ransoner. : -.s sa Att vii dag känner tin. denna verkligen Tutarydstågets arran görer! i har | det "motigt" med «sina arrange. . mång. Sent. omsider har offent- liggjorts kung Gustaf Adolfs- för- klaring att han ansåg att en: upp- vaktning inte -'bör. ske inför .ha- nom. : Till” råga ' på detta här "ake tionen 'dessutom fått ”stöd” . från ” ett häll som är ytterst dubiöst — nämligen «den ':säregna”. vettvil- lingsrörelse som : går , under: bé- nämningen - ”Nordiska rikspare tiet”. Säkerligen” betackar 'sig: ake tionenö upphovsmän. för stöde men det kommer: lika. säke väcka misstro bland dem "sol tan" -politiskå biavsikter""yelat stödja aktionen. Det' förefaller. vå- ra 'klokast att inställa det hela”in- förvåning "fått 'ett visst stöd av en eljest förnuftig man som den nuvarande" NO. Antingen ären ”konsumentombudsman” -helt' "överflödig, eftersom. vi redan har organ: (SPK, NÖ, allmänna dom- stolar? o;- 8. Vv) för : tillämpning av de: lagar ch : förordningar | som finns, eller "också -måste det = skapas ett arbetsfält åt honom” - génoii nya 'lagar och kanske nya dömande instanser. å' la närings- > frihetsrådet, Annars -.blir” hans utnämning en örfil åt nämnda myndigheter, som de inte förtjä- nat.;; När det nu” talas om att man 'i köpmannakretsar accep- terar tanken på 'en särskild KO för att på det sättet slippa ny och skärpt lagstiftning; är. detta m, a. 0. såvitt vi kan förstå ett la obehag) Därnere” nalkas: små mjuka +lätta': "väsen under smekande, Sång. ; Det: är. myggen som" görzoss sin uppvaktning, vil- ken: vå inte alls. värderar. Med all makt söker vi slå bort dem, men de = är! intd lätta, 'att jaga ' bort. överallt j anfaller de, oss och" får förtretligheter < beröra oss'' såjten var det väl utbildade ämbets djupt.. an. ger oss appellen: -; | mannasamhället: och därmed ' till. : | kom” också” en: rad problem mel- ”Sträva, uppåt; ständigt uppåt ; med din längtan, ditt begär! + ... lan stat "och "anställda arbetare. Detta utlöste den: första: strejken, Sträck till:flykt din andes Vingar | Grupper ' av arbetare sysselsatta mot det ljus, som evigt ärtt.. : i I med reparationsarbeten vid grav- Under '..det t solen försvinner fälten organiserade sig "under en bortom . havets .synrand njuter 'vileller flera ledare och -genombröt av smörgåsar och läskedrycker —: vakternas "linjer. samt stormade vandring 1 'skög och mark ger upp: mot förrådshusen samt äm- god aptit... Länge sitter vi i stil-|betsmännens bostäder och :”kon- "Ila "beundran" och. andakt inför|tor”. Här begärde de att de skul- vår: hembygds. skönhet 'och rike-|le ; få; ut; den ranson spannmål, dom. .'Innan : vi påbörjar hemfär- som de: blivit, lovade men inte den sjunger vi några sånger” och ! fått . trots pästötningar. AÄmbets- slutar med psalmen: ? männen svarade inte arbetarna, vilka då skrikande .:upplyste om att 18 dagar gått sedan, sista 'ut- delningen - av "spannmål . och « att de var: hungriga.-Arbetarna blev då lovade” att nästa dag. få sin händelse så ingående beror på att förmännen vid. gravfälten: förde kontrollistor . - .över-.- arbetarnas tjänstgöringsdagar.. Dessa kontroll; listor . fördes. 'med” hjälp av” det egyptiska ” skrivsp åket '— hiero- glyferna,.: a Ve : Den här . "relaterade : ; strejken blossade upp på nytt någon dag senaré,' Troligt är att vi här har att' finna "världens förste agita- tor ' för arbetarnas rättigheter. Or- saken. . till. att ',;strejken . blossade upp .på nytt känner vi inte till, men troligen var det så, att den man "som "uppmanade"”' arbetarna att resa sig. på nytt mot ämbets. männen, fått vetskap om att någ- ra nya ransoner inte skulle utbe- talas. Detta äntagånde är logiskt med tanke på att ämbetsmännen med all "sannolikhet' fick ta ur vara absolut ” nödvändigt i. ;Slu ; tet på femtiotalet -undérstry Smålänning. +" Man frågar sig omidet nu är meningen att ytterligare; tum- ina på målsättningen? Vad köm- . mer i så fall detta,att.Innebära ' för våra: möjligheter; att försva- - ra oss? :Vilka 'delar. av, landet” . är det nu.som inte: längrel SKall|> " förgvaras?. Eller vill” man ”kan- ske endast ha ett försvar. som är förmöget till uppehållnings- : krig utan möjlighet att slå till- baka ett större angrepp? « — Dessa: frågor' måste 'försvars- beredningen besvara. Om den . gör en'realistisk bedömning av +, -läget i världen måste den medge 4. att detta inte tillåter några ned-|. 4 ”Lytt, min” själ, ur jordegruset ' dig -i' bön till: himlen: opp; vänd din blick mot fadershuset, målet för. din tro, ditt hopp.” i i i H ""'gkärningar. Tvärtom talar myc- ket för att ökade satsningar bör . ske, Försvarets andel av bruttona- tionalprodukten har under se. i naste åren' minskat. Det är en , utveckling som kan få ödesdig- i ga konsekvehser, MÅRKERAD VAKSAMHET I en broschyr som utgetts av; Rolf och Lena Norberg 1 Forum i för borgerlig debatt har man + granskat den partipolitiska roll t' gom déän: största pensionärsorga- | nisationen i Vårt land Pensionä- ;rernas riksorganisatiori spelar . och under vilka former dess ar- » bete bedrivs, noterar Öster- götlands Dagblad: . . or "Författarna understryker själv- ' klart den rättighet som <före- Higger' för de politiska partierna ått agera — vad man vänt sig . emot är den uppenbara styrning- en från toppen av. organisatio- nen i socialdemokratisk riktning " trots att organisationens 'stadgar " talar om full politisk neutralitet. Det är denna osnygga form av maskerad ' politisk verksamhet : undersökningen riktar sig emot. Frågeställningen. är inte , ny. Gång på gång har flagranta exempel på styrd ledning av or- H ganisationen'— som har en f. d. sociald. « riksd; 1 som ledare — givits och de har i |, skriften! fått en dokumentär be- lysning som inte lämnar någon | 4 tvivelsmål, Organisationen om- . fattar drygt 205000 medlemmar och det är uppenbart att de fles- ta av dessa Inte gjort klart för sig den ”kollektiva” uppslutning -« kring-socialdemokratin som led- ningen under flång tid: haft som praktisk arbetsform. Det är denna dubbelhet 1 orga nisationen som är det, klander- värda., En klart socialdemokra- tisk. pensionärsorganisation vore en helt annan sak. , ratisk självbedrägeri, Får vi väl en KO, dröjer : det med --/visshet .: inte länge, förrän. vi också. på hans förslag kommer att få mer lagar och förordningar. >. . Ty man kan ju inte gärna förutsätta,'”att: innehavaren "av ett så imposant ämbete skall va- re sig sitta med 'armapna i kors eller. finna sig i att” knuffas med likställda myndigheter: om vem som. skall: få nöjet att ingripa: : JORDBRUKETS FRAMTID I hela landet finns f£, n. endast "5.000 jordbrukare under .30 år, medan det finns 117 000 över 50 år, varav 33 000 över 65 år, skri- |: verSvensk Leveransl- tidning, organ för allmän upphandling, i .en .kommentar till, de siffror, som fil. lic, Ake Samberg framlägger i en -utred- ning. från Jordbrukets utred- ningsinstitut: et Med! dessa” siffror som bak: |, - grund kan. man, även om de får tas med viss försiktighet, ändå konstatera - att "det snart inte finns "så :många . jordbrukäre kvar i landet. Endast 5 000 är nu under 30 är, medan den sto- ra gruppen snart är mogen att sluta. Vidare kan man dra den slutsatsen att det tydligen i och för sig inte' behövs' några sär- skilda åtgärder från statens sida för att minska jordbruksbefolk- ningens antal, den kommer än- då att snabbt reduceras till en: "liten 'der av vad den var för - ett antal år sedan. vc Ur konsumenternas synpunkt är» det tillfredsställande , att det är de minsta och mest oekono- miska jordbruken som försvin- ner snabbast. : Rimliga” livsme- delspriser förutsätter :rationella - brukningsdelar och då kan vi Iin- te ha hur små; jordbruk ; som helst." Hur långt man skall gå i dessa sammanhang för att. yt- « Som” anständig "brist. på: hän- syn karakteriserade ' sjörädd- ningschefen : Hans Hansson ”en . motoörbåtsförares ' beteende; då . vederbörande” "utan "att underrät- . ta” sin” familj avsevärt fördröjt "sin: färd genom opåräknad över- nattning;, i-en liten västkust- - hamn. " Karakteristiken innebär : inger överdrift." Nu blev det all- deles'i onödan ett stort 'spanings- pådrag . med utgifter : på. cirka 12000 kr." Den kostnaden kunde mannen, ha: bésparat sjörädd- ningen genom att till "priset av "några « -tioöringar ringa sin fa- "milj och" lämna meddelande, om uppehållet... 11 och för: sig kan det; ; synas rlmligt att "låta 'på detta sätt för- " sumliga abåtförare själva svara för en :del av. de kostnader. de förorsakar. .Emellertid 'vill man ia ' tillgripa. den metoden, eftersom det kunde leda till att oroliga anförvanter drog sig för «att "även" 1 verkligt allvarliga fall, slå larm. Självfallet är detta Lör ungt : : vägande - argument. desto angelägnare är det aft det framför allt inskärps hur viktigt å det är att bätförare 'gör vada. de kan för att onödiga spa- ningspädrag, skall kunna" undvi- gin . Nn (Svehska Dagbladet) 38 -hängsen debattfråga under det närmaste året. . : Mot bakgrunden av de här re- dovisade siffrorna bör man dock inte'vvisa” alltför stor förfäran över att vi har för många jord UPpruk” Det han "vi visserligen, ”men de minskar ju också i myc- ket snabb takt, oavsett vad stats- terligare driva på avfolkningen |. - inom. Jordbruket - blir -en efter. - . mäktérna gör eller inte gör. "Tusende., gånger, har jag, både vid” strålande solsken och "under stjärnklara kvällar, uppifrån. Hal- landsås blickat ner -på'den' syd- halländska slätten, ' på de:tusen- de "hemmen, gårdarna och stu- gorna.--De' många små : fredliga, enkla hemmen i vilka arbetssam- het, förnöjsamhet 'bor, är en stor välsignelse för ett folk, Från dem utströmmar en -fridens och gläd- jens ande, som är en inspirations- källa till allt vad gott och ' sant och' rätt är. Och.i dem fostras barn som kan gå ut i livet med en fast karaktär och med « en ljus tro på livet, spannmål, "men; löftet” sveks, förskansade sig i gravar. ifrån hämtade de också fram de dödas - färdkost, mytologin påbjöd nämligen att den döde skulle i graven: med- föra 'en!' viss mängd spannmål, guld, redskap etc. Med hjälp, här- av" försörjde sig de strejkande under in inte bekant tid. Vid de . underhandlingar, i gon tid inleddes; fordrade arbe-' Då sökte: arbetarna storma ”sol- daternas ' vaktkedjor ' kring . rådshus : och . ämbetsmannabos! dér,, Soldaterna. sökte . med vap- nen tvinga arbetarna att återgå till arbetet, men dessa flydde och Därr- "Den ” egyptiska som "efter nå- "egna förråd. .för att "lugna arbe- [nan det Vrartar em rena spextak- tarna vid det första tillfället, Hurljet. länge strejken varade vet vi het-|: ler, inte på grund åv att den sten- Norrköpings Tiäningar mö tavla; som: berättar 'om den intel : > är "helt bevarad. Redan i strej- - Slmundervisningen är "av. så kens första skede. MR Sann stor betydelse att gen "med" det ertid. arbetarna till er domsto b. Tebe och till Amons (solgudens) snaraste bör integreras i den ol överstepräst med begäran om un- ligatoriska skolan, I: väntan på att detta sker bör det inte vara o dersökning och prövning 'av :si. na krav. . Domstolen tog upp fal-| möjligt att åtminstone ordna '— let i samråd med översteprästen Eventuellt . avgiftsbelagd .— skol skjuts till simskolorna, > och 'domstolsutslaget ' visar, att Västerbottens-Kuriren, | arbetarna' denna gäng officiellt fick myndigheterna -på sin sida och .därmed sina krav sanktione- rade hos farao. 2 - + so " Det finns inget ord i värt språk som haren så vacker klang som ordet hem: Det ordet innesluter 1 sig allt "vad vi önskar av ro och värme, Det skänker. vila för den”trötte och lugn för den, jäk-|. tade. De som av. arbetsuppgifter eller andra '- omständigheter är tvingade att vistas borta från hemmet, ' ser fram mot fredags- kvällen, då de skall få resa hem till sina kära. Och de, som vistas i främmande länder, drömmer om att få resa :hem till landet, till bygden, där. de lekt som barn. Tjärtat: slår i hastigare takt då de skymtar hemmet, det må vara en ståtlig byggnad eller en enkel stuga. En av: våra” skalder uttrycker sin längtan till sitt barndomshem på landet med följande strofer: ”Jag' Jängtan dit , både dag: och t till | brandgula” Mljor och 'turska bönor, , bil, är farligare och att köra bil utomlands är det i ännu" högre grad, konstaterar tldskriften Folk- sam i en artikel om reglering av utlandsskador. Orsakerna till att bilkörning utomlands är så myc- ket. farligare är: flera körtimmar per dag, högertrafik och andra en koncentrerad risk för liv och . Jegendom. ” , våra försäkringstagares krav 1 de -— Svensk turist. får problem: om bilen Stockholm" (em). Att leva är livsfarligt, att” köra rafikregler; Alltsammans innebär Ett besvärligt kapitel är genom- förandet av våra och inte minst fall där de inte alls eller. endast till häggdoft och ställuft” och - kalvar och hönor. Ja, jag har längtat, jag har . längtat till alt, som bor därborta; som kryper och »« > flyger, oe som doftar och lyser” och tassar - och smyger — =: till” smultron och lingon och ' ” plättar och palt . : Varje sund människa fångtar efter att få ett eget hem, Endast I hemmets hägn utvecklas vi till tiktiga människor, dir lockas det bästa mom 0så fom 4 gemen Si s : ilskap med den älskade och utval- Ida livsvännen, ' Jmest brännande problem är bo- människor går och väntar och längtar efter en bostad, ett eget I hem. Många som redan äger ett -Ihem -— kanske: ett. magnifikt sä- dant byggelsen tills alla som vill ha ett eget hem fätt ett sådant? Ett av våra dagars svåraste och tadsbristen, Hundratusentals — får bygga ännu en bo- tad. Varför inte stoppa fritidsbe- Il delvis varit vällande an skadan, ETT ORD . PÅ VÄGEN Dock, på: anden i människorna kommer det an;' den 'allsmäktiges livsfläkt giver: dem förstånd. (Job skriver tidskriften, Ifråga . om l32: 8). : vagnskadorna har man haft gans-| - Min kusin talade 'om, att: hon ka svårt”att få utländska försäk-|var för blyg för att bedja of- ringsbolag med vilka man sam-Jfentligt. Inte heller. kunde hon arbetar, att acceptera de Dons sjunga, skriva trevliga brev, ta reparationsräkningarna. De - är | kontakt: med nya människor el- vana vid en Jägre timpenning ler ens finna ämnen till samtal och vid en. lägre reparationsstan-|med dem hon redan kände, Hon dard. För att komma ifrån en dellyar nedslagen. ”Jag har inga ta- långa och tidsödande förklaring-|langer jag kan använda för Kris ar har det svenska bolaget sedan tus”, sade hon, ”Om jag fick 'and- något år varit. anslutet till den] ra” människors talanger skulle Internationella : kollisionsöverens- jag ändå inte kunna göra någon- kommelsen,,. som i .etort sett ting av dem”. .. går ut på att vid-skador 'upp| "Kära Kate”, Bade jag, "bibeln till ett värde motsvarande 1.000 |har svar' på dina problem. Kom dollar skall en hälftendelning fö-lihäg Paulus ord: Allt förmår jag rekomma. Är flera bilar inblan- f'honom som giver mig kraft, dade kan det även bli en fördel | : Hon mediterade 1 bön över 'det- ning på tre eller kanske fyra ta ord. Inspirationen kom och i: försäkringsgivare. dag. undervisar hon en söndags. Vid personskador i Sverige kan skolklass och är aktiv också ; i en vid trafikolycka skadad -pas-Jannat kyrkligt arbete, mos sagerare. praktiskt taget undan-| Det har sagts, att bibeln är "act tagslöst räkna med full ersättning |teléskop, som sänts från himme- för 'å de ekonomiska llen att för människans öga av. förlusterna. Utomlands är det an-|slöja det himmelska rikets härlig- norlunda: Det är inte 'alla gång. |heter, "Om vi förtröstar -på 'Gud er och 1 alla avseenden sämre, och lyder honom, -skall han: up: men mestadels är det tyvärr så.|penbara för oss sanningen:t' sin skadas itomlands lära, tt vi (MA å sid. 7) nm så att v kan få del av-den
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.