" Hur är det bland förtroehdemän- « kvinnornas andel 1 familjeföre-|- "1966 infört en ledare om jord- LAHOLMS TIDNING i Okunnighet "TCO-tidningen har i nr 10, brukspolitiken med rubrik ”Jordbruket under debatt”, Le- daren är delvis polemisk mot RLF<iIdningen men uttrycker i huvudsak. en lovsäng till den av laborator Odd Gulbrandsen och professor . Assar Lindbeck ut givna skriften om jordbrukspo- litiken, När vi tar till orda I denna. -fråga- är det inte på grund av att den ifrågavarande skriften skulle 'vara värd nå- gon ytterligare kommentar. Det har egentligen redan sagts till- räckligt om : denna" skrift. Det som här skall uppmärksammas är att TCO-tidningens redakti- on låter ..sig luras av de båda författarnas ' propagandamässiga teser om Inkomstläget i jordbru- ket. Vi citerar TCO-tidningens ledare: ”Låt 'oss också. nämna vad de båda författarna har att säga om den i Jordbruksdebat- ten så ofta. åberopade inkomst- klyftan mellan -: industriarbetare :och basjordbrukare. Den klyftan existerar: inte, anser. de: båda författarna, "Tar. man med f in- komstjämförelsen inte bara jord: -brukarnas > arbetsinkomst -utan också : kapitallnkomst: är hans! förtjänst ungefär ' lika stor som: Andustriarbetarens;" : Han har också lika "hög konsumtionsstan- 'dard "som industriarbetaren” och dessutom är hans sparande ei 'ka 1.000 kr större”, -.- v Denna synpunkt har. länge in: gått som en del i Gulbrandsens och Lindbecks skriverier, Det är» högst märkligt att två :per- koner, varav den ene är labora- tor I ett ekonomiskt, ämne ' och äen? andre” professor, i national- : ekonomi, kan hävda sådana :Syn- Punkter.” fattarna: . uppträder]: här. inte som .företagsekonomer utan som någon : sorts politiska Prättsskipare”. «Deras tesrär' att de! fakta som "dragits "fram" un: der årens lopp ifråga om -jord- brukarnas' arbetsinkomster : inte är ' hållbara, eftersom". jordbru- Karna, om man även "räknar in kapitallnkomsterna,. har nästan "märker det största intresset för på frågor. ' ' handsperson; Mt Na ;' MANGA FÖRUT SOCIALDE- "lerFalu-Kuriren KVINNOR! MED PORTFÖLJ . "Man finrier få kvinnor bland Jordbrukets M föreninrsrörelses högre tjänstemänniskö; niskorna'$ I ordb fr TRATT na $” Förenimrgsiblad frågar och 'svarar:” 4 i ' Ja, det vet vi, Trots att många av. Jördbrukets kvinnör är vana att bära Portfölj. 'genom--sitt ar- |...” bete I rent kvinnliga förening- ar, saknas de nästan 'helt på för- troendeposter inom 'jordbrukets föreningsrörelse. ””Lantbrukar- taget inskränker sig inte till skötseln av hemmet och barneri, Ute- och-lagårdssysslor kommer också på deras lott... Många av |. dem sköter dessutom bokföring- en och förbindelserna med de ekonomiska föreningarna. Kan- ske är det just hos dem man föreningsrörelsen som =<ekono- misk faktor. Viljan att sätta sig in i hur , föreningsföretaget, ar- betär gör'att de villigt kommer till kurser där de kan få svar Det är fel att räkna med jord brukarKustrun' som 'en andra- TVEKSAMHETEN BLAND! > ” MOKRATISKT RÖSTANDE - - är, uppenbarligen ovanligt ut- bredd: inför detta val, framhål- . Inom -' regeringspartiet "råder uppenbarligen stor nervositet av den anledningen, mycket större än som vore motiverad om man Inte riskerade något "värre än att förlora ett antal kommunala mandat. Men nu har vi som be- kant ”kommunalt samband”. De nyvalda landstingen skall utse förstakammarledamöter och ett dåligt kommunalval kan betyda att regeringen mister sitt skydds- nät. Går det så dåligt för rege- ringen I andrakammarvalen 1968 att'den måste gå, kommer. den nya regeringen att utlysa nyval av första kammaren så att vi får en ny kammare som avspeg- lar det alytyella opinionfsläget bland väljarna. Utsikterna för en växling vid makten blir stora om det går dåligt för socialdemokraterna i höst, Det är nästan begripligt att nervositeten t: o. m. är så stor att somliga i: regeringspartiet skruvar upp tonen i nästan hys- teriskt tonläge. Men den reak- tionen är som sagt usel psykolo- gh rv i Inte vinner man tillbaka de tveksamma och kritiska genom att hojta om ”myglare" och ”bluffmakare” när man är ur stånd att motivera varför, mit- tenpartierna skulle förtjäna dy- lika tillmälen, : Tisdagen den 12 juli 1968. i LT = =) Ar eller vad? : | dika stora tillgängliga - totalin- komster som industriarbetaren. Detta "är ett resonemang som kan föras med en östeuropeisk ideolog! - som bakgrund; -Argu- menteringen är däremot främ- mande för det ekonomiska sys- aln tem som av majoriteten erkän: : nes i vårt Jand.. De båda författarnas grund- syn är alltså, att när jordbru- karnas inkomster jämföres'med industriarbetarnas, så skall för jordbrukarnas' del även inkoms- ten: av "det ' egna kapital "söm jordbruksföretagarna - måste :'.ha för att kunna' bedriva. sin nä- ring, ' räknas in: 1 inkomsten, Därför :' skall: också - enligt sam- ma ideologi sjordbrukarens .ar- betsinkomst ; rätteligen ' vara. 'så mycket. lägre än industriarbeta- rens, att' den förres totala in- komster. I 'det närmaste över- ensstämmer med industriarbeta- rens -arbetsinkomst..s = ts en vn « Vill man” dravut konsekven- serna till" "medlemmarna: i; den politiska grupp, vilken hr Lind- beck officiellt. bekänner sig 'till, skulle :resonemanBet ' innebära "ätt lönerna till. enskilda :arbe- tare | borde. differentieras" med hänsyn. till vederbörandes: kapi: taltillgångar. En -arbetare : eller annan anställd, som innehar en "egen "bostad: och till väsentlig del. äger denna, skulle ha så "mycket lägre lön än andra. att hans samtliga inkomster (inkl, . inkomsten. från , den ; egna bo staden) . motsvarar. vad -gruppen i genomsnitt. förtjänar. Fabrikö- ren - eller » handelsidkaren, som har : fett” eget. kapital : investerat i ett företag, : sönföret likaså om ekonomer: Det;" ä argumentering + Nag (på. grund. a fektivitet)," "så ä) fö foranigéröda tögelplattor A South Downs'i Kent hänför alla het är legendarisk och de många i denna del av sydöstra England har säkert blivit "inspirerade. och det sköna, böljande landskapet. Sir Winston Churchill var en av.dem som sökte sig till denna trakt och under den långa tid som. han bodde på Chartwell, nä- ra.. Westerham, spred han ytter- ligare glans över ' ett område med . många framstående innevå- nare, / Chartwell, som varit i Sir Win stons' och Lady Churchills ägo sedan 1923, skänktes. till National Trust 1946 av vänner och beund- rare 'som :, köpte egendomen av Churchills. Avsikten var att. be- vi store 'statsmannen var 1. livet. Det. råder: ingen tvekan om att Chartwell med sitt läge mitt i det fagra," böljande - landskapet "och omgivet . av magnifika trädgär- dar var dem fridfulla hamn, .där politikern kunde få vila och kopp- la: av från: betungande statsman- naplikter. :.: I år. skall Chartwell för. första gängen. släppa in allmänheten genom: sina dörrar; och National Trust har lagt ner ett omfattan- de arbeté på att förvandla huset och trädgårdarna : till ett levande, vill, och har 'som mål att så långt det är möjligt bevara huset som det. var. på. 30-talet. : Många. av Sir Winstons, tillhörigheter är. av naå- tionellt. intresse, och en del. pri- vata' möbler som tillhört : famil- jen Chärchill har, lämnats. kvar nligt : Sir. .Winstons önskan. "Innan 'man beger sig' till 'Chart- ta en. titt på: den. omgivande "landsbygder, -Westerham är en liten köping belägen” ungefär 35:km söder om London:och med ett. invånarantal typ” som” man? alltid associerar mfl ärnöl. A Book, den: sto- ppges”7 det. att jar "Kent. hade . sitt gods: i. "Qisterham”, + Kyrkan ' är till; stor: del ' byggd på "1200-talet och det', finns en.; komplett ' för- går ti lbaks till: 1199, Ett av. kyrk- fönstren är. tillä; Wolfe. som stad väl” Som” pojke: val Oh ; | tillsammans med, "ofta parterna: ansetts skäligt." Att an-|. vända". "Hela! kapitalinkomsten. tillsammans” med” 'arbetsihkoms- ten' vid inkomstjämför elser- skul. le kunna” försvaras endast : un.| der- förutsättning” "att de. företag |] : det - gäller "vore: 'så "underlägsna" -de större enheterna :att :samma produktpriser kunde medge iskä- lig förräntning > vid de" större enheterria' .men ' ingen ' förränt- ning' vid de .mindre.''Så är det som bekant inte, "Skillnaderna .1 ekonomiskt resultat beräknade på företagsekonomiska. grunder är, som . bekant genomsnittligt tämligen obetydliga. "Så snart man kommer 'upp I "exempelvis | storleken, 30 .ha och däröver, Det är nu' inte underligt 'att de "båda" ””naivisterna” - för > en dylik argumentering.. Det ' har de gjort länge, Vi har tydligen |; inget annat att vänta från det hållet. Däremot är vi övertyga- : de om att TCO-tidningens. chef- redaktör kan göra 'en: betydligt | bättre bedömning, om han -be- ” mögar: Se om detta, MANAS SJUKFÖRS) XKRIN GSKOMMIT: - S . TÉNS FÖRSLAG 1 om ökad rabattering för läke- medel. är en social utomordent- lig "viktig reformkrav, anser Upsala Nya Tidning Det är sant att läkemedelskost- naderna' ökat. enormt sedan ra- batteringen infördes - 1955 men denna utveckling är: parallell med utvecklingen inom sjukvår- den överhuvud och nägra miss- tänkta avvikelser i. fråga om . onormal förbrukning av. vissa preparat och liknande har inte kunnat pävisas.' Eftersom ett lä- kemedel Inte kan bli rabatterat eller »kostnadsfritt utan ett lä karrecept finns det ju också en stark garanti för att läkemedels- förmånen inte Mtnyttjas på ett oriktigt sätt, Av-den anledningen bör. man alltså inte. tveka inför utred- ningens förslag till. "förbättring av denna socialt "utomordentligt viktiga f förmån; N MATE ÖRFILAR A. DUG AR ot TÄTT MOT CIVILMINISTERN t att'.han snart "kommer: "att få lämna. "regering. : en, skriven JG önköpin Man”: behöver bara: Påminna m alla de blåsväder; 'som i det "flydda stått omkring exempelvis statsrådet Ulla: Lindström; Där- > till "kommer, att. även 'om:'hr | "Hans: Gustafssons märkliga upp- |: trädande I ingalunda saknar :;lik- het med" sr k.- - Ministerstyre, så stå bakom :ståndpunktstagande- na i sak. Det gör ju det hela på "ett sätt så, mycket allvarligare, men "underlättar naturligtvis för " civilministern ' Personligen. att klara sig genom krisen... :=-5r "Men statstjänstemännens. för- i roende” för den nye. ”eivilminis- itern är inte "desto midre allvar- Da gb Pad Om, resurserna inte' räcker till .. allt man vill göra så får man : '-begränsa Programmet och se till att de i egentlig mening produk- tiva uppgifterna blir tillgodosed-' da. Genom de senaste årens ut- veckling på kostnads. och kon: |. ' kurrensfronten har svensk indu- .stri kastats i smältdegen. Om- ställningen är nödvändig för att skapa täckning för levnadsstan- darden och alla de sköna saker «vi vill ha, men den är mycket kapitalkrävande, Regeringspar- " tiet har att före valet redovisa hur det: ämnar. lösa detta pro- blem. Det finns kretsar på den kanten som vill ta situationen till. förevändning för att sociali- sera stora delar av produktio- ting annat blir 1 så bör Utsikten över 'Tha Weald, mot] som betraktar der, Kents: skön- berömda män som haft sina hem vederkvickta : vid anblicken av ha det som sitt hem så länge den |” nationellt. 'Churchillmuséäm, Man, well kan det vara av intresse atti: teckning” på: 'alla' kyrkoherdar som | | höjande: blickei då söner ;oc han kände sin hem: |' . lär värt. "regeringen, som.: helhet |.:- "ligt rubbat; påpekar Gc e f 1 el nen; Vare sig detta eller någon- . | Winston. Dhurchills” jäm” ge . Warde vå Squerryes Court, en 1600-tals herrgård, som numera tillhör National Trust och där ett Wolfemuséum är inrymt." Det "var här i parken han inskrevs i ar- mén endast fjorton ' år gammal och en . minnesvård utmärker platsen. ' En: annan ' berömd "innevånare i Westerham var William Pitt den yngre som bodde i en stuga från 1200-talet, numera en res- taurant och vägg i vägg med en smedja där smeder utövat. sitt yrke i femhundra år. : ; Men kommande generationer som reser till Kent för att njuta av den vackra naturen kommer alltid att associera denna trakt med Sir Winston Churchill. Chart- well blir: en vallfärdsort för mi- joner människor som håller min- net kärt av den store statsman- nen, ' politikern, ' skriftställaren och konstnären, > : Det var här som Churchill till- bringade många lyckliga dagar, där han hämtade nya krafter och där han kunde leva ett lyckligt familjeliv som betydde så mycket för honom. >. År 1922 beslöt Mr. "Churchill (han "var "inte adlad ' ännu) 'att han ville 'ha' ett hus på landet, och efter mycket letande: föll :va- lat slutligen på Chartwell.. Vären 1923. bilade: Churchills och arki- tekten - Philip. Tilden ner ' till Chartwell « och: blev 'ganska. be- svikna när de"såg det fula och dystra 'huset som hade genomgått en klumpigt utförd ”viktorianise- ring”, Men de förälskade sig i det vackra" landskapet" och såg att det gick att göra någonting: av -träd- gårdsanläggningarna, "Huset bygg- des. om till:stor del för att till- fredsställa ägornas smak och be- hov; men vackra gamla bjälkar bevarades ' likaså: rum med vack- ra proportioner.s. ; cn Poa Churchill . övervakade renove- ringsarbetet med stort "intresse. Tildens "skicklighet ' som "arkitekt visade sig i att han lyckades för- verkliga sin klients "önskan .sam- tidigt. som. han övervann de tek- niska -problemien, Huset är byggt på: en. brant" slänt' vilket gör” att det På" framsidan: är: två. våningar högt;och på" -baksidan. fyran, :i,” »På .den lägre, sidån, ligger. ma - säl. och vardagsrum” och. en trap- pa upp familjens sovrum, på: bak- ; | sidan" som” vätter "åt ' trädgården en «'svit för : hans. .sekreterarstab avskild: från "resten "av huset.” Husets” hjärta är' Sir ' Winstons arbetsrum, stort och högt i. tak - med. åldriga . takbjälkar: som - här- stammar från «det .. ursprungliga än kan: lätt föreställa" sig HN arbetande vid sitt; skriv- "för att: njuta”. av den; strålande utsikten. "National / Trust' har” haft” ovär- med sitt 'arbete; "att "göra: Chart- ligger: Sir. "Winstons bibliotek :'och | på landet [hennes make. Hon "och "hennes famllj han gett: goda råd när det har gällt placering av möbler, bl. a. de som .de låtit' stå. kvar: på Chartwell. . Trädgårdarna, som allmänheten ofta fick 'tillträde till om somrar- na redan under Churchills livs- tid, bildar en perfekt ram kring huset med vidsträckta gräsmattor, blommande . buskar, -tuktade ide- granar och flera dammar omgiv- na av ståtliga träd. I den vackra rosenträdgården finns en : allé | kantad av gyllene rosor, en gåva från barnen på guldbröllopsdagen 1958, och i dammarna simmar de svarta svananna, en gåva' från Australien. I dammaärna intill ro- sehträdgärden finns enorma guld- fiskar — nära. 60 cm : långa: — stim så 'snart någon tar sig över dammen på -klivstenarna.. Från 1935, sju år framåt, höll Sir Winston på med muren kring den 1,2 hektar stora köksträdgäår- den, Han tyckte om hårt fysiskt arbete och, gick till väga med känd grundlighet. Muren är myc- tavla som talar om att det är han som är den ansvarige muraren, ' Simbassängen, som ': är skyddad från insyn utifrån 'av "lövskogen på Scouth. Downs sluttningar, var ett favorittillhåll. .' Här: brukade han ta sig. en simtur när det var varmt . och vackert ' väder," och Ibland tog han på sig overall och gummistövlar. och hjälpte till när bassängen skulle tömmas och. ren- göras, I dag'är: Chartwell 1 goda hän- der — National Trust, en garan- ti för att egendomen ' sköts säsom den bör skötas... > Denna organisation” som grun- dades 1895 av Octavia Hill, Sir Robert Hunter och Canon Rawns- ley fungerar som förmyndare för nationens räkning för inköp :av landområden och byggnader, som på grund av sitt historiska värde eller av andra; skäl: anses ' böra bevaras till eftervärlden" och för ständiga namn är: National Trust for' Places. of - Historical: interest and: Natural Beauty? gör verklige” . skäl för namnet, + Det” finns” omkring 200 "hus 4 .da av: National Trust som :allmän- | heten «kan. . besöka och ”; imänga andra” byggnader av oa — kapell; stugor, kvarnar; hus," logår och till" och' med: duv- slag, förutom ; de” stora - naturre- servaten. , De" jordbruk;.som.. ägs tional Trust: arrenderas 'ut rdbrukare : :som är skyldiga |. avkastning samt. att värda "stäl lets. skönhetsvärde , Det. "finns7. också skogsområden, > bergstrakter; oc! långa: kuststräckor : som ::inköpts för att naturskönheten skall beva- ras ' och .' varg; den. stora all heten: till, glädje, - well, :till" ett "värdigt "minne: över! Ni. vet. vem :myglaren' ä "Men" jag ' har grubblat över "detta" fenomen" i värt 'sam- hälle” och önskan att komma .ho- nom in” på livet," så att s vuxit” sig "ant stärka 'Men hur överrumpla en'myg- läre? It's the” question. H Så äntligen; I natt :fick jag: én drömintervju med myglaren. Hur det: var. möjligt? ” Jo, Jag ringde upp: honom; Thelt fräckt 'Hån skulle . egentligen" hä: ringt? mej för länge sen. 1 ett ärend det har varit svärt SR oe er ÖF ralldel, ' jäg ville bara be om en liten intervju med "er, ni hör ju till ”kändisarha”. Men det ska bli en snabbis :för jag ska på semester: nu, ' i — Jasåjavisst. — Säg, ni är en myglåre? - = 2??? Joovisst, ärligt talat så, — Berätta, hur kommer man upp sig som myglare? "vo — Tja, det kan nog stöta på sina svårigheter ibland, Men ' stort sett gäller det ju, ja, att mygla 'i stönsta>- allmänhet. Och så förstås att söka sätta krokben lite här och. var för andra. Och för övrigt smådjäklas med dom man väljer ut. — Er utbildning — har den hjälpt er i karriären? : — Hursa? Jaså den, neejj. Det gäller nog att ha personliga ta- langer för det här jobbet, se. - — Jag förstår. Någon omskol- ning har ni alltså inte tänkt er? '— Hursa? Jaså, sån. Nejdå. ' .— Så ni trivs med er position? — Nja: Jag vet ju att många genomskådar oss, men: vi får ju vara ifred för dom," '— Men konjunkturerna kan ju växla — önskar ni att era barn ska gå i samma fotspår? — Svår fråga. Den. bättre ut- konserten börja nu och inte ef- ter den 18 september. ' (Handelstidningen) bi g kan ju ' lägga hinder 1 vägen, men har de som sagt de personliga förutsättningarna, så. "> Önskar ni att era barn ska - ' t att" 38 om-: kring och fundera" över” myglare. bli: lyckligare ”'eller i varje” fall lyckligare, samhällsmedborgare än "Det I är som sagt. de personliga ta langerna det hänger på, :T En sista fråga. blicera "den" här. int jag stenograferat ner? ' — Jaadå, Jag vet att ert om- döme är, odiskutabelt, längt över lägset., "mitt. . Där vaknade” jag ot trodde” in- te det : var "sant, Men jag hade myglarens ord på att få publicera intervjun Japansk färg TV för :900 kronor! > Kommer "en . färg-TV-apparat i verkligen att kosta c:a 3.000 kr. den dag Sverige får färg-TV? Den frågan ställer Veckans affärer i en nyhetsartikel i sitt senaste nummer och tillägger: det påstår en del tänkare i Stockholm,: däri- bland kommunikationsministern, ”men utvecklingen utomlands pe- kar just nu på väsentligt lägre priser”: .— Japans 'sju ledande tillver- kare enades nyligen om att sän- ka exportprisernas miniminivå för 19 tums föreg TV-apparater till 180 USA-dollar, d. v. s. ca 900 kr.; FOB, >> | -— Amerikanska RCA har sänkt priset för 25-tummarna: till. 450 dollar, och. rivalen Admiral 23- tummarna till .440 dollar — pris- sänkningar på c:a 100 dollar trots att det f. n. råder en säljarnas marknad, svårigheter att öka pro: duktionen snabbt nog för att mö- ta efterfrågan på färg-TV. ' Veckans affärer rapporterar vi dare bl. a. att den japanska TV- Publiken : kunnat glädja sig åt dagliga färg-TV-sändningar sedan hösten 1960... Statsradion, NKK, sänder f. n, 23 timmar färg-TV 1 veckan — och tre av de kommer-- som pilar iväg i ett skimrande| . ket välbyggd och försedd meda en|' all; framtid. ' Organisationens . full-]: ..och den |t att driva gården: så att” den” gerj: h | mindre: omfattning än under: ån-| ki nevaranide budgetår och den väg- « sker , z med, all -hädig ; "omsorg , så : I svårplacerad . arbetskraft komma . vägprojekt" | Aktuell | kom 3 ita mentar; Den 'stockningskris' på kredit- marknaden som vi f. n. upple- ver sammanhänger " naturligtvis 1-hög 'grad med den typ av: eko nomisk politik" som "1" värt land satts in mot. den” överhettade konjunkturen. - Denna ” ekonomiska politik här, tämligen ensidigt sökt ernå den' nödvändiga konjunktur- dämpande: effekten via .pe ing- politiska åtgärder.” Bankdirektör Lar s-Erik T : N holm: i Ekonomisk Revy... ) den överbeskattade ”all- mänheten "återstår . bära . att av- vakta och” "se om ett. parti som också är i stånd att höja skatten |. det inte” behövs: a A - Barometern. I Först när naturvärden ” fått folkrörelseng ” djup. och ' styrka kommer . politikerna "att: ställa de erforderliga . resurserna — till för: fogande, har” naturvårdare sagt. Visst.. är naturvården: betydelse: full nog för. att. bilda" grund för en ”folkrörelse”,; Den: ären allas angelägenhet... Och, visst: ' behövs anslag, både för förebyggande och återställande .. åtgärder, "Men detij” behövs också att: naturvården :tas med som -en :» viktig komponent vid.-all samhällsplanering och när riktlinjerna .stakas ut för låt oss Patabr ringen av arbetena är att i "störs- ta: möjliga . utsträckning " gå över till mindre” kostnadskrävande rien överingenjör '. Ferdinand Arbetsmarknadsstyrelsen, organ? Platsjournalen." "Kommunala "objekt; skall ges. reträde. framför statliga. kosttiads- krävande arbeten; behovet: av arbeten, '! 'men det ' är nödvändigt: att” urvalet även” här att. s rsta. möjliga - "produktivitet framtiden torde I dikappade "enter. av .ahdra skäl abt ' helt. .döminera” beredskapsar- betena, > . Vid de. 5. ”K storarbetsp atserna i södra och mellersta" Sverige där årbetena utgörs av högangelägna av 'riksvägkaraktär, beräknas kostnaderna för budget- året 1965—66. uppgå . till cirka 65 miljoner kronor. Programmet för budgetåret :1966—67- beräknas om- fatta ungefär samma belopp. Des: sa arbeten utförs med arbetskraft huvudsakligen från de s.k. skogs- länen och tjänar som en acklima- tiseringssl .för utpl ing i öppna "marknaden äv den arbets- kraft, som hänvisas till-dessa.zar- beten. - Dock. . förekommer även äldre och fullgod arbetskraft som saknar . möjligheter. till sysselsätt- ning i hemorten, ” - Erfarenheterna har varit för- hållandevis " goda ' och ” cirka en tredjedel av den arbetskraft som hänvisats tilll desså arbeten har placerats ut i öppna marknaden; Under ”lågsäsongen”. har de. vid arbetsplatserna uppförda förlägg- ningsbyggnaderna använts till förläggning + av utländsk arbets- kraft, under. senaste budgetåret huvudsakligen jugoslaver, 2 färg... : I fjol producerade Japan 97. .000 färgapparater. Arets. siffra: ”när., mare" 500.000”. Även relativt små serier låga ppparatpriser. höjer. skatten mer än nödvändigt - - sig, alt han redan blivit g säga jordbruks-'och :1okallserings- a att: 'skogsvårdsärbetena Å första] . fhånd: tillgrips "för" att" tillgodose] siella sivdlerna sänder också in kan & ge lat: see Ider skall ha avsevärt mycket svå. rare än |. andra att få fortsätta sina: studier som .de önskar. För inträde . kan; variationerna" Yr mer delbetyg uppgå till så mycket söm till. 30—40"; "procent mellan 'olikå - städer, orimligt. Det är också uppenbart vilket ' sannerligen-;, är att det föreligger stora: -skillnäder i fråga. om det; procehtuella än e tal av en årskull som kän das gymnasieplatser » då de” olika reglönerna och 'även det' är, en omständighet som bidrär ätt” Bör. ra tesen om att ungdornår skall" ha lika möjlighet till studier" de än, bor: ganska, ihällg. > ottens-Kurire : Det brukar lite "skämtsarit Hö gäs, att om en "politiker. pilsslyer kas . riktigt "ordentligt brukar? dé t.'o..m. kunna bli chefer fört tät. liga verk! Om ht Gustafsso ökall förvisas "till någon dylik; I inrätt: ning, bör. alltså regeringen inte välja : generaldirektörssysslan Å Statens" avtalsvérk, även: om; hr Gustafsson uppenbarligen. inbillar itk menderad.;. | Blekinge Länd Tidning : För närvarande. utreder ärbets- utskottet: i Sveriges frikyrkoråd frågan om formerna för det fram tida samarbetet, : Vad resultatet kommer att” bli. är svårt: att slå siästikdepartem 3 betryggande, -D Fservigepoli sparbankerna:;ta aviseringsavgift ; fö minner: -om/ gängare: blir "bilist eller vice" sa gör mänga" intressanta". gelser. om -hur. hans syn: Pp fikproblemen.- ändräs:+ Något; näride "måtte" civilministör': Haris Gustafsson ha. erfarit ' blandade, "sig . I..statstjänste nens - avtalsförhandlingar' 'och-bö ” jade” företräda” typiska arbetsgi- varsynpunkter; ; Säga Vad: man vill. om hans agerande, car kanske ha sitt värde att” én 'med- lem -av'-'den: socialdemokratiska regeringen för. en . Båhgs . skull får 'se problernen: frän den sida av förhandlingsbordet; on Upsala Nya” Tidbin sat [ETT ORD PA VÄ (GEN Ty han vet 'vad för ett verk vi äro; han itänke vm stott Ps r 0 åa att vi äro et finns mycket .som ja; är facksam till Gud för. Jag Jag rik» igen fått del av hans välsignel- 8 kan aldrig glömma äts "försvinna. Ör : ett verk äro stan. tänker därpå AM vi He Detta: bibelord. har vå JEN stor. källa" till välsignel- ser för mig, a gripits. av. fond ju lfällen, då Jag derbar vetsk; rtvivlan, Vilkan” un- ap! Gud, ' min Fader hans barn, ' starka,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.