pd I :4 LAHOLMS TIDNING”: pve "När Sverige. gästas av utläns ningar, t ex från Amerika, ut-' ;trycker dessa ofta sin förvåning - ;över den låga besöksfrekvensen i "våra kyrkor. Avkristningen . har "gått långt i många svenska byg- der, och talet om de tomma kyr- : "kyrkorna har blivit en ofta an-': UU vänd fras. Fa . Visst finns det tecken som allt- jämt pekar på ett levande guds- .tjänstliv. Biskop Giertz t ex. har i "tal och skrift kunnat påvisa ätt, : "kyrkobebökarnas antal inom Gö- ”teborgs stift är större nu än det . var ”under 1940- eller 1950-talen, : : Trots detta kan man visa på mån- Onsdagen” den 12: gul” 1966” ITE man över i välständ och: över- '. flöd tycker” sig "många ' inte 'kän- na samma behov av tröst och hjälp i religionen som' i ofärdstider, Kyrkan och den kristna tron av-: färdas lätt som något ovidkom-" maride och föråldrat. - För att tala ett modernt språk, "har de kristna församlingarna i. vårt land" och i'all synnerhet Svenska "Kyrkan varit för litet i PR-sinnade. Man har inte nått "kontakt "eller kunnat skapa till-' ;" räckligt intresse. hos stora ”be- » folkningsgrupper” vilka därigenom ' "stannat utanför den kyrkliga" ge- " menskapen. Gamla tiders kyrkliga arbetsfc har inte i tillräck? "ga pel, där får predika för nästan tomma kyrkor. Kyrkans 'män och kvinnor är be- Mä och det inte utan or=. > sak; 'dagens människor liksom det haft ' för tidigare generationer. Frågan : är väl bara hur förkunnelsen bäst , skall på ut fill människorna, I det moderna samhället är intressena : så sostrade a och mångahanda, när MUsien PA HJUL 7 Nya riksutställningar "skall så ätt säga sätta museerna på hjul, vartill I o .dbrukärnas ngs b 1 ad kom: ” Dessa, ' riksutställningar skall 'så att: säga' sätta museerna på hjul; De; avser emellertid inte enbart" sådant som finns 1 läns- museerna 7 — kulturhistoria och konst — Utan därtill också nar turhistofia; Den allra första riks- utställningen med naturhistoria blir av”aktuellaste slag, den skall nämligen åskådliggöra blocidfa- ran, vilket gör att jordbrukarna har en extra anledning att bese den” ” Kultur är en distributionsfrå ga, hette "det 1 debatten om landsbygdskulurens , . förnyelse kring .. 40-talets : ;mitt; Med :det måttet mätt är varje förbättring »-av' kulturdistributlonen —, t.”ex, ok här. omförmälda = : ett "fram teg. . Visst skall man vara a glad EKONOMISKA . POLITIKEN , '. Industriförbundet "har hos .fi- nansministern . protesterat”, mot den ekonomiska politiken, - note- far F ol ket (5 ”Tidntågen | I tycker inte att industrin kan an- klagas för att den framhäver si- na bekymmer: + Zoo i Det är alldeles tydligt: a kost- radsstegringat: :som;3 gär längt. ut- : över ökningen av ;prödukionsfal. |! let motsös med fhågbr. med [; tanke "på, "vär ”könkuire enskraft och då speciellt somvärl- den sätter 'inflationens bekäm- pande som : främsta uppgift: Det är 'också riktigt, när industrin ' säger att enda sättet att motver- ka de kostnadsstegringar, som "följt av treårsavtalet är längt] gående ” ratlonaliseringar. ', Att hålla industrins investeringar uppe:på en hög nivå är en nöd- 17 vändig satsning, Vi skall heller » inte söka 'Inbilla oss själva att se den kan göras utan att det kos- « ot tar på någonstans. . Därmed är det emellertid Inte sagt att ingreppen i första 'hand , + skall ta'sikte på att bygga mind- Fel eller bromsa den' kom; munala ubyggnaden, summerar "Folket. Vad ingreppen 1 stället I : första hand skall gälla nämner tidningen. försiktigtvis inte. iHandelstldningen : (fp) letar upp: problemet när: . mare: > > Om resurserna inte räcker till allt "man vill göra så får man begränsa programmet och se till att de i egentlig mening produk- tiva: uppgifterna blir tillgodo- Det "Kristna budskapet har utan . tvivel en stor uppgift att fylla för . 7 turister. och "ortsbor —" si lig grad anpassats efter. dagens" . förhållanden, ' "Nu ser det ”äock" ut som” "om kyrkans folk" vore på väg att "vakna upp, och "under ' senare "år har'en rad nya initiativ tagits för - att. stärka: gemenskapen" mellan + , kyrkan och allmänheten, : Vi: kan . peka på nya arbetsformer inom. . söndagsskolan, den växande kyr- kobrödrarörelsen ' och tillkomsten av småkyrkor i storförsamlingar- « nas ytterområden," rr me "Ett annat friskt initiativ är kyr- » kang insteg i den moderna turist” "reklamen. På Öland har man i ett. « par år givit ut speciellt' kyrkliga -turistbroschyrer, ." där. besökare nte. .bara får en orientering. om, "öns , många , kulturhistoriskt ing ”tressanta, tempel och” dess inven-", 'tarier utan också får besked om - "sommarens gudstjänsttider. Sami» ma idé char ni också tagits upp: i, H: ådet; i Jö ” trakten och i”Östergöt'and, I Falz - kenbergs församling har man uns ” .ders -.senare år låtit trycka sär-. "skilda affischér, genom, vilka mar . underrättat turister och andra om ' förel d "Liknande ; exempel kan ani från andra håll i vårt land, 153" ., Både" i'städer och pi : och? gärna till kyrkorna även vid: icke-' Istjänsttid.'”. Om de "des : såsom. oftanu är fallet, kan. fin; in nm någon broschyr, eller - några. vykort i' kyrkan; ökas Hb änz. Tresset yytterligare.” "Kyrkorna växer, på så, sätt in i det allmän "na medvetandet ”såsöm turistatt- sraktioner. f ad ING är det. kanske. någon, som, frivänder. att: denna” syn på våra "kyrkor är" aelaktig; Man säger mår hända att kyrkan skall vara guds |. värdnet.. för -nyfikna, människor? Detta? må vara riktigt, men » återstår alltjämt att visa männi korna: v vägen till kyrkan..Och h nebördén i den vägvisningen ja, den fann "vi ' måhända, då vi" |Inyligenis såsom turister kom till en sydsvensk kyrka, Där hängde i . . ” vapenhuset ett anslag med texten "Gudstjänt pågår — ' välkommen - Ån och. deltag!” Det är tydligen , . fler kontaktskyltar. av det slaget , - som kyrkan av idag behöver. ':... - "utveckling ' på . kostnads- . och . konkurrensfronten har" svensk Industri” kastats ./ r smältdegeln, Om. ällningen ' är .hödvändig för » att"skapa täckning för levnads- standarden och alla de sköna sa- ker vi vill ha, men den är myc- ket" kapitalkrävande, :Regerings- Partiet har att före -valet redo- visa: hur det ämnar lösa detta problem, Det finns kretsär: på . den kanten som vill ta situatio- nen ' till "förevändning : för att socialisera stora delar av Ppro- duktionen. - Vare sig detta eller någonting » annat blir melodin, så bör kon- serten börja nu och inte efter den 18 september, påpekar HT. IK - bygden är. det ofta' just: kyrkan, . |. 7 som är ortens äldsta och kultut- historiskt ” mest: sevärda byggnad, > ' Saritidigt kan man där. få den.:o', avkoppling" "som. "eljest är: "sedda: 'Genom de' senaste , årens : je "många svåra 'problec men: i..dagens Sydvietnam sär »att ge ;Kundratusentals flyktingar "mat! "tak. över huvudet: och om behövs. Bara sedan anm > 122.000 Ren återvända';: hem I sedan” striderna ebbät-ut”och säkerheten tryggats, medai 460. 009. har" funnit tillfäl- liga? sHemny? bor. hös släktingar - el- ler, vistas: i flyktingläger. Den första' stora flyktingström- men kom 1962—63 då över 100.000 gavisig iväg från bergstrakterna i: de "centrala. delarna av Vietnam för. att undgå: Vietcong. Alltefter- som - gerillan : » intensifierade , sina angrepp . steg antalet . flyktingar som. sökte skydd på; regeringssi- dan. ökningen nådde en topp i fjol: och :-i maj 1965. hade” 300. 000 I flyktingar" sökt, sig . till områden som kontrolleras av Saigon. I november . var , antalet uppe i 728.000.: Efter striderna i närhe- ter 'av:' Bong Son "i provinsen Binh Dinh Passerades ett uppsam- lingsställe på två” dagar av 4.500 flyktingar. v SR Sydvietnam” finns: nu; 500 flyktingläger "av olika / "storlekar, som hyser från 50 till 10.000 flyk- I Med den ständigt växan- "de köpkraften och den högre " Ievnadsstandarden | är ' det. be- tydligt lättare — och går forta= re — 'att bygga upp ett före- tag nu mot förr, säger den'; . svenska!” konfektionens grand old man Algot Johansson, som ..den 18 jut fyller 80 år. Jag '. önskar nästan att jag finge vara iu med: och börja om" på nytt! — Men tillägger han, jag har stor glädje i mina barn och bärnbarn, Mina fyra söner arbetar med fram- |. gång. Här i firman är vi nu tre generationer Algots. Jag har all anledning att se mycket, ljust på framtid Vad jag och min gene- Enskildas klagomål: är E om no : dill men för jaktvärden nea se Mr 'Stockhofta (TT). . Länsstyrelsernas beslut om ny- bildning av jaktvårdsområden bör bli giltiga: omedelbart utan hin- der av att besluten kan överklas gas, anser- svenska fögareförbun det, so «re i EnN' ändring av | jaktlagen före- släs: därför hos regeringen: '. Om någon överklagar' en läns- styrelses beslut om -fastställelse av ett nybildåt 'jaktvårdsområde kan :ömrådet- inte sätta igång sin verksamhet på planerat sätt. På" motsvarande sätt kan :ett område tvingas upphöra 'med sin verksamhet 1 det fall det är frå- ga om förlängning av ett jakt- vårdsområdes - giltighetstid " om dröjsmålet. "med besvärens avgö- rande blir så långvarigt att områ- dets giltighetstid hinner utgå in- nan besvären avgjorts. Detta medför avsevärt men för huvudgrunden för jaktvärdsområ- desbildningen, "+; et En eller: ett fåtal intr s ration har lyckats uträtta bör näs- -ta "och alla följande generationer kunna göra ännu bättre! ) . FRÅN KNALLE TILL ST MODESKAPARE "Algot Johansson är född i Roasjö £ Västergötland och blev som 14- åring medhjälpare åt den legenda- riske västgötaknallen Emil Anders- avvikande: mening medför alltså hinder: för flertalet markägares planer att i samarbete ordna väl- en ..til vilblilgången anpassad beskattning av villebrådet, "När det är fråga "om förläng- ning av-ett jaktvårdsområde kan ett .avbrott medföra, att fördelar mäste" tillspilloges som "vunnits genom samarbete under många är. Om” besvären inte föranleder någon ' ändring måste. uppbygg- nadsarbetet börja på nytt. -.. Det hör' inte. till ovanligheter- na att én överklagning' fördröjer ett områdes fastställelse med mer än ett är. Att märka är även att övervägande antalet klagomål hit- intills inte föranlett någon änd- ring av överklagade beslut, fram: behövliga viltvärdsåtgärder och | son, 1907 blev han sin egen knalle och 1913 startade han det företag, som nu är Europas största tillver- kare av fritidskläder med en pro- duktion av 15.000 plagg per dag. Den årliga omsättningen är 8 miljoner kronor. Från de första trevande ' stegen på affärsbanan under de år då vårt sekel var ungt har A!got alltid ut- nyttjat sin eminenta förmåga att se. lyssna och dra de rätta slutsatserna, Han var den 'förste, "son år 1932 i sin bransch införde det löpande bandet och därmed förvandlade konfektionshantverket tiil industri. Han fick snabbt många efterföl- jare., Det är ett faktum att hans djärva initiativ har haft en enorm lgot Johansson” sitter fortfarande varje. dag vid sjtt ”erbetsbord, . ka maskiner installeras oavbrutet, pande. "band: Det verkliga genoms- brottet med stora, modebetcnade kollektioner; varje ; höst och vår skedde sedan . Algot 1939 'gjort en studieresa i USA och kommit hem, laddad med nya idéer. . Hela efterkrigstiden har för Al- gots i Borås varit en oavbruten ex= pansion 'och utveckling både kvan- titativt och kvalitativt, Nya, sinnri= nya tyger och nytt material dyker upp. ” . EN " MERA INTERNATIONELLT SAMARBETE -— Algots har numera en betydande export till de övriga nordiska Jän- derna, En dotterfabrik är just nu under byggnad i Portugal, där son- sonen Jan-Algot skall bii chef. Al= got själv har tagit initiativet och är mycket optimistisk beträffande det portugisiska projektet, som va= rit föremål för ytterst noggranna undersökningar. . Sedan Algot överlämnat lednin= gen av sitt stora företag till sonen Göte Johansson fungerar han nu- mera som styrelsens ordförande, Detta hindrar emellertid inte att han själv precis som vanligt deltar i arbetet och varje dag träffas på sitt kontor i Algotskomplexet vid Fabriksgatan. Nu har han tagit se= mester och tillbringar sin högtids= dag på en väl hemlighållen ort, ' . — Den nuvarande kriser inom den . svenska textilindustrien till- mäter jag inte någon större bety= delse, säger Algot till sist. Varje sådan kris — jag har upplevt många kriser i mina dar — kräver som regel en omställning och före= bådar något nytt och bättre. Brist på arbetskraft är det enda, som enligt: min mening skulle kunna betydelse för hela den ck konfektionen. Då Sveriges" riksdag 1936 beslutade 'att hela folket skul- le få lagstadgad semester stod Al- gots rustat att tillverka billiga och hindra utveckli . Vi står nu på tröskeln "till ökat internationellt samarbete. Det kommer alltid att finnas möjligheter för duktigt folk här i landet at tillverka och få "T tilldelats ”tand.? "Meningen : "är -ått "nad, men: i.osäkra. områden mås- tingar., Det största” antalet” flyk- tingar finns i provinserna Binh Dinh, 'Phu Yen och Quang -Ngal, där stridshandlingarna ' varlt ' in- tensivast på senare tid och. invå- narna därför : tvingats evakueral; . sina byar för att inte komma i stridslinjen = eller.. utsättas'' hämdaktioner av Vietcong. na I Binh Dinh finns nu 13 tem- porära läger "med över 10.000 flyk- tingar., Av: dem . är ' omkring . 80 procent åldringar, kvinnor. och barn. Omkring : 32.000, människor har "kunnat ' återvända ' till: sina byar, : sedan. Vietcongs tvingats retirera, eller också har de flyt- tats till andra delar av.landet där de . kunnat. beredas arbete: eller flyktingarna te skall" behöva stanna ' i lägren mer ; än" en: mår te" denna period: ofta "utsträckas. Tusentals flyktingar har vistats i lägren ett halvt. år. eller mer. ” Det”: törsta av: de e tillfälliga I He 10.000 flyktingar; v vilket vida över- stiger -dess .kapäcitet.'. De sanitä- ä "Sydvletnarås' regering håller nu på "att genomföra" en” formell: re- gistrering av. "alla: flyktingar, Lä- get förbättras successivt och 'på andra häll har man bättre utrym- me ,och. kan erbjuda : flyktingar- na: "drägligäre . villkor. Invånarna 1 de 500 flyktinglägren: behöver inte” svälta, även 'om :'tillgången på livsmedel är knapp och dieten ensidig —" ris, vete, .salt, någon gång" fisk och lite. grönsaker. Die- ten-drygas ut av det amerikanska Food” "for" Peace-programmet. som I med. . majs, matolja och torr! jölk. . AK ' Man beräknar satt en familj på fem personer. dagligen - behöver ge ut minst 50—60 piaster (om- kring: 4 kr). för livsmedel. Rege- ringe, kan bara bidra med sju plaster per dag till varje flykting, men mänga kan få tillfälliga -ar- beten för att trygga sitt. uppe hälle. "Leveranserna 'av livsmedel och andra förnödenheter till flykting- lägren sker nu utan större stör; ningar, sedan landsvägar och vat- tenvägar "i" allt större utsträck- ning kunnat: tryggas mot "Viet- congs anfall. Under sista -kvarta- let i fjol fördubblades 'skeppning- arna till flyktinglägren jämfört med tredje kvartalet — från 4,3 milj ton till 10,3 milj ton: I många läger är vårdmöjlighe- terna för de sjuka mycket begrän- sade och bristen på läkare och sjukvårdskunnig - personal. allvar- lig. I de läger som är överbefol- kade är. frekvensen av tbe gans- ka hög, liksom vissa slag av lung- inflammationer, medan barnen är lätt mottagliga för mässling, pås- sjuka och hudinfektioner. - Det stora antalet barn i lägren medför problem också vad be träffar skolundervisning och möj- ligheter till fritidssysselsättning. Det är svårt att rekrytera lärare till lägren och I den mån det är möjligt placeras flyktingbarnen i ordinarie skolor i grannskapet. Bara 15—20 procent av flykting- barnen går nu i skola, jämfört med 60 procent för befolkningen som helhet, oo '" Y LÄROPLAN FöR FLYKTINGBARN. I hundra personer. Nedanför den lätt furperade grässlänt på Gärdet i Stockholm som av någon anledning kallas Hakberget stod två polismän, De- ras arbetsuppgift ' bestod synbar- ligen av-att anmoda: alla kvälls- flanerande bilister. att välja an- nan väg än Gärdesgatan, som går genom ambassadområdet ned mot Strandvägen och Djurgårdsbrunns- viken, Det var USA:s nationaldag. . Tidigare på kvällen hade det varit. protestmöte . för Vietnam med en. anslutning av ett par Kanske det i den ljumma sommarkvällen hade blivit : fler, : därest . det inte för- hållit. sig :så att AIK vid samma tid spelade fotboll i det relativt närbelägna Stadion mot Brasilien. På kullens topp, d. 'v:' s. "det Hakberg | där generationer av stockholmare: 1-majdemonstrerat tills man i år radikalt flyttade in i Stadion, fladdrade i lätt kvälls- bris” några -vimplar ' och standar. I skymningen gick. texterna inte att: läsa. : > s Polis I. uppl lyser: — Det är de vanliga parollerna om fred, frihet och krav: om att inställa, . kriget. Det är bara ett plakat som är lite -ruskigt. Det är där som det står. ”LBJ, hur. mänga .barn har du dödat I dag?”;. . Den aningslöse flanören: a så, får man skriva så. Är det in- te att 'skända främmande stats- överhuvud? Polis II: — Enligt direktiv "får det passera, Det föranleder inget i anslutning till lägren.” AIG, det amerikanska. utlandshjälporganet, Mevererar: cement och taktegel :till skolorna, . medan enskilda hjälp- organisatiorier : bidrar: med läro- böcker. och "annan undervishings- materiel. I flyktingskolorna :föl- jer. man speciellt utarbetade” lä- roplaner, som .är starkt. kompri- merade : för . att :så snabbt som möjligt : bibringa eleverna' .grund- läggande; kunskaper, . Undervisning .; och ' omskolning |" av vuxna flyktingar sker också i mer 60 flyktingar att kunna ' tas emot "varje . kvartal; vid vardera visning '” för elektriker, metalla rbetare, svetsa- re som" en" yrkesman" exempelvis'. om. 'byggnadsindustrin; kan tjäna |' tre gåhger mera på en arbetsplats Sn ärare.: Frivilliga ; från flyktingarna rr. Omkring |. | tre Procent av landets totala folk-1' mängd, på 15 milj väntar” "på möj- börja på nytt på något 'anhat håll. De är psykologiskt viktigt. för bästa möjliga" lösningar: på” "detta problem, för att. rhotsvåra det för- troende . som flyktingarna | visat]: genom att söka sig till regerings- sidah.” Flyktingarna” utgö dess: utom en viktig arbetskraftsreserv, även om huvudparten av de man: liga, flyktingarna är. : Jordbrukare yrken. Omplaceringen' av flykting- bras "och: man : håller ; "åtminstone sarhima'”! "takt som tillströmningen É . flykting "som anvisas en ny. bostadsort och arbetsplats får 3.500" plaster-:(cirka'.250 kr): som bostadsbidrag ' samt livsmedel av- sedda" att räcka sex månader för familjen. Ett ständigt bekymmer för "regeringen" är att vietname- serna på landsbygden gärna sö- ker sig in till städerna, där trygg- heten” är större. ' Fill Saigon är strömmen” 'särskilt! strid och: dess folkmängd. uppskattas ' nu till mel- lan :2 och 2,7 milj, I huvudsta- tivt god, men ' priser, och hyror springer. i. höjden. 5 = cc - Det amerikanska . 'hjälporganet AID spelar en betydelsefull”, roll också ' i arbetet bland” flyktingar- na, Totalt ' "uppgår, USA:s ekono- miska bistånd. :till." Sydvietnam under : innevarande budgetår till uppemot 500 'milj dollar och om- kring 800 amerikaner är engage- rade i arbetet. .I Sydvietnams ci vila budget går I år omkring sex procent till hjälp åt flyktingar. 7 Ett 20-tal frivilliga organisatio- ner . verkar, också. till flyktingar- nas hjälp. Världshälsoorganisatio- nen, UNESCO och FN:s barnfond har aktiverats' för insatser bland dem. Frivilliga från många olika länder deltar 1 arbetet. Hjälpen till "krigets' offer har: varlt sär- skild stor från länder som Austra- lien, Canada, Frankrike, Japan, Korea, Nederländerna, Nyå Zee- land, Storbritannien, Torklet och Västtyskland. - L | "Sommarkväll, vid Halborget / 2 Hagripande : dent', kallas: skall varje. form. av « flaggskärid- ning beivras. Jag den logiken. "7 betydande utsträckning. I år kom-]. hb andra yrkesmän. Svårighe |" ten r att rekrytera lärare, efter-|: : kvarlåtenskap. Hur inverkar'sden ia Ske år "går ” emellertid 'f.. n . relativt. den är tillgången på arbete rela-|F om: ”mördare”, däremot tår: Inget" av, Polis I: — Inte jag. hellér,. Att > vara polis. i' Stockholm : är ett konstigt jobb... Polis I: — stämmer. Det "siter på .en 'på "ett" särskilt ,sätt.: "Det börjar sprida sig missmod ”i "hela kåren. Det är. .nog mänga som funderar på att söka sig tillbaka till sina hemorter. Just det,; jag är.. från östergötland. De allra flesta. kommer. nog från provin- - sen, ,Det är många som, funde- rar på att söka sig.bort. . <> Den. aningslöse flanören (gam- mal stockholmare): —' Är det in- te ett väl enkelt resonemang, tänk på. den -här, obehagliga midsom- marhistorien .; i" Furuvikt sovr. Polis -I (barnfödd 1. Småland): — Det blir ändå något. konstigt med Stockholm. ' Ibland "anses" vi gå: för : hårt. till väga, dessemel- lan ' beskylls vi för pjäsk. Undra på att ,man ' känner sig. osäker, Kommer i en underlig | :mellan- ställning. '. Polis II (filosofiskt): — "Ibland skämtar: vi. kolleger emellan och undrar; vilken" yrkesgrupp | 'sam- hället. som får till uppgift att. va- ka över. unga demonstranter och plakåtbärare, när alla poliser sökt sig bort till andra jobb och inga finns" kvar. : Blir. det socialvärda- re,. militärer” eller, :medborgarför.' eningar? 2 När det. är "Vhalvannan timnie kvar till: midnatt "kommer "en tyst grupp: trampande' gatan fram med en lång -' banderoll, : på vilken det . 1: svarta” bokstäver står prän! "Stoppa kommunisternat”" Polis I: —' En .motständsgrup - Mycket riktigt!. Antikommunis- terna vankar några .varv nedan- för kullen, förbl Vietnam-kämpat- na; Inte ett ord yttras. Det är ett tyst krig, : men "inget kallt krig. Inga "bomber ,;, eller : .ens , ryska smällare stör sommarnhattens frid, Polis I "sätter ,belevat” -handen je av fem nya "yrkesskolor," där man |-: skall .ge!en 'grundläggande' under-] '" byggnadsarbetare, |. "FRÅGA" Vi vn två makar -bröstarvingar: med inbördes testas". mente, vari bestämmes," att dén äv" oss, som överlever den andre, skall ' med ' full "äganderätt , erhålla > &5 all bestämmelse ' på ' arvsrätten. min makes släkt ha något? : . Nybliven: änk "VAR: Enär i genom ”bestamen- tet.: erhållit äl kvarlåtenskapen '| med full äganderätt, har. Ni: full frihet'att förfoga över egendom och t ex "genom. testamente . bestämma : huru behållningen i sin helhet skall: fördelas efter Edert frånfälle. Ni. "måste dock i" laga ordning. beva! = ka testamentet vid domstolen; barnlösa; a men min hustru här gare äktenskap två barn. i) C dör före henne, ätver; hon, då an: 2 Efter, hennes: död, ärver: hennes I I SVÅR: 1 Ja, såvida ej annat för- 'änledes "av testamente... 2). Kvarlå- tenskapen skall då i princip” delas” så, att hustruns barn och dra aryss berättigade slö "på var sin” hälft u i FRÅGA: År 1943” gjorde jag Koni= kurs, fick boskillnad 1948 och köps . te senare en villafastighet, som nin ' hustru ensam står ”skriven: för: 1) Om jag dör först, ärver då barneh ingenting i fastigheten? 2) Om hustrun dör först, har jag då i gen rätt i fastigheten? . Angerköp : I SVAR: 1) Nej. 2” Nej, fastigheten | är ju- hustruns - enskilda egendom och ärves därför endast av .barneri, : såvida annat ej föranledes 4 av tes- tamente, a ; va r. mina fötters: lykta och - ett - yu t "105. jus: "på min stig, Ke 7 Jag minns | min / ungdorn; "4 evangeliet : började -att ord vårt hem' till följd av att.min mor" hade ' mottagit Kristus som sin Frälsare, Från den 'tiden bör- jade jag stava mig igenom 'bl- belns sidor; Till ' min och . min familj js stora förvåning lärde jag ae SNRA - på "detta: fantastiska äl ibeln var alltså den "första bok Jag läste br mitt liv. : sa . bibeln har blivit” Sh mer ; betydelsefullt för mer en. har avslöjat: för. mig »vad be är och vad” jag borde vara. ad mera är: genom den har jag funnit det överflödande livet. Genom egna . erfarenheter har jag blivit säker på att Guds” ord ger ljus och förstånd åt ' den okun- 3 enär är visdom blir djupare och I bibel gör vt vi dagligen söker r hjälp : Bibeln gör” Oss "klokare; : bete, som utgör håller-förbundet slutligen: >» -> - I 2. , - or ar so a bend en det Jjaktvärdsar! ee, tg | ee Slutligen. ändamålsenliga fritidskläder på 1ö-1 avsättning för bra varor, - -- Nya-skolor häller-på att byggas Sam Morris, [area and rena i vårt SN : | | andlande,—— =... 4, >N . : a X i | : y i - Få on - H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.