| "kl. 2040. ma .. ha en diskmaskin, , . nästa station, snyftade en körpu: + Och 'så 'knuffar han HPp P mig på SA "Forsdagen -den 14 juli 1966" ' | Törsdagen den "u Jur” 1966 U «> CE dag: FOLKE - ” Solen går upp kl. 3.44 och ned kl. 20.41. | DA "I mörgon: RAGNHILD Solen går upp kl. 345 och ned : SKILLNAD = Min fru tror att hon måste — Du är lycklig du... Min fru tror att hon är gift med en... -- oo MISSRIKTAT NIT -— Hjälp mig att komma av vid lent "dam pi det" norrgående 10: kaltåget." ' — Jag Kar åkt fem stationer för långt. Jag är tvungen att gå bak- länges ned på perrongen och var- de gång Kommer det. en stins: som söger: " —"Nu får lilla damen 'sno "på. tåget Igen. as LANG NOG En elektriker. hade 'fått 'order att draga in elektriskt ljus i en garderob. hos en, familj. : Frun 1 huset,. som var mycket. ”petnoga” och rädd om sitt nyskurade golv, kom , med ett papper, som montö- ren skulle stå på. .Elektrikern sa glatt: — "Tack så mycket, frun; men jag räcker nog upp ändå. : : TRÅKIGT. Em gammal. dam "slog sig. på hönsskötsel för att ha .något'att göra. En granne. tittade på och sar de? sw -— Visét” kan det vara bra med "Them från ,en studieresa under vil- | ligen illa ut för :ett sällsynt fiska- Te N "CC Phu; skuggan. 1 + Varför sitter Du i skuggan då? , . . Förtroli gå stunder Svar till ”Romantik” Ni här nog rätt i att det är svårt att finna för- lag för ett förstlingsverk. Att låta trycka på eget: förlag ställer sig mycket dyrt. Ett av grundkraven ä är. att manuset blir maskinskrivet, vil-' ket skulle gå på "betydligt över tu? höns. Meh ni har fått tio tuppar och en höna. -: ov. : -— Nåja, svarade den gamla da men. Men jag vill: inte att min höna, skall ha så träkig ungdom som n jag. har haft. : OGIFT : : Några : klasskamrater från en flickskola » firar. '10-årsjubileum: Alla visade sig vara gifta utom en, Hon fick ' åtskilliga gliringar. 2 En av fruarna frågade:.. -2--' '— Har du någon gång haft: en chans. att bli gift. ':- : + Den ogifta replikerade snabbt:- ; Visst har; Jag. det, ' "Fråga era äkta män, "INGEN KRITIK VV) ' Från en hönsgård i östra Skåne rapporteras följande: tuppen kom ken han haft tillfällé betrakta ett strutsägg. Han kallade omedelbart samman hönsen och sade: « sv :— Jag kritiserar. er. inte, jag vill bara fästa. er; uppmärksamhet på vad som kan åstadkommas på annat hållt, se : OLYCKLIG DIKESFANGST En man från Boden råkade ny- fänge.i ett —'dike! Vid ett besök. i' Näsräsk' Bredsel. fick han syn på ett tiotal gäddor och några ab- borrar 1 ett dike: I tron att fiskar- ha Hamnat där. under: det :höga vättenstånd vårfloden fört med sig Det är glädjande att se' ått det börjar :komma ' ett riktigt sorti- ment :barn- och - ungdomskläder i bomullsjersey, ty i en god: kva- litet är, detta. önskematerialet. för sädana plagg. Det är lävt att tvät- ta som. all bomull, behöver inte strykas. om man bara - hänger plagget slätt: — speciellt ' gäller detta MMT:s uppskattade 3-te jer- BEYyslel a ST föra I bomull är ungarna: alltid la- gom varma, inte överhettade. och inte. fuktkylda, som så lätt hän- äåer: I syntetmaterial. Den. goda ”bomullsjerseyn 'är dessutom myc- 'sådana plagg håller helt enkelt till. mer" än -ett barn, en;sak som :flerbarnsmammorna | .- ket. stark;' Högklassig bomullsj jersey. | grep han. en, stör och "klubbade bör tänka på, om de skulle --tycka att: priset för den -här: sortens kläder: ligger lite högt.” En. an. nan syhpunkt är, att .bomullsjer- rkt 'material' ock- så för "höst- och; vinterbruk:' "Det är' allt:d” god ekonomi att .barn- plaggen inte är .alltför, säsongbe- tonade, till nästa sommar. är de vanligen för små. Bättre att låta dem ha "ett' par uppsättningar att byta med, så man hinner tvätta mellan . varven . och. så. låta -dem oberoeride. av ärstiden använda plaggen ända : Tills de med ned- släpp -blivit. urvuxna, då får man verkligen valuta N ör: klädpeng: arna! . a när det rör: sig om- många sidor. Sedan kommer tryc! ning, distribution etc. Som ledning kan jag säga att det går på minst ett par tusen att få ut ett litet tunt dikthäfte, när man betalar koöstna- derna själv, Så då kan ni sjät ka er:. Men vänd.er för säkerhets ekull till ett tryckeri, "så får ni'd [taljerat kostnadsförslag Svar till ”Maj-Britt” Fritidspeda- gogen tjänstgör vid fritidshem, lek-. platser och annan fritidsverksamhet för barn och ungdom. En rad' yr-: kesskolor ' har , börjat : med kurser: ör. fritidspedagoger. Arbetsförmed- ingens 'yrkesvägledningsexpedition” på orten kan säkert ge er lämplig adress. . Inträdesvillkor: . slutbetyg från teoretiskt inriktad :, linje d gr - realen, :nor kompetens eller intyg om motsva- rande kunskaper; t ex.-från. folk-" högskolans andra”årskurs. Minst.2 månaders praktik i familjehushåll, på barnkoloni eller läger samt minst 4 månaders sammanhängande hand- ledd praktik. i verksamhet. bland -i skolåldern, på -fritidshem, i parklek : -klubbverksamhet - eller motsvarande: "Läkarintyg' fordras Kurstiden är 2 å år, varav andra året' huvudsakligen ägnas "åt 'praktik- tjänstgöring vid fritidshem,” lekt t eller Statligt. understöd utgår, Lycka till; värdera "konst ' eller" mynt på den: här" spalten. Men slå SuppiP Mynt handlare”” i katalogens: yrkesregi ter,-så' finner ,ni. adresser, dit k vända er. för. att, få ert. rna klänningar av 'sammä : modell” och samma material,” Däremot kar: fär gerna "vara" olika; ” vilket? är "prak färger är lämpliga.'' 'Tärnbuketterna bekostas " av: respektive": "marskalk" men klänningarna :— som funderas: ut: av tärnor. : och. :brud gemensamt, Skulle; ni "tyck ifall. han I tid é Sara kan aldrig passa tiden”. eller. "ja, tänk den. som: hade en. fru som kunde laga. riktigt god ker ni han är fumlig så försök för: bättra” honom — i enrum,'En litet tafatt människa. blir ju.dubbel!t så tafatt, om hane :fel. påpekas: inför endra. Det behövs inte m : Men:-—-ack;; & vet Diket: visade de senare: "vara I fiskskafferi; för --Den lilla dottern: ”Mamma, va för gifte du dej med pappa”? ent sf Mamma: ”Jaså,: har: du” öckså börjat undra, över dett” r kasta din äppelbuse på gc vet | bussen. ,Var la, du den?” 3 2) fickan 'på' den gubben sö m - RA KSL Niler? Harmannågot alt vara år dessa förbistrade tider. ? prat Skanerna, sTEGENINGEeNn, vätet. Nera :. > oe ma Va NN = MEN BRANDKÅREN ÄR NERLAGD -MAMMAT: SKA "ANVÄNDA VÅRA ÅRA BRANDHJÄLMAR —- "DÅ SPRINGER JAG DIT: N- OCH BLÅSER UT ELDEN” De” undrar: jag; sade den" and- :: Det vänstra" benet ;är: 'ju ”pre- cis lika. I oc ;"det värker hotär. att förorsaka: en: diplomatisk: för, ] + veckling; mellan USA och Polen: .. - Det, nya' amerikanska frimärket, som ges ut med. anledning av :tu- senårsminnet,.. av. i kristendomens Kanskt femcentstrimärke införande: i Polen; Sbäg- en” ; kort text och visar en vit örn med kro- na,'en röd sköld och ett kors. a » Polen har hotat att inte ta emot någon post som: bär detta frimär- ke med motiveringen att' det av- bildar. en. förkrigsörn i. stället: fö den, kommunistiska" efterkrigsör- frimärken” llgger? färdiga; utt skic- - ATT FÅ EN. JÄKEL:. - "Dét har ju som bekant tillkom. mit brottsrubriceringen.. olaga: hot 1 vär lagtext.” Polisen ' översväm- mas av, sådana anmälningar. 3 kanske - kuriösaste " kommer från Eskilstunas polisdistrikt, Där: an: mälde för en tid seda e len tvåfämiljsvilla: En dag opar de han till målsägaren: '.— Kom ner ska du:få en "jäkelt "Den tillropade blev rädd, kände sig" hotad 'och gick: .till::polisen; Målet avskrevs emellertid. ”Jäkel” kan ju också tolkas som sriaps! "I "en: förening" skulle" 'man., ha mäskeradbal. Fruarna satt och dis- kuterade vad de' skulle ha på sig. nen. utan krona, men det: ameri-1' — Jag ska ha svart domirio;' sa » En lögn den: blir gammal; Det är RA våd en uni- form kan -fylla , en. krake sjärvsäkernet , . "nan är "mörkhärig, "något som går ihop "lever "aldrig sa inge att din. sömnlöshet? : farande inte 'söva. , långsamt? till 160.899:--7 ”t— Och hur. glck "det? "=: : - - uppl VITTNE. MOT VITTNE så ska' nl få fem tusen. nen.” met blev småningom frikänd, : sa advokaten: sedan. ed nen! «vs vo Nå, gamle vän; sade, en präst " till sin kollega, : hur går; det med 1 '— Det är inte bra, Jag kan fört 2 '— Har "du försökt: att räkna ; — Ja, det har” jag: ag nådde : en Ja," da” var r det dags att stiga - = Om nl klarar: mej ur den här "| historien, sa: han till sin advokat, : :— Utmärkt," sa advokaten — men ni måste skaffa några vitt "Klienten skaffade "viitnen och :— Och var är mina fem tusen? :;— Dom :har jag 1: "plånboken > — men ni måste skaffa, nägra vitt- Sven a Det | etlvergrå. huset var Fatörster, bland de tretton bostads- NS. DÖDEN | SNR os OSS ÅT. GE sin det föräldrar.» I övervåningen : huge som byn” rymde, Klev 'maa - ån genom den gula dörren fick : man: genast bocka på huvudet "" om man var av medeljängd och " samma” sak måste" man tänka på när man förflyttade sig ur "rum i rum inne i byggnaden, nå- '- "got som förde med sig att den reslige Jack Stroud under den första, veckan" hos partisanerna gick med ständigt värkande pan , När va Hela nedre botten, som utgjör- > de fyra sparsamt möblerade rum och ett kök, beboddes av en: fa- | Ir hans fru, fem barn i åldern fyra milj bestående av husbonden och' lillpigan, söm på långt hållt tycke: tes vara släkt med. frun i huset, samt tre ungkarlar vilka gällde” som "drängar." När Jack 'Stroud gjorde sin. entré fick" han” dela rum med den yngste av. »drän- garna>, en artonåring, pigg och rastlös” yngling som hette Ivan Han hade ett efternamn ' också som Jack Stroud aldrig lärde sig att uttala. ; ie a -Rummet där de bodde 'saknade' tapeter och var möblerat med två rankiga sängar av grovt tillyx- ade, 'ofärgade . plankor, ett skåp där de förvarade kläder, matva-: ror och vapen, samt ett enkelt | , . siga furupltankor, och" 'vär blankt .Isom siden, ”utglättat som "det var avs generationers stöveltramp. i ra partisanerna "åt alla sina må. inte neka om denne ibland "begär: sel; Tre dagar ti 'rad arbetade" a timmer och kom i säng om kväl larna med "värkande rygg och sen- drag 4 benen! "., + På fjärde dagens kväll; blev Jack 'Stroud kallad till en-annan stuga 1 byn.' Det var Pjotr. som hämtade honom. Sonja hade han överhuvud taget Inte' sett till sen han blev medlem av byaläget. In- ne i stugan väntade honom »kap- tenens, en femtioårs man" med skärpskuret | ansikte; ' . :mörknat som gammalt trä. Han hade sma- la, . högvälvda ögonbryn, tun- na läppar. och glesnat vitt "hår. På något sätt påminde han Jack Stroud om Washington som den- Jack” 'Stroud liksom de' tre änd- hos bonden där nere"och:de fick . Stoore de ett handtag” för gårdens sköt- till tolv år samt mannens gamla "sov. | merikanen i skogen med att. fälla! ne ser ut, på frimärkena” ch om man bortser, från Feruken! »Käp- tenen» hette. Mäx- Kanow och JJack Stroud misstänkte” att' han var en överbliven» judisk” aka-. 1 pitalist" från. tsärtidens dagar. + 4 > Han var en "intressant. .männis- «ka som utom ryska: även talade god engelska : och för första gån- gen. sedan den , 'olycksaliga kväl- len” i "Moskva fick Jack Stroud - tillfälle att tala sitt modersmål. De' två männen 'satt mitt.-emot NN varandra vid det tjocka ekbordet stugans kök: Mellan dem ångä- de "teglasen' "och ” "en: "askkopp' I form av en amerikansk Dunlop-: ring påminde Jack Stroud on att det: fanns er, värld utanför den där han” hade hamnat. Inte på länge: hade han känt sig så lätt om hjärtat, inte ens under de in- tima och berusande stunderna med, Sonja hade han erfarit »en sådan trygghet. .- oo . Han: kände att ; Max Kanow föl stod honom” och” "ett ögonblick kände han en stark frestelse att han hade fått och, om det materi- alprov: som han alltjämt, hade”. i sin ägo. Men han 'beslö vän: ta och se 1 KN ” Ryssen -' talade : ' mest, 7 Ja Stroud 'kände' sig övertygad 'o att man litade fullt 'och fast på honom ch att . man ville hans bästa. Han fick höra historier om sabotage och människojakt, om överfall, '/ mördbränder : . och... om ryska ' diktatoriska byråkratins allra” innersta centraler. Max Kä tagare och fick med. några enkla vrid- ningar på rattarna in »Amerikas Röst> lika tydligt" som om "Jack Stroud själv hade' suttit 1 sitt vardagsrum långt; borta i. Los- Angeles. Han kände trivsel," ång est, längtan och lugn fen enda förvirrad blandning när han hör- de den -amerikanske hallåman: nens . arroganta . säkra stämma Herre. Han: "underströk. "gång på gång. att hans, partisangrupp var en högst "obetydlig kugge "I den allmänryska” » moståndsrörelsen, i jsom räknade hundråtals och stör- re sammanslutningar av samma slag. + Egentligen uträttade man inte så mycket. Försiktighet var ett'oftä. använt” vokabulär; ' Om vara helt Införstådd med att hans '>|amerikanske”.: bundsförvant” med ' tiden” skulle” "försöka" "återvända hem till sitt ”eget-land, något som kändes som en 'stor”lättnad för" Jack 'Stroud.. «5 | "— Mitt råd är, sa han, att du stannar en tid'hos' oss" tills den allmänna uppståndelsen" efter di--'' na bravader har lagt sig en smu- la. Här hos oss är du relativt sär, ker. Ingen här i byn kommer att st bort någon... råkade fast fanns risken för att NKVD kunde klämma ur den'stackars fången hela sannin- gen om partisanrörelsen och en sådan kalamitet skulle. innebära ett'” dödligt : slag mot. rörelsen som sådan och bringa död och 'o- färd över tusentals människor i det europeiska- Ryssland. 'De få som hade råkat illa ut hade fö- redragit att göra slut på sitt'e- get liv hellre än att föras till den ange dig för myndigheterna även om de får reda på att du har mör- dat en rysk officer. Om du råkar fast är du en död man. Både där- .. för och av hänsyn till vilka kon-,, .. sekvenser det skulle ha om man, ;:. klämde ur dig sanningen. om oss, ; är jag inte benägen att släppa ut : dig på några, uppdrag. Du får snällt stanna hemma. halvår eller så kan vi börja tala , om hur du skall komma "ur lan-'.' Om ett hemliga. sovjetpolisens : förhörs-|det.", . - cn. sm ker kammare, berättade Max Kanow, ot - (Forts). Han frågade också om, vilka pla-] +. seu & RE etern Vv ner Jack Stroud hade och. tycktes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.