fd + "LAHOLMS TIDNING Fn "porer oh näringsgrenar med” låg produktivitet bör avvecklas och arbetskraften flyttas över till ” mera lönsamma näringar. Det är den bästa vägen för att bibehålla - och ytterligare förbättra vårt folks: d. - Fredagen den 15 juli - 24966 - IT= id dare även kommer att inverka iätigt på många. andra områden, Mins ”skande befolkning i en bygd få sämrår' utkomstmöjligheterna' för " handeln "och serviceorgan, minskar - arbetstillfällena och försvårar för- liv och k i funk- rd! De na har under senare år vid upp-,. repade "tillfällen och i' olika ton- arter framförts av 'regeri » tioner. De onda ”cirklarna dess- : - utom en' benägenhet att sprida sig : det socialdemokratiska och LO:s toppmän. I första hand bar man riktat bannstrålarna mot jordbruket men också mot tex- ” tilindustrin, detaljhandeln och vis-" sa andra näringar. "Vid ett okritiskt mottagande lå- . ter de anförda synpunkterna klo-'! ka och trovärdiga, men wid en, närmare granskning står . de sig" dåligt, ' Våd som kan synas lön- , samt: kan i' själva: "verket bli; en - mycket dålig affär. .- > -: Ett" typiskt exempel utgör den senaste jordbruksutredningen och ;. dess, majoritetsförslag om en:kraf-.' tig” beskärning av ' det 'svenska jordbrukets omfattning, Ifråga om produktionens storlek har . män ; visserligen inte "föreslagit "en rer ducering längre än till en självz i försörjningsgrad på 80 procent av ' svenska folkets behov, men då.. nedskärningen i första hand skul- ; le drabba de. små jordbruken, skulle ett förhållandevis stort an- tal . brukningsenheter falla ' bort. Detta "kommer utan tvekan att” medföra 'en ytterligare befolk="' ing i. många k bygder, .:+ sy. 2 >. r ” > Nu har bl a RLF:s förbunds- ordförande. Sigge Oscarsson avgi- vit. en'. reservation till. jordbruks-" ” partiets - utanför det lokala planet.-Om. nu jordbruksproduktionen begränsas,” kommer detta att medföra min-; skade arbetstillfällen-- inom den. fortsatta liksom inom alla de näringar, som. förser jordbrukarna med maski- ner, gödselmedel, byggnadsanlägg-": ningar o 8 v. Det blir följaktli-" gen. 'en- strukturomvandling” av långt större format än att enhart iott R ände förhållanden. kan på I visas "inom ”andrå näringar; där? lönsamheten är "dålig "och" kon? < kurreénsen ' hård: Den ' ena textil" " industrin, skofabriken"o s v efter den 'andra” tvingas "slå igen, och” i. värsta' fall blir det konkurser” ” och arbetslöshet. . Detta får :'följd-" . verkningar. både för andra före- tag och näringsgrenar, för arbets" marknaden och samhällsekonomir När regeringen och LO-expe > törnia diskuterat de beträngda nä- | ”ringsgrenarnas problem," har” de .. gärna yelat tillgripa en 'patentm nalisering (= nedläggning) av'det' "svenska företaget och att korsus-.- menternas behov på "området skall . täckas- genom billig import. Dén. "metoden : rekommenderas: nu : . utredningens betänkande, där ris» : både mat, « . ken för, befolkni be-1 : förnöd rörs. Det 'understrykes där "att. Bing import” är kanske för förändringarna ' för : Jordbruket ': . månlig” 1. dag, men, det 'är inte FRIKY RKLIG, KRIS. s landet i dag. berinner Big. Ad. Med- lemsslffrörna .dalar rstadigt ner. |” « åts påpekar.: Helsingborgs Dagblad; (ih: 2 : "Exempelvis: miste. baptistsam- - fundet, metodistkyrkan -och-mis- .« Blonsförbundet vnder 1965 .om- kring 2.200, medlemma Detta är en Aderlåtning ' som” ingalunda | - . kan betraktas söm -bagatellartåd. |: edlsmsnedgången, leder 1 de atlr losta.v fall till svåra ekono- miska' problem, Kraven på" offer från de enskilda medlemmarnas "Fila" ökar ständigt." Inom” vissa » sarhfunid: har: det komrhit till öp- » "en strid om formerna: för det ve ; ; säkert, "att det. är lika bra i i fram-” let; »- näripgslivet,, har, vi. snört ingen-. i ting kvar.att köpa för,:och vem -« har sagt att importvarorna blir: li- ka billiga i framtiden? "När efter- "frågan . på "livsmedel "ökar 1 ” världen,” eller "1 när "textilarbétarna , sina; 'svenska kolleger, blir det sä-. ke N yräré,. att. importera. Säm- r vi.oss beroende: av ut” - landet: på ett: sätt, som inte; bådat gott varken för vår." ekonomiska " ställning: eller" vår: nationella "sta stus! Struktäromvandling bör 'be- "drivas; med måttfullhet, annars kan" deri vålla en dödsbririgande "kan bli! m ekonomiska . et nget.' «vw Meir, det; är Inte bara. mer . ; . ifhror och ekonomi; ER . nebär. problem. Gencra ionsmot- sättningar kan skönjagst” de, rent, religiösa frågorna. Detta” visade sig På -ett. markin itt vid mis- Fonsförbundets .; kotifére . en yngre falang Tfyckrde på ett av. styrelsen framlagt. för. ; släg till uttalande angående den förda kultur. och moraldebatten .' I landet, vo fetstebna I trosfrägorna är in- te" koncentrerade till,;misslons- . a MOM - alla" samfund upplever man nu brytningar mellan gammalt och nytt. För. så ken. att anpassa väckelserörel- serna till en ny 'tids ofta hår- > da -krav' går inte alltid smärt- fritt. Att slitningar uppstår mel- lan olika grupper är helt natur- ligt, : Det ir uppehbart ått I framti- . den” samfunden 1 högre utsträck- » ning än tidigare måste samarbe- ta, Inte minst från de vanliga "medlemmarnas ' sida finns det «gensvar för ett sådant krav. Led- ningarna måste visa: tolerans "och förståelse 1 ökad utsträck- ” ning för de röster som pläderar för starkare frikyrklig enhet. RUFFIG ELLER BEHAGLIG , VALRÖRELSE? Skall man: döma av den soci- aldemokratiske partiledarens se- fen kalv se, denna" I giTid ng: (fp) söm äv- — UF len a ann. sypnu "al-rlyllgen såhr Erl Folkpartiets dilemmi kaperi tom att högern är farlig a folkpartiet. antingen den är med ' "regering eller "står utanför, Innanför regeringen får högern en betydande styrka — politiken måste'bli starkt influe- rad. av. högerns" -konservatism, Utanför ”regeringén' blir högern genom sin 'hänsynslöså' demago- gli skåttéfrägorna farlig för var: je borgerlig - regering, "som ”av förhållandena, tvinga vidta im- populära åtgärder” Hen Nervositeten ' ; har tydligen övertrumfat sakligheten och »hr MEN ". livsmedelsförädlingen - / "I skalr.«få” fra per sv RR Förl H vv näste av Norrland .som ett u-land. Vi har « sammåä” möjligheter att hävda oss indöstriellt' och Kommersiellt som” övriga Sverige, hävdar 'arkitekt Han: vet; s;verkligen vad han. talar företag fom ligger bakom det”. enorma -bostadsprojektet i oljesta- ' ten r- Kuwait. -:- Uppdraget vilket torde .vara den. största pro: jekteringsuppgift som en' svensk firma' fått: utomlands. : en (Alltsedan .iyheten 5! pptes har arkitekt! Thurfjell. varit ett: jagat . intervjuobjekt.. Själv "tycker. han” uppståndelsen , enbärt var en triv- ör "sin3egen skull,! som: för: den orrland och Norrbotten fåt med ? estetisk '' skolning. ' Tidigare: satt arkitekten. på: en : piedestal ochy varvallenarådande. I .dag i går”. arkitekten i. ett , arbetsteam' med fingenjö er, sociologer, "tra- fikexperter; nNäringsgeografer för atti nämna. några” av i méedarbetar-; teamet -är- inte - arkitekten slentriantänkande? : i Nej. Själv är jag okotiven- .kommer- alltid att.va- sär man. bara- öppen ;för samhällets" -ständiga omvandling och omstrukturering” så utvecklas man ”också -autömatiskt: Jag ' är alltsa” inte: rädd” för slenfrianpro- blemen - medfört - -stora förändringar. 4 miljöbildandet,: "vil OMRÅDEN. - Jag" betrakt: någon: könst "att ' rita: en: vräkig; skry och :; representationsvilla; stnaden> inte' spelar någön roll: Vår "uppgift: och "plikt :i- dag är'att' kunna: göra vettiga" välpla: nerade » "egnahemsområden, Som verkligen fungerar ur den: böén- | barnspappan. Volkswagen-buss | Hari har, verkligen utvecklats un pe der”. :säregna" omständigheter: > fi re ik Luleå” 1924,” blev' 'student Son ett: litet" "mellanspel blev han ösedan'”' ” reservofficer: under kriget; 1944" "kom, han till Chal- mers och: var : klar med" arkitekt: öarna: om SAR” Jan Thurfjell.i Luleå. | om: 'Det” är "arkitekt ' Thurfjells NM gäller... 4.000 bostäder åt 40.000 ,personer;,' san reaktion '—'inte Så ' mycket. ;' : i te i Arkitekt" SAR Jan "Thurfjell är praktis r ker är utomordentlig. i- studierna .- 1940. H skolestudierna finansierade.han, genom. pianospel i olika "jazzband, har t.. ex." spe lat ” tillsammans” med "' Simon Brehm.: Anlitas' också" flitigt som arrangör.” ; Efter chalmersåren:, sälde. han mal” bil.” och gjorde ' tillsammans åttamårladers:studie- och: :lusttripp genom-; hela + Europa ..-och . norra äldigt: mycket för. mig. Ungefär ...50 . »procent. av "min .ar- betstid .befinner'.jag. mig "på, resa. och” intryck: att: hämta!” Arkitekt Thurfjell har: hunnit" med” USA och:Asier, men: ;grannlandet;] Fin- land. sätter, har. nog... ett börjäde. i" Stockholm; örjan. på'- 50-talet cirkulerade ellan . .ol:ka. arkitektfirmor. 1954 ansågs han mogen. för sin första : Föt fetaget sysselsatte - då. tolv personer.., När i arkitekt, Thurfjell tre-''år. senare, lämnade” NAB och öppnade -égen firma hade” NAB|' 40 anställda.” 'Thurfjells arkitekt- byrå !har "utvecklats "lika lavinär- tat, »Från: tre. personer.; 1957, till 112 anställda i dag. Företaget är Erlander hänger sig åt önsketän- | I kande, skriver tidningen: "=> Hr Erlander och hans servila .regeringspress hänger sig ät ett önsketänkande. I detta- manas bilden av högerdominerad. oppo- sitlonspolitik.: fram för "allmän- . heten, Men när nu, inte denna |. bild stätnmer. med verkligheten, svetsar . självfallet anklagelser bara ihop oppositionen än fasta: . re, Ingen valrörelse kan nämli- 'gen vara behagligare att utkäm- pa, län den 'mot ett parti, som le. ver fjärran från vardagen" och de människor partierna där skali möta Innan valet i september. |- 900. kvadratkilometer att se över. Skog och strövmark utövar allt mer en lockelse för stora skaror av fritidsfolk” och Domänverket har sedan flera år på välbelägna kronoparker liksom på flertalet av värt lands 16 nationalparker vidtagit ofta omfattande åtgärder för att göra vistelsen inom des- sa' områden så givande som möj- ligt. En av dessa åtgärder har varit utgivningen av folder, som / berättar om flora och fauna, fis- ke och: övernattningsmöjligheter, strövstigar och rastplatser samt om hur skogsbruket utövas, 1 är presenterar Domänverket fyra nya folder. Det gäller XÄlv- dalens 900 kvadratkllometer sto- ra kronopark, Hamra revir med Hamra natlonalpark, . Halle- ochl. Hunneberg — en helt omarbetad upplaga av den 1962 utgivna fol- : dern — samt Blä Jungfruns när tlonalpark. -Tidigare har Domänverket ut- gett folder berättande om Horns- landet. utanför Hudiksvall, Om- berg, Böda, Kroppefjäll i Dals- land, Njupeskär i nordvästra Da- larna, Svartedalen några mil norr om Göteborg, "Tiveden, Malingsbo- -Kloten I Bergslagen samt krono- a parkerna - i Norrbotten och Väs. terbotten. Dessutom > har - utgetts en samlingsfolder över Sveriges nationalparker samt om Sarek» Padjelanta-Stora: Sjöfallets ”natio- nalparker och om Muddus, Abis: vo och - Garphyttans: nationalpar- er, : ova en ans RR Ne Arets största konstevenemang i Varberg "får alla varbergsbor och turister uppleva den 15—17 juli i Rikssalen, Fästningen, då National- museum visar måleri, skulptur, grafik, handteckningar och konst- hantverk från gammal och ny tid. "100 år Nationalmuseum”, heter ut- ställningen, som visas i 22 städer och är ett urval av museets mest värdefulla saker, som Rembrandt, Watteau, Boucker, Gaoguin, Ros- Lin, Hill, Bakom arrangemanget står också Statens" försöksverksamhet med riksutställningar och en" amanuens från : Nationalmuseum kommer att "Den italienska serenåden” av Watteau. ot ställningen, som konsthistoriskt sett börjar med föremål från 400-talet fKr och som” går: ända fram ' till 1960-talet. = "> : Söndagen den 17 juli blir det på eftermiddagen speciella konstarran= . gemang med. prator av Sandra Key-Aberg m m, : - Sammanlagt utställes ett 40- tal” mästerverk. I Vi lägger alltför ringa vikt vid vad vi säger om varandra, men alltför mycken vikt vid vad andra ha av ut- säger” om "Oss, ve bäda > konkurrerande” organisationerna SAR och rando ' arkitekter) — en kombination som han Dessutom , är han , alla sina ägodelar, köpte en. gam- . med "en. amerikänsk '-kollegas en |' kuriöst nog styrelseledamot i de SPA eriges v tyc- zzpia- ingen oiäven - nist. Errol Garner /är hans. förebild på det. omrädet, Industrilo- lande och glömska månaden, Ja, 0, vilken ifuvlig "månad "den-| na semestermånad varit I är. Varmt, soligt, omväxlande med kraftiga ' regnskurar, skönt ' och angenämt. Det var allt bra länge- skön sommar som den vi haft'i år, hitintills... Jag kom ihåg min barndoms ljuvliga: somrar, som var något :i stil med denna, »'" "När guldregnets svepande, gyll- ne hängen rostat ned och göken tystnat inför hövolmarnas mängd, då har jag haft den lata, avkopp- Jata, fast det ska rensas och gall- ras i trädgården: och bäckarnas små rännilar skattas på sina sil- verglänsande .foreller.. Ty nu då- sar arbetsträlarna ut i frihet, ef- ter ett helt års vedermödor invid arbetsplatserna, ' en . del dåsar "i hängmattor-- och .vilstolar . i säll- skap med en detektivroman eller de senaste tidningarna, . medan de mera lyriskt anlagda försöker återkalla - barndomens --underfulla sommarlovsdofter i minnet - och näsan, liggande på rygg 1 en so- lig ängsbacke eller 'en skuggan” de skogsdunge vaktade .av den svenska sommarens. alla gulblå vildblommor. O, ljuva .ensamhet På rygg i. midsommargräset med lätta, . svala. moln. seglande där uppe som vita segel över him- lens sjö, ensamhet med fusen di- minutiva liv . surrande, krälande och . krypande omkring en och med ' hundratals . fågelröster ur snäår och trädkronor. En rovlys- ten sädesärla, graciöst tecknad som i tusch av en kinesisk konst- när, jagar i tvära .knixar en slända på - skimrande. vingar av florstunn lättmetall, en - backnej- sedan det. var. en. så. vacker. och |: £ der en " pumtas tyngd. "och. vär men, solskenet, som sparsamt sk lar ned"ur lövverket över; den som upplever. sommaren, "sätter in sin sövande" .injektionsspruta.? Vad . händer . egentligen < under en sådan vacker. semestermånad I sinnets . outplånliga " arkipelag? . Inte . mycket:- Tiden” "står stilla, n tornfalk på sakta darran- de vingar. Snart skall den stört- dyka, och: ett 'omisstänksamt liv där nere ska kanske upphöra; att finnas till, - liksom . sommaren själv eller dett lata månaden has- tigt ska gå mot en ny ärstid. "Ett åskväder kanske: seglar upp: bar kom. järngråa moln, massor med blixtar-' som ; från - en gigantisk blinkfyr, med knallar som. Ifrån knakande bleckbrickor och -med fräsande. vitt 'skum 'på ärggröna, ilskna vågtoppar. ;. ”- Kanske . vaknar. man , upp "ttet skamsen och ångerfull när dagar- na börjat styra. mot: arbetstiden igen och den lata månadens säga är , ett ', sommarminne blott; « att minnas när en läng vinter tryc- ker .tung och. steril över nejden, Har: man sett ' allt 'som fanns att se 1 forellbäcken i svampskogen och även i den stilla overksam” heten, har man tagit emot allt som dock hjöds så helt och fullt? Utan. semesterresa och utan dyr- bara” amkostnader. ' ' Såg man smultronen glöda över heta Skögs- backar, .' Lade, man: märke till spillkråkan '. som ,kom svepande, mellan' trädstammarna 7 på ' skym- ningsmjuka vingar, till det" "stora, nu tysta hålet i'aspen, sedan den. tagit av: sin. lackröda hätta til natten... lika, skälver till och bägnar un: "Gunnar : Svensson, ev så kalisering är hobbyn. nr ett. Jan Thurfjell. här många ik inrymt i en. . låg, "mycket. smak- full. bungalowliknande , byggnad på 1.200 kvm. Avdelningskontor finns . i , Umeå,', Örnsköldsvik, Sundsvall och .; Gävle, det sist-I nämnda - är” ”nyast. . "Omsättningen uppgår, till 6 miljoner, (kronor. e "ARBETE 'ocH LEK v - Hade .jag inte häft ;så'skicl liga; och, lojala” medarbetare..;- hade inte företaget varit vad. det är "idag, summerar den. belätnel chefsarkitekten. - Han underlåter | inte heller:att rosa ”kvinnan' ba- kom. mannen”;" sin" hustru? Ulla, som "utan "hemhjälp klarar”. av Hemrdets -bestyr och sju, ungar. i äldern "tre månader till 13 år. fn Jag arbetar: härt men splitt- rar 'mig ' inte". Arbetstiderna : hål- ler jag konstant från. klockan: 7 till "klockan.:18.00.” 5 ägarna "är familjens... v Wörk like” hell; play like - hell, är hans mötto. Och nog blir | det” bådé”arhete, och lék med den Istora. familjen ” och" rsömmarnöjet [i Alhamn.i Luleå" skärgard. Fem bätar. 'har; han att: fisketurerna + och - fjällvärlden är inte alltför avlägsen :för. den' pas- sionerade''skidåkaren, : , Sädana norrlänningar | mäste man kapitulera , för, : Det : gjorde oljeshejkernia iv Kuwait; också. "sällan. idealiskt = Karlsruhe ” (CT): : . "Det regnar sällan. idealiskt. Det: ta fastställdes av ”meteorologerna som sysslar; "med" mätning av ne- derbörd.' I ' "Tyskland sitter" dessa specialister' på tekniska högsko- lan .i Karlsruhe och arbetar. där under ledning av professor Diem. Detta , team: analyserade ' regnet exakt och de vet när ”kvalitets: beteckningen idealiskt” kan kom- ma till användning, nämligen när det. regnar. i: fullkomligt 'jämn- stora droppar. Tyskland är 'det första : landet | där en. intensiv ”regnstrukturforskning”, bedrivits. Med- rätta antog vetenskapsmän- nen, att de genom deéessa' under- sökningar även skulle kunna upp- täcka andra ' sammanhang inom det meteorologiska området. 'Un- der -tiden har -dylika regelbund- na "iakttagelser och forskningar även förekommit i Amerika | och Japan, > oc. Redan av” storleks- skalan” fram- "| går Hur pass olikartat regnet kan vara. Det finns regndroppar från och med en millimeters storlek till och med maximalt fem och tätheten av regnet kan stiga från några tiondels droppar per kvad- .|rateentimeter--min., till ett par hundra. droppar.. För meteorolo- gen - regnar det: ”idealiskt” när det inte blåser mycket och vind- hastigheten inom nederbördsom- rädet är jämn mellan "marken och det -”regnande molnets” höjd. Vid mindre idealiska förhållan- den med en blandning av stora, medelstora och små droppar är dropparnas . storleksfördelning- ic- ke beroende av klimatzonen utan av de på platsen befintliga atmos- färiska förhållandena. Härav kan man å andra. sidan. dra slutsat- ser på regnmängd : och regnets tidslängd.: - . « Vetskapen om. regnet . baseras hos forskarna i Karlsruhe på re sultat av runt räknat. 10.000. mät. äljä: på vid- Juli och augusti brukar. vara våra' främsta åskvädersmånader. Nu vet man rätt väl vad åska är, men : förr 1'tiden, 'då man 'inte kunde förstå, än mindre förklara de i samband: med åskan uppträ- dande fenomenen; satte > :man dés- sa -ganska: naturligt" i samband med övernaturliga: eller". gudom- liga väsen.' Man 'trodde 'att onda makter eller goda, använde ljung- elden som ett: medel: att.” under skräckinjagande. dän "injaga "fruk: tan 'i de" stackars: -människobar- nen och bestraffå de syndiga män- niskorna.' Det är inte ' heller :äg- nat att förvåna, att. åskguden av vissa folk ansågs vara mörka och onda--makters, bekämpare: och : be- segrare, samtidigt som 'andra folk hyllade honom som" växtlighetens och fruktbarhetens skyddspatron. Åskväder åtföljas ju i regelvav vis för gudarnas välvilja vie ur" 'I de "nordiska : länderna trodde man «att ”tordönet” som ; nämnet anger, uppkom genom :att ;guden Tor var ute och åkte:efter. sina bockar, - och . att -blixtarna” utgick [från hans hammare, Mjölner. Vårt svenska ,. ord: . åskä.:, härleder - sig också. från denna : föreställning, Det härstammar: nämligen - från det: fornnordiska ”as-ekja”,, som betyder ”åsens” eller "med ' ändra ord ,.guden.. Tors: Akning, . Goffar gär eller Goa -kör sade man: ock- så förr då åskan gick.; Även trod- des att åskan. var en. förföljelse "lav. troll: Trollen. springer för 1li- vet för att undkomma -samt gör härvid hastiga, -slingerbultar :— det är. därför: blixten. alltid "går i zigzag.: Ibland :ser., man också blixten som .ett: nystan eller boll rulla ' efter :marken..' Den söker då ett troll; Kulblixtar är troll. klot. Någon verklig förklaring på kulblixten har:man för övrigt in- te lyckats finna. Den ger. intryck av en relativt -stor eldkula, 'som stundom står. stilla, ':stundom -ru- ningar 3 av regndroppar, som ut- förts "inom samtliga” zoner och regntypområden på jorden:: "Regn: |" procedurernä i molnen har: lakt- tagits vid talrika flygningar.: För detta ändamål' hår. professor Di- em utvecklat 'en ny metod. Regn- | dropparna” uppfångas I luften mel- lan två ”oljeskikt. Konserverade på det viset" förslas de ned till marken för att där kunna mätas exakt under ' mikroskop): Dessa undersökningar har visat, att reg- net som fortfarande ”hänger” i molnen till en början är mycket obetydligt. I de regnhotande cu- mulusmolnen är regndropparna I molnens övre. del bara pmkring tiotusendels ' millimeter tora,. I själva molnet. 50-—100 tusendels millimeter. Dropparna' faller först till marken när de komptimerats till en millimeters storlek. Forskarna står först vid början av att nyttja dessa mätningar. Ve tenskapsmännens mål är att få ett sammanhang mellan bestämda regntyper av olika bördigheter och bestämda "typiska molnbild- ningar. På det'viset kunde man av molnbilden inom en viss fram- tid möjligen få ett klart begrepp om det väntade . -regnets ”kvali- tet”. Regntyperna skall senare till och med kunna klassifieras enligt radar-iakttagelser av - molnbilder- na. "För dylika .exakta' regn-prog- noser intresserar sig jordbruket men även både: flyg- och. lands- vägstrafik,- ja till och med medi- cinska vetenskapen och maturligt- vis även .turisterna, Ito Tirich. I band med: regn, . vilket. tolkades :som ett: be- : TKÖR” sar I väg "med stor hastighet: O: ta: försvinner den 'med en, skarp, der ' satt den mänskliga fantasin i' rörelse” är "därför inte att för. vånas över. ss cos" "En åskvigg' eller” torsvigg folkspråket", -benämningeriv påst i jorden”; funna ' stenåldersredskap; särskilt 7 stenyxor och". pilspetsara Den ' ansågs ha” nedträngt 1” jörs den vid: åsknedslag, varefter; uppträngt , mot. ytan, en -aln. för varje år. Säkerligen ”har denna föreställning uppkommit "1'”sam: slungar : sitt "vapen" efter fientligå väsen, .Askviggar. ansågs förr av allmogen verksamma mot: vådeld. Man drog -.-därför;'ett shöre runt ett brinnande : hus. eller: då” det tagit eld: i skogen. även troddes sjukdomar, varför "användning | slags: folkmedicin.” När» åskan :slår ned," eller . rättare 'sagt.5 xten,” sd sand formas små: sandr kän ' änvändas mot. sjukdomar. Allt enligt. gammalt skrock! 5: Nästan, alla, -primiti va foll häft' sina” ' egna "föreställningar om ” åskan." '"'Prärleindianerna - 1 Nordamerika trodde "sålunda - ätt stor fågels vingslag, blixten” av dess öppnande, eller : slutande. -av ögonen. .Dakotaindianerna, ansäg att 'ett stort vidunder, som levde under! ' jorden. framkallade åskan... - Puebloindianerna, ; vilkas land . ofta led, 'av "stark Ka, visste att åskväder. oftast ” följes kalla . sådant: genor : att. bemålå sig - med. regn-. och blixtsymboler eller genom uppförandet av 'skå despel ' i'- vilka ' de ', drafnåtiskt framställde” åska” och : blixt. Vid ormdansfesten ' dansade';' de. -med derna” ty. ormen var, hos-dem -blix- tens symbol och -det, djur . som främst "av .. alla ' kunde", ubeveka regn och Askenden. - « Tore, Len. "Ingen vind är gynnsåm för den! som inte kän : bestämma sig till. vilken hamn han skall, vc ena uppgifter" efter den andra föl mår till slut: inte bära någonting ETT ORD "PÅ VÄGEN ” a vår icke. våra hjärtan | brins ö nde" 1' oss,' när han talade med FY På vägen och uttydde skrif: erna för oss?” (Luk. 24j 32) aDet finns "många metoder att udera bibeln för att förstå; den bättre, ' Man. kan undersöka: or; symporokstavligt, kritiskt -; eller iskt. Någon eller alla des" Sa metoder kan de - metod, vilken. — tala till Oss med nspiration: : ir ENE In äcrs ett av: Pauli brev: för- ändr jade Augustinus”. liv,.En' an. Mardi Vems blev. . anledning till: att mation. rer började" sin 'refor Skrev: 1 udwig' van : Beethovén min G sin dagbok: . ”Endast' du ud; kan: inspirera. mig, Blott ; jag. Jag -skullé åsom du verk: om inte Skriftens : ord et' för mig.” att vi Under nde da fp beln: än Om männi" alla tider hör. talas retade, niskor, som blivit "insph t nytt. omvända: och förda: till "liv 1 Kristus, 'Bibeln fort- a till, en fjär- ligen är, hade upp sätter. hjärtan, —. tala: till: människors över det: karga, sköna "landskapet ' wivilkå av” regn. De” sökte "därför - fram. låter | Skriften. auktoritet : och knall. Avt "den sålunda :1' alla tis i n på en åskgud, som . åskdundret :förorsakades+ av "en - : åter, levande .skallerortmar. "mellan, tän-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.