| . : a és I Lördagen « den 16 juli 1966. LAHOLMS TIDNING 2 a | or "Vad ska valpen heta? — | orätt” stavat i sådana namn vet säkert . inte'-hundägarna själva, , Så' det får bli;Tjing och Tjang, Hasibula, Buttchjo, Cagua.. och många andra besynnerligheter,. sär kert .i hopp om, att .det betyder nånting passande för, en hund, ' Tryter fantasin för de flesta, så' blommar 'den i alla fall för en del andra, - Särskilt ' pudelägarna tycks tillhöra ett fantasifullt släk. Ingen kan tro hur svårt det är att - hitta på " namn på- hundval- par. Kennelklubbens register och utställningskataloger visar hur de stackars 'hundägarna ' våndas - och till slut i desperation: fastnar för de mest otroliga saker. Ibland biir” det inga namn. alls, .bara . något som kanske! kunde kallas- "be- teckning”, ' ibland bara” tomma derleken o h "den omgivande tra-". fiken kän” medföra ' riskmoment,” som” bilisten' , ständigt "måste " ta' hänsyn till, om olyckor skall kun-: na -undvikas. Inte minst. i dessa; semeterdagar, 'då oändliga ström-, mar av bilar rullar längs våra vä- , gar, . utgör trafiksäkerheten ett "I dessa semesterdagar, "as "cänd- liga strömmar av bilar rullär längs " våra vägar, utgör trafiksäkerheten ett allvarligt problem för 'oss alla. Är min egen bil tillräckligt tra- fiksäker, och hur är det med alla andra "bilar vi möter? En enda detalj som brister eller ett enda blick från | allvarligt problem för oss alla. ord, i ren panik tydligen. ; förarens vide kan vara nog för att : SS » Eller vad sägs. om påhitt som |te med sinne för rad Mån: . Mo TEN et . i ilverw d vålla katastrof, ka ”dch . vilka konsekvenserna Fråga, Huru, Filma, Aber, Virus, vad sägs. om : skäran, Scapegrace, Redcoat" "Per: fect Piccaninny, Pearloftantalizing (puh!) . eller lite "besynnerliga namn som Very Important Per- son, Dino Saurus, Hades, Jericho, Big-Nose-Katie eller Money-Cot- teridgenettie? 2 ' Ja, — vad 1:all världen ska valpen då heta? undrar nu läsa-. ren. Kära nån då — är inte värl den full av trevliga ener roliga eller romantiska riktiga namn! Namn. som låter som -namn, söm man: kan” uttala, som man kan minnas. . Vanliga vardagshundär som drever, schäfer, spetsar ' och andra, nyttiga hundar passar väl bäst med vanliga hederliga hund- namn sådana som Tessi, stintan, - Olle," Pelle, "Storm, Lassie, Käck, Ludde, Rufsen 0. :s,: v. Korta, :tyd- '' liga, lätta "att skriva, ' lätta att ropa och, att minnas. "Andra rader klär, bättre i ahdra namn. Är. mn e: Annabella, Catrine, Elsbet,' An- nika, Fabiola; Caroline, Jan, Jon-' ny, Hencca, Pabio, Miguel, Petter. eller Michael, "namn som klär också en aldrig så förnäm pudel eller "Grand : Danois; Är inte. tid: skrifterna fulla av romantiska el- ler roliga”. riktiga namn. — "på Varje dag inträffar ett betydan -- de antal trafikolyckor eller smär- re missöden på våra vägar, och . vid varje enskilt tillfälle kan man fråga efter orsaken. I vissa. fall kan man peka på den mänskliga + faktorn — en oförsiktig manöver as av bilföraren exempelvis. Andra ” 3 gånger skyller man :på bilens el- ler vägens . beskaffenhet! Vilka : omständigheterna :än må. vara, bör man verkligen söka utreda ' anledningen. Hade olyckan kun- nat undvikas, eller hade. den åt- : minstone kunnat få ett lindriga- |. "re förlopp? . on I: "En av de angelägnaste uppgifter- na i trafiksäkerhetsarbetet är att skapa så. trafiksäkra' bilar som "möjligt: I det fallet tycks alltjämt |". /Harmonin i mom 'den nya'v z både; forskning och : produktion tern, tur. är det "egentligen me : vara "synnerligen efterblivna," I den? A rapporter. från Norrbot- "Amerika var det för inte så länge " "sedan en expert, som riktade hård - kritik mot trafikosäkerhet hos vis- "sa. bilmärken, I Sverige: har ivi Ängen motsvarande undersökning, men på sistone har Svensk Bil- . Provning lämnat ut en del upp- - gifter, 'som visar att också våra behäftade med allvarliga Gem — eller Nöff! Eller Änkan, Överstinnan, Farmor, Faster, Mos- ter, Damask, Xoloth, Iii eller At- heist? Eller ett par tusen taxflic- kor som heter Pia '— Pia II, Pia [IIL 1 samma kull. I värsta fall.— Inte lätt att 'skilja' på dem inte. I stamböckerna kan Piorna skil- jas från varann bara .genom en omsorgsfullt ' genomförd och strängt kontrollerad numrering, en enda felaktig siffra' och den ena” lilla , Pian. skulle, oförmärkt bli en helt annan Pia. : . Nåja, det är ju ändå bättre än rätt och slätt några mystiska bok- stäver "plus: några: siffror — så- dant förekommer också och prak- tiseras .av mer, eller mindre pro- fessionellå ; uppfödare ' -för vilka massan av "valpar "inte är något ännat än en bokstav”och en siff- ra. Sen kan köparen. kalla sin valp, vad. han ' vill.— vilket han för det mesta djupt ogillar, Man vill ju att ens : "hund ska heta nånting riktigt. = nånting som man , använder. 1 .-vardagslag, ' åt- minstone, förkortat och som man kan, säja |också .i- den form det står, i. stamboken. . Vem ; vill att ens-.hund ska heta PZY: 567 eller kunde bli om den, rika vita värl- " den inte förmådde att visa soli- . daritet med: den ”fattiga,: färga de. Svårigheterna att åstadkom- må :en världsomfattande - «aktion med tillräcklig tyngd, är: lika kända; = de svenska experterna - har expedierat' en repetitions- ”Tidningeri, tillägger satt” det ” framlagda” ”arbetsmaterialet inte befriar öss' från arbetet” Astronauten John' Young "(i bakgrunden) följer uppmärksamt kollegan Michael Collins . träning "för sin rymdpromenad. Övningen ägde rum under tyngdlöst tillstånd. På bröstet bär” Colling . < , den, 20-) kilos packning han skall föpa 1 på" nte i rymden. ” styckevis;”, "och" påpekar : .Handelstidn gen ap) , Där "råder. örvirring, strid och utrensning. : Orsaken sär” den Kupp som styrelsen för: Luleå 'kommunistiska”arbetarekommun anser : sig -ha. blivit. utsatt för, när: Moskvafalangen .. plötsligt överraskade med en- spränglista » till. höstens -kommunalval:;' 'Par- "tidisetplinen har. denna' gång -in- - te förmått skyla fläckarna i den hermanssonska . tvätten,. och att tre. doser möts fötond . å ta gången ' en astronaut får direkt: kontakt med ett föremål i rym: den" som inter sänts upp samti digt med: honom) >. Det blir alltså ngen semester- tripp" för ”Colling, "även om han får göra" en 'del, anslutningsturer under resan; söm en vanlig säll- skapsresenär. Men - inte . heller chefspiloten' Young 'får ' det. sär- Cape” Kennedy stänger nte för | semester; men” NASA" skickar: ut ett par av sina astronauter på en sällskapsresa. Den har turbeteck- ningen 10 och avfärden är satt till tidigast 18 juli kl. 22.20 svensk tid. Söm namnet anger är. det ti onde gången gillt för. Gemini. :De båda första gångerna sändes kap- seln Upp obemannad, 'men sedan lagt 16 olika experiment. Aterfär- den till: jorden" skall börja 'anträ- das efter 70 timmar och 45 mi- nuter' och en halv timme senare skall landningen ske i Atlanten, i'De erfarenheter som Young och Colling gör skall utnyttjas under det fortsatta arbetet: på 'Apollo- projektet, som blir aktuellt sedan ytterligare två Gemini-färder ge- ga hetsforskningen. är "det däremot dåligt. beställt," Då docent Bengt Pontén i Uppsala fann ett märk- : ligt: ' samband; mellan" antalet | den vita, parlamentariska skjor- lj; mars ifjol-har åtta "bemannade | skilt ' vilsamt. För första gången | nomförts i år. Slutmälet är oför- GRWBLYULA? : Nej, .då är detjfolk som syns, på filmstjärnor : brändskadade" vid >, trafikolyckor | ' tan passar :dåligt på sina. håll, flygningar - skett i' Tvillingarnas |i-rymdhistorien kommer :tre far- ändrat: att Jandsätta astronauter förstås bättre, med” Viras' och Far-| och idrottsidoler och all världens förvånar inte. Gemini) tecken ' och > inga | koster att :spela sin roll ” under på månen någon gång . Män- : 4 : ps an r och inblandade bilar med bensin- - Demokratisk I är P MH niskans kunskap från färder i|mMOr.' intressanta människor? I böcke andra bemianhade rymäfarkoster, amerikanska eller ryska, har” un-' der denna: period. &nurrat' om- kring iivår illa. vrå av: univer- manövrerna, sr blad "tanken placeråd framtill och ville finns också massor av namny klas- siska - eller moderna, på vilket språk: som, "helst — och "då får män. dem” riktigt skrivna också? För att-bli "inregistrerad "måste en hund. ha ett namn. Och man Men om somliga Hamn är me- ningslösa eller, "omöjliga att utta- la, så år andra' istället felskrivna eller på Ånnatrsätt förvanskade, Man "vill vara fin och väljer” ut- ländska namn och "så: blir det Lär- rymden är redan mera"'omfattan- de "än ' vad "man kunde :förutse för fem' år sedan då Gagarin och Shepard: gjorde sina'första korta turer... Sammanlagt har nu. 14 amerikanska och 8 ryska beman- nade- rymdfärder företagits.” Ame- : förnekar : all. inblandning: 1.stri- >den (från sin sida, ;”Uppställan- det. av; "listor still :kommuhal-: och liksom. även" till riksdagsval; -sköts' helt av; "de 10- ha: ett större” .forskningsmateriel Jän” gina”. "egna iakttagelser, fanns "inga, sådåna . uppgifter ;att tillgå;|. Inte hos Statistiska centralbyrån, "inte hos Statens 'trafiksäkerhets- ng mu. BLIR. ETT I RYMDEN. . Hundra minuter innan. Gemini 10. lyfts-upp från Cape Kennedy av en: Titan II (lyftkraft 194.000 "Astronautéerna John Young. och Michael : Collins blir :de. två /'del- : - n n lanerade : re- aa hos NIE eller försäkringebor kala? respektive distriktsorgani- sa Youn var. Uppe. med Gemi- kg) sä ön Geminis fjärde rikanska astronauter 'har färdats dy för Lady, Piär för Pierre, Se-|menar då verkligen ett namn som , oven NV sen . ” i Et rs , , | . Det sär inté otroligt att mate= sationerna ” säger hänt r enihjär. Ts ni en 23, mars i; fjol 'och prö- varv, när kapseln »befinner. sig FA kg jorden "Tyska 1520 niorita för, Senorita, Pricilla för kan 'skrivas rätt av maskinskri- " tat och klokt. . e och journaler., Det. är. där- a > fö önskvärt med en intensifierad forskning kring våra trafikolyckor, "så att vi får fram betydligt risk- på tre. varv. runt ' jorden. Collins sä över "delen av Afrika, skall Young / genomföra den: första - samman- kopplingen. Dockningen "väntas ske sex. och'en halv timme efter uppskjutningen. Gemini ' lösgörs verskor och .. sättare, .. som. kan” korrekturläsas och — uttalas. Det sista "är inte” minst vikti praktiska” skäll I Priscilla o, 's. "v. Man:.ger: pojk- hamn "åt tikårna” och flicknamn åt hanhundarna = 3 näturligtvis. i : lycklig "okunnighet. om saken... Da- monautkolleger har bakom . sig 292 och 507 timmar” i Tym- val å ta sig en, ordentlig "friare fortskaffningsmedel - än . nu; ": Problemet med trafikosäkra bi- lår bör uppmärksammas av myn- : digheterna och inte minst av den årbetsgrupp : för . samordning : av trafiksäkerhetsåtgärder, kommunikationsminisbern ' . tillsätta, Bilindustrin och: försäl : ringsbolagen : bör: också vara, i tresserade' av frågan, li är en angelägenhet; kanter... : : + . Just det' enskilda i ga ansvaret: kan”inte'. n0g; ndere ' strykas, då man: eftersträvar tra- fiksäkra bilar. Det är visserligen sant att det i första hand beror t på forskare och bilfabrikanter, om 1” "XY fordonen byggs trafikdugliga, men det är också angeläget att vårda' och "köra dem på rätt sätt. Många ' i bilar har en motorstyrka, som medger långt högre hästigheter än fordonet i övrigt är lämpat för, ' Bromsar, belysning och däcksut- : rustning må vara aldrig så bra, ; då" bilen är' ny, men de förslits i och behöver ständigt ses om, aå ; fordonet blir äldre, v Väglaget, vä ve | Myemme ONA MOT SYDAFRIKA Å har "undersökts" av. en "expert- grupp "inom ”utrikesdepartemen- ÅA tet: Resultatet av utredningen |. : bedöms. " olika "inom" pressén, Upsala Nya Tidning, :. ,; Den utförliga. dokumentation :som UD-rapporten använt sig av ger. intrycket, att dess: bedöm- ning är hållbar: Sydafrika har "en växallde motståndskraft mot sanktioner trots sin stora utri- keshandel, Men slutsatsen av det är, 1 och för sig inte att man bör "avstå från sanktioner som på- tryckningsmedel. Arbetarbladet ställer sig Ppessimistikt till möjligheten ' av en "framgångsrik sanktionspoli- tik, med tanke på att den 'ekono- miskt mycket mer utsatta re- bellregeringen i Rhodesia Inte kunnat Knäckas med detta me- del: in oc - ;. I båda fallen intar Storbritan- nien en besvärande .nyckelställ- ning?” ideologiskt finns av" allt att döma -en klar majoritet till förmån för, de mål étt sanktions. förfarande avser att nå fram till. Samtidigt kan Storbritannen på "grund av bindningar sedan lång tid inte engagera sig utan att folket hemma tvingas till avse- .« värda. uppoffringar. + I . Från dem som 1 en sådan si- tuation skulle. bli endast ringa berörda kommer — som vanligt — de starkaste kraven på att nå- got måste göras, avslutar tid- ningen. i Hagens Nyheter. anser, att: - Vid det här laget behöver det knappastt .upprepas ' vilka vär. den som står på spel i Sydafri- diga till; -borde örsäg ;vara en självklårhet. ”T.princip . Jär . inte » heller "ledningen "för 'dessa "mäk- tiga meddelare'” av” nyheter och påståenden kunna” 'menå' ännat. Men. det är väl, att :man in är "Till "Kontroll" av reglerna terlevnad : ämnar .man också in- rätta en opinionsnämnd, en he- dersdömstöl,' som skall döma om "TV/radio i sitt handhavande av den 'nya ordningen från fall till fall "uppfyller "kraven ' på ”god sed”; Hur dehna domstol ,skall - vara sammansatt tycks man inte ha. grubblat" närmare på. Har man tänkt sig att den nuvaran- de radionämnden -—— med tjugo- fyra ledamöter —' skulle överta denna' uppgift, så riskerar man utan tvivel att det hela råkar i missrykte, En domstol som den- -na måste kunna hälla fast vid bestämda linjer, och det är ra- .dionämnden inte i stånd till — redan dess storlek" gör. deh omöjlig för uppgiften? ' ” I princip är: emellertid den Nya anordningen bra. Den star- ka begränsningen "'av uppgiften till att gälla endast" sakliga fel- aktigheter kan vara rimlig" i star- "ten. Men med ”nägon erfarenhet vunnen bör det inte vara' örim- ligt. att utvidga fältet till att gälla uttalanden om i TV/ radio förekommit framställning, som "står i strid. mot hederns fordringar eller eljest från syn- punkten av."TV/radions anseen- de inte bör lämnas opåtalt”; Ci- tatet är (med en lätt synlig änd- ring) .hämtat ur de regler som "gäller "för : Pressens: opinions- nämnd. De har visat sig hällba” ra och nyttiga, Ännu: nödvändigare "och. nyt. ”tigare borde: de vara för ett på sitt fält helt egenmäktigt ' instru- ment: som den' svenska 'mono- polradion/TV, anser VLT, oo ; PLANERA SVERIGE: så att här blir utrymme:både för industrins och fritidens be- - hov, skriver. Expressen:(fp) som ett appropå till TV-program- met om. sommargästen och na- turen härom kvällen: , .. = Det börjar, bli .trångt i vissa delar av landet, och det är ”plöts- "ligt flera "intressen" som står emot varann 'i- konkurrens .om mark och ' vatten, Förutom fri- tidsintressena är det industrins behov av mark som gör 'sig på- mint, det är markägarnas ”och kommunernas behov” att få :ex- » Ploatera och göra goda affärer, .det'är naturvårdarnas och: land- skapsvårdarnas krav på att om- .ställningen av landskapets an -. atmösfärens" slöjor: -- ligheten. >sUnder” rymdfärdens' "andra" dag tar. Collins. på : sig .siha särskilda utegångshandskar; fäller: ner ett speciellt guldöverdraget ” visir på sin hjälm (för att skydda ögonen mot. det : intensiva . solljuset) och öppnar ' en . lucka. mot rymden. Stående rakt upp och ner i sin flygfätölj. skall astronauten sedan drikta in: sin kamera "möt olika himlakroppar, astronomerna ' till glädje? söm på 'sä”sätt kan få bil der; ;värs” skärpa inte: minska v - COLLINS TAR. LÅDAN. Debutanten sätts på ytterligare prov den sista resdagen då han skall "bege sig ut ur kapseln'för en 55 minuter lång utflykt. Också nu är han välutrustad, På bröstet bär han en 20-kilospackning som skall hjälpa. honom att klara 'liv- hanken'om något går på tok och en: 16 :meter lång ”navelsträng” förbinder ' honom . med : kapseln. Rymdpromenaden :' skall genomfö- ras' sedan 'chefspiloten Young har omedelbar närhet av den målfar- kost av typ Agena som varit up- pe Li rymden sedan den 16'mars. Den sändes då upp för att tjäna som mälfarkost för Gemini 8 un- der” "dess dockningsövningar. - raketpistol. ge sig själv fart fram emot Agenan och från dess' hölje lösgöra .en. liten . metallåda, - På lådans! yta” finns flera frimärks- stor; ” plattor av olika: material som ; är täckta av emulsioner. Stoftpartiklar i rymden kan vän- tas ha fastnat i dessa emulsio- ner och när lådan återförs till jorden, "finns ' det hopp om . att analyser "av stoftpartiklarna skall ge svar på åtskilliga frågor om förhållandena i' rymden — kan- ske till och med ge någon. vink om vårt 'solsystems ursprung och utveckling, Om denna . märkliga rymdutflykt lyckas blir det förs- "vändning inte får. förfula ock förstöra, 1 > Så har vi fått dessa konflikter ..mellan. industri och naturvårds- "och fritidsintressen, på västkus- "ten" (till exempel Väröbacka), i " Mälarregionen (Kvicksund) eller . $tor-Stockholms -skärgårdskust ” (Trosa). ” "Det" står klart att regeringen har saknat förmåga att förutse "utvecklingen och i tid skapa or- 'gan för den. planering som be- ;hövs.. Nw, talar den emellertid också om. behovet av riksplane-. ring när det gäller markens an- ; vändning. 'Men "man kan betviv- .Ja om. den 'är inne på rätt spår när den. skall organisera denna "planering. ” Som det nu är sorterar. natur- "vården 'under jordbruksdeparte- : mentet, delvis handelsdeparte- , mentet, - sindustrilokaliseringen "under inrikesdepartementet, be- byggelseplaneringen under kom- munikationsdepartementet.' Des- ”Sa- bitar: rmåste brytas loss och sammanfogas under ett statsråd som får hålla i den fascinerande. uppgiften att planera Sverige. manövrerat :Gemini-skeppet till il " Collins" uppgift blir att med enl. ' sedan. åter. från "Agenan "och terligare, tre dockningsförsök står på programmet, varje gång med olika tillvägagångssätt, De tre Se; nare : försöken. sKall ske. efter;res-/ pektive åtta tinimar, ; :20 timmar: och -21 timmar. -, Staat ;Mötet , med den gamla Agenan beräknas sko . efter 47 :timrnars färd. Rymden, är vid, men exper- terna, på””Cape :Kennedy, .väntar sig. tydligen att det skall vara lät- tare att lokalisera ett föremål som har kretsat omkring i himlarym- den i” fyrd "månader än att hitta » Iden; bekånta nålen : i : höstacken, I Teknikerna : har nämligen väldi- ga» räknemaskiner och topputrus- tade. spårningsstationer' till hjälp och Agenan håller troget sin ba- na kring jorden, När kontakt har etablerats, sker. en stunds forma- tionsflygning' och sedan blir det alltså, Collins uppgift att kvista över till Agenan, Young. kan med viss. spänning väntas . avvakta hans besked: ”Jag tar lådan”. Under "färden . kommer Young och Collins. att. utföra samman-/] a rymdflygning, , <> VTVÅ STRONAUTER. Dn Chefspilot John -'W." Young, 35 år, kommendörkapten” vid flottan, gift”. en dotter och en..son, =; » Flygingenj rsexamen ', 1952, : "Be dan: marinen... Satte två världsre- kord -som - provflygare. Uttogs till astronaututbildning i 1962. Gjorde" tillsammans med” Virgil Grissom 'den första amerikanska tvåmannafärden, . med Gemini; 3 i mars. 1963: Tre.varv kring jor: den: Blir nu den femte :astronau: ten” "som gj t två. 'rymdflygning: ar tiv Andrepilot "Michael" "Collins, 35 är, major: i "flygvapnet, gift, :en dotter” och "en "son. Utexaminerad ; från, West Point 1952,-sedan. direkt till flygvapnet. Provflygare, vid. Edwards-basen i Californien: Omkring . 3.000 flyg- timmar söm. jetpbilot. - Antogs till astronaut i "oktober 1963." Gemini 10 blir: hans" första NN bc söndagen efter Trefaldighet ; Av f. komminister Sven G. Aronius, Göteborg." Sn - Text: Matt. ev. 5: 38—42.: Denna' söndags. texter ställer oss inför Guds heliga dag. De riktar till. oss lagens " omutliga ”du skall, icke” och ”du skall”. Så är nu ock fallet med den text, över vilken det i år skall predikas 1 våra kyrkor. Det är” här närmast det -femte budet i Guds lag, det gäller. Lagens allvarliga, mäktigt bju- dande ”du skall icke” avser här en sak; vartill vi alla av naturen är benägna: att: vedergälla. ont med ont. Jesus sade till sina lär- jungar: ”I haven hört, att det är sagt: "Öga: för öga och tand för tand”. Men jag säger eder, att I icke skolen stå emot en oförrätt, utan om någon "slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom”. Hur skall vi förstå dessa Jesu ord? är det månne alltid och under alla förhållanden orätt att värna sig emot sådana männis- kor, som vill skada en? Det är det naturligtvis icke. Man kan under vissa. omständigheter vara tvung- en att tf.' ex. anlita överhetens hjälp för att få ut sin rätt. Men, i allmänhet, d. v. s.. då inga större värden. står. På spel, bör den som will vara kristen hellre lida orätt än göra orätt. Ja, Jesus vill med de anförda or- den säga oss, att en kristen hell- re bör lida dubbel orätt. än själv göra orätt. Och när han så för- bjuder sina lärjungar att häm- nas sig själva, 'kan han peka på sitt eget exempel. Han lönar ald- rig ont med ont. .Han lönade tvärtom alltid ont med gott. ; Det första han talade från sitt kors av välsignade 'ord var en förbön för "dem, .+som . korsfäste honom. Vill vi vara Jesu lär- jungar, så skal vi söka att likna honom även i detta. Vi skall sö ka nåd därtill, ty vi kan det icke av oss själva. : +r'Lagens allvarliga, ' mäktiga ”du skall”: möter oss också i dagens text." Jesus sade: ”Giv' åt dem, som beder dig, och vänd dig”ic- ke ifrån den, som "vill låna av dig”. «Även dessa ord,av vår Fräl- sare Ner det att rätt förstå. Det är, ingalunda' 'hans' mening att man skall låna och giva utan urskillning... Ty gör. man det, kan man komma att 'skada mera än gagna sin. nästa. Tillfällen kan komma, då kärleken kräver, att man säger nej till den, som beder om em gåva eller ett lån, Så är t. ex. fallet, när man” vet, att ve- derbörande ' skulle komma ' att missbruka ' eller .: använda : gåvan eller lånet till synd, exempelvis för att ' tillfredsställa ” sitt . begär efter starka drycker, , Jesus : siktar här till sinnela- get. Han dömer med de anförda orden den hos oss alla så djupt rotade själviskheten. Han vill att vi i kärleken skall tänka på vå- ra nödställda bröder:och 'på det sätt, vi kan räcka dem en hjäl- pande hand.. ” Vad” skall "då" bevela oss till sådan hjälpsamhet? ”Sann kär- lek söker "ingen lön”. En verk- ligt | kristen , förehåller sig ofta den. oförtjänta. barmhärtighet, som han själv fått och får röna av Gud. Och det gör honom tack- sam, Och tacksamheten äå sin si- da gör honom villig och'redobo- gen att tjäna och hjälpa nästan, Han kan då icke annat. Kristus kärlek tvingar honom: ' Salig den som för de arma misskund i sitt hjärta bär, tröttnar ej att sig förbarma över' den som nödställd är, men .på Himlafaderns sätt för .den trycktes börda lätt. Han skall själv i nödens timma Guds Davmnärtlghet förnimma. en, a . 4 september ] merna ”på: Kennelklubben hajar till," får” lust att protestera, men | Knackar” sen snällt ner al ing precis: som«< det' står.Det sär ide ras; skyldighet. : Sen > händer « det förstås ofta ' att' folk” skriver så slarvigt "att ;nämnet / är ' oläsligt. Man kan. bara'-gissa, sig till om det ska- vara Platon eller. Platin; Bobbån.” eller F Bobbén; Snubben, Snabben' eller Snöbban es. v. Då beror det” "bara. på en. 'slump "vil Svårast är. "det förstås. med alla utom- -eåropeiska namn” som. som: sammanhang . "behöver ' namn: upprepas, och muntligt. Papper 'som Kom- mit” "bört;".dubbletter-till: börttap- pade "stamtavlor--allt : möjligt som ska letas: fram -1 arkiven" ”eHer ringas in. hit eller dit. — alltid ' är hundens” namn den första väg- ledande "punkten; Heter. en. rad hundar då XZCT 77, XCK. 456,0... eller. — ännu ' värre NA DBXLKGVRLLMJ — vilket före- kommit men registrering ,— då "blir det myc- ket lätt misstag som kan: åstad-. komma en förfärlig oreda. Ken: . nelklubben: måste alltså säja nej ' till "de , värsta tokigheterna, vil. ket somliga uppfödare. har svårt "latt förstå... : ; So "hundens - bäde : "skriftligt Vv. inte” godkänts för. Aokeron CUF- kampanj: för "bättre" kö pvanor |; Ungdom köper” P CUF kal lat den: studiekampanj "som ' in- letts för "att "hjälpa dagens unga köpare att” välja rätt,' att få mer för sina pengar. Studierna av- slutas med en 'rikstävling 1967. Materialet är färdigställt av LTK i samarbete med SLS. Studier i ämnet" kommer att bedrivas in- om cirklar där materialet, som inte utgör någon uttömmande in- formation om det omfattande äm- net, skall diskuteras,” — Fabrikanterna satsar gärna på unga köpare väl medvetna om att dessa idag står för en mycket stor del av konsumtionen, påpe- kar. förbundstävlingsledaren' Ru- ne' Ohlsson i CUF. Men just des- sa köpare har inte alltid hunnit få del av den konsumentkunskap som nu ges bl. a.'1 skolorna. De har heller ingen erfarenhet att bygga sina' köp på. — Vi har i hög grad koncentre. rat oss på fritidens behov, berät- tar Rune Ohlsson, Det gäller del m spörtintresserade, reslystna, 'delt som är intresserade av: musik; teater och konst och : naturligtvis a striktsorganisatörer H SLS, .CUF och Vi mensamt: med LTK ri S me pänjen. med I Iver: kams». nämnda Organisationer medverk. de "vid kursen 1 'Tenhult' ; resebyrätjänstemannen Sture ”Zak-" risson, Jönköping; om ”konsumtion av resor både i: Sverige och i främmande. länder”, Forskningssekreterare ” Nea i: Statens" Konsumrnent- ade. om ”Vem kö : NE Påverkas öba, svära Möjligheter till inform; upplysning”. om Statens Konsumenträd ekonomiskt bidrag ' för : genomförande, , g Hursernas. Nyligen samlades” ett 40: tal di från Sverige på Tenhults lanthushålls- skola för att få information om : kampanjens nehåll. kurs hållits i Lit i Jämtland. organiserats av: uppläggning och .in-; I norr har.en. parallell- "Kurserna 'har Unga, vilka ge: 1 Förutom representanter. för bl, Ursula vi att köpa,.våra : varor”; har också lämnat 1 NG Kursdeltagarna . arbet, metoder' för att a fram” terialet de - enskilda konsumen-" ter som sedan har att bb. dare i studiecirklar, arbeta. vi VM ans delge 'studiema-: . EN ingår kläder och bostad. i stude: " | materialet. | södra ” i med ' föredrag .. Statens .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.