—L1' : | "I ett norrländskt. kulturmaga- å 'v tr LAHOLMS "TIDNING. . . ne Sm Måndagen den i8 jult 10C6. Fogarvar sr | Måndagen den 18 Juli, 1966, Fe samhällsproblem har blivit experterna :att de statliga åtagan så grundligt och så länge debatte- ... dena på nykterhetsvårdens områ-' rade som nykterhetsfrågan. Den ,. dei stor - utsträckning förfelades. var gammal redan då våra första . ; Alkoholforskningen visar bristan-. j ,nykterhetsorganisationer kom till, de effektivitet, ;främst' på grund j men den är alltjämt lika aktuell. ' av för: snåla anslag. De ' statliga + Så länge "spritmissbruket, finne ' åtgärderna för alkoholvård är allt- i "kvar,' finns det' också anlednin "jämt. splittrade . på 'sex depar- "ett diskutera - motåtgärder där tément, och" de beslutande orga- i emot. => os nen får ofta famla i blindo. Den ' I. november förra året hölls en; konferens i Stockholm under mot- tot ”Det alkoholskadefria samhäl- let”, och i dagarna har det kom- - mit en skriftlig sammanfattning av ” de synpunkter, som där framför '-: .des,'Den visar tyvärr att vi' allt- ; personi är nu nästan lika hög som; "jämt har långt kvar, innan Sve-':' omedelbart efter. bok av- i - nuvarande anstaltsvården för al- : - koholskadade . visar rent :skräm- ” mande brister... Under tiden tycks "svenska 'fol köt såpa ned "sig" i” oroande ' :stors f ionen pr Sprit t rige kan betecknas som ett alko- -- » skaffand2 1955, Vissa befolknings- : holskadefritt samhälle, Följaktli- . . grupper, kvinnor; 'och ungdomar; '! gen finns det. anledning. att hålla liv i nykterhetsdebatten ännu fö än. förr. Antalet. fylleriförseelser : : :Joch part Just, dessa "egenskaper = lång tid framåt, . nt att det skulle bli en temporär ök- ning av spritkonsumtionen. Sam- -: tidigt deklarerades dock från stats- makternas sida att man skulle sät= ta in en rad positiva motåtgärder bli: mera: forskning på området; stöd åt föreningslivet och bättre '. "hjälp åt den enskilde att bära' sitt hyvunna ansvar. Net I Nu — tio år , senare — - anser Det är. klart bevisat att spri missbruket. är; till. skada för: den : som" dricker, men. det utgör ock- : "så, en: hård belastning för omgiv- « ningen, Epritmissbrukaren. kan in- te sköta sitt arbete ordentligt, han "trafiken, vållar; lam let 0 3 v.In-: gen” kaa' föreställa ” sig allt” det? fysiska och psykiska lidande; som”? följer i "alkoholens Spår, le .Inte minst i dessa: dagar finns |, - sin i TV: "varnade författaren P. Q. : Sundmän, enligt 'vad -Jo rd: -b vukadnas.: : Förening . blad uppmärksammat; för den politik '”som förutsätter att allt j" värdefullt inom t. ex, kulturlivet tillkommer centralt i Stockholm varifrån det, Å allt. mer: utspätt som " Sundman - utgår - ifrån." vatt) det: är' olyckligt" med den'enkel- riktåde trafiken från”storstäder-] na till-"landsorten . och. landsbyg-|]: de Dubbelspåret Ullvarata "det |: användas. för. ätt' tillvarata "det | Värdefulla "inom: konst,'. dikt: .ete söm "skapas. utanför: storstäder- nal Kultur har: ju: med. odling att” göra”. och trivas bäst "om den ” får "växa på rot. 'Det :bör,. in skärpte. Sundman :1, TV-program-/ met — och - kulturrådet i 'eckle- siastikdepartementet, '. M Pålsson, ... höll -- som kärl med hötiöm — 1: framtiden |” : bli mer av ett: ömsesidigt givan-]. de och tagande, inte den pyvar grammet nade: producera i :landet, inte Ä Stockha lägger" JE, sv. KOMMUNERNAS AFRPÄRE "Hur står det till"med i 1: kommunerna? utdrar” Han delstidningén' (fp), "Allt: för ofta tycks. de arbeta i ett "förödande vakuum av ointresse: oh Likgiltigheten inför kommu- nala affärer ' kontrasterar: mot den kommunala sektorns krafti- ga tillväxt på senare år. Där har konsumtions- och investerings-|- ökningen varit störst. Fenome- net speglar -en vittomfattande social, ekonomisk och politisk strukturomvandling 1. samhället, ; Den. alltmer accelererande . om-: flyttningen från glesbygd till snabbt;..,expanderande tätorter har: krävt. en rationellare kom- munal ,administration, omfattan- de , kommunsa nslagningar och ökat behov av. långsiktig planering. Förétagsdöd och före- tagskoncentration förändrar kommunernas ekonomiska wun- derlag radikalt. Somliga tvingas jaga efter nya företag, andra .' ställs inför stora bostadsproblem ”och ökade krav på den kommu: 'nala servicen: Den pågående, ge- nomgripande' :skolreformen krä- ver framsynthet och nytänkan- de från kommunalmännen. Pro- blemen inom sjukvården ” lika: så. . Dn Naturligtvis är våra' kommu: -"nalmän-4-allmänhet dugliga" och kunniga, personer, värda all upp: : muntran: .. " "Däremot är' förkärleken på "många häl för! tysta, snabba «överläggningar i lugn och. ro, utan störningar från obehöriga; ”beklaglig. Inte så få av våra van. .ligaste, kommunala .. missgrepp .torde kunna härledas till den bristande offentlighet som före- "går besluten. Fullbordade "fakta av tvivelaktigt värde befrämjar varken förhållandet till pressen - eller allmänhetens intresse, Det , är väl. där kruxet ligger: kom- munalpolitiken blir just så slu- ten som 'gråden av ointresset. ' Ett” korimunalombudsmanna- | Anstitut:skulle nog kunna ge värI behövliga möjligheter till ”bätt: "ré insyn och kontroll I nämn- derna och fullmäktigförsamling- | arna; Men någon ' högre grad 'av "allmänt intresse för. kommuner- det: anledn att, ta' sig en ae varlig | "funderare på vårt . lands; (eventuellt också på. rent person: liga) alkoholproblem, När folk har” semester ,och' - kopplar, av. från! vardagsmiljön, 5 kopplar : de: ofta” "bort - både ansvar. och' hämninga: Det,'sups en: hel: del 1. tält och 5 :sommarstugor ” kar vi här på ävläsa både si jningssiffror c och 'i de lokala po-' i "lismyndigheternas''. -fylleristatistik, Md Detta är” ett ' dåligt sätt ätt fira semestern och vitnar något sjukligt inombords; " Vårt lands' nykterhetsdebat: inte. färdig -— den” behöver" fö 'så'en ordentlig satsning ifråd om pengar och personliga insatser; om: är "definitivt '-organiserät Ja nyfikna: -börta; Man” "tycker; . att det borde räcka med den hek« tiska trafik, som normalt trängs Zpå, våra vägar, utan någon ext- ra påspädning :1i- form : av ett | tent tävlingsåkande,” En: : der "bristfällig kontroll: . alltför” uppskruvat tempo: är. och ' förblir. ett potentiellt mordverk- | tyg, -detta:; faktu kall: :aldrig bortskymmas, pr Tidninh g. en Ch): framhåller; att det är”svärt att” "skydda män: niskorna” utan att skära ner kra.' ven. på effektivitet 1 fävlin 3 Troligen går det Icke med nu :, gällande : förordningar. att sam- -: ordna” dessa . begrepp och". detta . kan ge. anledning till kravet på " förbud. mot "tävlingar "av "detta, slag lika väl som man i. stigan- de -skala..numera önskar. att . proffsboxningen "skall... avlysas från de publika sporterna, ',. KVINNORNAS ARBETS- "MARKNAD int : Många" av de 200, 000 : arbetsför ra kvinnor i landet som inte har värvsarbete skulle" gärna. vil "ja" «ha, det. men; kan inte; Orsa: : enligt Da g- bla CH et (sj "Sundsvall of: stast., att. "det Inte” finns. lämpligt arbete på den plats de bor och : att 'de' inte kan flyttä därför att t : plötslig a hi Pp ..ort, där båda kan, få "välavlönat ”arbete , i yrken" som .de är in- tresserade' ”'av:'Det "skulle ” vara aktiv "och lönande arbetsmärk: ”nadspolitik, "menar: Ingrid Fred- riksson; Hon har på uppdrag av LO sammanställt en:' skrift om "Yrkesval "och: arbete”, som ock- så blivit ett inlägg 1 könsrollde- ”batten och . diskussionen :-om ;'varför, samma arbete inte. alltid betalas lika om män eller, kvin- nor utför det: =. rn i . Den. ovan angivna åtgärden |. ka > . med” hjälp till:förflyttning före- | .bete?, Det. står hundratusentals |trädtopparna- vaggar. Det. kom- " bön, os denna 'psalm,' som jag en gäng . .. mas affärer; lär .endast kunna |” - faller sund Sd de: fall, den. kan "människor i bostadskö just där! [mer en skur, ett enstaka åskvä- isolerad. = me tan Pa ktishet HUMANI TÄ R lärde mig i söndagsskolarn, Den drivas fram av ett valsystem som realiseras. "Kvinnornas "svårigheter . att få [der ' Men" allt är som vanligt. hålles utestängd. | ; "har varit mig till stor vederkvic. | låter valdebatten handla om just | "Tillägget" efter tankstrecket, är » lämpligt arbete kan som myc:|Detta tillhör naturen, som vi älg. | nles utestängd. OPOLITISK kelse under' hela mitt liv. 'De har - kommunala förhållanden. . Och | , motiverat. "Den :socialdemokra. | ket annat vrångt skyllas bl, a. |kar. ' Det är nu också i lag stadgat OPARTISK hjälpt mig att bli'fri från fruk- Mu me "tiska "politiken har'som bekant '.-.på den ocialdemokratiska rege- : Möletorpet- den. 11 juli 1966, |att bandhund -skall ägnas daglig . tan- genom -tron på Kristus - och - . "detta är som bekant svårt att' « gjor mycket orsepet, Fur. ingen; a - - "Gustav Berten, - I tillsyn, att den skall utfordras till= . på Guds löften, ' . z s . M rt 1 N . b får svårare. att försörja sin familj, ;|. mot 'alkoholskadorna. , Det skulle ' .u fö :-fom 1 åkt längt söderut, :ty.i vinter. har H det nog inte: räckt .med. en ,liten. » maken = "har ”vanställning:-- Men: porer nåla detta av., naturen - så slösande” rika Jand till” ett fattig. ", hös: Sör den” . politiske. hasard- spelare, "var, med ; en päåfal- lande / benägenhet: för" falskspel : cen sällsynt. skicklighet » i " bluffens-- konst;” var : det uppe pPlus.; a en: obestridlig .personlig ' charm” och. en - nära: nog hypno-' . tisk: demagogi '— ' som gjorde det; möj gt. för >honöm : att så! länge. : behälla” ”makten.' Nu är ”emeller- tid spelet: ohjälpligt till. ända. ,;Su- karnos+” Mmaktmagi: kom: till” sist. till kofta: Men de ler om "honom" . själv? och om. . det. folk," som, 1 två. årtion- iens president Sukarno.. ok os siens. "Kommunister; som” "miste livet. under de blodiga september- dagarna. Man vet; att. det rör sig om-:mer än. 100.000. Det: har t.' o; manövreras . boit - : från ; makten. Denna. successiva. 'avsättningspro- TAG i "och mer. än dubbla detta. antal, kanske bortemot 300.000. vv - sött ONuU: -har.. Indonesiens" Folkkon- gress . ritat upp” en" fy: grundplan för: landets” Politik; .Kommunis- och ställningen” som president på "Jlivstid, ER er H dits' och" förklarats illegala. Detta beslut riktar sig-i,första hånd mot. Kina, som, i Sukarno hade en av sina mest: "hängivna och tjänstv. liga "hantlangare, NN Den nye Åndonesiske utrikesmi- nisterid, dir Malik; har "redan; me ” avvecklat tätionen” "mot ” "Malaysia. teg”. för "Indonesiens ” nya statsmän torde bli att' söka" 'åter- | inträde: I "FN och, ny. änknytning g tillbaka: till: interna- tionellt samarbete; lär 'det. inte bli möjtet, för -rägpnoston att »krav- et". årsbmestertid gt Jag" fundraär) ändå - om >det" "är gå ”bilar på vägarna. jag: har. hört : taläs ”spridd:: semester”, Jag kan tänka mig att "en del människor har” tagit ut: vVintersémäöster och blicken: på-stigel karna' flaxar de längre bort. sitter. de: stilla : med: blicken tad' nedåt. och". : bit; söderut: «EN breddgrad. söder sms Pyrenéerna, "Alperna :och :Do-' r. väl inte varit myc- gen om :ungarna.x.till den. andra. ket”Öbättre i -värmeayseende- än 'g läste jag” om” kattugg- tix "harien och honan, är lika. vem" som vär vem: Men - -trevligt arit.; så.” roligt "Visst är; det: att hå hel finns: "det: andra: färdmedel än. bil; som. inte är så dyra; Men kanske miljen;. vid torpet. har.? de ' flesta. arbetsmänniskor' (En. "eftermiddag då 'v: satt: "och nkelt'.;stannat ' där : de » var” drack kaffe vid torpets' förstuga, tid: Juli månad," Och; som 1; ; fjol. gaveln,' utan ; en ' misstänksam Där. "fick! ekorre, > som försvann - som :en hemskt; blixt.: "på .eN "stor .eks - närmaste ä mycket RT säger: fölk, "men jag. gren.” är ' fågelboet hans vinter-). undrär "vad ordet ' ”hemsk” ' har ; förråd , eller: källare? Eller: vad med tacket” att göra. Det är lika gjorde. den kvicke raringen? i med . alla språk, Akademien ,be-| Någon räv: eHer rävunge har stämme om orden, men det som | vi inte sett. Däremot kaniner, en ligger 1" fölkmun | Jever” och": be-| vit" och en grå. Har de 'sprungit grips, utan logik, Na : | hemifrån? Det vore inte att för- :-Det': dröjde med "våren I :är.!.våna sig över, så mycket mat - Vintergubben var, svår. att 'för-, som det finns här i backarna, . driva, ;: men den måste" alltid ge: ' Under vissa arbeten med :; sta- sig. tilli sist. När man. betänker -ketet — det var under den täm- att: 'vintern alltid måste ge vika, |ligen . våldsamma” snösmältningen så måste ,man” erkänna, att den).— hade Karseforsfördämningen som ordnar allt, inte. har; ordnat öppnats” och hölls 'väl öppen en så illa, Visst ordnar 'människor-, tid. ' Vattnet: forsade och, brusade na saker, sämre," t. ex. med -. skatt: ned vid torpets baksida. Vi kun- och" krig, med” vett och hut, ja ide sitta och tittå en lång stund vad mera? .,' på, "skådespelet med ' det :dansan- Till ' torpet” "igen, lika” rogivan- de,” skummande” vattnet och ana de,” lika "ensamt, . lika gömt: 1| dess. kraft. . Då; träden: började grönskan "nu : som :tidigare' som-| grönska märkte vi att en insekts- rar. Ett år äldre än förra .som-|larv :gjorde framför allt ekarna maren men lika bra, En förbätt-] bruna och kalätna. Men nu tycks ring' har ' vi. dock gjort: ett fint|träden ha repat sig, och allt ser staket . som : inramar : det .. gamla | grönare .och grönare ut, På mar- hiset.- Det: kostade inte 'så myc-]ken,betar ”våra” kalvar. . : . ket. Blott arbetet och 'så en påse: Jag mejade gräset .på den lil- spik, köpt i lanthandeln. Vi harj|la.-vägens mitt, mot kvarnen till. tagit hit en gammal gräsklippa-) —' Man ska röra på' sig, sa jag re och tagit fram lien,; Den ger| till: unge Thor, ' som, just 'hjälpt bra' motion. "Annars. var det ba-|till 'där. med något. 'Vi pratade ra några småsaker att:göra 1 år|en stund .om något och så frågar för att trivas med torpet. och na-|de hår? turen: omkring : det. : — Nu när du är: här igen' får inTorpet « ligger : ensamt, javisst, | vI väl ett:litet kåseri då och då? men det, är inte längt till kvar| ;— Kanhända, svarade jag. : nen : "och man kan alltid prata "Byborna - sticker upp handen, några "ord ”med' mjölnaren. ' Så|så som vi gör när vi åker förbi finns "ju" alla fåglar, som häller : Oss: sällskap, gömda någonstans i trädens -lövverk, T. or m katt- ugglorna finns igen. ' Det, måste vara två: äldre: och två” ungar, som ” häller. på att växa. till sig. ännu ' har vi:inte sett. alla fyra på. en gäng. Antingen är det ha- nen eller. honan, som hållen sig i ungarnas närhet. Blickstilla sit- ter de och vänder helt om på ; Något "mera: är inte värt att. ta 1a "om. « Det: händer : ju > inte: så mycket här, tycker man... Allt är stilla och fridfullt, och det" vit- kalkade' kyrktornet sticker .upp som vanligt över byn. Människor- na, arbetar och stallbesättningar- na är ute och betar. Alt är som vanligt. 'sommärtid. " Solen skiner och gömmer sig om dagarna rätt ofta bakom molnen, : vilka. sking- ras och tätnar om vartannat. En frisk vind blåser ibland, så att ; A "skaffar man t. ex: bostad I en trakt där det finns gott om ar- Sukärnos Saga all: ” förstörelse, "Brittiske ' wårt gav för en vecka sedan be- sked 'i- underhuset, att denna be mi; ”antytts,". att "det . snarare var lo. : får | skydd. genom ny lag : men ' och" marxismen "har förbju- |. mot ån. Om det pratas. högt! eller" prasslas i bus- : odbitarna; > "små paddor; jordmöss, 'öch -ånnat! så- gä; på jakt och lämnar, då 'omsor- ied Durangos ”bok--Fåglar- och : vilat . ut. Detta var kert, tittade”, vi ovanför. våra huvuden. billigast fy Det var. ingen. fågel, som kom Vis hi "ordinarie -smygande ut ur fågelboet på hus- + äventyr, ” genom" vilka blottställde , landet, det: a, den omständigheten, nesien i dagarna gjort i. utrikesministern tiska = ambassaden talning. mottagits, ..- t Indonesien har större och bng re" , skulder. än denna "att gälda, och. det kommer att bli en svår " och. förödmjukande vandring för - den nya regimen" att fullfölja, in- nan det. "stora örikets ödelagda . ekonomi, "och. politiska : anseende någorlunda ' återupprättats. Sådant blev: nu arvet. efter Sukarno, 'vil- - Sukarno visar bl att Indo- en första " avbetalning till' England för den . som under kuppför- . söket i höstas drabbade den brit- Djakarta. Ste IT REFLEXER. öch värt liv här nere på jorden är fyllt av mycken lycka, glädje och godhet, Särskilt gynnade är. vi här uppe i Norden med våra go da sociala "förhållanden. och vår underbara " natur, som skänker oss rika skördar och genom års- tidernas "växlingar ger : färg och liv åt tillvaron. Vi får njuta häl- sa och gemenskap med goda vän- ner och "trogna grannar under fredliga : förhållanden, Tacksam- het' och förnöjsamhet bör fylla våra hjärtan. Vi har det' under- bart gott och med" all rätt 'och sanning kan vi nu i sommarens ljuvliga dagar sjunga : ”genom de fagra. riken på j jorden går vi.till paradis .med säng”. ken en stor Köpénhamnstidning häromdagen med : full. rätt: gav titeln: ',; efterkrigstidens största uppviglare' och äventyrare, REFLEXIONER Men jordeltvet bjuder Inte blott på lycka, glädje.och idyll; Inte blott på dagar av hälsa,. och glädjefull sång. Vi lever un« der växlingarnas och :förgängelk sens signum, Mörka skyar kom: gångar och svåra förluster träf- far oss och sorgen gör sitt intåg I våra hjärtan och hem. Lyckans sol går i: moln, glädjens ljuva leende dör bort, , förtvivlan : gri. per oss, vi känner oss sönderkros«-". sade av lidande och motgångars härda -slag och allt synes oss mörkt och meningslöst, Det är mänskligt, det är vnas turligt, att känna det så på mot: gångens och olyckans dag, men misströstans och förtvivlans käns: lor får inte taga makt över oss; Det finns hjälp och tröst 'att få, Vi kan inte få tillbaka maken som omkom vid bilkatastrofen; inte makan 'som i unga år: dog. 1 cancer, men lyfter vi blick och mer, dagar då hälsan sviker, mot-. . hjärta " uppåt till all. nåds 'och' ! trösts Gud får vi hjälp och "nytt djurskyddslag” som trädde i i kraft Det är: "naturligtvis tillfreds" ställande att' notera' den nya lagens tillkomst, säger hälsovårdsinspek- tör Arne Kinell i Falkenberg." Vis= serligen: finns" det inte. tillnärmel- sevis ' så många” bandhundar nu- mera. som. det har funnits och inte heller så' illa behandlade. hundar, fjättrade "under. vidriga förhållan- den, som tidigare ofta varit fallet. Den nya lagen — — detaljrik. till över- ger. oss kla- vårt arbete på djurskyddsfronten. "Det är 'nämli- |. gen hälsovårdsnämndernas skyldig het att' övervaka 'att' de nya” .beé stämmelserna tillämpas, . . - : i " VÄRMEISOLERAD OCH > ot : DRAGFRI KOJA . Den nya lagen” säger vad det” zu): der bandhundarna ifrån "att dessa skall vara försedda 'med 'reglerba- ra, ej strypande, breda halsband som ej får vara av metall. I hals- bandet skall fästas ett efter hun- dens kroppsstorlek och dragkraft i övrigt lämpat koppel av kätting el- ler annat material med minst ett lekande. Kopplets andra ände skall fastgöras' glidbart längs en ej fullt spänd ”löplina med minst 10 me- ters glidsträcka, Kopplet 'skall vara så långt att hunden kan röra sig utmed löplinar cirka 2 meter på ömse 'sidor om linan och hunden skall även kunna 'uppsöka sin vilo- ; Bandhund. och betesdjur” äro och hans medbröder i bandhundsskaran ' får” enligt : inya djur- « skyddslagstiftningen växt, till ett drägligt hundliv, , mö Pättre bostäder | är en alltid lika omhuldad paroll bland oss män- : niskor och varför skulle vi då inte unna människans bästa vän, hun- den, ett hyggligt logi också, Det har slarvats åtskilligt på sina håll när det gällt förhållandena för svenska bandhundar, så mycket att . det nått gränsen till djurplågeri, och : detta har framtvingat en. nys livsmod,' Gud - sänder inte olyc- korna, motgångarna, men han båä- de vill och 'kan. hjälpa oss' ut misströstans och bitterhetens djur dan, olyckan, förlusten, att tjäna oss till gagn och :välsignelse, Li-: dandet, ' sorgen, ' nöden och smär- tan kan komma att utveckla.egen.. skaper' och. dygder hos oss; vllkå vi annars: ej skulle kunnat: bli 1 ] besittning av; Jordiska förmåner och jordiska förluster kommer och går "= "lyckan kommer, lyckan går” — de glömmas och förgätas till slut... I evighetens värld har allt detta, inte "mer något värde för oss. Att' vara lik: Kristus och ”'efter-. följa honom är det enda söm 'då' har värde. Han gick omkring och, gjorde väl och hjälpte alla under. sin vändring här nere på jorden, "| Den, som” aldrig upplevt "någon" Personlig erfarenhet av sorg och smärta, är. urståndsatt att förstå ' och deltaga Fr andras nöd och ' smärta, ce . : Deltagaride, "ödmjukhet,< kär ek. och barmhärtighet utvecklas hos Oss; då 'vl måste genomlida, tunga och pressande erfarenheter, :'all. deles' som ”déå' äkta. pärlorna.; hos" musslan' på.'havsbottnen «blir "till genom smärta" och lidande; När sorg och lidande möter oss, -är«det "därför "av » stor "betydelse - att” vi ödmjukt; och villigt. böjer oss in: för Gud och söker tröst” och -hjälp: hos honom, Han tröstar ' oss. i all vår. nöd,. så. att vi, kan "tröstå andra I derag olika trångmål med "den tröst, som vi själva får. från Gud. : I en av sina -diktér- skriver 4 en oa "skald följande ', tänkvärdå” ord: Har. du: sett, huru mt: dett kad le den run, «3.4 ar Fy som druckit ur smärtang. brunn? :: ov kan-ser oc ov som tårats av sorgens ver, Har du hört; huru. mjuk, den jär: - den röst," den 1 juli f får." N YA BESTÄMMELSER. 4 FÖR BETESDJUR, «+. ingår också i den nya "lägen. Där | stadgas: När ' djur "är på betesgång ; må ' dess: rörelsefrihet" ej. inskränz - kas genom. att tyngd 'eller. dylikt : hindrafrde' föremål fästes vid djuret : "eller: genom . att djuret bindes vid. annat djur, 20 i ' " Enligt denna nya bestämmelse är: självfallet också den s k nickhäll- i ningen förbjuden. Den innebär att en' ko på betesgång får ena fram- med - halsen ' jur Och kallt” fen bröst, tear "KVINNOHAÅTARE En Oxford-professor av den gamla stammen var känd för att helt , ignorera ' alla ' kvinnliga 'stu- denter. Han började. alltid sina fö- redrag 'genom att hälsa med en- dast ordet ”gentlerien”, ” En dag stod han "emellertid öga mot öga med en klass bestående äv 59 flickor och en pojke, Pro- fessorn övervägde situationen, bet. ihop läpparna, justerade sina glasögon och började, ”Sir”, NN ” : INOM DJURSKYDDSKRETSAR: ' har mån "arbetat" för ' att "få till ' | stånd de: nya. bestämmelserna i åt. skilliga år och det har varit befo- gat. bet har funnits upprörande förhållanden "både sbland bandhun- dar och betesdjur som tidigare lag stiftning , inte har gett hälsovårds- nämnderna befogenhet att rätta till. Enligt den nya lagen äger hälso- - vårdsnämnderna förordna att deras beslut omedelbart skall lända till efterrättelse. Och självfallet är-det straffbart att'inte följa de-:före--: "Den Perfekta badnyrifen hår ätt | minimum av textil och måximum av kvinna, 5 . [E TT ORD FÅ plats. Om risk föreligger att hun- den kan gå runt stolpe, träd eller, dylikt skall löplinan vara försedd med stoppanordning, varvid måste jakttas att kopplets glidsträcka ej korimer att understiga 10 meter, Löplinan bör också i ena ändan vara försedd : med avlastningsfjä- > der. ep les er + Beträffande kojan skall den vara ' så stor att hunden får god plats att ligga och att han även kan stå upprätt : normal ställning. Dess-" utom skall kojan vara värmeisole- rad och dragfri samt utestänga all nederbörd, Vidare stadgar de nya” bestämmelserna bland mycket an« nat att kojans tak skall vara av- | tagbart "eller uppfällbart för in- spektion och rengöring. Det förtjä- . nar vidare att nämnas att kojans botten, skall vara' tät och' värme- ' lägganden som hälsovårdsnämnder- N rann som Jäla PA: VÄGEN. | Om jag ock vandrar I” döds- skuggans dal, fruktar jag , intet ont, ty du är, med. mig; din” "käpp och stav, de trösta. mig. (Ps, & 4). . Under andra” världskriget vär jag stationerad I St, Dile, Frank- Jdrike. En. kväll när jag satt. och skrev. ett brev till min mor, des ljudet av 'ett fientligt "plan. När jag fortsatte -att. skriva, 'ro- pade en 'av soldaterna i rummet, vilken hade varit med om stri- derna vid fronten: ”Hur "kan: du "I fortsätta att skriva när du hör att fienden är över oss?” Jag vände mig mot honom och: cite- rade en del av den 23:e psalmen: ”Om jag ock vandrar Ii dödsskug- gans dal, ' fruktar jag intet.ont, ty du är med mig”. Jag har aldrig glömt "orden", 1 pa mörker. Han kan tvinga skar. Har du sett, huru milt"det' pga. | N /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.