N ”risdagen den 19 Jul 1968 "Statens ”trafiksäkerhetsråd kon- staterar att 'antalet trafikolyckor' . och trafikskadade personer riins- kade avsevärt under det en fartbé-, gränsningsperiod jämfört med en period med frå fart. Det bekräf- ' tar tidigare gjorda erfarenheter i" den 'riktningen.. Fartgränsen har haft sin effekt speciellt ifråga om; + svåra olyckor. Dessa har som be-. " kant ofta — kanske oftast — in- " listerna, "ställs inför faromoment' träffat i samband med omkörnin- gar. Jämförelsen "mellan fartpe- rioderna har givit vid handen att antalet omkörningsolyckor. mins- I måga. många människor, s som kanske el-.. jest varit'döda eller lemlästäde,:= alltjämt : lever i: högönsklig väl« Högertrafikkommissionen' har : "föreslagit! en mycket hård fart-" vid omlägg! högertrafik i: september ' 1967," i tätort på 30 km/tim. Varför — jo, ” r att «trafikanterna, främst bi-' ' varje . meter de, kör.:; I sådana ' situationer kan man onekligen ha större 'chans att kiara både ma-' ' - növrerihgen av fordonet, sig själv . och alla medtrafik v kade under fartt rioden med 45 procent. ” "Motståndarna till " fartbegräns- Ne ning som ett förebyggande me- del "i, trafiksäkerhetsarbetet' har ofta hävdat att just omkörnings- - olyckorna” "med all säkerhet skul= "' 1e öka, när bilister fick krypa i - fartef -på 90 å 100 km/tim. Att detta! argument har varit dåligt. underbyggt visär ovannämnda un= dersökning, Inte minst under nu "rådande ) . semestertider är det angeläget med 'fartrestriktioner på vägarna + — tänker om och inser att faro as! 'Tra- om has . tigheten är låg, "ig oa Såvitt man hittills sett har inga protester , rest mot ”h-trafikkom- : missionens" förslag. Vilket i kon-> sekvensens nämn bör noteras som” ett bevis'för att' även. de fränas?? te" ånd "till fartt ningar ändå. måste inse; att det. just är farten det hänger på . man skall klara ”situationer”., , "Det är att hoppas, att denna ka : tegori tfven så länge vi har kva vår. vänstertrafik — "drygt ett ä nt klaras bäst när hastig-; — och att dessa ri fiken är intensiv, och vi får dess- + heten utom räkna med att möta en hel " del utländskä bilister, som är ova- na vid dé svenska vägförhållan-. - dena. Sedan flera år tillbaka har: . vi också haft fårtbegränsning un- der semzsterperioden, och det är " säkert.en bidragande orsak till att” : gen -rädda - många liv också ; un ; På -u fordonen hålls ir "rimliga: gränser. Det. kan nä der den tid som återstår till tra " fikomläggnihgen,' Och det är bätt. re att komma till målet några mi nuter, "eller" någon, imme,' senare.” till | dröm! .Då":om någonsin" 'kän' man väl. hoppas att. -vänner - och be- kanta ska- komma; ihåg sin Sara, Mårgareta, . Joanna, Magdalena, ; I det ju så väl- revligt är och"? lockande - att " KVINNORNAS PENSIONS: : ALDER ">, : : "Det nya avtalet "mellan Ar- bétsglvarfö eningen . och - "arbets- ledarna rn Yändelstjänstemännen innefattar också en uppgörelse| om pensionerna”, Pensionsåldern är fortfarande; ' är för alla tjänstemän's som. är. män; för dem "som är kvinnor var den tidigare 60,. men har nu höjts: till 62 år. |. r det” "senare, fallet rn pensions- "Tydligen får de: radikala ikra. ven på lika. villkor för manliga och '; kvinnliga ' anställda.” allt fler: anhängare. 'Någomr kanske tycker att förhandlarna med en gång kunde, fastställt en, »gemen- sam pensionsälder;; för ”tjä män av båda könen: nån £ :volution. av' det:"slaget:-var” pa "terna tydligen 'inte- mogna: fö! Man har/ändå; ; tagit” ett:djärvt halvt steg möt målet. :' OCK: a stort sker r lång, MR Nr ja rå " FLYGARNAS UmsnokiNG :Filygvapnets' "personalpFöble kommenteras” äv Fra.l RK "Många flygöfficerare och ' ka 1 detter. går. 1 förtid över, till civil. flyget. Det är så pass många att förhållandet blivit ett problem. « Ur allmän synpunkt är det fram- |; » för allt. ett. ekonomiskt problem: Att efter grundutbildningen kos- ' ta på folk en omfattande under: visning -f militär, flygteknik till kortvarig nytta är orationellt soch slösaktigt. - Den 'undersökning som, påvt |. ” sat ett allvarligt missnöje. inom flygvapnet bör. ligga. till grund för åtgärder att råda bot på miss- förhållandet; Men tidningen" me- när att det är omöjligt att brom; sa avtappningen av flygotfice- rare enbart genom -bättre yr- +; kesinformation, »civilisering”. av ..de militära formerna och andra Åtgärder inom det militära. Även | ” "utbildningen av elytflygare mäste "reformeras! =. i Dala- Demokraten "(s) är inne på samma linje. På ett och ånnat håll kommer man genast till den slutsatsen, att försvarets, flygare måste få sam- ” ma” löne- och arbetsförhålanden som piloterna hos SAS, alltså 1ö- ner på omkring 100.000 per år. - Det skulle . naturligtvis smaka gott för flygarna, men inte lika -skridits; det kan väl.inte:för da fortsätte vi å "Nu.tär: det” så att: ygvapnet; . alltså - » iskattébetälarna, "ansvarar för" all" flygutbildning.” SAS' och andra": flygbolag” övertar. flygar: - na när de: är - Flygarna har: därför "inte" lågt ”ett' öre till:sin. egen" utbildning «och--de privata flygbolagen, slip: "hur, ; vore det om; civil: utbildning | "skilde från militär, och. de fly- an änder. sin” kraft för lö; fick ansvarä "för sin” "utbildning? De; nuvarånde".- kan varje fall: inte få bestå hur flvåsatt (eftersträva. det maxi. ”omala-snarare: än” det. optimala — 'd., V:s: det -som- till: nöds ' har "täckning" i produktion och : sökad : "produktivitet... 1 vilken. utsträck: ning.denna"gräns i år har "över gen, fastställas.” Men det, kan frågasättas om "inte Organisatio- nu har kommit "tjekonomisk'upp: lysning — 'skulle" kunnå'1i data: maskinérhas. tidevarv. räkna sig ” fram till en bestämning av. var . fördelningen' av välstånd ' slutar och. övergår i.fördelning av, in- , flation, försatt på denna: grund- . val eftersträva. en allomfattande » ramöverenskommelse, inom. vil- ' ken man hade att diskutera för- .delningsproblemen, Det... finns ekonomer som lekt med den tan- , ken, Kanske; är den inte i dag geniomförbar, Tv Men nog ;borde det vara möj- -ligt att'när -vi fått en treårig avtalsperiod ägna litet tid ät att . överväga " möjligheterna ; att'. på något sätt modernisera avtals-' maskineriet, så att man nästa, gång -kan minska . riskerna för fördröjningar o h nödstopp, me: . Vi tror, att de senaste avta- lens effekter på inflationskur: . vorna motiverar en översyn: av: "maskineriet" ur ytterligare," ett . par synvinklar, Vf. ; Snart är: det "möjligt att” ”ta fingeravtryck” ' på” bakterier "och på. så vis skapa en ny metod för "att "upptäcka och 'identifiera' sjukdomsalstrande bakterier. Man har -nämligen upptäckt: att varje bakterleart .har vissa. kännetecken som. man kan .använda på. sam- ma sätt som. polisen använder fingeravtryck, — 4 Vid "eri 'stor undersökning av 32 olika typer av bakterier, ut- " förd av forskarna vid amerikans- ka General Electrics elektroniska laboratorier samt Cornell Univer- sity "i Ithaca, New York, fann man ' att de'olika bakteriernas metaboliska produkter hade tyd- « - kan” "tjäna. | "identifikation: 47, Denna "nya "teknik "ger oss en ny. "möjlighet, att studera 'mik- roorganismernag .. grundläggande livsprocessers och: möjliggör - för forskarna. at" få större förhållandena | i | till: tant: Sara! i: Jön! dagskafférep — med mycket blommor på: bordet! : '- På Jandet, är: det: vackert att fästa fräscha "gröna löv: här och var. på, duken, ek: eller "lönn, och lägga, en. "blomkrans; mitt -på bor- det,” Rosor ”helst., och; violer. Det: samma” gäller”: den 4 traditionella morgonbrickan,' "som Sara, Mar- "| gareta "os. v. uppvaktas med en- ligt gammal kär familjesed; ''. ! ..De små korta "rosorna :kan sen en. låg skål; gär- pås seméstér » dén ”Saktuena tiden går: det "ju ”utijärkt "att. blomster- eställ.-bara.. | tid,: så hä ningen” blir: väl äga: liten, ändningar ;eller” fjärran, »en; bukett kära: kusi ; "Margareta : " Kanske”får ni utrusta” er” med stövlar och : paraply, snär, ni gär till € visiten;'. för. "alla! hette de: Emma Hulda: éller "Anna' Johanna eller Amalia :Kristina.-, Blomprakten - 1: skärgårn var oftast litet försenad, så man kun- de tugnt, räkna med att få t.'ex. ljuvliga luktpioner "1" blekskärt, vitt och knallrosa' från tant Em- ma i Skuggan eller ståtliga oran- geröda kejsarkronor och mörka blå-duvor-b-e-n-vagn :; från. 'y tant Amalia på 'Gransäter, «> 4 > Och rosor förstås," ”Mme Caro- line". Testout”, :bolligt” silverskär, och' 'laxrosa';”Mme". Edouard . Hé- riot": och -'mildroså '”Ophelia”, Någon - av > damerna .brukade också. behärska konsten "att till: verka. lönnkorgar. — vackra, grö- na. korgar, -.bundna av lönnblad med grepe, De, fylldes" med t. ex. prästkragar'; och” utgjorde ' alltid en uppskattad -namnsdagsgäva." i I'dag har vi mer bråttom, ty: värr, och "vi hinner .kanske:.:inte ens' personligen deltaga -i några av. fruntimmersveckans ' "kafferep, men ' skicka .:blommor.:: har. .man ändå” alitid tid; med! "Här kom: mer: några slag," blomsterhand:! låren :-har säkert "många fl ; Sara :kariiwvara lika hus] gam: maldags :som sitta anamn," och” då os tet ligger 7 mer "at "det "tuffa" "hållet kanske: tigerliljor grrrrrt a "Margareta" låter så. svenskt. ton :bör: "ha" prästkragar gården, verse. Ir (rädgärde- mästaren Då ön, eller » den +egna täppan, Och, sen «blev .:"det: mör: det vackert att fästa fräscha gröna : löv .h renrasiga” bakterier, Nu: skall ni: också Ad : >” Försöken” har” visat vatt” man på' detta” sätt - kan ' skilja; olika ”raser.t avi i bakterier. - från var- andra - och. dessutom olika. typer .Jinom huvudgrupperna genom attl..; ta | deras "fingeravtryck'V ;. 5 : Man kan också upptäcka : mik- roorganismer ” som” uppträder "i mycket: små: antal,” vilket "tidigare varit ett "problem, och | mån? kan lätt.” särskilja” mycket ” närbesläk- om .organismer" som" -misstänks vara i Fansväriga för” ;våssa - sjuk. doniar; förklarar "Hårry' FF Mayer, chef för General, -Electrics. elek- troniska ”"Iaboratorler... ver a 1! och” med ”fingeravtryckssy- stemet'” kan, man spara, in vär. deftull ' "Ud vid "analysering | av t, 'ex, kliniska breparat; Man räknar "med > att den” nya upp: tade mikroor e . från | var: andra, : 2 fnnd Detertion och" identifiering, som "nu "tar dagar” eller veckor med de klassiska metoderna, kan |klaras. av på timmar med 'det nya systemet, förklarar - "Mayer. - i Man" väntar att inte bara lä av upptäckten, utan - även: fors- täckten i framtiden kommer att. uy karna” Kommer" att få stor nytta | h Klint gärna. uppblandade 1 | med : "islandsvallmö; + gult, "orange och vitt;ven riktig; sömmarbukett. finngsju: nu året "runt, £.di M skulle varak > jag 'vet: inte. var-1: iddarsporrar . -och [Mm cker jag . skulle pas-L i punkt. . vid Bedömningen i Iman i. lika hög: grad. set | aktivitet: "ringar «i... "fritidsanläggningar. i der både nga och gamla; Liksom luktärtei lathyrus, i pästellfär- ger. - ut N Sist. Kristina, sommarens omta: lade drottning, men säkert också familjens, . Lavendelblå' Schabiesa och - gula! nejlikor" blir hon nog glad: åt! ' Eller 'ett" par 'stänglar praktlilja, Lilium fpeciosumverk: ligt: konungslikt förnä Har den äran! | -I deras födelse för 100 är sedan, -|ter” Andersson och hans. skånska ; |han: skulle heta;'Johannes., Han : hennes enda egna. lärobok från ' Det var en strålande grann dag, söndagen den 10 jul, Vid Knär reds kyrka skulle barn och. barn- barn : till Johannes 'och Tilda Svensson från .Vängadal samlas, för 'att' högtidlighälla minnet av -Den 16 juni" 1866 . föddes ' far, medan farfar 'och farmor ännu bodde i gamla ryggåsstugan som låg nära lönnarna vid ”gadeleet”, före storskiftet och utflyttningar- «Den '21 jull födde mor i Svenshult, hos från Skåne in- flyttade. skepparesonen Nils Pet- hustru Johanna, Far,döptes mid- sommardagen, det var väl därför framhöll gärna att han hade sam: ma 'födelsedag som kungen, Gus- tav: V, nämligen, Vid mors dop togs, hästskjutsar på pråm över Lagan ': söderifrån, någon: . bro fanns inte då. Barnen växte upp och lärdes ”bedja och arbeta”. xI+ mors - gamla Lilla Katekes, skolan,” hade morfar, på innersi- dan av pärmen skrivit namn, och nederst i kanten: ”Bed och .ar- beta”. Så skrev också far i våra läroböcker. .Vid 11. års ålder fick mor sluta skolan, och: så Jäsa, och skriva. och räkna på egen hand. Far fick lite 'mer 'skolut- bildning,: han fick. gå i ”stor- skola” /och . läsa karta och. geo- grafi, . Till. följd- av: det. kunde han. ibland säga itill' mor: ”Du vet bara" inte var du har hem ma”, :. s "Ja, och så "blev dom båda läs- :.| kamrater, och. då blev. dom: som -Iförst bekanta, "fast setts hade | ”Planlösa fritid är Trots + alla: goda”. "resulta rotenonfiskevärden gett : landet” bör! man akta sig för att överskatta rotenonvattnens 'värde, säger fiskerikonsulent Bengt: Pet- tersson,' Umeå, i det. nya numret av: Fiskefrämjandets -tidskrift Svenskt ' Fiske/Sportfiskaren, I de flesta fall, betonar' Pettersson, är enigarna” som sätter grän-lal böj man: också ; vara smed: och. dela: kostnaderna för :den:nödvän- diga fiskevården: Men: fritidåfis) skall inte enbärt”ses "ur: taristsyn GJ kommunala” "skyldigheterna kets stora, betydelse som. fr a för ri; ortsbefolkningen.. Därför bör. fiskevården,; x säger Pettersson, ha ; sin. givna. plats tillsammans med; "övriga investe-' t: gärdernä: ; ; Därmed” Isfiskeåtgärder trivselfaktor ;för ortsbefolkningen och Inom, många. kommuner sat- sas nu storå summor på fiske- värdsåtgärder. Både på kommun- och länsplanet :saknas : emellertid helt. planering inom "detta områ- de." Genom ”att' inte. fiskevården fogas in i den: "övriga turist- och fritidsverksamheten; shänder det gängligt läge, "olämpliga stränder och en-lång rad andra”. faktorer karl” medföra 'att: "fisketuristerna sFör att undvika: "sådana: Miss- lyckade projekt "krävs: Inte minst” Pettersson,” lägger de:: kommuner som' ger ekoriomiskt stöd” åt fiske- ] värden, helt” "nitiativet på fiske: är: den” som,. har” den” minsta eko- nomiska: nyttän: "äv i fiskevårdsåt- ätt. bengarna plottra ämligen värdelösa'- projekt. till ; åtgärderna." istället från” bidragsgivaren, hävdar Pet. terssoh; som . också "betonar ” att som” utgångspunkt för - åtgärder 1 Exempelvis L;Västerbotten.. har. man, påpékar" Pettersson, också insett värdet' av. goda fiskevatten; både ur: turistsynpunkt och” "som. av” ”vattentillgängarna.: :Först 'där-' efter: kan. man ' "på allvar” börja bygga: upp en vettig. fiskevård. '-"Svetisk ungdom under 25 köpvanor är stort hos bl. a. Pprocent..av all; som säljs, .- --.. Men ungdomen: :" mens lönsparande, "nen. .I gengäld får EEKONOMISI "ÖVERKLASS: sparar. "Också, Var fjärde förvärvsarbetande - 1- åldrarna 18-25 är med" i ungdo- sparformen” som stipulerar ett lägsta sparbelopp 'av' 10 procetnt på,bruttolö. = ' varje runadormslönsparare . delta 1 ett -&rligen Aterkommande lotteri, | = MODELL 66 är. tjänar” cirka 6 miljarder om året varför intresset för ungdomens konfektions- ' -och . popindustrin, ,'Tonåringarna: — som: utgör 12 pro- ent av, befolkningen, och: betraktas som .den köpstarkaste delen:-— -köper inte mindre :än 90. SKNVEpelare 75. procent. av mopederna och :50 procent . av . grammofonskivorna . ”Etthundraårsjubileum sadej| et. t . | och : tillbyggda7 gamla Som det; nu; sär, säger konsulent : I gården”, ». : | Där ligger NN och åren de- rinna likt. - skall "en gäng. vi. mötas .| flygplatsen. " Juppe lyste solen . kanske ännan,'” : vid: Kyrkan. dom. tycks ha plivit kärlel första ögonblicket. + v När det längre fram bi växling. skedde ' det pr: i post”. Man - skickade -breven" varandra med syskon eller goda vänner som man kanske själv gjorde. samma tjänst. ”poststatlo- nen” var väl oftast vid kyrkan på söndagarna, Vid.23 ärs ålder blev det förlovning, ej utan vissa knaggligheter innan, och vid" 22 iftermål, EVigsem försiggick 1 prästgår den i all enkelhet, men söndagen därpå hette det att dom nygifta . ”skulle visa. sej”, och ;det. var vid kyrkogång i brudstassen. Far' hade svart brudgumsrock, vit väst och "hög. hatt; Mor hade ”köpe- - tygsklänning”, .; bredrandigt +i blått och grått, och . blommigt. .i vävnaden, . Kjolen sid och vid, tröjan smärt i livet, och: med” långa "ärmar och hög i halsen. Ett lyckligt, och nog vil: jag. tro, ett gran” t par. : Efter Gott och väl ett år: fö" des första barnet, och sedan dom andra 6 med ett. par års mellan” rum. ” Och det vart slit och släp. för brödet och för kläderna. Far var en duktig jordbrukare, : .det” hade han lärt av sin. far; och mor hjälpte honom, och emellan; åt' var han borta och: snickrade. Och mor karda och spann; vävde, stickade och sydde. Allt det hade” hon lärt f: hemmet. Hennes mor . kunde inte skriva, men: "hade alla vävnoter ”på sina fem fing-- rar”. Men far hade I sin: gröna' ungdom varit i Halmstad :1i snic-: jkarlära ett år, där han som ”ge: w sällprov” gjorde ett fönsterbord till själva - landshövdingen, ;-och fick av honom en blank enkrona: alldeles extra. De hade båda sin glädje: är ars. betet, och-för barnen, som växte upp och .”artade” sej, . flyttäde ut, skaffade sej makar och ma- kor, . egna hem 'och egna barn. Ja, så är ju livet, har alltid: varit, och skall så vara. Föräldrar: gläds över. egna framgångar; och' över barnens; Barn är lyckliga som. har. goda föräldrar och. goda, hem, goda lärdomar och goda "och: glada minnen som barlast- på vets 'seglats, + Ä k : Så -var "då: denna: s ag, a 10.. juli 1966, 14" barn' och ”barn- barn, med äkta hälfter, sam i:en fullsatt kyrka, i. Knäred. ; ligt att se' sin gamla kyrka sår vacker: både innan , och' utan, och: kyrkogårdarna. så vackra +-och ' välvårdade. Jag. skule haftilust att gått där. hela. dagen, och .en' minnestavla. inne i. kyrkan, som i”ord. och bilder" handlade” ön kyrkliga händelser från 1200-talet och fram” till vår: tid; skule: äg velat "närmare: beskåda, ” Men”, vi hade”Tnera badvat > program, + På” ”omrenoverade ”Gästis”, numera .”Freden”,-. skulle vi räta. ' ”Utan- mat och dryck är hjälten ingenting”. Det var frid och fröjd på ”Freden”, men ' mera” skulle vi se? ir :Knäred:'. På ' slingrande vägar: i samhället, . kom . vi. till idrottsplatsen och ”Flammabadet”. Det senare som” en bild ur tusen och en hatt, i.det soliga härliga sommarvädret..' Till: sist . kom . vi till .Vångadal. Detta stackars, - ar- ränkas,' ”' Kl hose - När : man" i denna fägringens; , grönskans och blomningens tid, ser denna”.idyll,-och i minnéenas kamrar ,har alla "de år, de vint- rar”. och" vårar 'och somrar män levt" r,” och ' tänker på att.det på då, om man fäller en tår. På hemfärden "såg man andra byar, andra gårdar, 'andra: höjder;: och andra: dalar, men det finns: bara ett Väångadal, Så vill jag då sluta , dessa mina "rader; "från en glad, fast nog djupast allvarsmättad; ; | släktträff 1 Knäred, med en verg ur: minr.: 1955 + :skrivna "Farfar ster den" gård jag fötts”. där moder min lärde mej "gås | Där - generationer: av människor mötts, där ' vuxna :d blivit, de sm Nu: vila de gamla i kyrkoj S: + ' mullen, T aörds: de unga ibland lägga. .blommör på kullen; > - . timglasets sand, ; : evighetsstrand! i en Fo > Dorls M — ETT ORD PA VÄGEN. Frid lämnar eder, jag efter mi åt min frid giver jag. gt dicke. giver jag "eder den” så: som -| världen giver. Edra hjärtan vare ye eller. försagda,. (Joh, Det var en kall vinterd. Chicago, Snön” vräkte ner, Re det rädde "full storm. På morgo- nen kunde inga. plan lyfta från Sent på eftermiddagen; medde- lades det.i högtalaren, "att. ie nen kunde starta, I den stora tryckkabinen 1 'vårt steg vi snabbt till "över : 5.000 ' meterg höjd. Där «klart joch vi kunde se: ner på ett s hav av vita moln, baNande Andens värld r tro friheten : att höja 058 - över detta "livets stor a ningar. mar ' och "pröv- . :loch ting.i det dagpli me rätta perspektiv. Sådana. tog r. betydelsefulla som Sd na, rätta och rena, är allting är' Herrens nåd och: kraft Den ' ger oss frid. Saker Sådana tiög Vi vet att 1 tillräcklig för oss, i skall försvinna, skall man”undra ” + , turist- ; och. + fritidstiskesynpunkt äräni drabbade, som, är "dömt: att A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.