« av. natur. 4 ” - LAHOLMS. TIDNING = ; Unider örsta ”nölften av in: nevarande "år - har inte mindre än 126 industriföretag fått: läg- ” gas ned! Det berör. över 5 000 personer; ; Nedläggningstakten har sökat väsentligt under det senaste- året, Man kan inte säga, att detta är "bara en naturlig strukturpolitik. Direktör Axel Iveroth :.t . Sveriges industriför- bund har 1'étt uttälande fram- hållit; att regeringens felaktiga ekonomiska politik lett ” till en snabbare företagsdöd än som är hälsosamt för den ekonomiska tillväxten”.”; Det. innebär inte minst; ;sade - han, ”att''n "mindre , och medelstora : företag med" tekniskt och markriädsrmäs- ”"figt goda; utvecklingsförutsätt- ningar till följd av' bl. al fi nansieringssvårigheter nu tving- ; ås upphöra som självständiga företagsenheter' eller helt "Jägga ned driften”; » I regeringens ekonomiska po tik” på sistone är räntehöjning- en den” mest anmärkningsvärda företeelsen! : Denna har föran- lett industriförbundet att sända ett. protestbrev till fi i i Onsdagen den ? vara, Industriförbundets argu- mentering för ökade kapitalre surser är ”mer än lovligt skrar”, säger Arbetet: ”Att vilja expan- dera är naturligtvis" vällovligt — men av samma skäl är t. ex. kommunernas aktuella expan- sionsvilja också berömvärd. In- ata ..-Fem. totalförbud. och två. :ran$oneringar har kaffet be. segrat i Sverige. ,' ” -F Idag dricker svenskarna" mest kaffe per person: i hela . världen, '., Ma tall ärr et? dustrins företrädare. gör inte sina ' uppdragsgivarei, några tjänster: genom ' att. på det nu aktuella sättet ' utmåla andra verksamheter" än: de- egna till andrarangsområden”, « Man:' får "t.o.m. veta att: den socialdemö- kratiska regeringen f.n är mer år”. Det duger . " väl v ändå. inte "soi" försvar. "Arbetet ; är: nog ganska ensam-om att.betrakta "regeringens högräntepolitik som en, vänlighet; mot.; näringslivet, : "Naturligtvis talar industriför- "bundet 1 egen sak, Men det. gär ju” inte.'att . bestrida; att : dess argumentering - är -riktig. ”Rege- . ringen:;har egentligen själv sagt ka det" för inte så länge sedan. 1 den i januari i år fram]! lagda finansplanen; förklarade fir inister: Sträng, & att - det ) ter :Sräng.. Man kan inte undgå ätt. uppfatta räntehöjningen som én "åtgärd "direkt riktad mot in " dustriinvesteringarha,” ”neter "det ” i. brevét' .bl.- a. "Man. betraktar räntehöjningen. och de omstän- digheter som ligger bakom den ” "med oro. En snabb uppgång i ;, Industrlinvesteringarna "är: nöd- > vändig;' hävdår,: industriförbun- "det och ber regeringen ..att skyndsamt ; ompröva "sin: ekono- . misk politik. Å syfte” att Be » .panslon””och rationalisering . in- om. industrin. Rationaliserings- |] ' bekymmer för -att -ett: ökat ”be- verksamheten kräver "betydande minst med hänsyn till" den nu " mera mycket: låga. självfinansie- fingsgraden: inom :industrin.' Det krävs : "Tationaliseringsansträng- : hingar. också ,inom den: offent- liga sektorn, tillägger Industri förbundet. Mr sr rR a frerhen gle | Den : hårda salvan från' indu- striförbundet, har ' fått ; matta . avar 1 regerlngspressen. .Kars- ; kast har kanske" Arbetet "försökt IN Radio/'i TV... » én av naturen utgö: allvarligt problem. lätt 1 bla. i svaret på de : som riksdagsman Betigt”Börjes- . son -1 Falköping för en tid se ; dån"-tillställde radtochefen "och == i: där han vädjade om massmedias |. » aktiva — medverkan I kampen "mot nedskräpningen, . . Y' svaret” erinras "om. att den vi alltmer . ökade nedskräpningen och fritidsområden har beharidlats såväl I tre hela TV-program som 1 inslag ingå- ! ende EF" samhälls, kultur oden. nyhetsprogram. När det gäller ”maningar” och ; ; "varningar” är vi emellertid synnerligen återhållsamma, ' he- ter. det. Våra: medier: måste anses ha 'andra uppgifter än att NH förmedla" -maningar, som . syftar " tn att förändra publikens upp- förande 1 olika hänseenden, Vär prinelp« är att ÅAnskränka H ;de? det : återk de i maningarna till. sådana områ den, där man "med radions och mv hjälp” kan hoppas på att kunna. rädda liv, (trafik, sim , Ring, sjövettd. - oo -- : Avslutningsvis betonas is svar ret att man inom” Sveriges Ra- dio är Inställd på att i fortsätt |. ningen belysa detta viktiga sam- hällsproblem (nedskräpningen i naturen) "på olika sätt i pro gramverksamheten. st of Radio/TV, är av allt att döma inte, berett att tillmötesgå hr Börjessons. önskan om återkom- » mande, uppmaningar till lyssna- . Te och tittare "att hålla naturen « ren. ',Ått viss, återhållsamhet måste lakttas . när .det gäller -'maningar och. varningar. har|. '. man. självfallet. förståelse för. i Mer,-som :radioledningen själv ; betonar. «utgör, nedskräpningen 11 naturen ett. "ytterst allvarligt - Problem”, -Det är ett problem .som orsakar inte bara. otrivsel . i :allmänhet utan fastmer eko- » nomiska förluster och onödiga -lidanden t...ex, för djur. ;'- av. Med. hänsyn härtill är det önskvärt att :våra massmedier : mer, helhjärtat än 1 sporadiska » program 1 fortsättningen enga- + gerar sig” 1 kampen att få till " stånd en bättre "tingens .. ord var: "naturligt I att investerlngs- ökningen 1 första hand; koncen- ”trerades: - på de ' investeringar ker vär "konkurfenskraft. ” Nä- ringslivets' investeringar; skulle nu hä: företräde. :Denna " -uppfatt- nig: vidhöll :regeringen- ännu i.-vårriksdagens »slutskede.” även "1 dens; k.-kompletteringspröpo: |. . sitionen,”, utgick : finansminister Sträng nämligen : från ; att: indu- striinvesteringarna-. skulle. pkio: » minskad :självfinansiering. inom industrin, Men. han» hade: dock |! roende. av. lånefinansiering skul- ”Je' "kunna" leda till sänkt inves- då vår" ”nationaldryckt, Vilken då? Kaffet förstås... I Sverige - -dricks mer: kaffe per "person än på nås got annathäll £:världen och än-"' då har dtycken: varit; förbjuden” ; är, senare: fanns "nyheten, noterad, +, i apotekartaxan till .priset .8- öre - kopparmynt per lod. Men kaffet i Sverige på den tiden hade JAngt kvär- -fills nationaldryckens status, . et betecknas" som; "som "på. ett” direkt : sätt -förstär | K2r Fem gånger. förbjuden 'och' än- honom tillbaka till" Sverige i hopp om: "att kunna: indriva. sina "ford- riteras,.- Han: sade' sig" gilla "en [ET ”teringsvilja., Detta kände: kräva särskilda; "åtgärder, ' hette. det.s - Men” nu' har regeringen - egent- en. gjort ' Precis" tvärtom” mot c vad : den. sagt: i finansplan” "och . Kompletterinlgsproposition. : "gor regeringen själv. sagt a "HH nansplan "och : komplétterings- ]: proposition. I "finansplanen. sade finansministe; er planerade ” på 10 åd. 11: procent föj kommu: , nerna--måste reduceras” till. 7..& 8' procent.; Helt: har finansminis- "tern inte lyckats med den" "upp: giften. Enligt, kompletterings-|.. propositionen bit : siffran cirka]: 8,5 procent." Det är ju egentli- gen inte kommunerna" som -bär skulden för den: aktuella över- efterfrågan. Deras investerings- : behov är i huvudsak bestämt |. genom statsmakternas beslut. "Här liksom 'i stort sett har. re]: geringens i = långsiktsplariering brustit, vilket” nu - förorsakar bekymmer. et OM SVARIGHETER PA VÄGEN "TILL ARBETSFRED ." : skriver Lärartidning]- e n i en huvudledare, där tid- ningen bl'a., erinrar, om vilka hinder som restes för att: ge Statspenslonärerna bättre rättvi- sa: = I ramöverenskommelsen hade den 17 juni inskrivits, att det in- om en arbetsgrupp skulle upp. tas överläggningar 'rörande frå- gan om särskilda åtgärder utom ramen för det blivande kollek- tivavtalet för beredande av sär- skild förbättring ät pensionärer, När arbetsgruppen skulle börja överläggningarna, "" framförde emellertid avtalsverkets ”repre: 'sentant en hälsning från > civil- ministern .om' att ' denne. endast kunde medge en förbättring av pensionerna med 5,5 procent för -år 1966, Och sedan den hälsning. | en framförts, kunde -arbetsgrup- |” pen icke, göra något åt saken, Vad' som inskrivits 1. överens. |: - .: kommelsen hade ingen särskilda betydelse, "när ' Hans ' Majestät | Gustafsson . (hade talat. Förlik- ningskommissionen ” måste till- kallas för att lotsa partierna" för- bi nya hinder. -Det är nu andra | gången i denna avtalsrörelse re- .'” geringsledamöter ingriper 1 för. : talande i Umeå och Hörnefors, Konsekvensen” kräver” dock att |: RA nu :Vö rinlands Folkblad sent omsider "erkänner ”att:civil- ministern första't rnaj',sade? ett I: & och annat”: :som' har inte bofde hal: NF i det sammanhanget vänt sig "med lika stor. kritisk skärpa mot "Fr" Erlander som” mot: hr: Gus: tavsson,- När tidningen. inte gjort det, måste väl orsaken- -vara, att det' visserligen kan vara möjligt « att framställa hr. Gustavssons fa: däser 'som olyckliga : undantags- förteelser; men att det inte är li- ka lätt att frita partiet från: an- Itas. :som'r.e [men det skulle komma el XI Sj turkiska : "björnar" ” La svenskarna sv också, Kaffedrickning n sin. chanå. "lännu så änge, var det väl mest; i "städerna, "särskilt hamnstäderna,! som den :brunå drycken avnjöts I och > redan :1730. hade käffehusen blivit så många: att myndigheter- na "började 'ora sig för deras skad- lighet. 1747 kom det första ingri- pandet;:' en . omsättningsskatt :-på |. kaffe,;od ör ': säkerhets «skull P 7 Det. första förbudet äffe;1756, men 'kan betrak- iren' hämhdeaktion |från? bondeståndets: sida. ”Aret"in- nan' hade nämligen; de tre, övriga ståndet ; :trumfat ' igenom förbud | mot den” för bönderna” så” kära Å ningen avi, oränn- | | vin: och "därför: hämnades man med”? att driva genom. "ett kaffe förbud.” Av det kan man dra slutsatsen” "att > kaffedrickningen vid ” 1700-talets ., mitt. ännu ; i tösig till landsorten.” Detta; förbud; "återkallades: 1769; terligare svaret” för" 'dumheter ” till vilka SS statsministern: och: partiordfö. | — ;randeni gjort. sig : skyldiga. Till | i saken hör ju £. ö. att hr Erlan- "'der;;trots upprepade uppmaning- ar; ej tagit avstånd från hr Gus- tavssons "omotiverade: inhopp i ge atjänstemännens; vtalsrörel- se, "PERMITTERINGA; - ; "Trähusfabrikanterna' har. bör- at” tala om Permitteringar i höst n följd av det svåra kre. ditläget : för. bostadsbyggandet. . Hultsfredsindustrierna har "re: dan” 'varslat om 'en månadslång | .permittering av hundra man ef. ter semestern, / påpekar E x Pressen (fo. De "Nödröpen upphävs säkert inte bara för: att skrämma regering- :" en”att 'ta krafttag för att rädda : bostadsproduktionen. Den - har själv” måst släppa fram en rad Oprioriterade byggen - för - att "hålla "uppe Sysselsättningen in- om byggfacket. Riskerna att det kaos i bostadsbyggandet som re- ., geringens nuvarande bostadspo- ” litik ställt till med kan resulte- ra i sysselsättningssvårigheter är :skrämmande' påtagliga. Uv . handlingarna. lägenting + Har: på det offentliga området så satt ar- betsfreden i fara som just dessa opäkallade ingripanden. een a VS >Tyvärr har det inte på arbets- " Bivaresidan' och: vissa huvudor- ganisationer funnits "någon vilja till att "medverka till reformer inom oOrtsgrupperingen. I Inom TCO-S har. man varit" in- "riktad. på att omedelbart genom- föra" partiella "reformer, vidare "att ' "ompröva . hela -dyrortssyste- "met, "sedan "det 'insamlåde Pris- geografiska - - > fnaterialet: ! grans. n tas” upp vid behandlingen av de. systemproblern ” som enligt |” ramöverenskommelsen skall ut- 'edas.under avtalsperioden N dricka kaffe 2 potatislandet i början av som- fyra, fö ud” "mot. kafiets: syttjan- de; Det sista upphävdes 1822... Om I förbuden” kan 'sägas att de var alla. helt / ineffektiva. och de var alla utom det) första. orsakade: av oro: för ätt den: växande ' kaffe- importen '' drog: alltför. mycket pengar ur landet, 4 Det var under; 1850: och 40-talen som: kaffet ryckte” fram :till: sin ställning" som: -nationaldryck' : i Sverige; Hos. de” självägande bön- derna: fanns det då" kaffe i; var- fanns, det också, men mera; spar- samt: och” doppa. til? kaffet före: | köm : bara hos. herrskapen ; eller på. "bröllop och bej avningar. hos storbönderna.- i Det 0 denna, tid : som: den ”'mest.. kända svenska hyllningsdikten; till kaf- fet; härstammar; sförfattadi av: lit- teratören '. Mauritz: «Cramer 11846: Av allt det goda" sor man "förtär, Bland ”alla "jordiska: drycker ju. kaffetåren den - bästa är. Den .styrker kropperi och » själen, «= « : Halleluja. : mitt: fram: ta om" " konsumtionsökni g' upp” till "hö nivån" i världen; Två med” hårda" ransone: till allt finare, kvaliteter”. 'av' kaffe Hundratals människor” dödas) och ännu fler skadas på de svens- ka vägarna varje år av den enk- la anledningen att bilförarna inte vet vad defensiv körning är för något. Det är en' konst som: alla kan: —' och. måste — lära sig "för . ökad - säkerhet på; vägarna. Det gäller .att köra med tålamod, försiktighet och :vänlighet och medvetande om ' olycksriskerna, För. att hjälpa . bilisterna - att lära : sig den ' defensiva "'bilkör- ningstekniken har Goodyears spe- cialister: — som bedriver. omfat- tande "forskning på. området — satt upp en minneslista som bör följas av alla 'ansvarsmedvetna bilister — vare sig det gäller. en kort tur till eller. från arbetet, eller -'en' långresa på semestern. Detta är "alltså vad NI skall tänka på: ' -1. Innan Ni ger. Er ut på en längre resa," låt kontrollera bilen vid en servicestation. Kontrollen bör omfatta, däck, bromsar, strål- kastare, : : bakljus, -' framvagnsin- ställning, styrning samt alla :rör- liga delar och säkerhetsutrust- ning på bilen, ' 2, Unävik allt som kan distra- hera - Er - under "körningen... Sitt inte 'och "beundra "utsikten "medan Ni. kör," håll barnen -I' baksätet sysselsatta . med enkla ' lekar' och leksaker och försök inte spara in tid' genom: att äta under. kör- ningen, >..." 3.-HAN "ögonen "öppna för ' det oväntade.: Se upp för bilar som kommer ut från sidovägar, bilis- ter. framför Er som. blinkar eller vinkar, barn som leker vid väg- kanten eller på trottoaren, På landet — se upp : för djur, bäde . vilda och tama. - 4, Se till att Ni alltid har en "reservutgång” om det: skulle hända något; håll reda. på var NI bäst kan köra av, vägen I en nödsituation, Nn -— : W 5. Kör alltid om med största att "vägen framför :är "klar — utan "se efter med .egna' ögon! : .'6.; Håll: uppsikt bakåt. 1 back- spegeln, - Goodyears ' testförare, som ligger-ute oavbrutet och; kör på de amerikanska vägarna, an- perter — att man bör titta i backspegeln . minst , var 10:e : se- kund, Detta håller Er inte bara underrättad . om :vad som sker bakom Er — det är också nyttig |, gymnastik för ögonen. '' 7," Använd : säkerhetsbälte på varje biltur ”-— om ' det” så bara är små sträckor., fee tv 8 Gör - täta : uppehåll för. vila, Stanna helst en gång 1.timmen och ta en "paus. Minimum. är en gång varannan , "timme "under långa! körningar. : 9. Undvik i möjligaste män att köra långa .sträckor på. natten. 10." Klistra inte märken och emblem på rutorna — det kan vara farligt! Även. det minsta märke på rutan kan skymma en farlighet på vägen, eller ett barn|. som "är på väg att ge sig över gatan. 11. Ta aldrig. uppiggande eller lugnande medel när Ni kör — sådana: droger. kan. tyckas göra verkan temporärt men' sanningen är den att de 1 själva verket framkallar dåsighet och försäm- rar reflexerna.. . et 12., Till sist, om Ni kan. "det — undvik att köra 'bil under helg- rusningarna, då ' olycksrisken ökar... FSA enes va " Avundsjukan är ”gvedan' i nm fängans sår, set , Viljans: slapphet är skuld till all vår svaghet och oförmåga.” " allmänt; dåliga, har mänga "men : mindre än 1: '' mm "långa, som pa- enda stuga. Hos skogstorpens” folk | Den: skingrar: mähniskans! nycker;, | > bl TS dantld ngen har "ock- 'så medfört en" successiv. övergång försiktighet." Ta "aldrig "för" givet) ser —: och. fär” stöd. av alla -ex-]. Hör nt till dem som tycker att ingenting går upp. mot färsk, ti- dig . potatis från det: segna -lilla ' maren? Ni kanske: 't.o.m. SN skör: vet: också? : . "Jaså, ni har, "odlat potatts' till ' husbehov. på samma jordbit vid huset eller: på kolonilotten så länge ni kan:minnas. Men tider- na har kanske försämrats och potatisen med dem?.. ;: > Blir det fläckar med låga, gles- vuxna "plantor ' i potatislandet? Fläckar, där, plantorna” verkar . korta: rötter :och- ger en mycket liten knölskörd, eller kanske Ingen alls, . + DET. KAN "VARA ; 2, "POTATISNEMATOD! Många sjukdomar lurar på po- tatisen, . .men en, av de "allra värs- ta .skadegörarna är. potatisnema- toden,. populärt” Jkallad : potatisål. Det är mycket :' små .trådmaskar, rasiterar , på ”potatisplantans röt- ter. och" stjäl "dem: näring, som annars skulle gett "odlaren mänga « potatisknölar att skörda, . "Gå ut och titta i potatislandet under juli -augusti! Finns: där någ- ' ra sådana där. dåliga plantor; så dra upp” dem" och undersök röt- terna. Sve. bort jorden : och ta M "förstoringsglas, . till hjälp. Rör "det, sig- om . angrepp av potatisnematod, hittar. man :på de. fina: ötterna' små: ritgula ' 'elr ler” längre” "fram : : pruna: kulor, knappt. :Så, stora som nålshuvud. SCEN "LURANDE" BARA: : De: där små kulorna är. farliga saker! "Det är'si ki 'nematodeystor, d.v.8.. - helt, enkelt . nematodKonor, som, efter befruktningen jomvand- lats ” till — äggkapslar. En? sådan cysta » kan innehålla? 200-300 ägg eller." ännu; mer och,” iden kan äggen';haållas vid liv i Hera” år. När potatis på” "nytt växer 1 sam- ma”: fjord, --kläcks äggen och lar- verna "angriper de nya plantorna. villaträdgard: eler. på en" koloni lott". kan "få betydligt, värre: följ- : Den årliga turistströmmen i Eu- ropa ökar ständigt, Det är en veri- tabel turistexplosion som håller. på 'att utveckla sig, vilket framgår av bilden i tabellen här, baserad på "siffror" från" UIOOT "(den interna- tionella unionen av officiella” tu- ter har 'man räknat alla personer, som överskrider gränserna och som man antar kan räknas som turis- ter. Här är också ett antal: affärs. män medräknade, men i det. stora hela betyder det mindre, De sam- manlagda siffrorna har "man kom -. mit fram till genom att medtaga al- la terperioder, sommaren, pingsten och andra sto- . ra helger etc. På tio-år har detta . antal turister stigit något oerhört (se bilden!) Och det ser inte hel- ler ut som 'om turistökningen skul- le få något slut inom den närmaste tiden. Tvärtom! I takt med öknin- genrav välfärden i Europa kom- mer också turismen att. öka. Euro- pa är det största turistområdet i världen, ty av. alla turister, som överskrider gränserna, rör sig drygt vis proc i Europa. Sammanlagt ger de /årligen ut drygt 40 miljarder kronor. Turistväsendet "har för många länder blivit en viktig post i deras ekonomi, Så förtjänar Italien st €x närmare 1 1/2 miljard kronor por år på sina turister! Na ristorganisationer). I dessa uppgif- 8: 36). mer änn keel 1-s talad ”Simon nare” och "apostel och Herrens, Jes ”Paulus, Jesu Den nematodangripna' potatis- "plantan växer dåligt och efter hand vissnar bladen med början nedtill. Under potatisplantan vi. sas i stark förstoring rötter med .nematodeystor (naturlig storlek 0,5-1 mm i diameter) i : för tjugo är "sedan hadé däremot lantbrukarna " föga. besvär, av, på rasiten, "Sedan dess har den spritt sig. till potatisdistrikten - i östra, ' Skåne” öch” Blékinge samt till "om råder runt.städer som St ckHolri, ' I Göteborg;'; : Halmstad och å den vållar : årligen: odlarn 3 Varje nematodinfekterat. pota- tisland innebär alltså en "Turande väD GORA?” Våd: skäll jagadår. ä snyltgäst i - vill hindra « den. "frå ; infekterad "a av på finns ' tyvärr. inté börd än” fatt "slu för. de. närmaste "åren. Observera att. länsstyrelsen. kan förbjuda! all potatisodling, mMmatodens spridning: r stör.” Den: . na. möjlighet. hår. redah anvälits i något fall. Vill: ni; veta mer: om "potatis- nematoden . Ad ert: . Potatisland - är ni välkommen: att tala med” växt skyddet, . " Ståtens” växtskyddsar- stalt, .Solna” 7: (08/85 01 -20);- aller någon av dess - filialer 4 - Åkarp (040/46 42 66), ” "Linköping : (0137 12 69 48), ' Kalmar ec (0480/178 85), Skara,” (0521/109 91 "eller; Umeå (090/152 43). "Om ! ör så liven Ir ne nhiskor- ha Phas var de öd de om sig 's Petris, mjuka män; je jälva som tjänare: Jesu” Kristi: tjär ”; "Jåkob, "Guds w "Kristi tjänare”, Kristi tjänare”, » SOM blev ' pelarna 2 kyrkan och | val "fann rå Vila och genom: detta nen” gör ' | verkligen ; fria”, Ör” Oss: ger: b va. e frihet, "i eder - Om; tu '.So- fria,” så bliiven' I Detta ' "är "också . FOR Mäter. att”'le- där, I Varje" fall Ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.