Lördagen den -23 juli 1968" - intresse för kulturella strävanden : . de. undersökning gjorts bland”. procentsiffran ännu. lägre, Inom - > kommunerna ' enligt 3 kapitlet AX . prejudikat 1 regeringsrätten ge ba? se d byg samma. ' Enligt” Utredningen. från Älvsborgs län "anslog" städerna” i del 1 drygt 12 kr pr-invånare , till "biblioteksverksamheten, me-" dan motsvarande Jiffre för lands- ' na ” Bland gamla tiders 1 1 män visades ofta ett mycket svalt utöver det rent skol- väsendet. De studiecirklar, biblio- tek och ideella föreningar av olika ' slag, som trots allt växte fram, . . fick i huvudsak byggas upp ge- stannade vid är: = Fr Praktiskt nom: personlig idealitet. Även se- 7 taget älla kommuner ger" väl nu=. "dan kommunerna börjat bevilja mera, anslag till 'folkbildningsar- anslag åt sådana kultursträvan- = betet, men knappast-mer än hälf- den,: har beloppen oftast ten' av kommunerna', tillämpar varit mycket blygsamma, därvid enhetliga normer: +. 51: ; I våra dagar föreställer man sig "Drygt: hälften av kommunerna gärna att den kommunala gene- gav enligt undersökningen stöd åt rositeten” mot kulturens föresprå- hembygdsvården, och ungefär Hli- kare är både allmän och omfat- ka ” många ” stödde ' turistlivet, tande, men är den det? Förra' men bara” 30 proc stödde natur= hösten gjordes en undersökning ' vårdsarbetet.. Ungefär var' sjätte , bland "kommunerna i Älvsborgs kommun hade under den berörda ” län om deras kulturaktivi ioderi' satsat, på konst-'; och resultatet redovisas av kam- närlig utsmyckning, men 'kultur- r t Gösta André i dier förekom. nästan: endast genaste numret av Kommunernas = istäderna. tidskrift. De uppgifter han redo- Anledningen än då svaga ”kal- M visar är inte särskilt smickrande : turella intresset i kommunerna för k ” tycks i många fall bottna i bris. irte landskommunernas — kul= "ten på pådrivare. I Älvsborgs län turinsatser. Det är väl heller inte” har ännu: endast" 21 procent av troligt att man fått fram stort an- landskommunerna särskild kult norlunda . siffror, om en liknan= - nämnd,” och för. köpingarna ,Y : Hallands län har under de senas te åren tillkommit en del kommu; ”nala : : kulturnämnider « eller ; ;å kommunerna i Hallands län. . Författaren fastslår att primär- kommunallagen har ganska fria ; dd: befogenheter att vårda sin2 ange- kulturkontaktmän, - men + någon "lägenheter. och således även' de hundraprocentig” täckning 1 kom: kulturella. Kommun ' kan enligt " munerna kan" man tyvärr inte ta? la om. I vissa, fall torde det också ' vara 'så att de utsedda kulturre- presentanterna inte har den: rätta folkliga anknytningen, «>» I.dagens läge kan det knappast . sägas att svenska folket. är svält- . fött. i' kulturellt. hänseende, . men ningsarbetet, den kultur vi matas med får allt > Trots de möjligheter som finns" för ofta rikskaraktär, Genom TV, blir. de kommunala anslagen för , a radio och: andra massmedia bjuds anslag till studieorganisationer - och bibliotek, stödja , hembygds- ' rörelsen, ordna teaterverksamhet i egen regi 0 s v, En annan vänlig > väg 'är &tt kommunerna upplåter lokaler för det frivilliga "bild< . omedelbart, - " rige, sedan - deras länder ocku: » våd som står I dess makt” för att "för omvärlden och inför sina "ning 1 Sverige, "Under 1964 Ye- . kvenser, om 'den inte upptäcks - och behandlas I tid, och gonor- | minst gäller detta tonåringarna vi. sammia; ;kulturkost, antingen vi: BALTERNAS. DUBBLA Vv MEDBORGARSKAP "är + Cen ;rättsfråga 'som” "den . svenska regeringen , måste lö: a framhöll riksdags: man Bengt. Börjesgon 1. Falköping 1' föredrag I rud, Värmlands Brattfors: Särskilt: upprörande är. de fall, 'då personer" födda 1 Sverige av föräldrar; som 'är' svenska” med- borgare, ' inkallas ”till + militär: tjänst 1 Sovjetunionen. De'Har tidigare. gjort värnplikt: i .Sverl-], ge, men på grund av:systemet |: med + . dubbelt - medborgarskap |. så i skall de även göra det.1 Sovjét. . De balter, som kom -till Sve-|: SNEr "vi. i, höst”. går, s nalval, I, vårt. Jand,; körx vivinte glörraa I bört. .de. kulturella, » SpÖrs- => målen, varken i i valdebatten eller, då :det, gäller .att. utse: represei tanter. till de nya kommunala fö såmlingarnaå. I.en tid då .kommu-. nerna, satsar, stora belopp på ut-- byggnad. av” olika” materiella . se Tviceanordningar, borde”: man. oc N utsträckning visa", perats, av' fyssarna, har 'anpas- &ät sig' väl till: .förhällandena' 1 det nya hemlandet. De har här gjort stora, insatser på samhälls- lvets oltka”områden och har; på ett ' föredömligt "sätt gjort sitt för att: medverka tilden" höj: ning 'av standardén, söm, vi excel hållt, 23 : in Dd ss «Det borde vara: en: .hederssåk för svenska reger. ingen” att göra a : tagna ämerl inska "Hlygar, a söm nd igtianingen um: å "inte. tolkäs' så att äl ; torligare -bränsle Kastas: Då jätt redan iskyhögt bål; Definitionen a politisk.” Flygarnas brott är. "VAtC'då befunnit, sig på fel 'sida. "Om. de'håde kämpat, tillsammans "med? 'yleteong 'skulle :de "kunnat unna sig: alla" gerillåkrigets fri "heter" och: blivit " hälsåde : som hjältar, Krig-är. ett, ;barbart” i sig självt; "repressalier; mot « krigs- fångar -är komparerat" barbari. Den" möjligheten ; återstår. -emel; lertid att: befr la svenska medborgare från ett' ryskt: medborgarskap. som de inte vill ha, Om "Sverige In- nya” medborgare vill leva upp till sina rättsideal måste "den svenska regeringen åstadkomma en. lösning, menade hr Börjes- Bon.” | or Mora A DRUM I FÖR "APARTHEID > För; apar theldsystemet bety- der domstolsutslaget" I Haag” "ett KÖNSSJUKDOMARNAS ÖKNING - ”Känssjukdomarna har, under senare år fått allt större utbred- i : Miljoner” svarta vilka .hoppfullt sett fram" mot en frigörelse för Sydvästafrikas färgade” som förelöpare ' til. sin ,egen'. måste ' känna: domstolens gistrerades inte mindre än 23.000 fall av gonorré och nära 500 fall av byfills. Behandlingskostna- derna och produktionsbortfallet berliknas uppgå tll flera miljo- ner varje år. Utvecklingen är beklaglig och föga rekommen- derande för nationen, anmärker Svenska Dagbladet (0): Syfills är en allvarlig sjuk- | - dom och kan få ödesdigra konse- Rasdiskrimineringens - motstån- dare, var de än befinner: sig, rea: 'gerar, på samma sätt. - ' . Men denna reaktion" får: inte bli den enda: sams Nu tvingas motståndarna till apartheidpolitiken att finna nya vägar, skapa nya möjligheter att fanatismen, 'det sydafrikanska politiska "systemet ' som håller människor + staverl bara för de ras Kudfärgs skull. ' Domstolen i Haag har inte fot känt Sydafrika .för dess; brott. rén är ingalunda så ofarlig som > de ungdomar, vilka svarar: för en stor del av ökningen, antag- ligen föreställer sig. Den stigan- de sjukdomsfrekvensen är vält 4 ning. Men alla andra — inter- delvis en följd av den ökande nationella och nationella; "organi meller, . På krigsförbrytare. "är 1 detta.fall | utslag som ett fruktansvärt slag. | - angripa den sydafrikanska" ras-- Den har, bara vägrat ta ställ promiskulteten — ett pris som sällan blir omnämnt i den kul; turradikala sexualtdebatten. Men det är också tydligt att många av de sjukdomsådrabbade non- chaterar de tidiga symtomen el- ler så till den grad brister I hänsyn och respekt för gällande |" lag att de har sexuellt umgänge under sjukdomstiden och på sål. . sätt för smittan vidare. "Bättre upplysning — inte — är uppenbarligen behövlig. Möjligen bör också skärpt prax- is vid tillämpningen av Lex ve neris övervägas, . NORDVIETNAM OCH FÅNGARNA Nordvietnam framhärdar en- ligt sin Pekingambassadör i av- sikten av rannsaka de tillfånga- , att se. tin: att den? får full: :ver- sationer, kollektiv och: individer "som är engagerade i frågan kan omöjligt inta den ståndpunkten. F» en: gammal visa, jag vill minnas att Edvard Persson sjungit in” den på grammofonplatta, he- ter det ”Där jag lekte som barn, där är: "allting - som förr,' blott vännen jag lekt med är borta”. När man, som jag, efter mänga år- återser sin födelsebygd, som i detta: fall avser trakten :söder och öster om staden Laholm, kan man näppeligen säga att första delen" av "ovannämnda :' visa äger sin riktighet.. Det enda man möj- ligen ;:kan' konstatera är”att vän- nen ' jag lekt med är borta. : Jag såg dagens ljus första gång- en i en liten by'som ligger emel- lan Hishult'”och 'Laholm, Mina föräldrar hade' där en liten han- ”Idelsbod ; vari byborna ' kunde: in- köpa nästan allting ifrån Ljung- lövs -snu Hill" matvaror : och klä- desvaror: :€- Ja, en: "handelsbod i min barn- dom: -hade'? föga gemensamt 'med nutidens” -'snabbköpsaffärer : ' 'och varuhus. Det var inte många spe- cerivaror' som salufördes i färdig förpackning. Det meste såldes i lös "vikt ' och "måste uppvägas i påsar eller strutar, allt efter kun- dernas önskan. '.Gud: allena . vet hur många': pappersstrutar : som fabriterades 1' en" handelsbod pr dag: . Det" krävde även en viss färdighet ' att tillverka dessa stru- tar men vanan gör ju det mesta. En; besvärlig .. historia "var -för- säljningen . av -sirap.-- Den : kom "them i stora träfat, måste. tappas indre- kärl och vägas upp "Eftersom" det; ”inte då” fanns elektriskt. ljus. var fotögenen, un- der; den mörka årstiden, en gans- ka "stor "artikel; Jag : får väl inte glörhma” att ' nämna' krigsårens "I karbid och karbidlampor av alla de slag med explosionsrisker och ett tidsödande. rengöringsarbete som unde vara ganska. påfres- taride "för "luktsinnet. ”Ägghande "var "också" "rätt be tydande” enå det 'ofta” blev "byte med ”ägg” och". andra” varor. Det kunde vära' en” ganska: riskabel affär " enär: -äggpriset'. steg "och sjönk, "ibland" rätt” obefogat; :gans- "ofta, .och kunde. betyda avse- rda: förluster för köparen; ' - 0 oe aa far av: butiken mäs- oftast: 21.00. för. att "Inte” tala: om alla. som: sedan kom. bakvägen.” julen/.var, det något ,all- deles. "speciellt med affärerna. Då "I kom .bönderria med häst och 'vagn som; de. .parkerade. på gården. Det handlades, Julklappar” och. spece- i .Då,'skulle . alla «kunderna ” ”biu- -på ; kaffe, med ;:dopp..i. riklig mängd,- barnen skulle - ha + kara- husmor. en? :jultvål -och husfar räckte ' gärna. snusdosan över! disken för "att. få” en extra påfyllning : :rgrati mycket. arbete : krävde” att driva .en lanthandel förr :i-tideni Jag . kan: .inte /: undgå att, ö på,, alla 'affärsmäns arbete krigsårens -+ kortsystem;; ringar, Kupongräkning,. ; ningar mem, sein: Trots. allt, tror. jag: var ak rerna förr I "tiden . roligare både för--kunderna och? affärsmannen; Det "låg." alltid ”en'. viss: humor över. köpenskapen” som nog nu- mera, , sorgligt nog, är borta.: ; De; : enda .: kommunikationerna mellan . Hishult —Ysby—Laholm var , postskjutsen; "Den : körde den ca '5.. mil långa sträckan,.. fram och tillbaka alltså, en gäng om dagen. .Stärten. utgick från His- hult, genom '. den. vackra krono- skogen, "förbi" den” lilla ' Oxhults: sjön - för "att vid ” Alstorps .by lämna" skogsbygden och via Ysby FRIA:-ORD:-- VAD MENAS MED: ETT ' VÄLFÄRDSSAMHÄLLE?. "Är det 'ett samhälle, där luften är: osund, "vattnet - är förorénat och ' naturen nedskräpad? - Sö "Är det ett samhälle, där gamla och: handikappade tvingas' leva år: ut: och år in :bakom stängda dörrar :i kulturellt armod? - Är. det ett samhälle, med långa sjukhusköer : och taggtrådsomgär- dade mentalsjukhus? . Är det ett samhälle, har "resurser: att. sköta sina lång- tidssjuka i semestertider, -ty fri- tidsindustrien : måste” så; . arbeta för högtryck? "> ! - är det ett samhälle, där unga handikappade "lever ' sysslolösa på kronikerhem ' och älderdomshem ter de från jämnåriga kamra- er? "Är det ett samhälle, där rörelse- hämmade ungdomars .bostadsfrå- ga måste lösas via TV-insamlingar «red ovås- De har fällt sin dom över apart- heidsystemet. 'Nu ' måste de: för dubbla" sina' ansträngningar för a. SOLGÅVAN -TILLBLINDA -- NTI00326 medan riksdagen = efterskänker miljardbelopp ät välbeställda eg- nahemsägare? - -Är det ett samhälle; där alko- holskadåde. och sjuka människor tvingas sova i rivningshus i: vin- fortsätta på det Halländska slätt- landet” med. staden: Laholm som slutmäl, röv ' Man måste beundra dessa post: kuskar, som 'i öppen liten vagn, såväl sommar. som vinter, måste göra dessa resor hur vädret än var. Posten mäste ju fram. . -- Förutom transporten av posten fick kusken, åt folket utmed vä- gen, uträtta alla möjliga slags ärenden i den staden Laholm. För mina föräldrar, som drev affär, var denna. möjlighet till budskickning av stort värde, de: - - Jag glömmer ej. heller de snäl la och tjänstvilliga kuskarna, Ing- en nämnd och ingen ' glömd, som hade för vana att blåsa en ”tru- delutt” i posthornet för att där- med annonsera sin nära (förestår ende ankomst. .; En. annan. förbindelse emellan Hishult och - Laholm "som . jag ej får förglömma: var en mansper- son som . promenerade " denna långa väg fram och åter ett par gånger i månaden för att inköpa och till byborna : hemföra ' vissa brända och destillerade drycker. :Jag minnes tydligt den långa och skrangliga gestalten med en käpp över axeln - på :vilken en stor kappsäck hängde och ding- lade. När vi barn och ungdomar såg honom, i långsamt men jämt tempo komma vandrande, var. all- tid utropet detsamma ”Nu kom- mer” brännvinsgubben”. :Ja, han:hade väl sin mission att; fylla och att gå denna långa väg. slet" väl” både på" skosulor och " krafter så jag vill minnas att "hans långa gängliga' gestalt med åren blev tämligen böjd. omnibussar, med regelbundna tu- rer befodrade post och övrig bud- skickning ' dagligen mellan ' His- hult—Ysby—Laholm; . : Jag kommer väl ihåg den första bussen, ' ett mellanting av lastbil och buss med utrymme för pas- sagerare- och paket, varor m. 1. en "skön blandning. Den. var svart till färgen och försedd :med Sammanstötningen jorden—småplanet |; rena. SF-fantasin,. stockholm (PRE). .iKommer jorden att: "drabbas av en fruktansvärd. katastrof, av samma omfattning som ett: kärn- vapenkrig;.: kollision, Ikaros, en av småplaneterna? Det har fantasifulla" utländska 'scien- ce-I fictionskrilkenter siat om, soch -i vår egen 'veckopress, nu senast; FIB-Aktuellt, har i upp- gifter "den:' riktningen = varit synliga. Men våra svenska astro- nomer, representerade av docen- i|ten ' Ulf: Sinnerstad "vid 'saltsjö- badsobservatoriet, tar saken. med »Iro. En sådan :kollission är högst osannolik, : säger. han. Faktum: är också att i histo- risk tid har ingen sådan kollision ägt : rum, inte :ens ett tillbud i den: vägen. Det enda som inträf- fat. är att meteoriter. störtat ner på jordytan, och en stor sådan åstadkom. före" första --världskri- get en djup krater och stor skogs- bränder i. Sibirien, . Men . några småplaneter. har inte:' hälsat : på, och . Ikaris kommer att - passera jordens "bana på betryggande av- stånd. Der kommer dock tillräck- ligt : nära "för att astronomerna skall få tillfälle att göra ytterst värdefulla : observationer, te Så kom den tid då bilar ochå I nedfällbara sidostycken t till skydd mot väder och vind. Den andra bussen som så små- ningom "avlöste ' det ” föregående ekipaget var något 'förnämare samt målad ' gräll gul färg vil- ket gav oss ungdomar anledning att : döpa densamma ' till ”Gula faran” eller ”Den gula paviljong: en”. Sedan dess har många bussar rösat vägen fram, allt förnämare och "bekvämare : samt :med två dagliga turer till' gagn och nytta för såväl stad som landsbygd. ' "Alldeles bortom mitt hem fanns en åker som enligt gamla berät- tare" skulle varit ett slagfält i svunnen orostid. ' På denna åker fanns. ävenledes, i min barndom, en hög kulle som skulle varit en gammal krigargrav varur en del gamla vapen framgrävts. Kul- len är numera borta och över det 'gamla slagfältet böjer sig väl nu som bäst sädesfält för vinden. "Ej långt "därifrån låg en stor stenhäll som hade ett avtryck som liknade en - människohand och som + vär fantasi blev till ett märke av en jättes hand. På tal om jättar var de ju inte så; glada åt kristendomen och hatade speciellt kyrkor. En- ligt en gammal. sägen stod en gång en sådan där. stygg jätte på Hallandsåsen. och tänkte kas- ta en. stor jättesten mot Ysby ma. Han "missade emellertid. kyrkan och : stenen, . hamnade. i - stället i en. liten by je:a en halv mil där- ifrån: där. den tog -:livet av en getabock . och givetvis fick sedan byn heta Bockastensbygget.. .Ja, när vi talar om Ysby : för oss tankarna . gärna till. Lagan och gamla Karseforsen. Jag minns den, när den-. ännu 'obunden av järn och betong, störtande nedför det ganska höga fallet och rusande vidare i sin . färd : mot . havet. Vackra sommarkvällar: - kunde m.|man ofta få se de silverglänsan- de :Iaxarnas hopp :uppför forsen och : vattenmassorna. .Man' kunde även "få se' sportfiskarna prova sina kastspön utmed älven, Många sportfiskare ' från > konungariket England kom varje år för att pröva sin, fiskelycka vid Lagans stränder... . -Från Ysby är "inte steget långt till Laholm. Där "har, blivit : så stora förändringar att det skulle kunna ' skrivas mycket. om d.''s. och har väl skrivits mycket var- för jag skall nöja mig med” ett par minnen därifrån. i När 'jag ser torget : kan jag inte undgå att minnas den tiden då” två . gamla ”gummor : hade till uppgift att hålla gräset borta mel- lan kullerstenarna, Ofta såg man dem ligga på sina :gamla knän i solgasset . och. med «sina. "knivar ihärdigt » kämpa, mot: .besvärliga gräsrötterN, ,. > : Jag minnes även ”nättväktarna som med. sina nycklaf. skulle upp- dra vissa. kontrollur samt bevaka att. inga" oroselement störde natt- ron för stadens innevånare, Ävenledes minnes jag den gam- le. krukmakaren 'som, i sin verk: stad , vid . kyrkan, med konstför- farna händer, av leran: formade de -mest förtjusande . skålar och krukor... I sanning en konstnär, så att säga, ut i fingerspetsarna. Torghandeln var .även.på,den tiden .. ganska. livlig. Där kom gummorna från. landet för att saluföra - sina . produkter 'av alle- handa. slag.: Om jag. minns rätt tillkom -det en förordning att de fick: betala en viss avgift: för att få stå på torget och göra af- färer. Detta emottogs inte . med någon större' jförtjusning och vid en soaré ' på stadshotellet fram- Småplaneterna, eller asteroider- na, är . små himlakroppar från någon kilometers genomskärning , viss lagbunden stegring från Mer- kurius ut till Uranus, men där enligt "denna. lagbundna ordning en planet .borde funnits mellan Mars och Jupiter kretsar nu' små- planeterna. - Därför trodde man tidigare att de utgjorde spräng- stycken . efter en exploderad pla- net. .-Den teorin "har :man nu övergett. Nu. anser astronomerna att de är byggstenar . till" något som skulle ha blivit en planet. Planeterna har nämligen .sanno- likt uppstått genom att en massa smärre himlakroppar klumpat ihop, sig. forte en Är det Dennis Wheatley - som spökar? "Många av de fantasifulla skild- ringarna av de fasor som kom- mer att övergå Moder Jord när Ikaros dimper ner har en miss- tänkt likhet med innehållet i en känd .SF-roman av Dennis Wheatley — på svenska har den kommit ut under titeln "”Sextio dagar att leva”. Boken beskriver terkylan? : : sÄr det ett samhälle, där fack- Organisationerna via sina - om- budsmän och politiska represen- tanter" vid avtalsförhandlingar och . riksdagsarbete för grupp- egolstiska ändamål tömmer sam: hällets resurser i botten? Är, det-ett samhälle, där poli tikerna fördelar . välfärden i en lighet > med valtaktiska ' beräk. nin 4 Skulle - välfärdssamhältet funge- ra mera humant, om riksdags- huset ersattes med en. datacen- tral, där välfärdsprogrammerade robotar tryckte på knappar? « Rone Johansson. läroverksadjunkt. sor or kollisi mellan jorden och en stor komet. Kometens dragnings- kraft äsamkar redan dygnen före kallisionen väldiga tidvattenvå gar, och vid nedslaget i Stilla Havet ger den upphov till svall- vågor som dränker allt levande. Till råga på allt ger den jorden en puff så att Nordpolen flyttas till London. Nu kan en komet inte ställa till med något av allt detta. Dess kärna, bestående av småpartiklar, har för liten mas- sa, och en ev. kollisionn - skulle endast ställa till med änsad skadegörelse. Mycket vederhäfti- gare. är inte en del av dem i Wheatleys efterföljd som star om det Ragnarök småplaneten Ikaros kommer att ge upphov till. . fördes en liten revy varvid en av. stadens : unga "och . sköna da- mer sjöng en visa som slutade "| (såsom Ikaros) upp .till en dia-'med: ”Alla små knallar från böj- "Iméter -.på ett halvt tusental kilo:'den, från Ahla, Ska de nu stå -|meter...De sex inre planeternas här så får de betala”. Hon sjöng avstånd till solen . uppvisar en' på bygdemålet och var givetvis förklädd till torggumma.. Som slutbild av den bygd jag: minns skall jag inte glömma. den gamla, natursköna fast bac- kiga och slingrande vägen över Hallandsåsen. Jag minns den por- lande lilla bäcken som' på vissa ställen flöt jämsides med vägen, vägen som fortsatte nedåt mot konungariket: Skåne, / samma som avses i diktens ord ”Där en bro jär kastad över, bäc- kens smala. silverrand. Där går gränsen mellan Svenska och den Danska kronans land. Ja, detta var en liten bild från gängen tid. Vi människor brukar kalla den ”Den gamla goda ti- den” — om den nu var så god, Den hade dock inte nutidens stress och: jäkt och människorna var kanske en aning mer förnöj- samma och accepterade tillvaron på ett lugnare sätt än nutidens människor gör. Jag vill till sist citera en gam- mal dikt av sign. Ed. 1894: HALLAND En remsa land med å och ås där lättrörd sand av havsvind nås. Ett folk, som nöjdt med liv och Just . till åkrar plöjt . : sin flacka kust. david-bherbert.” Bli visare än andra människor om du kan, men tala inte. om det kyrka - för. att. förstöra . densam- f Denna lilla bäck var väl den-, - Långt upp r norr, vid Lyngen- jorden i Troms, pågår ett väg- arbete som inte precis är av det vanliga slaget. Här häller man nu på att bygga den -: framtida riksväg 6 på östsidan av fjorden. Den ' nuvarande vägen "går på västsidan från Oteren till Lyng- seidet och vidare med färja där- ifrån till Olderdalen... Färjturen tar under gynnsammaste omstän- digheter 50 minuter men under högtrafik om sommaren kan det bli. så långa väntetider att över- farten kan ta 3 till '4 timmar. : Vägen på västsidan av fjorden är, starkt utsatt för rasfara och man räknar med att den i ge- nomsnitt är avstängd för trafik 25. dygn. per år.' Det sätt man bygger den nya vägen på är. "myc ket intressant. I branta. skrevor som går', ända ' ner - till Lyngen- fjorden, sprängs bokstavligt talat lägger. vägen.” Nyligen sprängdes ett långt parti av en sådan hyl- la'i en enda. salva. Det är "den; ls har sprängt för själva. väg- banan. . Cirka . 10.000. kubikmeter berg slogs loss och kastades ända ner. i Lyngenfjorden och därmed; låg. hyllan klar att ta emot väg- banan.” Det borrades sammanlagt 3.300 meter 2 1/2 tums hål till; cirka 27. meters djup -för denna var ingenjör iå aktion med kameran inställd meter Vägbygget vid Lyngefjorden uppe i Nord-Norge är unik! borrar och skjuter en vägbana direkt ur den branta : bergväg- en vid sprängningen kastas bergmassorna rakt ut 1 fjorden . ATLAS COPCO : FILMAR. : . VÄGARBETE I NORD- NORGE en hylla i fjället på vilken man; örsta. salva som Vegvesenet hit-' Man net ue töm salva ' som' avfyrades med” kort- intervall-tändning. Sammanlagt gick det åt över 7 ton spräng- ämnen, Atlas Copco'l Stockholm, som levererat kompressorer och borr- aggregat hit upp, fann detta 'sätt att bygga väg så intressant-.att man sände ett team filmfolk upp till Lyngenfjord. De vary där i nästan en -vecka och filmade både före, under och efter sprängning- en.” Denna . film "kommer. senare att' visas över hela världen, där det är aktuellt att borra i berg för att bygga väg. Arbetet , är emellertid inte. slut med denna storsalva. För att föra måste det byggas flera tunnlar,” Det blir i första omgången en på, 48 ” kvadratmeters 500" meters "längd: ,; ” "Senare kan det: bli nödvändigt att bygga , en tunnel som blir hela”'5 kilometer lång, Den. nya | vägen får stor betydelse för; Hela- ,Jandsdelen. Man har mer och 'mer gått över till att. -frakta vari "på. landsväg i stället" för ; sjövägen. Till .och. med ' fisk skickas, inte nordligaste" .fiskeområdena de... över vägen vid Lyngenfjorden ända :ner "på den europeiska | kon- tinenten, I filmarbetet vid vägbygget uppe vid - Lyngenfjorden, Harold Knightfrån Atlas ' Copco, som. här -ses på - storsalvan på 10.000 ) kubik berg ' . ” i Visby Text. Matt. 17: 913 Förklaringsstunderna givas. oss till hjälp i livet. Vi får då och då uppleva för- klaringsstunder, högtidsstunder 1 livet. Det kan vara tillfällen då vi upplever skapelsens storhet och skönhet. Då vi sjunger ”Här- lig är jorden”. Det kan vara högtidsstunder i Guds hus då vi känner den Eviges närvaro. Då vi sjunger '”Gud är här tillstä- es”, Så förunnas oss I livet för- laringsstunder, men vi får dem icke för att försjunka i stäm- ningar och drömmar. Dessa stun- der skulle! bli till heliga, ma- nande minnen, som kunde följa oss när livsvandringen sedan för ut på vardagsgärningens trött- samma vägar eller då vägen stu- |par ned i lidandets och bekym- rens dal Efter förklaringsstunderna går vägen ned från förklaringsberget ut i vardagen. Livet är en ständig växling mellan högtid och vardag, mel- lan helg och söcken. Och gott är det. 'Att alltid äta festmåltid skulle bli tröttsamt. Vi behöver livets enkla vardagsbröd. Men ibland kan livet bli svårt. Lidan- de och bekymmer kan drabba oss. Livsgärningen kan bli en tröt- tande rutin, ett ständigt enahan- da. Måhga människor känner det så i vår tid då allting mekani- seras och motoriseras. Det kan vara svårt att känna det ska- för dem. pande arbetets glädje för den, Kristi rklaringsdag, För Laholms Tidning av prosten, teol: lic.” Erik Beljer, Vänge, stift. oa + vars arbetsplats är en station xvid ett löpande band, för den gom ständigt bara har :att göra - ett enda handgrepp. Men det allra värsta är att. Gud liksom kan försvinna för. en människa. Den Gud; som man 1 förklaringsstundens glädje kän: de så nära, liksom bleknar bort. Det blir svårt att vara "trogen mot den himmelska synen. Och detta är. det allra tyngsta — att leva utan Gud, Det är många människor i vår tid som lider av - hemlig nöd, därför att de. - på något sätt. har tappa Gud, «att han glidit bort trå ras Uv. Då skall du minnas. ar vän Saver förklaringsstunderna" erren Jesus Jungar. med. sina .lär- Den himmelska synen vi - ta. Vägen förde ned från ar bör jängsberget, Men Jesus var med rjungarna, förklasade Han talade, tröstade, " Jesus har Iovat: med oc alla dagar”, rar osedd vid vår sida. Of det så, att ju tyngre vat påle ju-starkare känner vi hans när- Mb Han ger oss kraft att-bära ördorna, Det skall vi. vägen för ut i livet klaringsstunderna, Herden, vi höra h O Jesu, bliv när ”- Os8 alltfoj och sköt oss ja alltid du ”Se. Jag" är Han vand- ans röst”, ch bär Oss, som gjort. Ja, amen, din t Lo Oss fram. rohet skall bringa 'V, pris, tack o och värt ghvära, vär Gud tvärsnitt och : bara. till. närmaste stad-utan. från efter för- - ”Oss följer ju ' vägen vidare fram: genom : fjället : | 1 oss, bliv när |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.