a - . : : : LAHOLMS TIDNING "Den Kommersiella trädgårdenä- : Vktrån, samtidigt som de svenska” » ringen 4 vårt land brottas med producenterna haft svårt. att få. ; problem, som i viss mån kan lik-" avsättning för sina egna alster. ++: . ställas med jordbrukets. Struk- ... pprA konventionens" allinänna ' turrationaliseringen ' drar fram "även över handelsträdgårdarna, ' och resteiktlömer har hills en | : = Så Och omr le tik. dast i undantagsfall — omfattat > hastig takt som inom jordbruket jfordbruks-"- och” "trädgårdspro- : En betydande farsot för? dukter. Fördragstexten, möjliggör handelsträdgårdarna är däremot dock årliga förhandlingar angå” fötorternas expansion, Vårigenom.. fyria inom hela området. Sär- : ” trädgårdsjorden” tas i anspråk för skilt. Då rk -har- därvid .fram-" bebyggelse, gator och vägar m m. fört krav på tullfri export av bl a - "Utvecklingen härvidlag har gått ädgårdsprodukte: : ilket ; dock . : så. långt att Sveriges Haridels- " trä lgårdsprc kk Xd ”u 2 trädgårdsmästareförbund - begärt avvisats från svens) sida, a på - och även fått löfte om särskilda hav. farnas organisation. 7 gärantilån. för de företagare in- : i: . om branschen, som på grund av Trots nu rådande tullbestämmel - : Gullr Näinganaod a som visat sig feksio 3 Hall; Nu har fåren” at släppas på bete på i d! Åtgärden — 'som tidigare bara prövats på ett par ställen i landet — kan vara början till lösningen på de ofta svårartade problem som ägarna har med av sk teri na på I åk k. Vilka ju under de senaste "4 åren ökat i accelererande takt. På de gamla åkrarna växer gräs och annan markvegetation mycket fortare än den' nyplanterade skogen. Följdn blir att plantorna inte får möjlighet att växa så fritt som de behö- 'ver och botas att förkvävas. Man försöker hålla rent på planteringarna genom att bl a luka, trampa ner äset och slå med lie, men ingen metod har hittills visat sig riktigt effektiv. Det är här fåren kommer Fåren har nämligen visat sig vara utmärkta, renhållare på granplanteringar, De äter rent på allt utom ingarna ve "Mannen bakom . ”ftåridén ”. är Eb-/ -; be: Bengisson i i Vessigebro, Och de rv Treschow "AS Sannarp och trävaru= tätorternas utveckling tvingas: : ser importerar, Y vi Lan bety dan flytta till annan plats, > . få tidskri ft för en - ns g- läste” "en -fårti ift för e "Inrik för "från Danmark. I fjol köp te vi er "Bengtsson. Det. fanns t'ex krukväxter: från detta land för nära 35 miljoner, vilket give! vis innebär en allvarlig. konkur överskuggas dock av-den växan-. 7” de konkurrensen utifrån, Genom'' :"de."'snabba'” kommunikationerna > "kän fra numera forsla hit mäng- = rens till den svenska krukväxtod der av färska grönsaker och lingen... Tidigare ' räknade. ma " blommor, inte bara från relativt ' med att:krukväxter var för tun: närliggande länder- sor, Danmark '- Ba och därför inte' lämpade" sj. eller Holland utan även från me-' för. exporthandel.. Nu. har, doc", : 'ra avlägsna länder, t.ex Model-- produktioner” radikalt förändrats "havsområdet, Därtill kommer att . genom'att/ man övergått till plast.” handel: I och tullbestä krukor" och' torvmull, varigenon : an, id r, en: artikel, om en skogsägare i' 7 Norrland, som hade”en granplan- « tering där plantorna hotade att för- ”kvävas av gräset. "Han hade obser- ' verat "att får 'på”'beté inte rörde äd granskog, vatför han som sis-> att : får gallrat : släppte ut . "några . får : på ' planteringen. Där- "med var, saken bevisad: Något bätt- re sätt ett få gallrat än att låta fåren beta. rent fanns" förmodligen t. - s i stor utsträckning är oförmånli- - ga ur de svenska trädgårdsodlar-', nag synpunkt: oo "Inom EEC-staterna 'har införts ++ > När de :" gårdsprodukter från > "öststater; öl de flesta trädgårdsprodukter,: och - vidare har man bestämt att. av- veckla ..tullarna ...EEC-staterna "emellan för: sådana produkter; så » ali”det är. he!t borta 1970. Från "samma tidpunkt" skall in . jordbruks ämnden skall följa im- transportkosthadérna” sänkts ” och ' tullavgifterna ." reducerats :> hö; avsevärt. kr NM har, regeringen" genom "ett, beslut i.” ' portutvecl ingen. och vidta erfor. H derliga åtgärder, så att den svens=.> ka trädgå inte åsam-= tulltariff tillämpas mot.stater, som, » Inte tillhör EEC. : « Den sven exporten av träd: : i gårdsprodukter till EEC-länderna > har väl aldrig varit av större 'om-":v' fattning, men däremot måste man . räkna med att en rad andra län-. der, sonr hittills exporterat sådana varor till EEC i framtiden inrik-' tar gig på andra marknader, där "det bli större återverkningar för ” " de. svenska odlarna, Det har re- "dan inträffat att Sverige fått ta ” : emot — stora - mängder träds: " Bårdsprodukter till underpriser . eller pressas tillbaka, ;. Fnsksrå "kas, väsentlig . skada, Den” regeln ' anser 'nu? Sveriges ' : Handelsträd-= gårdsmästareförbund borde "ut- sträckas” att” omfatta "även « an rån "import "åv tridgårdsprodu . ter.:Det' är 'hämligen: ett gam; 1 känt faktum, ; undetstryke bundet; "Uimporterade': liga för konsumenterna; 'så länge det även' finns, svenska "varor att . välja på, men att. priset på de importerade”, varorna '' stiger," om - den svenska produktionen upphör ; FÖRETAG VÄLJER , GLESBYGDEN ' Btt Icke, föraktligt resultat : kan” ”hoteyas. "för det. första såret av' den "nya aktivare" "Iokalise- 'ringspolitikt som startades. 2 iu 3 fjol, konstaterar I o'rT d karnas Förenings blad, 149 projekt 1146 företåg ; Vinöjlggjordes genöm"” Iokalise" I ; fingsstödet. Mest. har Västerbot- å ten /fått av dett Imenianmärk: |: . hingsvärt är att: ämtland bit 'vIt nästan helt utan: be : : '> Ett år är en ganska” kort tid |. att dra några mera .bestämda | : , Blutsatser av. Mah beräknar. att «den; nya : lokaliseringspolitiska glven gett arbete åt 4500 ”per- TT "soner, och" det är. inget dåligt » resultat, Man kan väl dock utgå "ifrån att en del' av projekten . kommit till stånd dessa pengar ""förutan;' det rör sig ju som sagt "tindå mest om lån. Men kanske j , hade 'de då hamnat på annat " häll i landet, och varje liten, in- | sats som syftar till en rimligare ' befolkningsmässig balans i detta "land måste ju hälsas med tlill- I fredsställeltse, : Många”, företagsledare vitsor- ; dar att Industriell verksamhet "kan bedrivas med. framgång ; utanför de stora och medelstora ligger. Sverige, när; det > gäller : marginalskatterna., Vid sen. års- inkomst av t.. ex.'37.500 kr. får . Svensken; betala : 'nästan "hälften (45 procent) ” av” värje” tia hån : tjänar: extra +. skatt. För + Eng- : land, år". motsvärande . siffra 32 procent, "för ”USA”20: procent; för : Frankrike; 18" procent" oc! Västtyskländ 25 , procent.., : Gäller ”dét ;' en, årsinkomst ;p; 7.500. kr. betälar :åvensken 28 : procei t: 1. marginalskatt;. Det” är dubbelt. så mycket som . tvåan, p-tvästtysken; får betåla .—.' han ', klarar da ed; 13 procent, frans- T manner ed 6, amerikanen med fyra h engelsmannen: — som, i denna. Inkomstgrupp ' har 'den minstä” marginalskatten" —-.helt Dalas.Demokraten (ss): har upptäckt. att. ingen gör " någonting, åt Inflationen: Det: är med "inflationen "som med vädret: alla klagar. men ing- Jen 'gör något -för” att. åstådkom- 'ma en: ändring. Varenda :.kotte » vill för: egen del ha.en större del av. den: gemensamma kakan: ..högre löner, längre semester, lägre. pensionsålder, wVilket.bi; » drar-till att öka kraven på fris ' tidshus,, medför flera utrikes re- sor, ställer” större" krav. på vär garna, sjukvården och all den :|' Men- nog 'är "väl. : i det meterhöga gräset, även om par alltid haft besvär med att hålla rent på sina planteringar. Jag köp- te :därför in ett 50-tal' får och lyckades få hrr Nilsson och Tres- d intresserade av idén, a LÄMNAR PLANTORNA IFRED "De första fåren släppte jag ” - ut på :hre Nilssons. ägor i bör- ken..I .glag, och; Plästhalsltandens - tidsäldér. har. bärnstenen ' börjat i;'prisi? Före kriget.' kom «procent, av världsproduk- tionen Afrän, Staatliche 4 Bernstein- Manufakturs, gruva i Ostpreussen. Gruvan" sysselsatte hundratals ”ar- betare" "och gav, 500 ton bärnsten om Året, som togs' på 40: meters djup. I dag går nästan .hela av- Kastvilngen" öster ut," därför . blir bärnstenen sällsyntare': och: dyra- re "Fr den” västliga ' världen.” ' Och samtid:gt mer efterfrågad!" ! bärnstenen värd en'renässans. Den har:'verk- ligen ;ädla. egenskaper: : lyser :och glimmar "i färger från honungs- och: citrongult till vinrött, mahog- nybrunt, ja svart. Och vilket” ar: bete + naturen har lagt, "ner: på bärnstenen: under .' närmare" .« 20 miljoner 'ärt. vis "Där -Östersjön breder: ut "sig i dag växte under tertiärtiden mäk- tiga barrskogar 'av kauriträd, där monstruösa — urtidsdjur" > brakade fram i. fuktigt halvdunkel mel lan - stammarna, 2; 7 Det feberheta' klimatet gick ina åt kauriträden. Stammarna ''kor- sades , av djupa sprickor. Mäng- -| förtjusta i det. ”nordiska guldet”: "Isocken, n förhistorisk tid ”pört jade, strömmarna? bryta” loss bit tar. av. den förstenade kådan. vå: gorna. kastade upp dem. på 'stran- den. Här hittades:de' av:de första människorna som kom till: Skå: ne.” De. granna: stenarna ” blev hålsbånd! och talismaner.' I, sten: åldergravar har man. gjort mas- sor av' bärnstensfynd-; en gång- grift' vid ' Gillhög; innehöll” nära 400 råa och bearbetade” stenar. - -Antikens greker var särskilt På: Akropolis "utanför Aten.hade Fidias rest "en. staty över. Palas Atena.” Gudinnan höjde sitt spjut, och själva --spjutspetsen sägs 'ha utgjorts av ett: enda väldigt bärn- stensstycke, Det lär.ha glött som eld: om. natten - och ' väglett de sjöfarande utanför Pireus, : -Den' bästa bärnstensstranden i Skåne och därmed «i Sverige är; Skanör-Falsterbohalvön. ' En an- nan bra kust att leta på är också mellan Åhus och Kivik, 'särskilt stranden vid Havsäng i i .Ravlunda Det är dock sällan "man hnitfar verkligt stora bärnstenar i Skåne. I: slutet av 1800-talet lär man s Där fåren inte har gått är det inte lätt att upptäcka granplantorna. RA Åke Fransson spås : jan av juni och hös' hr Tres- > chow började jag för ca tre » veckor sedan, Jag har tittat till.. ' fåren så: gott . som varje dag” och kunnat konstatera att det ” gått som jag förutsett, Fåren ': har betat rent på gräs och läm- - nat plantorna orörda.” Jag "har - dock också märkt "att det nå- r gon gång av misstag kan. hän- da att ett får lägger.sig på n gon planta. -Men det sker högst. sällan. act Bengtsson tror att maximal "effekt ; under normala -förhål-. landen torde uppnås om fåren - ” valet. Tre—tyra: år bör de gå "på . samma. plantering... Så ' lång tid. tar, det normalt innan , . skogen .växt sig så hög att den, klarar rsigu utan gallring, : STOR SKALA För att" "en" sån här verk- samhet skall löna sig måste den drivas iii. ganska stor "skala, sä- ger: Bengtsson. :s 200—300: får tror jag skulle. vara -idealet.'; De enda kostnader: av någon betydelse, som : .Hhunden”. : hotell med hund som sällskap, -: - regelbundet får gå över 'var- . , je: bete med . : treveckorsinter- man här, är för inköpandet av får: och stängsel, Och. fåren har "snart betalat sig," Säg att' en tacka. ger. ett lamm” första året och sedan i genomsnitt 'ett och ett halvt lamm per: år, så "har hon t o-m gett ränta på två år, Därtill. kan lägga” den ull.och det kött man får ut, . — Fåren kräver heller ingen sär- skilt ' omfattande -skötsel." De ' skal” ses till då och då och 'byta bete' en gång i veckan ungefär. Mycket mer behövs inte... De kan "gå ute nästan" året om; för vintern krävs bara en enkel lada, ">. .Hrr Treschow och Nilsson har, som förut rämnts, bara positiva | Idag. finns det -ca. 250 hotell -| Sverige, som tillåter ' sina gäster : hutidägare,'; som” kanske" just. nu Jtellens; De nns 3 "väl bo: med ”Det bästa hos. människan är . Den. gamla. klyschan har i warje fall anammats av en hotellägare i Skåne som ' hävdat att "hunden som <hotellgäst i mänga :fall är till . mindre: be- svär: än .sin ; ägare,. Hunden på hotell är. i det "stora . hela taget en ganska ny företeelse. För inte så "värst många år sedan möttes man nästan överallt av kallå han- den om' man försökte ta.in' på '. Hunden. har. alltså. blivit mer välkommen '- . vilket sannolikt sammanhänger med, att hundäga- garen "idag sköter-sin: hund bätt- re, . har - bättre. pli. på den" etc. i att ta” med hunden "på rummet. Till glädje för landets” ca 350 000 - som genom en rund- skrivelse till landets' samtliga ho- tell; nåt göra, äpp en-förteck:. ; undvänliga” ho: fördelade över « ; hela . landet," från Ystad" i söder. till "Riksgränsen i' norr. - . En” del” hotell . debiterar' någon gästen, på andra "hotell köstar det inget alls, Och maten 'är ju nu: mer inget.'problem för .hundäga- re. på resande. fot”? "Det: fintis ut- Då hade, det blivit ännu effektiva- re rensat; Och så kunde det gärna. IG ha varit: fler" får: på den här storleken. Lå ke ta fåren; gall ; på planteringar” på : " Mer. tvel är det väl, när det gäller nyplan- teringar på skogsmark. Där är det framför ellt hallonris och ormbrä- ken som erbjuder problem, och det äter väl knappast fåren. Så där får vi nog fortsätta att röja för hand, -' Och så här gäger hr Nilsson: + Fåren är de bästa tänkbara Lättare. för. hundägare ..: os eller några kronor. extra för extra-|” dl | vriv SR i hund. på - hotell märkt. hunämat på burk; som inte bara är hundmat i största allmänhet. utan. ofta vetenskap- se hunden hela dess närings- och resan överhuvudtaget -— behöver alltså inte problem ' för hundägarna. FE Den som vet med sig att han eler hon har en:hund som gär- ligt uppförande” .på annat sätt skall. naturligtvis inte. ta; hunden med på hotell. För hundvännerna är det "lika "viktigt att hundarra ' gäster = likaväl sorm människor- na. Gör de 'det kanske "allt. fler: hotellägare är : villiga "ta: ;emot: även fyrbenta gäster på rummen,' : I"; Kennelklubbens Hundsport. 'nr' 3. 4" år förteckning". över de” ”hundyänli- ga” hotellen! I samband med .dén ges också tre goda regler, värda. att "lägga på -minnet. och" efter. leva. av. dem ,som,; Ftänkerad hotell, med "hund! Lämna 'inte: hunden ensam im; på rummet . öm. Ni. inte. är "absolut säker” på” att iden. "kommer; att (Forts. å' sid. "Ingen: "bilskola anser: Ungdöm « Av 2.735 pojkar: och flickor i åldern 16—17 år. som svarat på .: issa = av: ” bilförarutredningeris även för mopedförare; Ungd är medle "drygt :250 - ungdomsföreninga. hela landet och. representerar skilda intresseområden.: Enkäte ett led i Ungdomsgiven H 67; ak- tionen för säkrare högertrafik, ar. tiitorter; noterar JF och kom-| Övrig" service, som ; samhället |der ; av. klargul kåda rann till |dock ha hittat en bärnsten större erfarenheter" av. fårens ”framfart” | »sallrare” där det finns bra bete, | rängerad av Folksams ungdomsråd , menterar: - skall tillhandahälla.' Fd för att "läka "såren. Ner- längslän ett. människohuvud, nära Fals- på granplänteringarna. så alltså på gammal åker. Jag har i nära samarbete med Högertra : fusken med, den å lokallso- Ett växande antal människor |stammar rann kådan. ” Insekter|terbo.” Det är det/'största omta- Nor förut låtit röja för hand på den | kommissionen och NTF: - » ringspolitiska "given är natur- ö - "vä äd- - gsp g : inser att löneökningar. inte tjä gene trdelar. a ee och bäd-tlade fyndet hos oss, I dag skul . UTMÄRKT” . mark där Bengtsson nu har sina På frågan om man önskade fullr i ligtvis' att ett och annat. objekt H j kan visa sig Inte motsvara stöd- ' Hjande myndigheters förväntning- |" ar och klappar ihop efter någon tid när stödpengarna tagit slut. Dessa eventuella undantag från en god regel bör dock inte få fördölja det faktum att den in- sats som samhället här gör är högst väsentlig. Det som. hittills skett lovar gott, även om det » Som sagt är för tidigt att ännu dra några säkra slutsatser, och « det finns från landsbygdens syn- " punkt anledning att hoppas en hel del på denna nya giv, Ett 'HMavarslande tecken är , emellertid den jämtländska bot- : tennoteringen, anser JF. Om den ' är ett symtom på att företagar- Ina skyr stora delar av inlandet kan framtiden komma att bli , mycket dyster för betydande och ' väsentliga områden i vårt land. [0 - - + a 4 SVERIGR I SKATTETOPPEN . Sverige har de högsta margi. "nalskatterna 1 världen och den ' hårdaste beskattningen av lågin. nar mycket till när: mera peng- "ar i regel. inte medför bättre standard, när.. löneklyftorna i ; samhället ökar och när pris- och kostnadsutvecklingen . blir "ett problem Inte bara för industrin utan i än högre Brad för konsu- menterna. ev KÖNSROLLER Dagbladet [5 tror inte att vi på lång tid. framåt kan ; ”öpplyliat Jdviskerhålen! om ”köns- balans”, eftersom det, enligt tid- ” ningen bara ära få undantag | som : män I och kvinnor "är lika lämpade för samma. yrken: i ” Ofta hävdas att det är slöseri ; med en av våra största ekono- |. miska tillgångar. att låta en så Pass stor del av våra kvinnor "gå. utan ” förvärvsarbete; ' Mera sällan talas om det slöseri med arbetskraft som kan befaras ske : om man 'inte vill inse att det trots allt finns skillnader i lämp- likhet . för - olika "yrken mellan kvinnor:och män, bortsett från några få undantag åt båda hål Dessa ”stenar” med djur i har blivit ett. fantastiskt fönster mot jordens urtid, Mer än 2000 arter landinsekter har forskarna hittat i bärnstenen, ödlor, blommor och kottar har också 'konserverats. Örhängen med inneslutna, : till : synes livs levande spindlar och andra småkryp, är inte ovanligt. ! är havet i oligocen tid dränk- -bärnstensskogarna ” lossnade kädan under' årtusendenas lopp från. träden, följde >»med 1 isti- dens > massförflyttningar ' och är ten till förhandlingar om stats- "pensionerna, konstaterar Gefle "Dagblad (fp): vo " Man får väl ta :för givet att även Qvilministern godkänner "uppgörelsen ' även om den inte helt stämmer med vad han an- - sett att staten har råd att offra - för att ge pensionärerna en bätt- re levnadsstandard. Men därmed är ju inte sagt att han viker från sin "ståndpunkt att i gan inte är en förhandlingsfrå- ga. Genom ett erkännande av att rå- senläppar.” " ur Den som är ovan har nog ofta svårt att skilja bärnstenen från vissa andra stenar. Då kan här meddelas att bärnstenen har tre särskilt utmärkande egenskaper. Den kan" brinna, den blir mag netisk om man gnider den: mot tyg eller 'en skinnlapp. och kan då "dra till. sig små. bitar. av papper . eller dylikt. Den kan flyta, dess' specifika vikt är näm- ligen ytterst obetydligt större än havsvattnets. . Tore Leth. a N TT FRIKYRKAN — samfunden inom + Sveriges Frikyrkoråd "HJÄLPER le det säkert vara. ; åtskilliga tu-. -— Hos mig har det gått allde- les utmärkt säger hr Treschow som HN besökte på tisdagen, Jag har hit- tills inte kunnat märka att fåren rört plantorna, bortsett från att de; som sa, någon tt: gång kan lägga sig på en "planta. Men det. som eventuellt går till spillo på så sätt är i alla händel- ser inte 'mer än som förstörs, om man "skulle ha en man som gallra- de med lie. — Jag tror att det här har framtiden för sig. Fåren håller' " rent minst lika bra som någon . mänsklig arbetskraft. Det är dessutom ' svårt att få tag på ..folk som vill åta sig sånt här jobb och den arbetskraft som "finns är inte särskilt billig." . .; ' Den plantering som hr Tres= ' ” chow visade mig omfattade tolv .. tunnland, uppdelade på åtta där släppt ut ca 40 får. Där fåren hade gått syntes raka fina ra- . der av granplantor stå fritt i" ljuset, Där fåren inte hade be- får,. och det har varit mycket be- svärligare. "> ' — Ett villkor är r bara att få- ren inle får gå för länge på samma ställe, då trampar de lätt ner sidoskotten på de spä- da plantorna. Men de äter in« te av dem — plantorna alltså. '- — Så om fåren . bara flyttas relativt ofta och regelbundet får komma ' tillbaka till bete-.- na, är metoden ypperlig. Jag vill gärna uppmana deny som - planterar skog på gammal åker- mark att anlita fårägarna för gallringen. Fåren utför en ga- ranterat effektiv röjning. or KUL IDÉ Husdjurskonsulent Sten Löfven- berg vid Hallands läns hushåll. ningssällskap i Falkenberg har ock- så intresserat sig för Ebbe Bengta- sons idéer. -— Jag tycker det här är en väl- digt kul idé, säger han. Det är ju ldeles nytt för Halland ständig, - förarutbildning : redan i grundskolan svarade endast ,174 (6 procent) ”ja” och 565 "(21 procerit) ”vet ej”. 42 procent var eémot' ett införande av körkort för mopedfä= rare och 6 procent "visste inte". — ORD PÅ VÄ GEN [ETT Iåten honom gå. Tvär söhdagsski nyligen en lektion om Li ar genom :' ett Underverk av istus, kallades tillbaka ur 'sin grav. Jag kom då - Jag tänkte på hur h uppför. sig: väl när: de-är hotell-' en 'enkät. om inställningen" till". ligt sammansatt för 'att tillgodo- ' vitaminbehov. Semestern — eller , längre våra något . na skäller nattetid eller visar ”däå- . s 4 DE kl i ätt — . | och har mig veterligt över huvud årt . ån - k N k > lega : . Organisationerna haft rätt och "dem som drabbats av H el- mn fa vi kan nsvep: i | omsttagare, onstaterar len. bre mö "Vnka ste | han själv fel — I denna viktiga hungersnöden i tat, såg man inte a taget bara prövats på ett par stäl- |yaärt Jag, vär a i våra fördomar, : Ystads Allehanda an man inte också nka sig | principiella fråga skulle han all "sen till begynnande skog, len förut. Och jag tror på meto- världslighet Själviskhet och vår t (fp) efter att ha tagit del av en| 2tt frågan till stor del gäller] detes förlora ansiktet. Får han meterhögt gräs. den, den kan säkert lösa en hel del ”gravskrud,. som har: blivit vår ! : undersökning 1 engelska Econo- KEN valfriheten för individen, oav- inte statsjuristernas och hela re- IN ENS HÖNKONTER bh ALF TD RL Obi Abb Y NL HTF tysthetslöfte' av andras ”C” av de problem som skogsägarna va ett Srerfadande evigt In, med ' mist: ' sett kön, att välja det yrke, hon | Seringens stöd för sin mening + BÖRBÖRJATIDIGT " 0 | ö6d hek med gallringen av skogs- |182 av oss I dag nan Lätt som: H via ä är Ink anser st, assa bäst une” har civilministern hoppat 1 ga- "FRIKYRKAN HJÄLPER &— Fåren skulle egentligen varit planteringarna, - riktigt njuta de ar svårt. att - en & g Inkomst som gp len ti ä stats- erbjud N frihet - Kristus : 7.500.per år är skillnaden mel ae räd rimligtvis me ör få göra MÄLARTORGET 15 tt -— Jag vil gärna följa det här följare. De am såsom hans efter i nde oNKa nationernas skarter VAD SXGER CIVILMISISTERN utan att det medför bistra Kkon- STOCKHOLM ce Låt aldrig solen gå ned. över | Eu och se hur det utvecklas. Jag [nårt åtdragna bara lösas, dessa i : a , NU? = sekvenser, Vi avvaktar med in-| POSI iro din ”vwedel — - behöver nämligen känna till saken, |oss att vara som hindrar : tag, nämligen Sverige, vars små tressi g er eftersom jag säkert kommer att få | Jesu. kristna” På det : sätt i inkomsttagare är hårdast beskat- Organisationerna fick rätt och som vat äs ste komma så små | Tig själv, så slipper du taga]len hel de förfrågningar om den, tygad om [a AV Oss, Ja ag är" "Bver- : ” . tade i världen. Speciellt illa till elviiministern fel I fråga « om rät- | - nlägom,. mäste komma s - , P Ju eenne Holmes ' FAR fatta cc vi endast därigenom H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.