> . "att" utvecklingen i jordbruket -Å LAHOLMS ZI | " misdagen den'26 ju 1968.? "vilket är" lättast - tätt i u länderna , utveckla jordbruk så att dessa "länder 'kan, ;grunda sin välståndsökning på :en-effekti- viserad jordbruksproduktion el ler" att 'utvéckla industrier 'och - hårdare; satsa på industriell ex- pansion som 'underlag?. ' För många är frågan kanske nästan chockerande. Man tror sig ha sir: uppfattning klar. U- länderna är underutvecklade och då : fär det jordbruk" dessa län- "der! först” "och främst skall. .be- driva. Därmed -punkt! .Den. sjn- : punkten ”delas av den svenska gocialdernokråtin 'och.rav' jord- bräksutredningens ' ” majoritet. Man går. t.'o. m; så långt att man” hävdar, att u-länderna skall kunna både, leverera öka: de -mängder . livsmedel till. de utvecklade länderna och "samti digt avvärja den egna svälten. Inga .småsaker! Den industriel- Ja produktionen skall förbehål- Jas de Tika:länderna. U-länder- na kan sälja, socker för 35 öre per kg.'Det har både jordbruks- ministern och Ulla; Lindström hävdat I olika sammanhang, .« ; Nu. har emellertid för någon tvivelsmal! Det har skett” i ett: : ha uttalande av. OECD:s generaldi : rektör. Han har" hävdat att. det |... Ore. mest rationellt att expandera. "jordbruksproduktio- |. nen i de utvecklade : länderna | i jor för. att..kunna exportera till u-li länderna och I stället söka hjäl-]' pa u-länderna på, vägen: mot|. bättre. ekonomi genom att där stödja utvecklandet av vissa in-|: dustrier för. export. : AN Förvisso « ligger : mycket : av]: förnuft i det nämnda uttalandet. Det har blivit ett talesätt , bland vissa grupper I iSverige att jord- bruk skall: bedrivas - i vi ider, att. vi skall Teva" högt på att köpå billiga livsmedel av dem etc. , Man: hävdar detta: utan "att närmare "överväga huvuvida re- sönemanget är "logiskt, ' 4 '+ Ett tankefel ligger redan därt, att' dessa ' länder -— trots sin svaga effektivitet — skulle kun-] nå fortsätta att sälja "jördbruks-|' Produkter ' (och, detta : 1 ökad — > som "köpare — vinster, eller förmånsställning. Om '. länderna ifråga verkligen 'skall kunna bli hjälpta medelst Jordbruk; export; hämta, ' tanken att u-länderna lättare I kan utveckla Jordbruksproduk- j tionen än Industriell. produkti- . on? "Troligen är. detta en. fel-l; tanke. Jordbruksproduktionen H är. spridd till. stora ytor. Det M tar lång. tid att. vinna gehör fört. : nya metoder' hos människor som Inte har teknisk utbildning” ochl - kunnighet, Det har t. om i de epropeiska ' länderna. visat sig]; " gått snabbt först när konkur) rens uppstått om arbetskraften, i - MISSLYCKAD BOSTADS: . , POLITIK: j " Fortsätter efterslåpningen” le " bostadsbygg gandet får vi bara knappa 70.000 nya lägenheter i år Istället "för utlovade 92.000, skriver Blekinge Läns Tidning (fp). Utveckling- en de senaste åren och speciellt |- under detta år, anses av tid-|. ningen berättiga oppositionens ofta återkommande påpekanden om ryckigheten 1 regeringens bostadspolitik, som nu beteck- "nas som direkt misslyckad: Man har från oppositionens si- da ofta påtalat den ryckighet som" kännetecknat regeringens bostadspolitik;. Kraftiga pådrag och inbromsningar har avlöst | varandra: bostadsbyggandet har behandlats som ett dragspel | Uppgifterna om det nuvarande läget. bestyrker ytterligare rik- tigheten i denna kritik, Man skall näturligtvis icke blunda för att svårigheter föreligger, när det gäller att hålla en jämn och hög bostadsproduktion. Men pla- neringen kunde ha varit betyd- ligt bättre. Tar man hänsyn till de löften, som från socialdemo- kratiskt' håll då och då uttalats beträffande - bostadsbyggandet, har man anledning att'beteck-|' na utvecklingen som direkt miss- lyckad... Man har: på sina håll också tolkat frånvaron eller för- seningen av det utlovade mark- och bostadsprogrammets som en direkt följd av den negativa ut- vecklingen —' vartill måhända kommer oenighet inom Trege- "ringspartiet om hyreslagstift- ningens utformning. Det är icke - otroligt att denna tolkning är » tion och; "på Så 'sö Je. kan" finnas. till: hands; ' än ätt avancerad stat icke yckats' "med : Ytongbolagen att sälja hela kon-|; riktig. of "pen "konkurrensen vinner "man "inte 1 u-länderna "utan en hård satsning på: industrin ir "om med, utvecklandet - "av "industrin. ir "En; savgörande. fråga: är vilket som är lättast, att sprida bättre kuliskaper om jordbruksproduk- öka” "pro: duktjonen . från jordbruket. Lu länderna, enligt - :den öga mål sättning” soin "präglar. len "svens: ka: i soclaldemokratiska : debatten "eller; att startå : ”Industrift f för att utnyttja befintliga natur: rikedomar," : Ingenderd "frågan | kan "bedömas! generellt! T'många | fall "torde idet'>döck "vara re "att: snabbt > sutveckla” industri ä er: än vatt göra motsvarande in. vom". jordbruket: T "industrin I är det” lättare ” än i jordbruket att leda och övervaka. från en ce: -tral' "Det; torde "tiex vara lät i tare" att lära ”oskolad årbetskraft att, sköta en industrimaskiri, där verkmästare. och 'montörer: lä tar olika” måskin us eringat, ”vil- vara svårt. att" bevisa, varför just: jördbruks' räder då "nens. "svårigheter ; med? jordbru- ” ket är. ett praktisKt-exempel” på . Sstadkomina >. 'en : Sordbruksproduktio i regel mäste kun: É ämn' mark" och I: Krigaren. "med. det svarta ban- Carl von' Döbeln, fick aldrig. ut- kämpa 'de;'slag? han ' drömt: om öch 'han.. nådde aldrig de ärofulla : befattningar han tyckte sig ha” rätt till. När han nådde 'bataljer- na "blev - han : endera. sårad eller suspenderad, Men han slapp i alla! fall bli arkebuserad. -" -Det är något tragiskt men än- | då fascinerande över hela Döbelns ” Ge jroöt:i"ett :medicinhistöriskt kåseri i Läkartidningen; där han ägnat .speciell uppmärksamhet åt : Döbelns pannhålefraktur, ”Blessu- ' ren”Y-—-"som ' Döbeln aldrig för- >? summade” Att stava med stort, B.' nin rrige” krigare. Idoga forsk- visat att. Döbeln, en- $,'1 ådragen efter slaget vid Kauhajoki: den: 10 "augusti. 1808, sjuk; tYNykarleby medan; ryssar- na ryckte fram vid Juutas. Rune- fritt.iVenmr "minns inte den: mag- nifika”- 7 scenen med fö ' tagen? jäv hjältars "land, ditt r Nej - doktor, nej tänk ts min herre,' som gör' morgon. sjufalt , värre, i Pannan? Därom ;har den Carl” Johan : Ekströmer - haft 'åt- skilligt .. att: förtälja. Ekströmer | räknas” söm" den förste kirurgiske klinikern i. värt land. Han' kalla- des år'1821:— ännu ej 30-årig — till överkirurg vid Serafinierlasa: rettet försatt; efterträda förutva- rande fö tläkaren i finska” an én TANS' FROMSINT. En: skildring i ur. Eksträmers bärrnidomsminnen.,;:. handlar -.'-om ”krigaren-:med det :svarta. bandet om "pannaw”.- Där får viien: ny bild” av. den. legendariske "krigar |, ren, intressant. både ur -medicinsk och historisk 'synpunkt. . "Ekströmer berättar hur han: en tid .under:sin. »ungdom uppfostra- 2 des" Hos: grånnen 'på kaptensbostäl- let” Önne,.' dåvarande ; överstelöjt- Nantén ? Georg Carl? "von" Döbeln, som: med : alla? sina besynnerlig- i | heter och "all sin” häftighet;''; var ba Je hjärtans fromsint; godsint själ och : barnkär "som. en' amma!" Un- o Ing: bygbmaterialföretaget. Ytong. :ser, i Ba X,0 Ir n.(h) som bes kr. tels ä pr utfästelser om ökat -. -Btatligt'Vingripande,. Näs : ; ringslivet; som gjordes av ledan- de. socialdemokrater under. ;1- majfirandet,. Tidningen ivänder |: T sig också skarpt mot det Hemlig- : hetsmakeri ;som:.'omgett försök till förstatligande: '.. - Formellt ' har . det helstatliga " skifferoljebolaget agerat i eget namn 1 försöken . att 'förmå cernen till staten. Det är bola- get som -svarat för alla de- kon- takter som ;tagits och även: för |. de märkliga politiskt färgade.ut- |: fästelser som kan ha gjorts i den " hemlighållna: budgivningen.” » Liksom i alla andra” helstatli- « ga bolag löper alla trådar 'såm- man I karislihuset. och det är re- " geringen sony, frfrån” början." till slut dirigerat träfiker. -Att staten skall sköta! sina "ar färer genöm sina' bolag och dot- terbolag, "anser "tidningen vara osmakligt, eftersom. man då för- .hinårar insyn, från. allmänhete: Det r -.smygsocialiserihg i 'ny och. raffinerad form." Där den lyckas ställs riksdagen, 'närings- " livroch. alla ' andra” inför fullbor- dade fakta.' Där det inte, lyckas , räknar. man, tydligen med, att " hemlighetsmakeriet . skall . fort- sätta och ädda" mjukt för evig glömska.” Nerikes "Allehan "da: (fp) ser' regeringens intres- | se för byggmaterialindustrin som försök” tillgodose” sin; "väns- terfalangiv CA. del å Se De "uppgifter 'som nu offent: liggjorts'— föranledda av stats- sekreterare -Karl . Frithiofsons uttalande för.Barometern '—. vi- sar en” försommaraktivitet om är smått sensationell. Den” kan vara väl begriplig med tanke på "valtet 'i höst 'och regeringspar- »tiets ambition att. söka. presente- Ta en aptitlig anrättning vilken |. HÖGRNosT OM MITTEN. | ; finns» mycket / som” talar n dristigare politik, med ligare" borgerliga förtecken i verkligheten. skulle ;ha större önkurrehskraft bl. a just i n (mot; socialdemokratin n; den” ”Telativt' konturlöså giv som” de båda” råellanpartierna har kompromissat ihop och "be Sol "Det 'flöns också en annan vik tig. och alltför ofta förbisedd fak- tor: att ta' hänsyn till; Man kan vsinte' behåndla väljare ned klart borgerliga - värderingar hur non- thalant som helst.' Det finns sto- "ra ”medelklassgrupper, "till vilka i socialdemokratien aldrig tar nå- ;, Bonhänsyn, Dessa är inte några ”extremister”, inte "Ytterlighets- människor” med : " bisarra - och N ! orealistiska” åsikter. Det är still- samma "personer med moderata ; ståndpunkter, för landet: och dess välståndsutveckling mycket värdefulla medborgare. > - Men de: tycker att politiken kunde utformas på ett för dem rimligare , och mindre diskrimi- natoriskt sätt. Utan att ha några -Väldiga finkomstér yWnabbas de - hårt”av "skattehöjningar men får just "aldrig någon utdelning, när "någon gång | lan. justeras 'under : namn av skattesänkning, : Vad de- önskar "är, ingenting. orimligt, i, första Fhand kanske eridast en reform trenligt riktlinjerna i allmänna ' skatteberedningens |-betänkande och att man i fort- sättningen — utan att därmed åstadkomma reformstopp — ska- Par ett visst utrymme för skat- «telättnad,.: >». Dessa I medelktassväljare vet av erfarenhet att de aldrig kan påräkna .gehör för sin synpunk- ter "hos = socialdemokraterna. Men om de:samtidigt bibringas |, TT ting hellre har att vänta av en borgerlig regim, är det inte ute- slutet att de tröttnar på politik "Över huvud taget, tror Sv. D. ' »'kan tilltala vänsterfalangen och det-om :»pannan”, generalen Georg : levnad; r skriver docent: Tomas” en fs Ibanär åkomma som förkyl- ' Litt. som tätt. drabbade -den- - en ”förkylning vid ' ber: "104 september låg: genéralen . berg "tycks här: ha dikterat litet . | Bdetelts dätida -medicinska märkesmannen - . inkomstskatteska- |" ” "" enhälliga |: uppfattningen att de just ingen- i der vandringarna runt ägorna be rättade von Döbeln gärna om -si- na krigsäventyr, för. den sunga adepten: ' . öm då han var i fransk tjänst och": slogs :i Ostindien". och: givet: vis: om: 1788 .års' finska krig, i + | vilket . senare, han fick den bles- syr mitt i Pannan som' vanligen av-"hans vänner och bekanta an- sågs såsom "orsaken till hans: häf- tiga lynne. att han blivit -träffad av:en :förmod- ligen förlupen kulay: vilken. splitt- rat främre väggen av sinus fron- talis ; och där; fastnat” Den. bort- togs med trepan, och öppningen därefter förblev öppen under het Lo ” Förhallandet' härmed ” var, la: hans: återstående livstid,. "Jag , skriver morgnarna ömsade den: : charpieYeke, som han alltid bar, i. såret; och vilken fasthölls med det. breda, .svarta bandet om huvudet. som gav, hönom” ett: så eget" utseende”. .. ; ;'Blessuren” Ädrog han' sig. allt så”. .redan--under Gustaf III:s fins- &,; och . det. i: träffningen .Porrassalmi,” om har Dö- -”Det 13” juni 1789 vid Porrassalmiaffairen' fick jag” ett: .mäsquettskott i pannan, emellan båda ögonen. Stark blöd- ning". blev genast. Jag gick. utan att vara" ledd 'ell er... åtföljd). tro- endes att” dör "iförbunden 1 1/2 fjerdelg / mil, ' då "jag där” träffa- Ideen” "fältskär. av Björneborgs "regemente, som förbänt” mig. 2 Denne” fältskär, ” Amillon;”” vidi merar det hela: 1 sitt sjukintyg som : Döbeln | erhållit: ”Blessuren var” på högra sidan 'om ' Stjernan av pannan, gående. därifrån snedt åt "sidan. över: ögnebrynet' ända till benet ' vars . yttre ”Tafla "var. krossadt. Suppuration följde , ym; nigt på ,4 och Ste dygnet utan vidare följd. : Benlåssning 'skedde efter: "5: v: ' meddelst flera: benbi- tars.. .borttagande, varefter såren artade sig väl tills en oförmodad Ros-svullnad ” intog - "huvudet och hela" ansiktet”. - Blessyren'. var i en. s.; k; Prell- schuss, d. ,v.:s. kulan, hade. stud- sat ut. Dagen efter skadan sonde- rades såret, varvid: kulan befanns vara: utstudsad. En '"ymnig sup- puration : (läs: värbildning) - var enligt. dåtiden. ett glädjande sjuk- domsförlopp,- liksom den. natur- liga .»benlossningen, VARMA GRÖTER : sc "OCH BLODIGLAR.” salt Den. sårade :von Döbeln togs efter "slaget . till nea men ye | Halmstad-gruppen + fv re LITV-program .. För- 24:e året i följd visar Malm: ”stad-gruppen sitt måleri. i Halm- stads Musikhandel,: Stellan Mörner är nu åter med, men gruppen är "dock inte fulltalig, då Valdemar Lorenzon inte är representerad på grund av sjukdom. - a Halmstad-gruppen, som” är 'en mycket betydelsefull konstnärs- grupp i svenskt måleri, uppmärk- .sammas i ett TV-program, som sänds torsdagen den -28 Juli. kl 21.15 under titeln ”Drömmar och syner vid havet”. Programmets ut- tillmötesgå isterna: krav. på större ingripanden inä- ringslivet. ” Det hela har. dock inte lyckats. » Valpaketet kring bostads- och . markpolitiken -kommer inte att , innehålla 'ett löfte om förvärv av den blomstrande Ytong-koncer- "nen som ett slagkraftigt bidrag till ,Durox-företagets' : byggpro- duktion, : punkt är årets” utställning i Musikhandeln. Tidningen ”Röster i Radio-TV” har i anslutning till detta. gjort ett stort bildreportage. Halmstad-gruppen har genom åren: blivit en stor PR-firma för Halmstad. En av de saker folk känner till runt om i landet och även utomlands om Halmstad är just denha konstnärsgrupp. s a Ikända teckning av "Döbeln . inspokterande sina trup: per. före slaget vid Juutas; SLA - i kades bli utväxlad och hemsänd till Stockholm. .Den 11: februari 1791 började Blessuren” åter att ”isvälla och ' efter gruvelig , värk bulna, varefter. genom öppningen ett .lossat benstycke, kunde kän- ras i 'pannhålan. ' Uppenbarligen hade Döbeln ådragit sig en infek- tion ' genom” näsan "och en” ”.sek- vester: hittats' instängd i paninhå- lan. i Läkaren -—"en anatomie” profes- sor . Hagströmer ordinerade varma grötar, samt blodiglar över ögonen, . vilket lindrade värken, medan "svullnaden : tilltog." Hag- strömer.” konsulterade då . samti- dens "ledande. kirurger' och . man enades "efter . åtskillig - diskussion och: tveksamhet - trepanation... En- ligt. traditionen. lär Döbeln. själv i: en' liten handspegel” ha” följt öperationens; olika, faser: .... ; ' Operationen som. utfördes av Carl Fredrik ” von : "Schulzenheim försiggick greve Horns hus'i Kla: ra, "uta .vilket "halm hade 'ut- bretts" att: Passerande åkdon ejiskulle: förorsaka någon skak- ning eller "darrning i rummet.” i Döbeln har” själv på. ett målan- dé; sätt”. beskrivit : proceduren: "Den + 19 april" fläddes"" pannan; denha operation varade 17 minu- té ; pulådern' över ögat” gav an- senligt : blod;' den "stillades” genom svamp och; hård tillbimdning; ivå timmar” efter - ,operationen, öppnar des ”"ådern på" armen; 2 och ' Jag fick" 15. stycken opiumdroppar, | » Den 21 april: borrades hål i. pan- nän över högra ögat. Denna ope- ration' varade" .i 23 minuter”? >”: "tFörst.den' 3, juni. kunde Döbeln börja : ppatsera dgen, : DET SVARTA. BANDET. " Efter . operationen ,..anlade ;: Dö- |” beln det ” "svarta bandet som «var gjort av siden 'ocH framtill fodrat med sämskskinn, ” Till en början bar Döbeln” -det” för fatt "dölja ett fult :ärr: men” senare även" för att täcka "de": fistlar som: då och 'då uppstod; - Under ” årens-' lopp "vut- stöttes: i "allt '13 ”bensekvestrar. Ur” Döbelns vidlyftiga" "korrespon- dens kan man : också - utläsa : att blessyreni under de närmaste" föl- |: jande åren” -efter' "operationen stundom", var läkt, stundom öpp- nade sig och att hans humör var starkt beroende . av. » blessyrens tillstånd. + Nåväl, Döbeln var nu angt. för re 'skadan ' väl känd för sitt hu- |" mör och sin självständighet. Gus- taf. III:s kommentar, till. operatio- nen lär ha varit: ”Ett gott..bo- temedel för en . tjurskalle. (une re tete. dure)”. : Georg Carl von Döbeln fick in- te dö 'hjältedöden, Han" slutade . sina dagar i Stockholm år -1820. Det” var berättar: docent Gejrot en av de 'efterhängsna förkyl- ningarna, som slutgiltigt knäckte denne. vår namnkunnigaste, kriga- re efter Karl XII, Ralf. | FRIKYRKAN: ur "samfunden inom ” - , Sveriges Frikyrkoråd | Sö HJÄLPER dem som drabbats av ir . hungersnöden i: INDIEN "FRIKYRKAN HJÄLPER : MÄLARTORGET 15. " STOCKHOLM C Rost giro "Å 33 i Skulle ni. kunna tänka er att Skolöverstyrelsen . . utfärdar .. be- stämmelser om att lärarna ska använda marsvin, 'dansmöss, un- dulater, sköldpaddor, hamsterråt- tor o.s.v. som 'medel för /' att lära barnen skriva och räkna? Knappast. Men I sällskapsdjurens förlovade land före alla: andra — England — spelar dessa ”pets” en inte oansenlig roll vid under- visningen. : va Fat dra 1 många inackorderingsskolor i England + finns det: särskilda ”hörn” för dessa barnens .älsk- lingsdjur. ' Och ' i många .vanliga skolor har det' blivit. vanligt att barnen tar med sig sina djur : "Granskog hotar” : "landskapsbilden | ; Länsstyrelsen i "Älvsborgs län - t har i skrivelse till länets skogs- on a . ägareor s . i: ket, lantbruksnämnden, skogs- " sällskapet m fl uppmanat déssa . ett verka för att barrskogsplan- > tering undvikes 1' sådana ter- . rängavsnitt, där man vill bibe- ' hålla utsikter och fri sikt, sär- :"skilt efter vägar, vid gamla bo=; : i platser, längs stränder 0 's v.' : Det understrykes att skogsplan- ' tering "stundom kan ge land-" " r skapet en helt annan karaktär ; "och att 'detta "strider mot par 1 19 och 20 i naturvårdslagen. v. ; Bakgrunden till "skrivelsen är närmast den pågående rationalise- ringen 'av "jordbruket. Betydande marker, som tidigare använts som åker ” eller — beten, ' håller på att 1, 1 TT: allmä hot ' gran, eftersom granskogen på lämp-, |; liga marker ger den' största, och. bästa avkastningen. Det gamla od- lingslandskapet ersättes, med skogs-. landets mera slutna och dystra ka- raktär.” Från "allmän... synpunkt... är de dock önsl:värt att den.'öppna landskåpstyperi bibehålles inom viga sa : gränser, "Till "skydd? för la ” bi därför plantering a rum inom om- råden. med fri. sikt, särskilt. längs vägar . och andra”. färdledr.z.: heter det i skrivelsen. ; "MALMÖ. (rm) : -T En hy anlagd källsrbrand i in- träffade i Malmö på. söndags- kvällen. Det brann i tidnings= ' buntar i en fastighet vid Cen- i stadsdelen Gullvik :.. Brandkåren. släckte elden utan att den hann göra några egentliga 'skador. 'Elderi .hade: anlagts på ' ett par ställeri men inget annat bränn- bart fanns i närheten.,, -.En' serie: anlagda” ikällarbränder klarades upp för en kort tid sedan i Malmö. Den' pyromanen' har efter Små barn lär sig Jättare” as lea | v VN. med hjälp av favoritdjur ; .|terna.: "dT kärlekaa syre 3" - i I Lärarnå har: pli : na . att acceptera detta och vänt det till ett positivt re . sultat. De små ajuren, Pol dervis- as som en e. ningen. Eller sne on Järare ur det: ” läsa barnen läsa, skriva och fär na.- Men först - måste jag vinna deras intresse. Det gör jag ge nom 'djuren. Barnen är helt ed nerade av dem. Med utg NäR punkt från djuren är steget et från att säga namnet på djure att få dem: att stava det o Vv. När man går” <över till :sif ie kommer "ben, : fötter, . "ägg, Vi in 1 bilden”. OBjuren stimulerar ' också bar. nen till att ritå och lära ' sig uren. fö ajur som visat ' sig ge mest liv .åt ett klassrum "är undula- Undulatparet i är ' sällskap- ligt. och ger en-bra bild'av ett föredömligt familjeliv som" kan vara värt att studera, — ; och det ör barnen. ' - : Undulatpappan matar mamma: medan hon ligger på äggen. När undulatbarnen kläckts matar de två ! föräldrårna barnen tillsam- mans och eftersom det: inder att: mamman under : tiden "lägger flera ” ägg: övetar ' pappa ' från hemmet. mamman : på en "gång. Den! ide- familjefadern. :' ” ppfostringen » av undulatkyck- lingarna är. em "alldeles: särskild . historia : som - är.” intressant ' för både barn och vuxna; Pappan jagar ofta de .små runt i buren, nen "och knuffar ner dem igen. Väl nere börjar” jakten: på nytt, om. och "om "igen. ' Det ser 'inte. han ska ' förmå de små att flyga. . Och: det lyckas han med. "ft. : ”Sällskapligheten demonstrerar undulaterna när man. kommer: in - klassrummet: på . morgnarna”, förklarar en - lärare, ”Glada: at se barnen —,; och kanske. läraren — sjunger: undulaterna som: allra ' vackrast : när barnen, stormar. in i .klassrummet.: Kvittrar och: sto- jar” när barnen: gör' det; Faktiskt : -klassrummet. vad: de är-för- hem- met.:"De 'ger- det värme och liv' .-Alt:detta är välkänt i Dr Bar- nado's .Homes., Dr. Barnado.'har erfarenhet efter att ha 'haft: hand om många--klasser barnhemsbarn. Varje. Barnado-hem. har -hund? och katt men också, dansmöss,.hamst- rar, -guldfiskar, .undulater- och i några fall också små apor.-Många av: barnen .' saknar .föräldrar, för dem, har . det. näst.' bästa > blivit sa- ödslar, .de -sin ömhet och: sin år arter Nän. barnen: 1: dessa " -skolhem blir: äldre" kan: tanken: med". dju- och gör det. I träslöjden gör man burar och små hem för djuren bildar -klubbar "för olika djur. och håller ' = Fn lärare, i'en skola" Tr. selskadade barn, där djuren. an- vändes - i Undervisningen - säger: De hörselskadade får .med- sig..ut: i livet -också en- hobby -— - säll- skapsdjuret, «Utan denna höbby skulle: många ” hörselskadade-” få leva utan” änner.. Människor: är inte ! alltid lika.” illmötesgående mot ' dem .som är... -aninorlunda gripandet omhändertagits' fö talvård; som . djuren, Att lära sig med HR av ojuren är att: läran ste ivet”. 2 > [ETT ORD Fn PÅ VÄ ÄGEN Och Herren. ä Anden, och där "I Herrens Ande är, där är frihet. (2 Kor, 3: 17) > "Ambulansen rusade genom sta- dens "gator, Sirenerna skar ge nom mörkret 1 den disiga natten. På båren därinne låg en ung man allvarligt skadad. Några tim. mar tidigare hade han sagt I sitt hem att han var vuxen och ' att han hade rätt att göra vad - han la; ville, Så tog-han sin bil och gav Det sällskapliga ger c en oc ee fomiljetiv. ; bra bila. av. föredömligt, sig av med rade Voss 5, fart oc och förlo: i hem: "5 På kontoret — att Vår olust inför: lav rdningar: med : verk« bara -Gud kan ge. vanliga har, lika IF hinder; glvits = R vr Scerhetsföre: dej att vara till frihet genom vin: tinfo örsäkra ' oss ud alt vad? an Skapat världen 'och rihet' för er. ' Verklig . för endast ' SE liv finner vi där. | som då vi under för hans vilja, Bör-vad' rätt är, och. "begrundan, matar- :lansvaret: för . både . barnen” och han tvingar upp dem på sittpin- snällt" ut. ' Men ' avsikten.” är att: är? dessa små, sällskapsdjur sför dessa små sällskapsdjur. På" des- . ren "utvecklas på olika-'sätt. — -: för att nämna ett exempel,” Man : utställningar ” "för ; ortens ' |folk ete, in IM VA SEN i / i >=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.