a -LAHOLMS "TIDNING tar sa fr höna oh Torsdagen; den 28 jul 1966 ' .B Icnalitiska 1 itt som. Zicen] ” som 7 - medel att . nu avlämnåt sitt betänkande till : inrikesministern, . . föreslår ökade statliga krediter till bostadsbyg- I gandet men vill i gengäld avveck- . "AA lade generella subventionerna:i Yform”av” 'räntebidrag och undet- . ränta på statslånet. Förslaget ver- kar välbetänkt, både med hänsyn till den besvärliga kreditsituatio- nen.-för - bostadsbyggandet och : med. tånke. på de. enskilda. med- borgarnas rättvisekrav. Sedan 'får . man hoppas. att det nya försla- get —:om det' nu kommer att genomföres — även i övrigt "skall visa sig fungera väl, "000 Det hittillsvarande systemet för ing av b k har som bekant varit ganska till: krånglat, Bottenlån i bank, stat- Ega egnahemslån, tertiärlån: eller dämpa , kosthadsstegringen ? och / det bör därför. slopas: .Likaså" vill? man ha bort. storleksgränsen” på ” 125 kvm golvyta för småhus som « villkor för. statligt bostadslån. Ge= nom. den: ökade ' "Jevnadsstånda den har kraven på större bost der ökat, och kommitten anser i te att kreditstödet "skall utnytljas för att styra bebyggglsens. utfomn= ” ning, as rö Utredningen föreslår att det nya « kreditsystemef skall. trädå ikraft: + från nyåret "1968. :” Däremot har - < man inte kunnat. enäs om; hur hö- : ga annäiteter' det då skall betalas : på "+ bostadslånen. : : Man föreslår ". emellertid . att. 'paritetstalet' fastställas, av regeringen på för-; "slag av, bostadsstyrelsen., och" en - > till:dennä knuteri nämnd, Statens: borgenslån liksom hk åskreditiv, rä! stadsbidrag o s v är nog av de- taljer för att göra en ovan egnd- -. hemsplanerare yr i huvudet. Bö- lerna, vi " personer med dålig. bostad «eller ingen bostad alls får vara med att" , Sskattevägen lätta bostadskostnd-. . . derna för mera lyckligt lottade samhällsmedborgare, har: också - varit en nagel i ögat för många, ... » "Enligt det nu föreslagna” "syste met skulle lånens förräntning och : amortering ; ske” efter eft rörs ligt paritetstal; som skulle kunna . 24 regleras från År till år med hän? syn till: det: allmänna ,kostnads-' läget. Därigenom skulle nian upp- nå , jämnare hyror och boende- Kostnader/” Fluktationer' i ränte- läget skulle "motverkas, och 'lika- "så skulle man komma ifrån hyres- variationer på grund av varieran-, de sut eller bostäd olika byggnadsår. Utredningen har ” också" varit inne på tanken' att staten" skulle totalfinanslera bo-'. stadsbyggandet genom att . även överta primär- 'uch tertlärlånen; Tanken” har;- dock "måst /frångås ” med tanke på dess verkningar for - kreditpolitiken. och samhällseko=' nomin I övrigt, > : Den nuvarande masdrieringen åv belåningsvärdet, det 3'k, låne= taket anscs enligt kommitten; inte Nr JARNVAGSNEDLSGGEL "BERNA Vr Tfn | är inte SJ:s utan riksdagens |' » och ' regeringens "fel," hävdar |” fordbrukarnas Före fin gsblad som finner det galet att låta så praktiska" tra- . fikleder som Järnvägarna ligga oanvända, ' Tidningen instämmer 'H synpunkterna i an riksdags räotion, som skäll ehanda i höst och 'där indragningspoliti- ken Kritiseras: , CN : å Det centrala" i föotlonärernas . resonemang ' är einölertlangate pr "kommunikationern3; | ALL a samhällsförpliktelse "d.v.s sådant som den enskilde omöj- ligen” kan' ordna själv. (mynalg- heterna kan:inte utgå från:att alla medborgare skaffar bil). . Järnvägarna är mot den tbak- grunden att jämföra med”sjuk- hus och "skolor, och det är fel, menar motionärerna, att bedöma SJ:s -årsresultat efter 'enbart fö- retagsekonomiska' värderingar. SJ kan lika litet gå ihop. som sjukhus och skolor kan det. Det = ekonomtiska resultatet får bedö- mas med hänsyn också till den samhällsnytta som : Järnvägarna er. « Den sortens "nytänkande bor: de nye kommunikationsminis- : tern ha förståelse för; tycker JF, INBROTTEN I IT MILITÄR. 4 FÖRRADEN , Militärförråd är omtyckta' av mänga kriminella element, på- pekar Gefle Dagblad (fp). Senast, är det, ett. förråd i Göteborgstrakten som haft. på- " hälsning: - oh : Närmare 100 handgranater, nio lådor kulspruteammunition och 112 kg sprängdeg blev by- tet, Ett ganska lyckat kap med andra ord. Tjuvarna, som :tyd- ligen är ett par riktiga vettvil- ” lingar, 'sprider nu'skräck och fa- sa 1 Västsverige. Slänger hand- granater omkring sig och roar sig tydligen så mycket de orkar innan polisen får tag i dem, Vil - ket man hoppas inträffar innan någon människa kommit till ska- da, Det räcker med den mate- riella skadegörelsen. Som vanligt vid. händelser av detta slag frågar man sig otåligt . hur det kommer sig -att den svenska , försvarsmakten inte kan. skydda' sig bättre mot in- brottstjuvar, slutar tidningen, FYLLERIFINKNINGEN ; Fylleristraffutredningen » har - föreslagit att fyllerlarresterna skall ersättas av moderna vård- - kliniker för avgiftning av .al- koholförgiftade.. D a g ens Nyheter (fp) gläder se åt förslaget: N Avskaffandet av den menings- lösa fyllerifinkningen är så an- gelägen att den inte bör vänta så och storlek 'på de. ut-” ökade statskrediterna Ejr, bostäder ting i "betänkandet! om, här många, hus som får byggas" eller; var des-z: sa skall vara belägna: Det är an- 2 nars 'där . problemet i: dag ligger . för. tiotusentals bostadssökande i" . detta land; De senaste årens styr-: ning av böostadsproduktionen, som- "gett" större ' kvot åt: "storstäderna [: ; och mindre åt småorter och glesl bygder, är ett allvarligt, problem, - Om man nu lättar ' på kreditr; : . triktionerna i 'så; "måtto att man r tillåter byggandet större i oci " mera luxösa bostäd r, blir följde s . förmodligen - + den... att antalet . . nybyggda .hus och lägenheter; blir ännu: mindret Kommitten har”sä-: kert inte lyckats värpa det Co- ' -lumbi ägg,: som nom et är der om :det. blir första: steget mot en -sädan "reform; som. utredningen = . .-: Son. Jägets nu. ä inte» alls. /till."Skräpet. hopar ' sig - kring "dem;. och" bilisterna m.: fl, tycker:: kanske', då att ;de , kar fortsätta att slänga ut Pappers-, "och i diken som öm- .soppåsarna aldrig hade batts upp; TEN Nedskräpningeri beror alltså | första: :-hand ' på: att: det” oft ssak- marstugeområdena, EK och har en ide: "> Varför inte-ålägga, sommarstu geägare;' det s. k. rörliga. frilufts. livets folk och andra nedskräpa: | re att hjälpa till med. :upprens-; ning "och : påstörtning, Det: är: "kanske ingen enbart oangenäm uppgift att såluda vara sin egen - arbetsgivare "medan det är myndigheterna” som betalar. BEVARA van. LANDSKAP BILDT: > : Ca 300. 000 fritidshus har vi nu Nn landet.; Det är på: modet: att skaffa sig ett sommartorp. Men hurudan, är. den: " Jandskapsbild "som möter strömmen- av fritids- -människo , frågar Katrine holms: Kuriren (fp): "Den är.” självfallet : växlande, .men rent allmänt kan sägas, att den. i'storNutsträckning utgöres av kulturbygd, "skapad i'samver- kan med människohand.: ängar > och ' åkrar” sätter "sin "prägel på landskapet: även utanför: slätt- "ger skönhet och : liv "åt många landskap och' bryter på.ett till: "talande sätt det barrskogsvälde som” skulle : "gö iejden.; mera dyster och enformig. . - Men hur, blir det. i fortsätt. » ningen om”>. jordbruket” krymps » hårt och stora” åkerarealer plan: "teras "med skog... «vo... Denna sistnämnda Kategori av - Odlad -mark-'-bör---så.- långt -möjr + Jigt. bevaras, tills vidare kanske som : betesmark i ett -extensivt ".jordbruk..> Den .- kan . behövas » i framtiden. Men även andra skäl : talar för att vi i våra skogs- och ford till skogsmark,. En;-sädan "omtanke ' blir ett' led i naturvår- den, | ' Endast på den vägen kan des- sa "marker förbli attraktiva för lång tid som det troligen tar att upprätta ett fullständigt. antal "betonas det, nu äntligen”: arbetat sig fram till; ' ! med Eurydice; Hon”bir 'ormbiten i | hälen och dör. Sångaren "sörjer sin " höstru .myckét och, börjar; anträda |. sin, vandring. till" underjorden: för att .plast-', 'och" glasavfall "På" vägar |; . bygderna, Den svenska lövängen | - 7 mellanbygder bör vara restrikti- . va med att förvandla god 'åker- | :' - fritläsbebyggelse och rekreatton, . Ftal: i-mitten.-av' jul: om - USA:s Asienpolitik " 'och" dess" roll" som . Stillahavsmakt, har” den” ameri- . Kanske” "presidenten, åter. en gäng. ”Stilla” havet i vilke världen > av. 4. . morgon , skall stö- pas:-och” taga, ' gestalt”... President Johnson uttalade 'dessa: ord vid : Australiens: ” premiärminister”, Ha röld : -Holt, som "den. 15 -juli avslu- tad ett I besök 1 Washington: Det i och" för. nya [ i Det” var "inbjudan; "som. "premilårmi- nister: Holt hörsammade;:då han n "den" .15. juli” avlade sitt 1; den: fria och 7 fredliga s e ” avskedslimeh i Vita huset för , "President. Lyndon Johnson” tioner ”äch stater : i Sydostasien och Stilla havet, problem, " som president Johnson redan hade 'be- rört 'i sitt: föregående stora ' tal, Det” förefaller otvetydigt,” att president;, 'Johnson . nu betraktar fredstraktaten som den viktigaste hörnstenen 'i det fria Asien, som han" hoppas -skall- kunna - uppstå och. .konsolideras, när "en accep- tabel lösning 'av Vietnam: 'konflik- ten äntligen. en gång uppnätts. ”Vi är partner i arbetet på att skapa ' detta :Asien”, "sade ' John- son i-sitt avskedstäl till premiär- minister. Holt, och i den gemen- samma ' slutkommittén :' efter :po- ängterades de . två 'statsledarnas ”beslutsamhet att motverka agg- lang. mellan DS och ”Justealien? ' 'ressionen mot Syd-Vietnam” . och "deras ”absoluta tillförsikt, att des- .sa strävanden, skall krönas med framgång", : mot Premiärminister Holt angrep i sitt svarstal med skarpa ord Stor- britannien 'och andra, västeurope- iska stater för att de ”vänt ryg- ' gen åt. utvecklingen 1 Sydostasi- .en”,. Han sade ordagrant: . - .- Storbritannien, -och . kanske. i ännu högre: grad, de andra län- derna , i , Väst-Europa, tycks mnäs- «tan ha glömt, att Stillahavsregio- nen, existerar. Det. är som om de helt medvetet- hade. vänt. sig bort " från. en .stor del av: den ' moder- "na tidens historia och; erfarenhe- tern. ns os Observatörer i. Washington bar trott .sig kunna draga - den slut satsen, att en. .ny. allians -är på väg. att uppstå mellan. USA. och Avetralien, och att ,det på rege- ringshåll » i - Washington, anses möjligt och sannolikt, att Austra- lien succesivt. kommer: att över- taga Storbritanniens - roll i Stilla- havs-regionen, . : President Johnson torde "med all säkerhet. ha känt sig . starkt uppmuntrad av Australiens håll- ning,' desto mer 'som hans mot- ståndare på hemmaplan, 'senator Fulbright. & . Co, ; på "sistone. haft besök : av två brittiska. kolleger, medlemmar av Wilsons regering, vilka .i likhet med senator Ful- ar i februari som "tidigare repertöar land annat romanser, skaffa mig , nu, 7 Orfeus är:sånga Det: finns tre "roller, i övrigt "består ensemblen av en sam-' L rdras scenplastik och det - TV håller jag” på: | berättar fru Finn: ar premiär i början. av, vackra balettavsnitt; "Hela. musiksocieteten - från .. Tyskland var i Annsbach, I fre: dags var "det mottagning: på ” "slottet där, med 'ministerpresi- denten "närvarande, Det: : var. > verkligen"; en” upplevelse. allt- ihop, säger fru Finnilä. ut - Birgit" Finnila vär den endå sven- ska artisten, De "andra" sångarför- mågorna "var: "sopran Ursula Bue- kel, -tenor:' -Tom " Brandt, baryton Horst Giinther,; bas Edvard Wollitz och "dirigent brofessor Hans Heintze. Konserten hölls :i. lördags i” S:t Gumbertus” kirche i i Annsbach. Bir- git Finnilä fick: göra inhoppet .på grund av att Rayly Kostia av. vissa ' : | skal måsta låta bli." - Det. "gick, ju bra när man kan [nye "till "och Från, sade Birgit Fin- nilä.:5:. Till sist git Finnilä lycka till då hon tidigt ' i vår ska stå på en operascen för första gången. SS an vi bara” önska "Bir- Christos w Gluck, - Birgit Finnilä ska spela. Orfeus som är huvudrol- len, . det + är - inget ;litet ; steg från hennes. förra sångområde, Rollen är gjord. för. -altsång ' men kan : göras för tenor också. I " ÄR DET EN SVAR ROLL? | Rent sceniskt' är rollen : inte svår, det 'är en "gammal klassisk berättelse och det förekommer ba- ra "lite gester med händer och ar- mar, Rollen skiljer sig ' alltså från till" exempel Carmen. Sångligt sett är det en mycket skön roll, :säger fru Finnilä, : Någon gång i december” börjar repetitionerna i i Göteborg, men Bir- git Finnilä tänker inte flytta dit de- finitivt utan vill bo'kvar-i Fal- kenberg. - Det blir stor skillnad på att sjun= ga opera. och sjunga romanser och oratorier som jag har sysslat med tidigare: tror den blivande opera- I TYSK GRAMMOFOJ - INSPELNING fade hon: en agent för ett” tyskt gram: fonbolag. När han hörde fru öst blev han så förtjust i i den att "han ville göra en "grammo- foninspelning ' med henne; Det blev alltså i Tyskland, närmare bestämt i Stuttgart, som Birgit Finnilä gjor- de” sin första egna grammofonin- spelning. "Plattan rymmer: altpar- tier i Magnific; ch. Sedan ble i ”H-' ' moll mässan” som också kallas . :”Höga mässan”. Den spelades i + Annsbach som ligger nära . Närnberg. '— Det var en fan- tastisk upplevelse! Varje år an- . . ordnas en Bachwoche då man ” uppför verk' av J'S Bach. Man - . har . konserter : och oratorier. ” varje dag. > «Vi bodde helt. gratis på ho- - > tell: Bach-vecko regin betala- ..de, den enda kostnad vi fick «a stå för var felefonräkningarna. N lantbruksförbundet öd föreliggande bok” lämnas” en! redogörelse för det. förslag som 1963 års. markvärdekommitté lagt fram” om . kommunal. förköpsrätt och tomträtt samt beskattning av markvärdestegring och tomtför- säljningar. Vidare behandlas den nya lagstiftningen om beskattning av: aktievinster och åtgärder mot skatteflykt (beskattning, av : döds- bon m,; m) i... - Framställningen har gjorts på ett lättillgängligt.:sätt. (Det of- fentliga utredningsmaterialet om- fattar cirka 1.600 trycksidor). Med ett antal praktiska exempel blir de. i stora delar ' mycket "inveck- lade bestämmelserna mera lättber gripliga. . ' " Markvärdeskommitténs förslag kommer, om det leder . till -lag- stiftning, att direkt eller indirekt beröra. ett stort antal. enskilda personer .och detta på ett betyd- ligt, mera ingående sätt än vad som framgått av: de kortfattade redogörelserna ' i press, radio och TV. . Därtill kommer att vårt re- dan nu : mycket komplicerade deklarationsförfarande genom des- så åtgärder blir ännu mera til- krånglat... <- eo Den nya lagstiftningen" om skat- teflyktsåtgärder, där särskilt be- skattningen av :dödsbon fått vitt- gående konsekvenser, blir aktu- ellt för ett stort antal skattskyl- diga., De . ändrade reglerna torde även ". komma . att inverka 'på strukturrationaliseringen inom lantbruket. Författarna är väl förtrogna med de frågor som tas upp i bo- ken. Direktör EK. Olov Andersson är chef för Lantbruksförbundets driftsbyrå, som genom sin' lands- omfattande . verksamhet från ett 50-tal kontor är landets största konsultbyrå i bokföring-, deklara- tions- och skattefrågor. Direktör Folke Nilsson är knuten till Lantbruksförbundets skatteavdel- ning 'och sekreterare 'i Lantbru- kets - skattedelegation.. Advokat Carl . Bertil Follin, med vilken : samarbetar, är specialist på fastighetsrättsli- ga-frågor och har mångårig erfa- deskommitté. Nr Skatt. på mark: och" aktier, som omfattar . 160 sidor: har” utgivits på . LT:s" förlag. Pris 18 -:kr.: oms. + Bladmögel. härjar svårt i skånska ”' potatisodiingar.: KRISTIANSTAD (TT) > » Potatisodlingarna i hela Kristian- stads län är svårt angripna av blad- mögel och om inte dess spridning stoppas inom den närmaste tiden torde det bli ett stort avbräck för, odlarna, : — Jag har aldrig varit med om värre, säger lantmästare Per An- der Nilsson. vid .Hushållningssäll-- skapet i Kristianstad till södra Sve- riges . tidningar.- Inte under hela min "tid '— sedan 1948 — har vi haft så mycket bladmögel på ett så tidigt stadium, - ” ' Det är det myckna vattnet från våren och den tidigare sommaren som utgjort. en god utgångspunkt för möglet att sprida sig. Det är i år närmast trakten kring Kristian- stad som är mest angripen, I van- liga fall. är det den mest lycko- samma. Det är främst fabrikspota- tisen som' är angripen men även matpotatis är i många "fall svårt angripen. . — Någon fara' för försörjningen. av potatis kan det knappast bli tal om. säger lantmästare Nilsson, ' I KALLASTE. LAGET . En uppsättning vattenkylda un- derkläder för mänresenärer har tillverkats på flygforekningsan- stalten i Farnborough i England. Plaggen påminner om en nättrö- ja, men i deras maskor döljer sig 91 meter oerhört tunna vattenled- renhet på detta område. Han har varit "offentligt förordnad att sam expert' biträda - 1963 års markvär- ningar. Systemet är 'kopplat till en. kylaranordning som bärs på ryggen, a Tidigt sgrundlagda Att fostra sina barn "un ett sunt ekonomiskt tänkande är sär kert många föräldrars ambition — åtminstone föreställer de sig. själva att de gör allt för att Hjäl- ' pa: sin avkomma att rätt dresse- ra det besvärliga "djuret budgeten. Men tyvärr är det långt ifrån. alla vuxna som har begrepp om vad . ekonomisk fostran innebär. Man hör inte sällan en pappa el ler mamma säga att ”jag hade ung så jag vill verkligen inte att mina barn ska behöva få försa-. ka nånting. Inte ska grabben be. höva betala någonting hemma nu inkomster!” tvivlad över en sådan inställning, säger sparkonsulent Sixten Eriks- son, en herre som ägnat ungdoms- frågor stort intresse och bl. a. gårdar haft tillfälle att höra hur ungdomar -- och deras föräldrar! lägenheter. Det finns knappast något farligare än' när en pojke eller flicka får tillfälle att vänja sig vid en för hög standard när de börjat arbeta, anser konsulent Eriksson, Låt oss anta att det rör sig om en ungdom i 16—17-års- äldern — jag lämnar nu de vida- restuderande helt utanför resone- manget. Han eller hon får nästan omgående en hygglig lön, så bra i alla fall att den utan vidare medger vissa marginaler utöver livets nödtorft. Men den dag är inte långt borta när det blir tal om förlovning och äktenskap. He: la åttio "procent av våra ungdo- mar gifter sig ju före 25 år! På vad ska de sätta bo? Det varie rar förstås — en del lånar, and- ra fär kanske en: slant av släk- ten, en tredje kategori har ett | sparkapital att ta av. Jag brukar berätta för .ungdo- marna att det allra nödvändigas- te i ett hem- kan. man köpa för omkring 3.000 kr i dagens pen- ningvärde. Den. summan är lätt att spara ihop. för 16-åringen om han börjar 'meddetsamma.-- Fak- tum är att' det. inte. behövs 'mer än. fem kr i. veckan .— det ger cirka 2.400 kr fram till 25-år och med ,räntorna.. blir det ungefär de: nödvändiga . 3.000 "kr. ' Den som väljer > att" lönspara "Ifår ihop ett betydligt högre be- lopp eftersom minsta sparsum- Iman per: år «är tio: procent, av bruttolönen. Med dagens löner är det fullt realistiskt att räkna med att: ungdomar som går med i lön- - | sparandet ' vid : 16. år : har :bortåt 10.000—12.000 kr .att lyfta när de sätter bo, i 25-årsåldern, Till det kommer. att. de, har goda: vinst: chanser hela spartiden. ve — Om vi" går tillbåka' till det första räkneexemplet ' med en femma i veckån' för att få:ihop "I minimibeloppet. på 3.000 > kr --”till kastruller och sängar” så brukar Jag tala om vad det :i stället. kos- tar 'att-låna den slanten, 'fortsät- »|ter” konsulent Eriksson; Tar man t. ex: ett bosättningslån på tre tusen: (högsta ' tillåtna .summa är 5.000 kr), har :man "med" räntan cirka 3.750 kr -att betala tillbaka på en tid av fem år. Det blir ut- slaget på hela "perioden 14 'kri i veckan, alltså nästan tre gånger så mycket som' man skulle behö va "sätta av genom att; spara. . Därtill kommer: förstås att man har helt andra utgifter efter gif- termålet: Hyran är högre, maten kostar mer, : telefon, elektricitet ; loch tvätt är inte gratis, Och snart bright, fördömer USA:s Vietham: politik - och tvivlar .. på president Johnsons uppriktighet och goda vilja.” Då två engelska ”kolleger- na”, mr. I .Mendelsohn och mr. Arthur. Blenkinsop, tillhör bägge den.:. argsinta - vänsterflygeln av Labourpartiet," som nu är i fönlt uppror "mot Wilson och kländrar dennes "”eftergivenhet” gentemot Washington. . Vad dessa två, brit- tiska labourpolitiker hoppas: er- nå :' genom .. ett .. intrigspel med Johnsons motståndare i Washing- ton är svårt att fatta: Förmodlt-| gen hör deras amerikanska ut- flykt "till de bekymmer, som ' vä- ger minst i vågskålen både för Harold "Wilson och för president Johnson. Men. företeelsen har ett visst. symptomatiskt intresse och är värd att hällas i minne, s nt ”N. P. 5. [TH HUMANITÄR OPOLITISK OPARTISK . AR det minsann så besvärligt som -: när han så nyss börjat få egna: — Man blir rent ut sagt för- genom talrika besök på ungdoms- :. — resonerar i ekonomiska ange-- | förståelse och -m umgänge med varandra och tän- enting berättigar . sparvanor- Ne skapar sunt ckonomitänkånde [| kanske man” väntar gulökning så att unga frun inte längre kan bi- dra till försörjningen för :en: tid. — Det där resonemanget bru-. kar ungdomarna förstå. . Det har hänt mej flera gånger efter kväl- lar när v' pratat affärer att "flic- kor och pojkar kommit fram” ef- teråt och velat få' hjälp 'med an- mälan till lönsparandet. Att det. sedan finns föräldrar som "är: så kortsynta att de försöker övertar la -sina - ungdomar .att gå. ur- lön- sparandet . låter som en saga' men är ett sorgligt faktum .... av, berättelsen "borde lätt kunna inse vilken björntjänst han gör för mat joch husrum. Ungdomar ska göra rätt för sig — det stär- ker deras självtillit och gör över- gången .från .bekymmersfritt ung- lättare. / Råkar man -ha det, så ställt att, man verkligen. inte 'be- med,. kan 'man ju sätta arna. på. en bankbok - namn.., Den- sparpengen.; na . bli. en lika -välkommen . som oväntad, hjälp..den dag, det.: blir aktuellt”, att. öppna. ett: eget "litet företag "eller , skaffa, en. nsatslä; genhet. "peng: ska. betala -hemma är. ett infekte- rat diskussionsämne. i många fär miljer. Det finns expertutfäkning- månen är värd när man bor hem- ma. Eget rum t. ex. värderas till cirka 150 "kr, vilket 1 och för" sig är: ytterst "måttligt." (gå: ut” nå. gor försök hyra ett möblerat rum: för ten fär man 1'dag räkna sex—sju kr per person och dag, beroende på standard och aptit : och på om någon i' familjen är fin på att sätta igång med. "billiga ”långkok några" gånger 1 veckan, : Tvätt hemma, telefon, radio, någon - liten bjudning ”värderås sämmaäniagt till 40 kr. i. .månaden, ett :blygsamt : belopp om: män ut- går , från att -'många ; uhgdomår lär få” hjälp med' bäde "st ykning och annan klädvård, Sluträkning- en "lyder alltså på. bortåt:.400' kr i "måhaden, "mer. eler mindre be- roende på om, "man äter "al an Sär, absolut . ingen” förvärvsarbetande ungdom” betala för sig, anser ”kon- sulent "Eriksson, -' oc Mitt huvudintryck-- dagens ngdom än, "tvärtemot vad. många hävdar, att den är. både; ahsvars: medveten ' 'och mån om att: 'skapa sig' en. god. framtid; Jag. trör. att det "mera" beror på: föräldrarna och ' skolan : "än på "ungdomarna själva "om morgondagens: "flickor och. pojkar går uti livet" med en sund” ekonomigsk' inställning." Och vilken! mamma: eller Pappa 'kan med gott samvete" bidra- tilPratt barnen fär en dålig. start? j bara frågar. PÅ VÄGEN "Dömen. icke, män : bliva: dömda; - dom, bliva som I mäten med, skat täs åt eder. (Matt. 7: 1, 2.) på det att. I Icke ty med den varmed I dömen,' skolen . I dömda, , och -med "det mått, 1 ock mä- FAraS: framhöll - det värde som varje enskild. d som ett Guds barn, Vi däremot T sar ofta bristande respekt och till och med ringaktning för andras Bo söntighet. Ofta förhastar vi d ra och för viqarudömen iom” andra lekslösa omdö gör skada, - Min lärare i nastiet, dr, ömen, som sårar och sociologi” ? vid” gym- säga till :oser. « Detta motto har. ofta, mig att inte dra fö satser om. örhastade problem. I Herrens bön ber, bytt "Förlåt er, såsom ock vi människor och; "deras ifrån att" fälla e domar : över älva" väntar. att Vi måste" visa edkänsla 1. vårt, snabba, - förhastad, andra, om vi sj få barmhärtighet, . ka på att.inge OSS att "kasta sti nom vår nedsättande kritik, en på andra ge Den ”snälle” pappan i början sitt barn genom att inte ta betalt karlsliv till äktenskapligt. ansvar . barnots ” ar på vad den ena och. andra: för-. det beloppet," får' ni sel)... För ma- ' Vv: och Men: -under: 50 kr' i" veckan : bör ' re .nedsättande; kär. George Neumann, bru: - e sluts . I höver 'den' slant -barnén ' bidrar > Hur. mycket. Kalle. eller . stina. oe v> våra. större städer; och : omätliga ; .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.