A N LAHOLMS TIDNING Fredagen den . 29 juli -1968 -, N sa £ . "m "Sammanställning nyligen vi- | säde att världens befolkning un— der fjolåret ökade med' i runt tal ; " två procent, medan li jordbruksländer n del produkti USA, Kariada och : andra! stora” u i stort. sett ; tömts, kan ma nräkna med att de: ”faktorer- FP 'O- duktionen endast ökade med en . na skall upphöra och att odlin- procent, Detta nen att 1965 : t hade gen genom, ökad års - mindre att äta ä än vad människor- , na hade ett år tidigare.” Så har ' utvecklingen fortgått sedan åt- skilliga år tillbaka, och livsme- delskrisen ser heller inte ut att” kunna övervinnas inom de när- ' maste åren, I Sverige, USA och en del andra tekniskt utvecklade ” länder har vi visserligen fått hög- . hjälpmed re standard, men det innebär ba- ' ra att folk i de s k u-länderna fått det procentuellt ännu sämre, :< - Det: dystra talet om svälten i 4 - östra , Asie amhet får ett. Ännu: mer”. torde dock stå att. ” vinna” genom ' teknisk utveckling . - av jordbruket i de s k u-länderna. Enligt en FN-rapport: från syd- "krävs det där i : för itt sju, ark änder: . m: 7 kan.i. produktion ” genom man ' att producera, 20, kg ris,' medan red maskinella uppnå saroma' sju : minuters arbete. Sötrsta delen av risodlin=' gen i "världen" ombesörjes : med handkraft, liksom- man gjort i tu-' världen har vi nu hört så många + 'sentals -år,s medan: -man: +t:ex:i gånger att våra sinnen blivit halvt avtrubbade, men. vi får för” den” skull inte slå oss till ro. Enligt,” .: en FAO-rapport för några'å år se- + USA u-länderna 7 ä S "vad om ramför 'uppgå till sex miljärder. Till des: måste produktionen ”av spannmål ; : öka med.100 procent och anima- ; leprodukten med 200 procent, för ' att de undernärdas antal inte skö tiga-3 miljarder! O: ni överstiga:3 miljar befolkningslä- kb mar" samt åtgärder: det beräknade -t . get" skall: "kunna mätta. hela mänskligheten: krävs betydligt ++ större ökningar i Hivsmedelspr duktionen.; fee seten "Man kan peka på många dystra tecken, då 'det gäller att bedöma ; möjligheterna för världens "fram- : tida försö > tas rav "förstörelse genom; jord- : erosion, sänkt 'grundvättenstånd : "eller. näringsförluster, - och "likaså "tages stora markoniråden" i -ah- språk. för andra ändamål än jord- bruk dul tion. Att dens : dan" bedömdes läget så att värl- dens" befolkning år 2000 :väntas : ning. Stora arealer” höz.? t och: bättre tekniska. resurser för «, att bedriva ett framgångsrikt jord- - så I bruk; Ett:första steg är bättre ut- i säde,: och!” där: kan: västerlandets £ ning av” insekter, och växtsjukdo-! :tillvaratågande och föl - Det är givetvis en 'svår upp-: gift"att sprida kunskaper, t :ex' ord: t rationellt. Fordbruk;' bland en bes , fölkriing som "kanske inte ens kan” läs Mycket" har dock: uträttats: ge de' ri dgivare, ” i FN:s fellér' andr. Organs. regi sänts till/ : u-länderha;' och ytterligare " upp- - lyshingar. kan. säkert" spridas via; TV, pre: film” och. andr: mass råedia M Inte; så mycket i i världssamman”- 5 L häng, märks också i vissa” andra "länder, Helt' nyligen kom t ex"'en trap- port; från” ”EEC-område där” man i'världen kan utyecklas' i positiv riktning, Sedan spaniimålslagren' i men” liknandé'' tendenser ” ga försörjningen ävt é lyckligtlottadet med nn tälsrörelse; där. Ånte bi » den enskilde löntagari € verkade : procenttalen,” "som - många, fall kan te "sig. impone: rande): kommer : satt” Iryhågia til småsaker; : när detta rävt sin "tribut. F ä 1 kan det även! deninå' gång: bli fråga "om en faktiskt tatidard- försämring; skriver 8 Y ev s k: a Da gyladet(n: « "För majoriteten". av ' exempel- vis :TCO:s ' medlemmaf” uppgår marginalskatten numera till när- « mare 50" ” procent.: Detsammå gäller om" åtskilliga" LO-anslut- na, Det betyder att hälften av löneökningen försvinner 1 skatt. De som nu är ute"och semest- rar med sitt retroaktiva tillägg, som 1 regel är lönehöjningen mi- nus 25 procent, léver 1 själva 1. verket delvis på lån. Samhället nöjer sig inte med de dragna 25 procenten. I sinom tid kommer » kvarskatt på lika mycket till el + ler mer, 2: Men ingen skall tro att det r nog med detta. Av allt att 'dö- ma' kommer hr Sträng att hitta På nyans pålagor, En 'del soclaldemokratiska tid- "ningar har redan börjat. erinra ” om detta, och de stär också till . tjänst med förslag för det fall " att fihansministerns egen påhit- » tighet inte skulle räcka. Det är bara att vänta och"se, Tds. nog blir det klart på vilket sätt sam- -hället kommer att avkräva med: |. borgarna. deras extratribut. Kan- ske. dröjer regeringen: av taktis- ka skäl till efter valet.': Men gömt är inte glömt — att en ny fiska- " lisk operation kommer. kan. Inte betvivlas, När "den . soctalderiokratiska pressen varslar om nya pålagor, så sker. det som vanligt. med samhällsekonomisk motivering: Samhället måste suga upp en del av den köpkraft som släpps lös genom lönehöjningarna;. he- ter det. Eljest blir. det mer in- flation "och ytterligare sjunkan- de penningvärde.' Det är alltså till allas värt bästa som -hr Sträng. kommer att ta hand om ännu er del av inkomsterna. : Men finns ,det egentligen” nå- 7 gon som” på allvar "tror det nu: "alls så, att staten steriliserar de medel den får in. Staten har en - enorm ekonomisk aptit och enl nästintill. otrolig förmåga ' att hitta på utgifter somj Pässar” till inkomsterna, säger SvD. KREDITHANDELN vet Den växande kredithandeln pottnar till stor .del i' trygghets- känslan i välfärdssamhället. De flésta medborgarna räknär med stadigt växande inkomster och / vägar göra inteckningar i-dem, pore väga nog "anta ”trygghetseffek- sten” återfinns: bland de nygifta: "DE vill/ha'sinå' hem "så-välutrus- .tade.som möjligt: redan från bör- e + hus- askiner, TV; . radio, kanske NECAtt "moralisera : i a meningslöst. som, dumt, men onekligen” ligger det en fara "1 att unga-och "relativt oerfårna - människpr ' lätt: kan förse : sig med. dyra Saker .:genom : att in- k ftig "fartreducering närmast efter: ö rergången; till högertrafik blir ; att antalet: "gångtrafikanter framför; alt yklist ER åtskilliga "fall. , måste cykeln åtminstone de Are första dagar- na bli. ett snabbare och smidiga- re -kommunikationsmedel än . bil "eller "buss: "Kommissionen - har. inte ägnat”den' frågan intresse i - det "här sammanhanget. Att den har mycket -sto etydelse : för trafiksäkerheten: är + självklart, Redan nu. saknar 'en.stor: del av "både cyklister .och gångare; ele- . mentära' Kunskaper om vad som gäller för trafiken, eller uppträ- "der: ”åtmikistone”, på tdet' sättet. Man: kan förmoda. htt det”inte : blir bättre när de skall cykla el- ler gå' till-höger "även: om gator- : i na 3till: at! a -med inte. blir i gatan, "Detta ; anser. tidning- - en, ett; av de: 'starkaste motiven för "eri" mycket” Tåg: fart Pr . och: andra. tätorter de £ ger trafikdagarnar, TRE AV. FYRA av de: reutnatiskt sjuka KVI Städ, Eg askington- regeringen genom sin . |tämliger okontrollerade, talförhet, ” har på” sista tiden blivit en Oros-; källa | för amerikanarna genom sin - tystnad! lika påfallande som gåtfull." ske, diktatorns plötsligt påkomna tystlätenhet litiska "och "ekonomiska". svårighe- tthålla : sin politiska "Det" kh rnu ätt abkiniga vec Kor" sedan” de: första ryktena' om förestående” ändringar" iden, ku- |bånska ' "regiméns struktur nådde världen, "Ett faktum; Är, att: det vår den: 1; maj, som "Fidel Castro senaste offentliga framträdande ägde. rum och att han sedan dess manifestationer i "Havanna. ” | En talesman: för det ”amérikan- ska' utrikesdepartementet, . Robert :I Mc. -Closky sade, redan i. mitten tt man i departementet SN sig: över”, satt . Fidel rhöda;' att det r något sär- skilt; :sofa står på. nere ;på. Kuba: plittring. skulle fö orsaka" några större om- flesta? in sakkunniga od Fidel "Castro, som hittils mest : av alt sretat” och oroat” USA och 7. Denna tystnad är? 1. Washingtons utrikespolitiska kret-.. ' sar "tror man nu, att den kuban-: och”: återhållsamhet ” | mäste ha' sin grund i en rad po-': ter, vilka gjort det "problematiskt : för ".-honom "att på. hemmaplan ”. ställ- : - hans” vagga ic välvningar. 'Numera tycks dock de - | lilla. fågeln, "sade. han: Fidel Castro . alltför höga kostnader, som de- ras! hjälpaktioner till: sockerön medför. I Washington: Post 'pub- licerades "den : 24 juni” en artikel, som" ger- ännu” en 'plausibel för- klaring av orsakerna till Castros tystlåtenhet.- "" ” Artikelförfattaren Rob." Estabrook - hävdar, ' att Cast- ros ” plötsliga" återhållsamhet mås- te: betraktas! som en taktisk 're- trätt; "som ' ' den ”kubanske : dikta- torn ”nödgats - företaga' efter : sitt senaste ; politiska” fiasko — näm ligen hans” dåligt” dokumenterade " "någon reell bakgrund — .så anklagelser : mot: USA. ; efter; den skottlossningsepisod, ; som '; ägde rum , i . maj: månad ::vid gränsen mellan den "amerikanska Guanta- .namobasen 'och det kubanska "ter- ritoriet. Öastro påstod då 1 sina "anklagelser, att' han befarade ett omedelbart , förestående <ameri- .kanskt invasionsförsök på ön — "just utifrån Guantanamobasen, Då det snart nog kunde konstateras, att ” minst .sagt överdrivna — t själva "Castros . "beskyllningar var verket var det fria fantasier utan upp: stod en, stark irritation bland de övriga . kommunistledarna, som förebrådde Castro för "hans" för- hastade propagandamanöver, Av "det skälet — så menar 'artikelför- fattaren i Washington Post — har Fidel Castro nu för en tid framåt . dömt sig själv till tyst- nad för att-därigenom :' söka av- värja den hetsiga kritik hans eget trogna ' pretoriangarde fann det nödvändigt; att etablera. . Skulle '. denna: förklaring . vara riktig, så kan innebörden- näppe- ligen vara någon annan än den, att Fidel Castros ofelbarhet är en: myt; som, håller på att. för- blekna, ' och att icke : ens :hans trognåste anhängare och medar- betare längre förmår hälla, den vid liv. rt Ka REFLEXER. och Den. dansk-svenska " författar nan: Helena Nyblom berättar i:en av-sina dikter om en liters bofink. Hans -.sång ' är "enkel, :. det. finns blott, tre—fyra toner i' hans: me- lodi. : Den lilla fågelns . sång ' är dock . till glädje” för många. Han lägger hela i sitt hjärta -sina kvillraride toner; "Allt : som 'och/ välsignelse, en” om. det :till det yttre: är 'enkelt-och-ringa.' "'” :Hågkomsten" av: Helena Nybloms fina” dikt. = boj fink fråm i mitt :mi Finland. .”Fågelm gar”, heter iden. kvittrade. s den. « Bläklockorna.-på '' l ängen" hörde” hans stämma, ;Vide- buskarna :. på. . -stranden: »lyssnadel| - Fågelns” hem "var den” vidsträckta, ödemarken. ;Him- vaggvisor sj i Sjung” för” barnen!", - Fågeln” svaradei:..v » "Min 'röst är ' så.svag. Jag tror inte. barnen kan -höra” mig”... - Sjung : av; hjärtat, så hör de dig”, svårade ängeln; i vici ”Men vad: skall; jag. sjunga?” frågade fågeln.;' : -”Sjung till Guds ära, sjung om hans allmakt och : godhet.” Sjung om "naturens skönhet" och”; Skapa- rens visdom; Sjung: om hans kär- lek till människors ' barn. Sjung också om”"det goda på jorden, om hjältemod "och ädel ' gärning, om Sämjukhet » och" barmhärtighet. I elektijicitetsförbrukning Wat Rewmalisa? 1v 2002). lats att.de sex EEC ländernas fyrdubb- kommer en fjärdedet av kraftverket Gundremmingen : (vår bild) "i Sydtyskland kommer att tas i bruk i slutet av 1966. n ”Med säng emot havet styr forsen "| vid.-dånet.: av fallande Harmmar,; REFLEXIONER | Sjung fritt ur hjärtat; sjung : en glad sång. Sjung om solsken »i själva ' dödens' natt,- Men sjung alltid "högsint-;och ädelt. så det siär en strålglans av det himmel- ska även i livets yrande lek”. -”Gode. ängel”, sade. fågeln, ””jag vill. så ' gärna uppfylla "din .' öns- kan :',men ' du vet att jag är. ett ringa väsen med många. fel.; Vem skall:ge mig kraft för ett så högt uppdrag som ätt sjunga för bar- nen?" Tillhör : icke, barnen ' Guds rike? Och du vill att jag, som har: stoft . på ' mina: vingar - och slorm i mitt hjärta, -med : min sång skall: tala till Guds :utvalda?” > Ängeln ; svarade: :” - "”Av dig själv förmår du intet. Men be i ditt. hjärta . om kraft från” ”det.'' höga; Då” blir ” verket icke, ditt,. utan. hans. som "sänder dig och som ger den svage kraft”. ss vill göra - som. har , den jöng av fullaste hjärta. Barnen gladdes: och de , äldre” med. Och både barn och äldre sjöng, och livet, tillvaron, "blev; MNjusare ” och gladare; Final Fa - . sin färd.:.,. N bland grönskande granarnas stammar, , med sång. flyger g stan. från : en flammande härd , och stenbruten teg, som bär folket : dess ' bröd, H och: blommande; vildros Ä hägar, och barnet, som växer med kinder i glöd, - de sjurga i sommarens dagar, ' Och . havssvallet sjunger, här. 7 frihetens flod : går fram: med okuvliga "vågor, |. och gnistrande stjärna, hur :. >, mandomens mod | skall härdas' 1 luttrande lågo: Och sommarsol. sjunger, hur .« skördarnas frö, ::" bland, stenar och vildrosor spirar, Och : anden, som: lever, ” när” i "seklerna ' dö, - med sång sin uppståndelse firar”. i I'en liten förening för yngre ungdom hölls: en gång i måna- den: kamratafton med .knytkalas.: stämningen under” dessa aftnar var som alla dess' sammankoms- ter fylld av glädje. Tävlingar av skilda slag förekom ofta. Svarta tavlan . användes 'härvid ' flitigt. Den ' lilla. 'skaran 'delades "i två grupper. Vid några tillfällen skrev den för. kvällen ' utsedda : ledaren på "tavlan ' en : bokstav och det gällde för grupperna att ange en sång, som började med. den :an- givna bokstaven. Blixtsnabbt kom svaren, oftast angivande en sång från radions skvälprogram. Sång- er av "lyrisk, fosterländsk eller andlig valör. förekom mera säl- lan. Tävlingtn gav en klar. bild av vad de unga får för resekost med sig på färden genom livet. " I livets hårda” lek behövs en bättre och ' solidare själslig grund n pop och skval. Både unga och äldre behöver en vågsam och Ie- vande: tro som. spänner en bro från jorden. till himlarnas rike, en tro som får sin styrka och är, i för håller i både glädje och nöd. Först och främst i hemmet har barnen rätt att få en sådan tro grundlagd; Sedan är det den kristna församlingens plikt att genom söndagsskola och ungdoms- arbete fostra och befästa de unga i vår kristna tro. En sexärs' flicka blev härom- dagen av en gästande 'sjuksköter- ska tillfrågad om hon gick i sön dagsskolan. : ”Söndagsskola”, svarade flickan förvånad, ”vad är det för något?” Som föräldrar har vi ansvar för våra barn timligt och. and- ligt. Vårt kristna arv från gång- na släkten är vi pliktiga att för- medla och levandegöra för våra barn. För att kunna göra detta kraft från eviga källor och där-|' 1 r Den Imponerande rad nya bé stat som brittiska regeringen fat- tat i syfte att komma 'till rätta med betalningsbalansen och tryc- ket. mot pundet mäste bedömas mot bakgrund av dess beslutsam- het att försvara pundets såväl yttre värde som köpkraft på hem- mamarknaden, - Det' råder ett uppenbart sam- band metan dessa båda faktorer. Genom att vidmakthålla kostnads- och prisstabiliteten 1 pund kan exporten hållas igång och inkoms- terna på den utländska markna- den bevaras. : + Ingen skall påstå att detta be- slut att försvara pundets väx- lingsparitet är något slags fe- tischdyrkan. Som nation är det vår plikt mot oss själva att för- söka hålla vår valuta vid ett sta- bilt värde, 'Om detta värde får undermineras ' begår vi en orätt- visa "mot många: i vårt land — pensionärer, 'personer -som har] investerat 1. ctatsobligationer och alla som lever av en fast inkomst. Genom att försvara pundets väx- lingskurs försvarar vi en av vå- ra viktigaste källor för . valuta- tillflöde utifrån .— de förtjänster som görs av våra stora och ännu mycket . : betydelsefulla ' finansie- ringsorgan, banker, handelsbolag och försäkringsbolag. Dessa er- bjuder ' sina' tjänster "överallt i världen och tillför från är till år stora tillskott till betalnings- balansen. En del av dessa så kal lade "osynliga förtjänster skulle äventyras om pundet 'devalvera- des... ännu viktigare är pundets egenskap av reservvaluta och Storbritanniens förpliktelser gent- emot. de . samväldesländer ': och främmande nationer -som ' håller stora . .pundkontor i Loridon. Många av. "dessa är utvecklings- länder. Varför "har pundet råkat i ett så farligt läge. att dessa hårda försvarsätgärder blivit. nödvändi- ga? Det främsta skälet är att det brittiska näringslivet varit utsatt för övertryck. Detta har inte än- nu. lett till' någon. grov övervär- dering' av. pundet. De brittiska exportpriserna är ännu . på det hela '. taget. -konkurrenskraftiga. Men det” tryck :som förorsakas: av efterfrågan, har, givit sig .-till kän- na i form., av" allvarlig brist. på arbetskraft : samt: leveransförse- ningar, "som. i, vissa fall har på- verkat beställningar från -utlan- .det och givit. upphov: till överdri- ven import,.'; .. Bristen på arbetskraft har va- rit tillräckligt stor. för. att föror- saka .en höjning av lönenivån och i ännu högre.grad inkomstnivån, vilken avsevärt ' överskridit. pro- duktionsökningen - om - detta" till- stånd fär fortsätta. blir. det, snart risk för att den brittiska 'expor- tens - konkurrenskraft : försämras. -.Än 'så länge. kan man emeller- tid inte, påstå att det rått någon större. brist .på balans i det brit tiska" näringslivet. :Storbritanni- ens. löpande förtjänster.-av synli- ga” och : osynliga » transaktioner med världen i övrigt är större än utgifterna.: Det är regeringens ut- gifter. utomlands som varit er av 'de" viktigaste. orsakerna - till att betalningsbalansen tyngs ned till att visa underskott. Det, är följaktligen : gentemot "denna -de- talj "I Storbritanniens mellanna- vanden med andra länder som en del :av 'de nyligen Nkännagiyna åtgärderna” riktas. : -.Beslut har fattats om en "skärpt itik som skall.minska de mi litära och civila utgifterna: utom- lands : med" minst 100 miljoner pund... Pundutläggen : utomlands skall" också..reduceras "genom . en kraftig minskning av de belopp som". resande ., till . länder :- utom sterlingområdet' får, föra, med, sig. Den inbesparing "som. detta be- räknas ' ge' väntas uppgå: till 50 miljoner pund; på ett år. En di- rekt och påtaglig Jättnad..av un- derskottet. . i .--betalningsbalansen kan sålunda väntas som följd av dessa två åtgärder. ' » De av premiärminister Wilson tillkännagivna åtgärderna .- kan uppdelas i' två huvudgrupper, Den första berör symptomen för Storbritanniens ekonomiska svå- righeter, Den andra handlar om möjligheterna att komma åt de- ras orsaker. Till den första grup- pen hör regeringens begäran om sex: månaders löne- och prisstopp följt av ytterligare sex månaders sträng ” återhållsamhet. Det är ökad tro och helig inspiration, - I varje samhälle "bör .söndags- skolor komma till stånd. Det be- bkövs Inga stora anstalter för en söndagsskola. Ett rum i ett hem är en utmärkt söndagsskollokal. Att berätta enkelt ' om Gud, om Frälsaren - och de : eviga tingen och lära barnen böner och bibel- texter och.sjunga "med dem om Jesus, änglarna och himmelen — det är inte: svårt för den som väl och är gripen av' Guds' Ande. Gud kallar! Vi får samma kal- leise som fågeln Ii Finlands sko- gar: : ”Sjung för barnen, vittna om mig för dem!” Sjunger vi om Gud. och hans kärlek, sjunger även barnen. : . Vem skall sjunga, om ej barnen, har ej Jesus. dött för dem? =: Fkola icke de som pärlor stråla i hans diadem? Varför blevo röster givna, ljuva röster ät de små, . " om de icke himlasängen RN redan - här uppstämma må? När Guds Son gick här på jorden, var han barnens bäste vän, han förbjöd dem icke sjunga - och han är densamme än, Ack, de sjunga ej för tidigt, ingen hindre då de småt: - inåste vi ' själva sätta oss vid Mästarens fötter — vid Guds ord; — och -ta emot undervisning, fört a ; Fåglar sjunga, när det dagas, jbarnen göre likaså”, el Hs. Försvaret. av" pundet . " PAUL BAREAU, chefredak- tör för 'den ”kända” brittiska" politiskt/ekonomiska tidskrif- ten STATIST- bar skrivit; föl jande kommentar till den nys ligen proklamerade ekonomis-' ka ätstramningspolitiken i Storbritannien. RAN KS också meningen att bolagen 'skall inskränka sin utdelning under. de närmaste tolv månaderna. . Det kan anföras mot dylika ät gärder att de fryser fast inkoms: - ter. och priser vid en nivå som - kanske är den rätta 1: dag men som inte behöver vara det nästa månad eller nästa är. En smidig lönepolitik borde kunna - locka. ; arbetskraft till de industrier där; den verkligen 'behövs : och. en smidig prispolitik skulle inriktå de ekonomiska ansträngningarna tionerna . i: bolagens profit och utdelningar en fingervisning om vars kapitalinvesteringen i- 'nä- ringslivets privata sektor bör Ie- das: Under normala "förhållanden kan man tycka att föga är; att vinna genom fastfrysning av lör ner pch priser. Det som ger des- sa åtgärder berättigande - är att dels för att mera till roten gåen- och dels för att visa opinionen både hemma. foch "utomlands att brittiska regeringen är besluten att modigt ta itu med sina eko nomiska problem. Till denna grupp av "botemedel hade .man: bort räkna importkon- troll, om regeringen hade beslutat att tillämpa en sådan åtgärd. så har lyckligtvis inte. skett: Reak. tionen. utomlands borde konsta- tera med tillfredsställelse att "den- na restriktiva och protektionistis- ka apparat inte finns med T.det paket som premiärministern” har öppnat, : De. huvudsakliga 'botemedle V detta paket, . förutom de, "direkta geringens och turisternas pundut- "lägg utomlands, är. till finnandes i olika. deflationsinitiativ .som dan har, , börjat. verka. ill hör den. omfattande ökningen, äv. direkta och." "indirekta .skatter, ' in- -.skränkningarna , ir konsumentkre: diten, "minskningen: av och lokala ' myndigheters ”och/ |nationaliserade industriernas pitalutlägg, samt till sist d de kontrollen över” det: byggandet.. Tillsammans beräknas dessa "åtgärder. lyfta” cirka. 500 . Detta "utgör en stor deflatio manöver men. är blott en del: av den" korrigerande 'medicin”'som det brittiska, näringslivet måsta . inta, ningarna av.” "den: budget ” "som |främlades i maj och i synnerhet [den selektiva” arbetskraftsbeskatt! ningen, som "kommer" att” undan: dra drygt 200 miljoner pund från näringslivet : under - "innevaranda räkenskapsår, Hänsyn ' bör ' också tas” till nyligen vidtagna" åtj der i kreditpolitiken , såsom . ] ningen av. diskontot, . fördubbling: en av handelsbankernas. särskilda deponeringar hos: Bank "of Eng. land och vidmakthållandet av. ett orubbligt ” tak för "bankutläning- starkt åtstramande inflytände / på ekonomin under de närmaste: må- naderna. ; Detta kommer ”att - frigöra. ti gångar och lätta, arbetskräftspro- blemet. - Det: kommer. : Också , att öka effektiviteten, . » eftersom ;man får mindre produktion av ett. nä: ringsliv, som. Är : sträckt.,.t ill» det yttersta än av ett som har 'en li- ten men tillräcklig rörlighetsmar: ginal. Meningen. är. inte. att Sk pa. arbetslöshet utan att: (återstäl la. en "rörlighet som tillåter en omfördelning av "arbetskraft: och andra. tillgångar..." > Förutsatt att regeringen här det föra denna politik till slut, när medicinen börjar. att göra verkan; bör detta senaste paket” "kunna återställa balansen i näringslivet och skapa ett överskott i betal ningsbalansen. osa | ETT ORD "PÅ VÄGEN "Om I haven kärlek!" äbördes, så skola alla därav förstå, attI ären mina lärjungar. (Joh. 13: 35.) : - Under. de. tre första århånärå- dena : av kristenhetens historia utsattes ständigt. grupper. av"”krist. na för förföljedse, Likväl över- levdt församlingen denna 'peridd och växte tillika. Att detta. var möjligt . berodde på -den: alltige. de den kristna vandeln.? bland Mästarens efterföljare Ik allmätl. het. Tertullianes, en kristen "jurist och, lärd som levde 1. slutet. av det andra århundradet, ger” oss: värdefulla upplysningar: om för. hållandena, Det var deras omsorg om de hjälplösa, deras, sätt. att praktisera kärlek och » godhet, som stack deras grymma mot. "]ståndare i ögonen. Deras fiender sade: ”Se hur dessa kristna älskar varandra. Se hur de är: beredda själva gav sig hän åt ett ömse-' sidigt hat och var förålga att a livet av varandra, ”Du. skall. älska” var ”känne. ' tecknet på den tro som. omfatta- des av dessa första kristra. Och det är hemligheten med alla de na och som kännetecknar andlig tillväxt och styrka, «: 2 PACE 2 de ingrepp skall hinna att verka : ansträngningarna att. minska' re-. en. -Tillsammans. utgör "detta" ett nom äkta kvaliteten som prägla: ” att. dö för varandra”. Fienderna ': egenskaper som kan kallas' krist-; | åt rätt håll. Likaledes. ger. varia- , moraliska och politiska modet att ' de behövs i denna krissituation; - . Därtill; kommer: efterverk-. NN. Voo -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.