6 a ORPNANA DA Lå LAHOLMS TIDNING " Den brittiska regeringen bar i nuvarande trängda ekonomiska läge beslutat eänka sina årliga ut- gifter utomlands med minst 100 miljoner pund. Det förefaller sörh om man huvudsakligen ;skulle försöka minska de militära bör= " dorna Militärutgifterna tär på tillgångarna av utländsk 'valuta med omkring 300 miljoner pund om året enligt 1965 års siffror. Det för dagen angelägnaste före- målet för besparingssträvandena , är rhenarmén, om vars finansie- ring förhandlingar i flera år förts mellan Västtyskland och Storbri- Lördagen den' 30 juli 19667 lackahalvön och på :Nordborneo.- Man gjorde också vissa förstärk- mngar vid flottbasen i Singapore," " som då ännu ingick i Malaysia. För närvarande uppgår. antalet” brittiska militärer i detta områ- de till mellan 35.000 och 65.000 — uppgifterna varierar. ot Försvarsminister Dennis Healey > har sagt att man skall kunna dra tillbaka "mellan. 10.000 och 20.000 man så snart konfrontationspoli- tiken officiellt bragts till:ett slut,” d v & så snart överenskommelsen mellan". Malaysia och Indonesien om fientligheternas - upphörande " tannien, De direkta tgift na för denna är 88 miljoner pund, -”om året. Totalt - beräknas den emellertid kosta den brittiska be- i talningsbalansen omkring 200 miljoner pund co fo a Det andra området där man ”gkulle spara militära pengar är . inom vad. som: diffust benämnes ”öster om Suez”. Därmed förstås' flottbasen i Aden, trupper: och baser inom Malaysia, flottbasen i Singapore samt Hongkong, Där- till kommer” ön, ' eller rättare "ögruppen, Diego Garcia'i Maldi- verna, där Storbritannien och USA har planer på att gemen- ' samt upprätta en.bas den dag -britterns, avhyses från Aden och Singapore. IDessa planer: har emellertid väckt protester. bland strandägarna kring Indiska ocea- . « > NEN) "De" flesta ' såväl brittiska. som - utländska' 'militärexperter ' anser ' att.'basen i..Aden .spelat ut sin . roll'i de Interkontinentala robo- farnas tidevarv, Dess möjligheter att svara för fred och ordning i och omkring Indiska oceanen lär . Inte vara storå och dess förmåga har ratifi ts på ömse håll Det brittiska. tillbakadragandet från Moelaysia torde komma att dra ut över 3 till 4 år, Därefter avser man att endast ha kvar en mind- re styrka i Malaya och i djungel- krigsskulan på Nordborneo, = 7 -: . Vad -flottbasen i Singapore be- träffar har den stor betydelse för” denna stats ekonomi,; och pre-' miärminister Lee Kuan' Yew tän-' ker sig att den skall ligga kvar under ett' överskådligt antal år. Däremot verkar det som om Sin- gapore på längre sikt skulle vilja" bli av med den — om man kan finna, ett annat sätt att försörja, sig. ME ens : Politiken ”öster: om Suez”: har förändrats flera gånger. När Wil-- son, efter'att före '1964 ha. talat för ett:avskaffande. av: det brit- : tiska kärnvapnet, som premiärmi- nister beslöt att behålla det, hän- visade han bl.a till förpliktelser na öster om Suez, I dag är'ame- rikanarna, som behöver en stark allierad i Sydöstasien, mest olyck-. liga. över den nya brittiska” atti-. tyden mot dessa förpliktelser, "att skydda oljeledningarna bland . de araniska länderna anses myc- ket begränsad. Ur ett vidare stra= togiskt perspektiv skulle det'allt= » så vard fullt befogat att lägga ned den, För de senaste tio: årens .brittiska regeringar har den. dock " behövts som. ett värn. för "den "+ sorts lugn och "ordning som brit- . terna "vill ha i den "oroliga Syd- arabiska federationen, 'där Aden ingår, Det torde dröja ännu någ- ra år innan detta" område kan få full självständighet, =, Vv sla Inte heller" i Hongkong torde det finnas marginal för några be- tydande nedskärningar: Möjlighe- terna till ” kraftiga ' besparingar finns t Malaysig-Singåpore.! Un: der den tid Indonesien bedrev s k konfrontationspolitik mot. Malay- sla byggde: britterna" upp, bety= dande truppstyrkor på själva Må- ök MURARNA "Den: gemensamma” K markhaden "har" lagt 'sistä” biten på plats 1 sitt stora bygge. Med, uppgörelsen om "cJordbruksprl- serna är det ekonomiska enhets: verket komplett, skriver. H” delstidningen (fp): ”För ' "England: "innebär den kontinentala jordbruksprotektio- nismen ytterligare en svårighet att. vinna inträde Ii EEC. Dan: mark ser givetvis på situationen - med minst lika stor olust. Det « är trist att befinna sig utanför murarna, särskilt som de sju yt- terländernas = frihandelsområde inte. tagit med jordbruket I sin Interna liberalisering. Den all- " varligaste följden för hela Efta är dock att sammanslutningen i ” sig själv aldrig kan erbjuda si na medlemmar samma fördelar som EEC ger sina. Nu har man . fått bekräftelse på att BEC är starkt nog inte bara att fortsätta : utan också att stå modell för en- : var. större europeisk konstella- « tion som kan komma, Planerna På "brobygge” eller på bildan- det av ett frihandelsområde som skulle omfatta bäde Efta' och . EEC ter sig luftigare än någon- sin, Det enda Eftaländerna har att göra är att godtaga den ge- mensamma marknadens kon- struktlon - och försöka själva krypa in £ den, Det 'har slum- pat sig så, om det nu är en slump, . att den kontinentala kraftsamlingen fullbordas i en situation då den svenska export- industrin redan av andra skäl hyser stora farhågor för sin kon- |. .kurrensförmåga. an Vår ställning av utomstående makt blir därigenom än mer pro- blematisk än den eljest skulle ha varit, Av detta bör två slut- satser dras, Det är farligt att vänta med att ställa den egna ekonomin 1 ordning. Det är lika "olyckligt att år efter år upp- skjuta frågan om svenskt inträ- de I EEC, närmast som en följd av att England ännu inte fun- nit inkörsporten, Varken i Dan- mark eller Norge är mån läng- re övertygad om lämpligheten satt låta efterpartrullen hestäm- ma takten. Otällgheten över att ingenting blir gjort för närman- det till EEC stiger i dessa Nin- Vi har anledning att dela den, menar HT, ” : SKATTEFRITT EXTRA- KNÄCK? te Som vi ser saken handlar pro- : blemet om människornas rätt att förfoga över hela sin fritid som de önskar, skriver F a l u- kritik” över: statsmakternas "ofog att beskatta'hederliga inkomstta- gares” extraknäcl MN At ne .+ Den som gör. en full.-arbetsdag ” och av sin lön” avstår 'så mycket i: inkomstskatt ''som .. stat : och kommun ' bestämt. har: gjort rätt för:'sig. Vi kan; inte finna någon riktig försvarbar' princip som sä- ger'att den 'som”1,' motsats till ” andra föredrar-att. förvandla; en del' av sin fritid till. arbetsin- korist skall krävas på én del av denna extra inkomst också, :Hur kan. man 'egentligen' motivera att : den' som arbetar utöver de åtta timmarna skall 1 «till: "socialvård," undervisning, vägbyggen” och: försvar 'än.' den . med "samma" grundinkomst. som "föredrar att-ägna hela: fritiden åt förströelser! och "vila? F, "7 .. "I princip> borde" alltså” heltids- anställda .löntagaregs "inkomster av. extra- och övertidsarbete — och 'ävlen ” folkpersiohärers ? ar- betsinkomster ”'—" vara "skatt + fria, fortsätter! tidningen: "+" > ” Sedah "är det' klart att-en så- sidan” skattefrihet : mäste: 'omgär- das "med regler "mot : fusk "och otillbörliga” förmåner. "Att, reg- ”: alldeles vattentäta. är" emellertid » ingét 'avgörande: skäl mot. en re- for Vär lokbiträdet Svensson har gjort sin fulla arbetsdag bör han -helt.. för egen , räkning ' få ”extraknäcka” söm taxichaufför, lika "väl. som han nu får måla om sitt egnahern utan att:värdet av det arbetet beskattas: : i” :» Skattefrihet" för, extralnkoms- ter "är ”—' om 'man bortser från en rad "statsfinansiella. och skat- tepolitiska betänkligheter: — "en mycket. tilltalande tanke; kanske speciellt, för 'de: landshövdingar, riksdagsmän: och andra som nu knäcker ”ihop' omkring :: 30.000 extra per år, kommenterar 'D 'a- gens Nyheter (fp): ' Och 'säkert 'skulle en sådan re- . form stimulera" till ett mycket utbrett och energiskt extraknäc- kande. : 2 " Tyvärr framgår det inte av 1e- daren hur - Falu-Kuriren even- tuellt tänkt sig att den intres- santa distinktionen” mellan van- lig: inkomst och skattefri extra- inkomst 1 ett sådant läge skall juridiskt och skattetekniskt for- muleras och följas. LOKALISERINGSPOLITIKEN . "mäste ' baseras på en kompro- miss: mellan . de samhällsekono- miska” och de sociala intressena, skriver Veckans affä re rose : ot uu fe " Sedan början av 1963 och fram till årsskiftet 1965/66 har nä- ringslivets och statens samlade investeringskostnader för beslu- . tade ”. lokaliseringsprojekt 'upp- gått till 1,2 miljarder kronor. Under : det just avslutade bud- getåret utgjorde de statliiga di- "rektlånen och bidragen till före- tagen 200 mkr mot det besluta- de ' normalbeloppet 160 mkr per budgetår under försöksperioden 1965/66—1969/70." De sysselsätt- ningsskapande effekterna 1963— - 65. torde. röra sig om 20.000 ar- « betstillfätlen. 'och härtill "kom- mer indirekta sysselsättningsef- fekters, not aa . Städets storlek '. förefaller rimligt. ävvägt.mellan samhälls- ekonomi” och' socialpolitik. Att bidragen och "lånen under det gångna budgetåret blivit något större än vad man väntat är in- te mycket att säga om. Inte hel- ler finns "det .någon anledning | sätt först;efter lång tid. Att vins- lerha förmodligen ' inte ,'kan . bli |. Rationaliserin "På skogsexkursioner eller, sam- manträden, där skogliga spörs- mäl: diskuteras, blir det f. n. of- tast fraktorerna, som tilldrar sig det största intresset.. Detta för- la änger med nöd- ssträvanden. i bättre. plantmaterial, genom ökad kunskap om olika markers pro- duktionsförmåga och deras 'lämp- lighet för” gödslingsätgärder, ge nom ' fortsatt forskning angående skogsb anläggning och vändigheten av ökad 'mekanise- ring av”'avverknings- 'och. trans- portarbetet! för att kunna bibe- hålla" lönsamheten i skogsbruket. Att de moderna skogstraktorerna tilldrar' sig intresse i större -om- fattning än deras roll i skogsbru- ket: beror: sannolikt till en del på deras snabba utveckling till go da prestationer men även på det förhållandet, . att .rationaliserings- vinsten. vid ett, traktorköp kom- mer. omedelbart. och därjämte 1lå- ter sig ganska exakt beräknas under förutsättning, att åtgärder- na I övrigt klaffar. Om sålunda mekaniseringen = kan . innebära omedelbara = rationaliseringsvins- ter, så kommer eventuella vinster genom ett förbättrat skogsbruks- terna av. den senare arten kan bli. åtskilligt större än de förra kan”enkelt belysas med följande konstaterande: -' fe 1 kubikmeter timmerskog be- tingar i dag ett pris framme vid bilväg "av. 50. kronor. : Kostnaden för huggning och körning av: denna kubikmeter är under, normala förhållanden 15 .Rotv nor,.:5 om . .s Med"det ovan anförda förme- fas, 'att" skogsmännen i allmänhet lägger ner åtskilligt mer möda på att söka bibehålla eller rent av sänka de 35 kronorna med nå- gon' kkona trots ökande. maskin- kostnader och arbetslöner än att söka' behålla 'eller öka de 35 kro- norna eller att söka utvinna fler. kuhikmeter per: arealenhet, ; Felaktigheter beträffande ma- skinanskaffning eller maskiner- nas: användning. kan merendels avslöjas-: och. avhjälpas relativt lätt och, snabbt. Annorlunda kan det "vara "beträffande ' felaktighe- ter” i 'skogsbrukssättet. Dels låter sig väl dessa kanske icke. avslöja förrän efter” lång 'tid,: dels" pågår ständiga förändringar ' som inver- kar. på skogsbrukets. målsättning. Dessutom är! ; våra kunskaper i väseritliga avseenden ' förtfarande bristfälliga: Man kan påräkna att fortsätt skoglig forskning skall möjliggöra produktionen av mer virkes och värdefullare virke per. arealenhet snabbare än "vad som hittills! varit :fallet,:t.' ex. genom användning av rätt tnädslag, ge- et är sålunda 35 ,kro- förtsatta. skötsel samt genom för- bättrad samverkan "mellan dels de . olika produktionsfaktorerna och dels mellan produktic även om det skulle finnas eko- nomiska och personella resurser därtill. = Moe Varje skogsbrukare mäste där- för i' avvaktan på tillämpbara forskningsresultat söka bedriva en ständig, vardagsrationalisering. Vad man kan vinna eller uppnå därvidlag skall demonstreras vid ) 2; på Rossared den 4 ock den tekniska sidan, Några snabba resultat 'av detta forsk- ningsarbete kan icke: påräknas. Vissa delar: av detta arbete .är sålunda mycket tidskrävande och augusti. Vilken betydelse en rätt beståndsanläggning har, skall un- dertecknad därvid söka belysa. Lennart Hildingsson låter sig helt enkelt icke forceras jägmästare, Hur många av oss sköter egent- ligen fötterna 'som vi bör? Se ba- ra på badstranden, där de försik- tigt blottade extremiteterna : ofta avslöjar sorglig 'vanvärd. För att inte tala om de dofter, som allt- för ofta förmärks'på tåg och bus- sar, när: det är varma dagar. Hur är det förresten med oss själva? Får "våra 'fötter mer än ett bad i. veckan? "Ärligt talat! | . Och ändå hör fötterna till de kroppsdelar som” behöver mest skötsel — både. för .vår egen och nom "fortsatt: genetisk forskning, : : Dragkampen mellan . priser. och löner har ” intensifieräts i sam-| band med de senaste löneuppgö- relserna. Löntagarna menar att priserna . höjts för mycket, men de" som 'har något att sälja hän- visar till "ätt löneökningarna auto- matiskt '"ärabbat 'deras' försälj- ningspriser: Detta gäller ej minst handlandena. Häromdagen rappor- terades att pris- och kartellnämn- den konstaterat att under de fem månaderna '.januari-maj ökade livsmedelshandeln sina margina-' ler med i genomsnitt 6 procent. .Sedan;dess har den ytterligare stigit och stiger alltjämt till följd av de avtalsenligt höjda lönerna. Även :« skatter - och hyror stiger för handlandena. Grossistmargina- len har t.'v. hållit sig tämligen oförändrad, likaså böndernas pro- duktpriser. Men det blir förmod- ligen en ökning även därvidlag efter hand, allt eftersom kronans kerade satsningen på verkstads- industrin eller de lokaliserings- politiska ”misslyckandena exem- pelvis i-fallet" Kramforsverken. Vörpengar, kan knappast undvi- ASS Et IT de ts "Men ett rimligt krav är att en lokaliseringspolitik: som är en samhällsekonomisk merkostnad har ett ' någorlunda långsiktig mål. För Norrland borde detta . mål inte vara 'så svårt att fast- ställa: man . måste satsa på ett mycket begränsat antal - orter ..Mmen i gengäld se till att sam- hällsservicen där verkligen blir effektiv och att industrin frodas. Det är den geografiska visionen, den långsiktiga ' ansatsen, som "saknas "1 Iokaliseringspolitiken. Kanske är det orättvist att säga - att;. lokaliseringsmedlen . strilas över Norrländ men de har åt minstone planerats alldeles för många "och alldeles för svaga 10- käliseringsplantor. . Den inbyggda risken med den nya lokaliseringspolitiken — att : bygdepolitiska hänsyn tar loven > av de' mer "långsiktiga närings- politiska — har. besannats. De centrala. myndigheterna måste .mobiliseras en hel de! kurage för att motstå frestelsen att be- Kuriren (fp) i en ledande att kritisera den rätt hårt mar andras skull. Speciellt på somma- LÖNER | värde sjunker. .Nu är den nere i ungefär. 40 öre. Sen är frågan hur '"EEC:s "nya jordbrukspolitik verkar, Ne : Mest har priserna höjts för me- jerivaror och bröd, kött och char- kuterier,. Speceristerna har också konkurrenter. De :' stora handels- kedjorna som Konsum, .: Domus och Metro m. fl. är inte lätta att tävla. med, Enligt handelns utred- ningsinstitut skulle livsmedels- handelns omkostnader ha ökat med 8 procent under månaderna januari--maj. De skär inte guld med tälgknivar! Och det är inte underligt att husmodern enligt ett Gahlincitat reflekterar under ett tankeutbyte i ämnet: -— Nuförtiden går ju maten upp innan man hinner få ned den. För en gångs skull är det allt- så inte jordbrukarna som står främst i skottgluggen i fråga om höjning av matpriserna. Och de som höjt har haft sina skäl. Men jordbruksminister Holmqvist och hans meningsfränder vill skylla det mesta på jordbrukarna. De bör få mindre betalt medan alla andra får löneökningar. Det kan inte gå ihop. öka matimporten är Holmqvists råd. Men vi im- Pporterar redan för miljarder ut- över vad vi exporterar. Det kan gå för holmqvistarna som för den : engelska + arbetarregimen. Först ska sockret. klämmas . åt. Det ska bli billigare genom im- Port. Tro det den som will. Tre år skall den senaste avtals- uppgörelsen omfatta. Man får se om det håller. För livsmedels- branschen gäller det. 95.000 an- ställda. De ska få en löneförbätt- ring på 20 procent på de tre åren, varav 7,6 procent 1966, 7,4 procent 1967 och 5 procent 1968. Dessutom förbättringar i pensio- ner, livförsäkringar och 7 semes- ter. Övriga löntagarorganisationer får liknande förbättringar. - Sedan blir det fråga om vilka som skall betala allt detta. Det måste bli vi alla. På ena eller andra sättet Det blir fråga om nya miljardutgifter. Staten drar i skatteskruven. Nya skattehöjning- ar bebådas 'efter valen i höst. Frågan är vem som tjänar på denna politik. Den kan ju inte fortsätta i det oändliga. Någon gång måste" det bli stopp. Men ännu är vi inte där. . driva en kortsiktig politik, 0. Sj-n. 200 Andra kan lukta dem ren, och: inte minst nu. när vi närmar oss rötmånaden, För hur det nu än är, så bör väl fötterna trots allt' inte vara som en .vac- ker kvinnas ögon — svarta, fuk- tiga och varma, Aa . Förtutom obehag. för både äga- re" och omgivning, finns det ett annat mycket vägande skäl för bättre .fothygien, I 'sköornas -skö- nä -drivhusvärme trivs nämligen fotsvampen, : som :med ett finare och behagligare namn heter' tinea pedis. Denna besvärliga. och -ty- värr allt vanligare åkomma, den skall vi inte ens önska vår värs- te ovän: > sf PLA OK "De första tecknen 'på fotsvamp är att. huden torkar och spricker och det "uppstår .. vätskande och kliande" sår, 'som förorsakas av små mikroskopiska svampar. Det är oftast huden mellan tärna 'som angrips först. Och smittan sprids lätt till andra. Framför allt sker detta på 'badinrättningar, gym- nastiksalar ' och militära förlägg- ningar. Vill det:sig: riktigt illa kan. sjukliga förändringar uppträ- da. var 'som helst på kroppen, t. ex. i ljumskarna, på händerna, i ansiktet. sot TR När ' fötterna blir varma. och svettiga i skorna' trivs svampar- na. Att byta strumpor är ingen större hjälp. Skifta inte heller den andra. Då kan nämligen svampen föras vidare. Det ena som hjälper mot fotsvamp är hy- gien, : vn Här är tre utmärkta: regler för god fotvård: Använd luftiga "och rymliga skor. Gummiskor är helt förkast- liga. : a H Byt strumpor minst varje mor- gon och se. till att strumporna blir ordentligt tvättade. oe Tvätta fötterna varje dag — gärna morgon och kväll. Har Ni angripits av fotsvamp tvätta det angripna stället an- tingen med tvål och vatten eller med en bioseptlösning. 'Avlägsna omsorgsfullt torkade . hudpartik- lar och säårskorpor. En svampdödande. salva (t. ex, Funguentan) bör strykas på i ett tunt lager över de angripna stäl- lena. Upprepa behandlingen var- je dag och sluta inte för att det blir en förbättring. Fortsätt be- handlingen ' minst fjorton dagar efter det att de sista vätskande hudlösheterna försvunnit, för att vara riktigt säker på att alla svampsporer dödats. Strumphygienen är av stor vikt under hela behandlingstiden Skö- ter man inte tvätt och byte, blir man aldrig kvitt fotsvamp. Gör det till en vana att sköta fötter- na dagligen så trivs både Ni och Er omgivning bättre. : strumpor från den ena foten till ' Många nyhe ännetecknar de utvecklingsavdelningen vid American Motors "just nu befinner sig på turné i USA. Modellen Cavalier (bilden) kännetecknas av att en rad detaljer är identiskt lika — motor huv och bagagelucka, vänster fram- och höger bakdörr och vice fyra "idébilar”, Corporation och: insk are — vilket behovet: versa, främre och bakre stötfå av plåtpressar och utrymme för > Ett helt nytt produktionstän- kande lanseras av American Mo-, tors i fyra -idémodeller som just nu väcker uppmärksamhet vid de- monstrationer i .USA. Nyheten bygger på utbytbarhet — vänster , framflygel är identisk med höger | bakflygel, motorhuven ' har exakt samma form som bagageluckan, främre och bakre stötfångarna är lika, ' sidostyckena och , dörrarna går att flytta från” den ena sidan ys till den andra. co. . American Motors' högste chef, Roy . Abernathy, ' förklarade vid premiärvisningen att förändring- arna 'på bilmarknaden gör att man nu -: lägger betydligt större vikt vid förhandspejlingar av kon- sumenternas ' åsikter. Därför har man gjort dessa '”idémodeller” som inte är prototyper utan in. strument för att pröva ett nytt tänkande, feet et Rent ekonomiskt har utbytbar- hetstanken stora fördelar,'då man vid tillverkning av bilar enligt «| denna princip' kan spara in minst 25 procent av verktygskostnader- flyglar kan pressas i samma for- mar.' För en bil med fyra dörrar behöver man då bara två pressar för dörrtillverkningen i stället som nu fyra etc. H - - EN annan viktig faktor är att man med denna tillverkningsprin- cip får mindre” behov av utrym: men för reservdelar hos: general- agenter, : återförsäljare .och servi- ceverkstäder,. något. som "är: spe- ciellt fördelaktigt: på exportmark- naderna, =.oosoococor sm Idémodellerna har fått namnen Cavalier,. Vixen, AMX. och AMX II. Cavalier är !en låg, kompakt fyradörrars modell, där utbytbar- hetstanken' är fullt genomförd; avsevärt intresse. framförallt .. på de '.marknader. där', mindre och kompakta" bilar. dominerar köpar- nas' intresse. Den är 4,3 meter lång med en hjulbas på 2,7 meter och 1,25 meter Hög. : : På -Cavalier har de konventio- nella dörrhandtagen' ersatts med tryckknappar. De ' konventionella bromsljusen har: ersatts med ett ljussystem med tre färger — grönt när : föraren "trampar på . gasen, gult när, trycket. på gaspedalen upphör och rött när föraren brom- sar. Bilen har flexibelt bagageut- Nytt produktionstänkande Polar 0 I åmerikansk bilindustri nå, eftersom t. ex. fram- och bak-|. och som borde kunna räkna med; reservdelar. Bilens yttre 'förrå-. der inte att många av detaljerna är lika. Tryckknappar I stäl, let för dörrhandtag, bakre varningsljus i tre färger (grönt vid" gaspådrag, gult när trycket på gaspedalen upphör och rött vid bromsning) är andra nyheter på Cavalier, " eg ar Eb skrymmande: föremål skall trans- . porteras. . Bland säkerhetsdetaljer- na märks inbyggd stödjebäge ;i taket. : olarreert Vixen är en sportig, delvis-fast- back , version av Cavalier,; ”upp- byggd enligt såmma ;”utbytbar- hetsprincip” som den senare mo- dellen, Den konkava bakrutan är djupt indragen. Dess form . och placering 'gör den praktiskt taget osynlig såväl inifrån. som utifrån. AMX (American Motors Expe- rimental) . är .en fast-backmodell med AMX:s nya V8 Typhoon och AMX II är en förstorad version av denna bil. Petra Sn såg. hur :medfånge halshöggs av” FNL SAIGON (TT — Reuter) |." Den tyskfödde amerikanske pilo=' ten löjtnant Dieter Dengler, som så vitt man vet är den förste ameri- kanske soldat som 'har lyckats" fly dades enligt välinformerade kretsar - av en helikopter i ett otillgängligt bergsområde nära gränsen till Laos ' alldeles "norr. om den .9'kri. breda, "demilitariserade','... zonen : .' mellan Nord- och: Sydvietnam. i :; Det uppges:att den 28-årige löjt- nanten satt i fångenskap i fem må- nader innan han beslöt 'sig för att rymma tillsammans: med - en med- fånge. Denne blev emellertid fastta>. . gen och halshuggen 'medan Dengler, ” som låg gömd i djungeln, såg på. ''' . Dengler, hade uppehållit sig 5 i "djungeln i 23 dagar innan han, räd- .'dades. Ett, amerjkahskt .skyraider- plan siktade honom då han viftade | med en vit tygtrasa. Han hade ock- - så åstadkomrhit ett väldigt ”SOS” på marken med hjälp av stenar; Helis koptern hämtade honom någon tim- me senare, VA se ""Dengler kom till USA 1957 från Västtysklandoc h blev naturaliserad amerikan. 1960 innan han började - Ni rymme genom att: bakluckan kan hissas upp i' nivå med taket när tjänstgöra i det Amérikanska flyg- vapnet, . . Mys een gå ” "Text: Matt. 7: 22—29, DEN FÄSTA GRUNDEN Där är två kristna. De är lika varann som två radhus i det ytt- re framträdandet. De lever bägge ett respektabelt liv.. De bekänner frimodigt sin kristna tro. Ser ut att vara lika rotfästade, lyckliga och frimodiga i sin kristendom. Då händer någonting mörkt, tungt och förkrossande. Livet är ingen dans på rosor. Det har i sin förkrossande obegriplighet tu- sen och en obehagliga överrask- ningar till hands. Än är det frå- a de prövningens slagregn, än de dagliga bekymrens vattenström- vindar. Vad händer? Den ene av de två faller ihop, ger sig över. Blir det ömkligaste av allt ömkligt — en kristen = fördetting. Den andre slår sig igenom med sin gudstro — trots allt. Ja, än mer. Hans inre människa växer i prövning- en. Dag för dag bär honom en vingbred tro på Guds löften, som gäller både i solsken och regn. Han illustrerar den andra bil den i liknelsen om huset på häl- leberget: Cd : ”Därför, var och en som hör dessa. mina ord och gör: efter dem, han må liknas. vid en för. ståndig man, som byggde sitt hus på hälleberget. Och. slagregn föll, och vattenströmmar, kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset, och likväl föll det icke omkull, eftersom - det var grundat på hälleberget”. Olikheten mellan de två män- niskorna är radikal. Den består 1 grunden, trosgrunden, : - 8:e söndagen efter Trefaldighet | ga om den ' hastigt överrumplan-]: mar, tidsandans nyckfulla kast-|' har innerst inne koketterat med storordiga fraser och fjädrat sig I fromma äthävor. Hon har byggt sin snarfagra kristendom på 'sina egna känslor och' prestationer. Ack, ingenting är bedrägligare i det andliga livet, oa Den andre har grävt sig ner till urberget, som heter — inte och människoverk — utan barmhärtighet och sjunger:” vunnit, som kvar”. . sot Människolöften och mänskliga förhoppningar kan komma på skam men aldrig Guds löften... ' Den som mött en hällebergs- kristen '-— och vem "har inte gjort det! — glömmer det aldrig. En sådan kristen hår stått där: om- värvd av” och insnärjd i de" bitt- raste prövningar men triumferan- de. Ingenting tycks kunna beseg- ra hans ljusa livstro. ".' 2M Liksom biet suger honung ock- så ur den giftiga blomman har han: mäktat avvinna även : det bittraste: något värdefullt. "Även om den yttre gestalten blir böjd | och tärd finns likafullt det frimo- diga kastet på huvudet kvar och den varma glansen i ögönen. . Hemligheten med hang . okuv- lighet är grunden, Det: är tempe- raturen i skuggan, ».SOm : är ut- slagsgivande — den regeln gäller även när ett människolivs. kraft och inre rikedom 'skall måtas. , Gud hjälpe oss att 1. alla 1] vets förhållanden klamra OSS, fast vid - vissheten om "att ; för. .dem som älskar Gud sa : till det bästa! 1 Sy vear allt håller hoppets ankar Amen, ' ”Jag nu den säkra grunden . från” fångenskap i. Nordvietnam, räda - - Den . ene, den "bankrutterande, människokänslor, människotankär .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.