no -+'-- LAHOLMS TIDNING =T--Tre kravindrivare i Bonn Storbritanniens : ATRAKTORN I SKOGEN bruket? Om ägaren hinner utföra ägaren nte ret utan säljer: virket som” rotpost — inarknaden TT vt nom a att flytta folk "söderut - en Sköbsbrukets” virkestransporter har under de'senaste åren i allt större. utsträckning . utförts med — Om. "det var -en slämp, så nom bortfall, . | ”Ariskaftandet av v arbetskraft för d det. ts och” i — folkvandring som tack vare flytt var det en sådan som liknade en hoppas - man" kunna vinna påltraktorer. Denna utveckling har|eller lämnar det till Skogsägare / all synnerhet industri behov ”ningsbidrag tanke, att tre av Västerns främs- "USA:s eventuellt ökade ' intresse]framförallt påverkats av två or- | föreningen som. ett BYvET lekes- ta" politiker: för 'en vecka sedan saker:" uppdrag kan den samlat -utför har under senare år blivit” ett i öd fått en betydande. omfattning. . allt större problem. Många före ; Omflyttningen har dock, blivit dyr tag och branscher har bromsats i sin utveckling genom bristen. på arbesskraft, och på andra håll har konkurrensen om denna pro- » duktionstaktor resulterat i höjda” löner och därmed försämrad lön- 5 samhet. ' Under "hela ' ”1900-tålet här" bå- de industrin och en rad andra. näringar fått ständigt” tillskott på ge bättre lö Nu tycks det - verkligen finn "emellertid denna källa vara på" ,väg att aina. Då jordbruksbefolk-" ningen 'ännu omfattade huvudde- Jen av svenska folket, var det änte svårt, att flytta över några . tio elier ”hundråtusental perso- ner: tili. andra näringar — i all . isynnerbet som dessa ofta kunde för arbetsmödan än den tidens primitiva jordbruks- ” drift. Erligt de senaste beräknin- - garna däremot. är inte mer än: ca 215.000. personer, eller melian - sju och åtta procent av Sveriges yrkesverksamma befolkning sye- .selsatta inom” jordbruket, och då finns det inte längre rum för någ- ' ” för samhället; och även ur den den ofta varit mindre lyckad. Det går i allmänhet inte särskilt bra att slitå loss: människor från de- rag ursprungliga, hemvist och om>- : Som ett alternativ till folkom flyttningen har. man; gått. in, att lokalisera industrier och an "ra företag till sådana trakter, där" "tillgång till arbetskraft.; På 5 har man redan flyttat” "många företag från i . storstädernas "trängsel till småst der 'och samhällen, ochi. de fles= -tafall bar, resultaten varit goda. 4 Helt : nyligen > ” refaterades i exempel! på en industri, som fly! 7 tade” från Stockholm; till :en” stad i mellersta Norrland, I storstaden: hade män inte bara svårt att få" tillräckligt med arbetskraft, utan denna var : dessutom mycket rör- lig, Omsättningen , på de 'anställ-; da uppgick till ca 100 procent om: året, och: det drog -stora, kostna-. der . för: utbildning o. d,';vartill kom, en: rad andra. Problem. , I: "ra större 'åderlåtningar.' Alders--+ landsortsmilljön däremot fick mån” fördelningen inom dagens jord- befolk d. br dan att. man tvärt om får räkna med en :viss, befolkningsomflytt-. ning till, Jordbriket, om näringen i är skall kunna fortleva. ' ' En anrän arbetskraftskälla, som så" ef stadigare" personalkår, och den”' "na: V sin tur: fick lättare aft, ord- . na-bostadsförhållanden, friluftsliv. och andra trivselfaltorer,; + Sent: omsider . har oökså, sta 2 i.mera: "betydande. omfattning; bi jät ge stöd åt denna företagsloka- , . enskildes. synpunkter har meto-' inom loppet av tre dagar besökte den västtyska republikens huvud- stad. Den förste som anlände var Englands han,' det” var den 20 juli. därpå ' kom president de Gaulle, > [ och" följande lördag ' "slutligen, den 23 juiz änlände USA:s försvars- H minister "Me Namara, - Mr: ”Callaghans besök i Bonn in: miärminister Harold Wilson pro- ska 4 i krigsbekämpningsprogram. gan' -om: de : västallierade - trupper- nas” stationering' i' Tyskland: och kostnaderna” r dessa: truppers z jr ut,' som-'om en besvärlig koriflikt: skulle” segla” upp” mellan såg. do "att: slå "in på en än. den. hans -åtrikes! finansminister Callag- . f Dagen träffade. samtidigt med att 'pre- ' klarmerade sitt alarmerande enget-” De Gaulle? endags-besök ” beteck-'". nades ',åv - :Honom” själv som ett rent: srutinbesök inom "ramen 'av det. tysk: franska samarbetsavtalet. Men' såväl? "de Gaulles' och :Callag- häns "söm: Me Namaras, Bonn-ären- MSE CS ti + Med 'försvarsminister Mac Na- mara från Washington hade den tyska regeringen lättare att kom- ma överens. Betalningsfrågan- för de amerikanska trupperna i Väst- Tyskland är reglerad : genom” ett avtal, som först utlöper i mitten av nästa år. Även om en del svå- ra: problem då kan komma :att uppstå om den framtida ordning- en; så kommer: Västtyskland otvi-]- velaktigt ”att göra allt för: att -] USA "inte. skall nedskära sitt mi- litära: engagemang i: Västeuropa. Väd "mån komrner att förlora: ge" " ternas utrikesministrar, H mot Europa alltjämt kvarstår och csin militära , kapacitet i denna - Namara, äverf de' övriga NATO- ” medlemmarna på: ett' bättre sätt -än nu uppfylla. sina NATO-för- .-pliktelser och "icke lasta över en "främsta rummet Västtyskland Mc för den västtyska ”bundsförvan- Vid det möte; som i dagarna hållits i Paris: med NATO-sta- framhöll Mc Namara, att det militära hotet att: USA därför vill upprätthålla världsdel. Dock mäste, sade Mc oproportionellt ' stor del av. bör- dan på USA' Det war 'väl icke i Namara åsyftade :med denna- sin maning, men ' otvivelaktigt torde tyskarna få räkna med att även de mäste ta på sig en ännu 'stör- re militär "förpliktelse inom väst- alliansen, än vad Bonnregeringen hittills presterat; Den amerikans- ke försvarsministern tillkännagav vid mötet ! Päris,; att Washington i' december i' är ämnar framlägga en utredning, syftande till en ”rättvisare ' - ördelning” "av. för svarsbördorna: :mellan -. de /' olika MNOTEnderna i "Västeuropa, c — transportarbetet kan utföras till lägre "kostnad "med traktor. — den tidigare använda. drag- kraften, hästen, saknas på många gårdar, varför traktorn måste an- vändas om man skall få fram virket. Om man ser krasst ekonomiskt på valet häst — traktor bör det vara "transportkostnaden som av- gör när traktorn övertar hästens arbete i skogen. För de flesta gårdar är hästen vid denna för- utsättning ännu: så länge 'oslag- bar. Detta beror främst på rela- tivt små net, erkningskvantiteter per fastighet. , STORA MASKINER GER. LÅGA KOSTNADER. : För att traktorkörningen skall kunna konkurrera 'kostnadsmäs- sigt med hästkörning erfordras stora ' traktorekipage.: med grip- lastare. Dessa maskiner kostar 80 —100.000 kr och har en.dagspres- tation på 60—80 'kubikmeter. På grund av den stora investeringen kommer. den årliga - :utnyttjande- graden att i mycket hög gråd be stämma. . transportkostnaden, För att kostnaden. skall ligga på en rimlig nivå. måste dessa maski- ner vara sysselsatta hela året med virkestransport. Detta kräver. ett årligt . virkesunderlag.. på . drygt 10.000" kubikmeter. Dessa siffror visar. det största problemet i sam- bånd'. med mekaniseringen, virkes- underlaget”, för rationell utrust- ning är "för litet. , Det större skogsbruket, "som kvantiteten hos” den som" avverkningen stor för ett rationellt maskinköp. Det har ibland ägaren kan utföra huggningen, som kräver liten maskininveste- ring och ger hög arbetsförtjänst, men överlåta transporten till "en entreprenör med avancerad DT skin, . tillrägkligt vara. diskuterats att Detta är av bl. a. följande två - skäl relativt svärt att genomföra: — Med tanke på virkesskador sommartid och risk för nersnöat virke vintertid kan körningen tidsmässigt inte ligga långt efter" huggningen, — .De dyra skogsmaskinerria ställer så' stora. krav på hugB- "| ningsarbetets organisation att det ofta erfordras spectalutbildade. yt kesarbetare, De, flesta enskilda "Skogsbruk drivs i kombination med Jord- bruk. Ägaren kan tack vare .sko- gen erhålla jämn sysselsättning. Denna kombination är :!eh förut- sättning för lönsamhet på :de” flesta lantbruk i skogsbygden. På dessa gårdar finns det ofta en jordbrukstraktor och det..är:”ett önskemål att kunna utnyttja den egna maskinen. I mycket stor ut- sträckning ; tvingas . dessa - gårdar - mekanisera '' skogstransporterna därför att hästen saknas, Den ut- rustning som erfordras är ett par slirskydd, en enkel lastapparat och en kälke eller "kärra: Denitö- tala - kostnaden för. skogsutrust- ningen blir. cirka: 2.500". kr... Om alla kostnader för denna: utrust- "det «svenska : näringslivet 'på sis. lisering, i. behövande .” bygder: Gerhard” Schröder" hade har "tillräckliga. virkeskvantiteter, I ring; d. v. s, även fasta kostna- tone. börjat" ösa ur, är den ut-' främst j norrlandslänen men ock" | rat. "Schröder önskade Pris har satsat helt 'på stora skogsma-|der som "värdeminskning, skall ländskå; arbetskraften. Den käls". så i: Kopparbergs," Värmlands och: "| skiner och därmed kunnat pres-| belasta :skogskörningen är det 'Jan kan synas outsinlig, ty det är : många människor från mindre; lygkligt lottade länder, som gär- s na vill flytta till Sverige och sö ka sin' utkomst här. Frågan är. dock 1 vilken takt vi här I Sve? nära- 140 och möjlighet; att: I från lan behovet ;åv "arbefsk : tillgång på sådan, har' "skärpts Be- nom differenserna inom olika de- ' Jar. av, landet,” Särskilt, inom de. nvandring ' några ar.dra sydligare "län, Under tiden 1 Fuli 1965—30 'juni 1966" fick. sålunda 146 rg del: av loka- - milj dne - bidrag och. joner i' lån; "Investe-i de” berörda, . företagen intas; ge sysselsättning åt: ca större städerna har konkvrrensen " om arbetskraften varit, hård, me- dan .det däremot 'i'andra ”lands-" framför: allt. $" Norrlahd, delar;”, y na sökt lösa, det: :broblemet ge- " Får framgång, Den ämla inbill-"; ningen'att-snart' sagt allt närings liv, "Skulle konceitreras till ett få SÄ i tal storstäder,” ut'över landet, får vi bättre möj: . ligheter; :att hushålla . både. rimed: trivsel och utkpmstmöjlighetér. Ce ningen, intressånta siffror, tiska Meddelanden nr . 55 1966, avslöjar att vi har en betydan-|. de "Uvsmedtsimport "från u-län- derna. Under . fjolåret importe- rade vi 515.000 ton livsmedel od och fodermedel från. "u-länderna, fördelade >» sig”. på Importen 176.000 ton fodermedel, 63.000 ton socker,. 26.000" ton . spann- ISAR Je Undersök- om redovisats i Statis- I ätt vår vc livsmedelsiiport från EEC- länderna :; ev.Uppgick, 'Itill 205.000" ton och från EFTAS län- derna” till 366. :200 ton; Vi inåpor- t formulerat avtal om de: franska : truppernas juridiska och” ekonomi :ska ' status. Erhard 60. däremot ville.—. för: att undvika én" konflikt: -med de Gaulle — skjuta denna. avtalsfråga på. fram- tiden., Anledningen; därtill var bå- de.v i politiska / öch praktiska. syn- konflikt. jus vid. en; tidpunkt, då | Västtyskland här” stort, behöv av Frankrikes inflytande, gä: det gäl- Å att inleda. en Dy: västtysk po- liti ' gentemot . . de: östeuropeiska staterna: : Män>ser» också. i ;:Bonn del fäktöäm i ögonen, "att det är. vikt' gt och värdefullt att: ha kvar” de Tfranska.” trupperna” på; tysk mark, om. och: när. den. brittiska geringen vill' att Väst: skall "övertaga de eko- 'förpliktelserna för Reéhhvarmén,” omkring 1: milliard D-mark, årligen, dels genom , att na. .vaperiinköp. i England. dels,. genom. att. 'verera direkta kostnadsbidrag.:- « Bonnregeringen Sig för. att” avslå” dessa brittiska iket , i sin tur" föranlett den. -brittiska Rehn armén Nn Tegeringen, vars r. farligt ansträngd, har inriktät sig .på att hellre 'av- stå från' de brittiska: trupperna än'gå med På Londons tämligen hade” redan. "veckan förut beslutat |" åka .regeringen att före-| :En. Volvo 122 s eller. en SAAB är" dyrare: i Sverige än i nästan alla ,' andra . länder, .:konstaterar "The: -Economist;-- Englands --inter- nationella "nyhetstidning i' en'ar- land där. priset: utgör ' endast ':76 respektive 77. procent av. priset på" vagnens" svenska. hemmamark- | i nad; Volvo: är billig också" i:Ita- lien och -Schweiz:: (omkring: 82 procent ' av hemmamarknadspri- set) öch" billigare än”i”Sverige i både, England och .Frankrike, En- dast..i, Japan ligger priset över det' svenska. - , åå För SAAB: gäller" i stort. sett samma ; prisbild: i de: länder: där konkurrensen > är hårdast. är ' pri : högrei i Sverige än i i utlandet | av. "svenska priset) | "och har .un- gefär samma pris i. England, USA, Italien "och Schweiz (81—85.pro- klusive "skatter. etc). Liksonå Vol- Brittiska,- amerikanska, tyska och .viss mån italienska bilar be- tingar lägre priser hemma än. på exportmarknaderna.:. pers "Mot Bakgrund av denna :pris- sättning ligger det nära till 'hands att fråga sig om den svenska bil- industrin: dumpar> sina ' exportbi- lar.. Economist anklågar. den inte för” dumping .; men konstaterar: : I år. har vi' för: första" gången fått se: i vilken utsträckning biltill- Från sa " transportkostnaderna”. stubbe till bilväg. | " "SMÅ 'GARDAR ' -— SMA 2 "MASKINER? ; 00 Vilka "mekaniseringsmöjligheter mycket" svårt ' för ägaren. att” er- hålla ' en 'skälig arbetslön:n! Om traktorn , redan finng på gården och ägarens: tid räcker till för körningen kan' utrustningen i vissa fall försvaras. Genom. att ägaren själv. utför körningen: kan haderna.” De ' mest” = sensationella och "holländska: bilar är också" lår ga' jämförda i med' de: större I[fabrikanternås, I «iu > : De siffror, som! Böonomist "| nat -fram .: för - ryska. Moskvitch, är i sanning” uppseendeväckande än. inte, helt. oväntade.; Billi- den "ryska bilen i Frank- är” den: säljs för" ett...pris som ' motsvarar 33 ' procent av hemmamarknadspriset. Dyrast är den ryska bilen i Japan. där den säljs till: ett . pris" motsvarande finns" då för det enskilda Skogs cent. av detaljpriset iSverige in-|. 7 [ inte motiverad, «Idigare har man lagt "leveranspremier:” utnyttjas "vilket. ger någon ' krona” extra””p. bikmeter. : Det, är: emellertid. vik- SNR länder. I första: hand na- | tikel.. i - ? Billi. 'är. SAAB: d; 1 a punkter.” on rde icke," mena- | tikel... i : veckans-.-nummer. illi-j vo: är. endast . lyrare i Ja- - siffrörna är de' som gäller Tyska t fransk-t; sk | gast är Volvon i USA och Tysk-|pan' bland de "åtta' länder i vilka. tikt 'att' inte 'skaffa för ;mycket de: Brhard,>riskera en ty: Economist - undersökt bilpriserna. bilar; Men "priserna 'på svenska utrustning. En 'sådan: detalj” som hydrauliskt - svängbar " kran:. kos- tar '1.000'.kr extra oci RESERVDELAR OCH " SERVICE, -': ”Reservdelshållningen' till sk utrustningar "är "hos de ':; flesta återförsäljare ” för: dålig. .” Långa väntettider: på "reservdelar. är. all- deles för vanliga, En bidragande orsak är att. det saluförs, alltför | t-jåders en. betydande ar= tillgå: garna på. både arbetskraft, > Is: "k. Rh närmén Kommer atti ra- många , olika märken och typer, "> hets! öshet Under. d 'de. ;senpste åren . . bo äder, >; utbildningscentra” "och", äras! ned eller helt för set "lägst. ' SAAB ”är 'särklassigt | verkare från små länder har måst blott. 47 procent: av. hemmamark- Det är. mycket viktigt” att Pen " har: arhetsmåt gheters andra få iorer," som Dåverkar. fpilligast i Tyskland - (69 "procent ]sänka sina priser på exportmark-; nadspriset. , el + [köpet kontrollera äterförsäljarens möjligheter. satt Jämna god. ser: -T vice, När "man "Köper en: "avancerad skogsutrustning "kan man ' räkna med att man samtidigt köper re parationer-- och reservdelar för samma summa. . NOGGRANN PLAN. LÄGGNING, lion 3 Den ökade: mekaniséringen tät ler:stora krav på :' "planläggningen. En aldrig: så bra utrustning : och förare ”kan "inte ”ersätta.'en god planläggning, . Stickvägssystemet mäste vara rätt upplagt, 'vägarnäs bredä”skall vara avpassad för: den aktuella maskinen: och 'huggarens fällning” och : 'Uppläggning- av: vir- «| ket ' måste anpassa till kranut-' + : rustningen.:: Till.. kan .även räknas de träd som skall : planläggnizigen enbart skogs- vårdande "synpunkter På: 'stämp- lingen, "På de avverkningar, som skall. traktorköras' måste - :stämp- lingen anpassas. till. "körningen. JORDBRUKSMINISTERN SÄGS terar således nära nog. lika orimliga Krav. : Nokesuttaget bör vara tillräckligt ' VARA ÖöVERRASK + | mycket livsmedel: från dé” sväl- Stort. Antalet sortiment. hålls ne- IRA ÖVERRASKAD ov 46 7. re genom. att enstaka timmerträd Över "att jordbrukets . repre- sentanter I den stora jordbruks- utredningen i en reservation yr- kar på ett "långsiktigt ramavtal : för närlngsgrenen men, med år- pga överläggningar för erfor- " derliga Prisjusteringar, Han vill 'ha en politik som" är mera släkt med liberalisering; har' han sagt 1 ett antal landsortstidninigar, Jordbråkarnas 'Före- "ningsblad kommetiterar: ' Vad: hr: Holmqvist här menar imed "”Hberalisering”..' förefaller något dunkelt, men om han med det avser 'att jordbruket skulle vägras den relativa trygghet som ligger i ett långsiktigt avtal var det nog nyttigt att frågan nu kom upp till debatt. Jordbruket är en näringsgren i vilken det « verkligen gäller att kunna pla. påyrkar en politik som kan ge näringsgrenen = livskraft — och| lingen, mellan "kommunalvalen | "met är -nämligen valsystemet bä be k lé vår blindhet stupar SANNE vi ju framtidsduglighet. — Varför ''de| Och valet av de hundra för två | Och kretsindelningen - oupplös- ättr e, c V ämar e, ättare ec att öppna Par," som kostar. Oss Tier / 'årsutsedda kan förväntas stimu. |. V8t förenade, I dessa frågor har na goda flinner det nödvändigt att ställa medel :torda : ”hämligen i. stort och” äggviterika " fiskprodukter som enligt professor Georg Borg- ström "skulle kunna" höja 'nä- 'ringsstandarden avsevärt »i' uu länderna om man hade råd ätt behålla dem ör egen”, konsum: "manken från Stenungssund öm att' helå kammaren ien 'enkam: marriksdeag -skall väljas: vid ett; och samma tillfälle vart fjärde är är: ett: betydande framsteg « om politisk opinionsyttring. En för- del är också att sammankopp- sett vara de billiga. men protein- oh | rämäta tycks vara att en mån- ; datperiod på två år för hundra av! de 350 ; Platserna är orimligt kort:.:. Skall” det uppstå osynliga grän- ser mellan de ledamöter av kam- maren som är valda för två år och de som är utsedda för fyra år? En nyvald riksdagsman tor- ”de svårligen under en så kort period kunna finna sig tillrätta i kammaren och i riksdagsar- . betet. Viddre kan det också sä- gas” att den tvååriga mandatti- den gör att intervallerna mellan |: valen blir -så korta att regering- en inte vågar sig på impopulä- ra åtgärder av. oro för att riske- ra regeringsinnehavet. En två- årig mandatperiod kan också förväntas minska intresset hos ledamöterna, försvåra riksda- "gens arbete och minska möjlig- heterna till kvalitativ rekryte- « Med frågan om "kammarkyste- | till nästa avverkning, : « I blandbestånd med t.>ex,>80 . -Inom citera den 1 i en massavedshuggning lämnas ng procent gran, 10 procent tall och 10 procent björk kan granen Fall Ett gott namn är mer vå stor rikedom, t, än a gott anseehde 22: 1) silver. och - guld, Min ' far hade ofta denn a: bibel- vers I sina tankar. Jag hörde Ne sina predikning- mn Ofta kunde. han säga "till ösa DA Tänk på ditt goda namn”, nder mina studieår, borta från. hemmet, minns 3 nera på läng sikt; Osäkerhet oc n. en ' tidigare. ». ring av ledamöterna; digt tog med 'den So ryckighet i politiken gör dat "söcialdemokratisika ; . Ingen grupp och 'inget parti Ordspråksboken. i sina "rev dn get för den enskilde att en; anser. Svenska Dagbla, har ännu på minsta sätt bundit m Fant | Stadkomma en sådan plane- sig för det nya uppslaget, inte namn färgas ' ring.! . Ett. mångårigt ramavtal det (h),; vars chefredaktör. Al pr ”förslagsstältarna själva på- -Janda vi ger Ungas både äv ä men med möjlighet att årligen |: lan”: Hernelus, är: "ledamot . av : : tan och av våra handlingar, Mål re göra de' juseringar som utveck- "sgrändlagsberedningen: ' +: :ac oj Pekar tidningen: - : av oss tänker 1 gitt innerst nga lingen kräver: ger, påpekar .re- | ' 'Väljaropinionen kan, » under Man | synes vara närmare en det inte är så noga Med :värdin. servanterna,: en fastare längsik- förutsättning av: att valsystemet kompromiss än "på länge, men : het och självaktning. Andr "i Ad tig grundval för prispolitikens | är rättvist utformat, slå igenom | det vore alltför optimistiskt att därvar genom omoralisk; ” förr utformning än utredniingsmajo- vid valen till riksdagen vart fjär-|,-tro att en uppgörelse om inne- i syndiga handlingar sitt” 2 och .-. riteten' föreslär .. «de är. Förslaget har.också and-| hållet i en partiell reform, av- namn och rykte. goda ' > Det. borde, anser : JF, -inte| ra förtjänstter;. bland .annat att | Sedd -.att antagas "av 1968 och Det händer också att den överraska en jordbruksminister | det icke behöver förflyta. fyra år |' da I verkställa tet or tt världalia fo hamn, anser.-att n ” N N vr ej ), 1 att ”hans” närings . företrädare mellan varje medborgerlig riks- |. nu plötsligt skulle vara 2 lära behöver för ol behålla "aa han j lera deltagandet 1 de Iokala' ”opt. socialdemokraterna — — hitintills I Jesus Kristus kan dessa ganska självklara krav nionsyttringarna. '' -- .Åcke: velat ge avkall på sitt (bara riv en av flikarna å at sidan -— locket går att lyfta ) z pålitlig medhjälpare, vi ana 3 få borde han inte heller ha svårt Men nackdelarna är också upp. Fmla önskemål om =<speciella i nvälva åt oss ett Bott hamn har Srstå. . förmåner för det: röstmässigt : ot va i . vet, Han är att först oa ..enbafa” fortsätter SvD. största partiet, hålla vårt namn mn POE BB Ocksåvatt. Pevarande drath stämpligen : av , avverkas; Tj. . dens närvaro 0 och I ära genom "An. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.