"+ vas” handlingsfrihet i Sydöstasi- | x kvickt. Det är en känsla, som "+ ar, menar Geijer. Men ska för- .s, Inte lika . positiva medan Saco -. fört av Giesecke — ska inte neg- s:"antydar > +. +» ” Mot en ökning av nationalpro- | ' ra i LAHOLMS TIDNING Torsdagen den —=LT Handikappvårdh hemma och ute I Danmark har en handikap-. a pad person rätt att gå till. dom-' stol; t o m upp till "högsta ini” - till rehabilitering han anser sig i + behöva. Denna danskarnas syn på , till uttryck i 1960. års rehabili- ” teringslag, är ett exempel på ny-. tänkande kring detta stora sam-> Hl. hällsp . Frågan as -1 samband med ett FN-semina- rium om ”De nyaste rönen i frå-' "ga om” rehabilitering av handi-: . kappade”, , som just nu pågår i — Virum, utanför Köpenhamn, : Ett" + - 30-tal specialister från u-länder-' danska staten, och vidare delta=: änder, däribland Danmark, Ga Norge, Finland och Sverige: ' "TP Det är en "stor och glädjande "+ utveckling, som 'i våra nordiska ..s länder ”skett beträffande handi-; : 4. kappvården under den senaste: -- mansåldern, I äldre tider betrak-; tades de människor, som på, 'grund av sjukdomar eller lyten "inte kunde försörja sig själva, mer . eller mindre som ett påhäng. De fick leva i fattigdom och förakt” och sjönk därigenom ännu :dju- pare i misär än det även i öv-: bygga och bota fysiska "eller psy-. kiska” handikapp, Tekniker”, och lämpliga Tr. Pedago- gerna kan planlägga de rätta ut- bildningsvägarna, och. jurister och. politiker får skapa ett samhälls-/ skydd; som tillfredsställer de han-' dikappades behov. Så måste alla goda krafter ; hjälpa till. för' att" livets: skuggsida — de . må. sedan - vara rigt fattiga och primitiva samhäl- Jet. Allt: .nytänkande och sociala +. välfärdsanordningar till trots har. det både i vårt land och annor- städes - gått sakta uppåt för de" . handikappade. . or MA En' viktig sak i handikappvå den är att ge berörda personer:. ,. "en värdig .materiell 'standard. De : . 2 belöver: ekonomiskt stöd, -så att- + de för stunden slipper svälta el-: xpertis från mera utveckla- - 4 august 1966 LT = att åt den: handih se . hans självkänsla och människo- värde. Varje sund 'mänriska' vill |» stans, om han inte "får den hjälp känna” att han eller hon betyder |. NY något och kan' uträtta något posi- tivt i livet, Handikappvården. bör + ;de handikappade, som bl a-.kom = därför i möjligaste mån vara” en hjälp till självhjälp, Genom lämp- lig, utbildning och med erforder- kan även "svårt handikappade uppnå förbluffande resultat, De kan of-, ta inte "bara hjälpa sig "själva utan' också” fylla: viktiga uppgifter li tekniska ' > hjälpmedel i samhällslivet. »a Det är dessa, "positiva handikappvården vi så småningom . na har inbjudits dit av FN och, kommit. framtill i bl.a de nor-. Tv diska, länderna, :och som vi nu skall. dela med oss av till andra folk.: Då vi i dag talar om u-" "länder" och' om det mänskliga. li- 'dandet där, måste vi komma ' ihåg allra- mest .ut-=.. präglad. hos:« «de ;människor,.. som . på :ett eller annat sätt är andi- att nöden; där: ä kappade. ; : Vid det "danska seminariet om handikappvården lägger man stor vikt vid utbildning och" erfaren=" heter på ” området, Förskare ' och" vetenskapsmän av olika' sla; göra mycket. både för" att' för arkitekter kan: 'ordi . hjälpmedel" "och "milj . hjälpa "". människorna -” på | 7-Jer frysa, :och likaså de garantier” » bosatta i vårt eget land eller nå- för fortsatt utkomst, så att de in-" te behöver oroa sig i onödan för: ; framtiden, Nästa steg måste vara” gon annanstans. i världen. .Beho; vet a .kandik pp år sellt Tf te Den ständiga ström av flyk-” tingar som .'sedan andra världs- kriget! lämnat länder med kom- historiens - mest ; dramatiska : 'och omfattande reaktioner mot poli- tiskt förtryck — har nu uppgått till" sammanlagt 15 miljoner män- niskor; och "fortsätter. alltjämt. . Dessa” ”desillusionerade männi- k skor "här, ' "ibland i stora massrö- relser och ”ibland - som” enskilda persöner eller familjer i despera- entyrliga flykter; kom- där. kommunistiska -regimer kom- mit” till "makten. Ett 'oräkneligt antal andr: har "försökt ' fly men hindrats; av väpnade gränsvakter eller. 'barikader som. den berykta- de Berlin-muren.:--Om :strömmen av flyktingar varit jämnt utspridd över " hela '. 20-årsperioden från andra 'världskriget skulle: det be: tyda” att" en person var 42:a 'se- : kund 7 dygnet " runt lämnat . sitt kommunistiska.” hemland, '- eller 2000 "människor om dygnet, > "Största. delen av dessa flykting- ar. har givit sig iväg i-.stora mass- Pratt kommunisterna på. ett elléi annat sätt tagit mäk- ten i deras hemland, "Oavsett hur de flytt: har de. alla - emellertid ett” gemensamt :; — de har drivits av; en: "och samma längtan: att fa "bo i ett land "där de får leva litiska principer. sa De har övergett sina hem, sina gårday,.. sina ..tillhögigheter . och oI SIBIRIEN skall ryssarna" nu få” japansk Hjälp: för" att utnyttja. de" enor- 'Japar"” skal "bistå. Sovjetun 0-1 nen tekniskt 'och finansiellt: för att exploatera Sibirien. Det blev " det viktigaste, resultate av. utri- » kesminiser Gromykos, .överlägg- ; ningar i Tokyc med sin japanske " kollega Shilna.” Gromykos besök «1 Japan utgjorde det första kla- ra beviset för, att de'rysk-ja- ; panska relationerna - håller -:.på I att radikalt förändras, Det'lyc- i kades inte för Shlina att få löf- & te om ett-ryskt fredsengage- 1 mäng i Vietnamkonflikten. 'Hän- I syn till Peking begränsar Mosk- i” i > en, men har”också raserat mot-] I ståndet mot att släppa Japan in 14 Sibirien; De japanska anslagen" : mot Vladivostok efter 1917 ' års ; revolution” har ryssarna haft: i : gott minne och de japanska im- | perialisternas aspirationer på det : aslatiska fastlandet ”är”ett gam- i del att samverka för : Sibirléns väldiga mar och därigenom bygga : en ” vall mot eventuella : kinesiska . frestelser, dd. ” LÖNEPOLITISKT HOS LO ' LO har tillsatt en lönepolitisk : kommitté. ' Det sker alltså före " kongressen — de lönepolitiska |- frågorna vid denna blir väl ”hän- » visade- till "kommittén .— . men . det är befogat att. sätta igång "man. överlag hyser 1 dag, när nu äntligen alla viktiga avtal - är slutna" och läget kan över- blickas, skriver Beklädnads folket. ' : Såväl. organisatoriskt som lö nepolitiskt-natlonalekonomiskt > krävs en översyn över avtalsrö- . relser och lönebildning. SAF:s nye chef, Curt-Steffen Giesecke, har föreslagit en Saltsjöbadskon- + ferens. Arne Geiljer har förkla- rat att förhandlingsmaskineriet « är I olag, Som det nu är väntar ” alla andra på LO-uppgörelsen, ' men det är inte nödvändigt för! oss att först gå ut I förhandling- : handlingarna drivas ' parallellt : på samtliga fronter ökar kravet , På samordning mellan löntagar- . organisationerna. LO är därför " öppen för 'diskusslon — ett för- Sök med en träff å la Saltsjöba- ; den duger naturligtvis. TCO är är, med på en partsdebatt om : lönerörelsernas samordning, ... " Hotet om att staten kan in: » gripa i lönerörelserna — fram- , Ugeras, men är inte tväraktuellt. 1 Ekonomiska skäl ska i så fall vara avgörande. Vi hinner: bara .s dukten på. beräknade, 4,2 pro- ; Cent. per är svarar enligt riks- " revisionsverkets beräkningar en ökning av den totala lönesum- 1 man i år med 9 procent och med "7 procent.under 1967, Vi har .samtidigt en försämrad utrikes- - handel. Penningvärdet kommer att sjunka och utbytet av löne- , rörelsen blir inte 1 verklighet ; lika stort som siffrorna i början : visade, En diskussion har un- ; der många är — inte minst : inom fackföreningsrörelsen — förts om realistiska länerörel- "den "kall ge." 27 Ett. skolexempel. - hur det' går. när ett lan avlägsnar: sig agrikulturell Storbritanni-' en,'som för att. kunna hålla den nuvaranden:;höga: konsumtionsni- vån av livsmedel; måste impor- tera 50—60 procent av den tota-, Ber, sig. inom”".ra tagargrupperna . lär. digt. som; Vi "slutar upp” a SM på” deras :jordbruksarealer, skri "Göte ver, Göran: Löfroth”« 6 b rgs- "Posten. (fp) - m u-landshjälpen kan bli bör få fö i möjlighet. att ge den" effekt 80 mänskligheten väntar” .sig-a "avsevärt: från självförsörjning” la förbruknin;j hang vara självförsörjande med med mehar. Atminstone "vi 'lönerörelser som: ger ett på- ”tagligt -utbyte.' genom: att hålla 4 men. för: det -ekono- miskt' möjliga: och - där; en . ut- jämning fortlöpande . sker .. till förmån för de sämst ställda lön- Den.” debatten | Vv detta omfång,.så skulle. den bör- situatione: ”jarnärma sig den storlek: :den : någohsin ha jen: egendomar, 'sina . arbeten.. och " I- bland — med stor 'smärta -— även ix ärmaste” De. representerar praktiskt taget älld sämhällseklas: affärsmän, -j jordbrukare, " Visen';: tålamod ' mot”. var, man. | Sen till, ;.att. ingen vedergäller något "med ' ont 'för” ont; faren fastmer' alltid, efter. att göra, vad 1 gott -är. mot varandra "och "mot | var "man. (1 Tess, '5: 14,:15).. :Under :de senaste åren, har he- ” märkbart sätt" förändrats. "På ett sätt 'som" vi aldrig drömt om har i relation" till andras liv." "Våra fö- reställningar om "folk: och förhä) landen: har 'undergått: drastiska förändringar.; Vi tvingas. att. an- passa” oss "efter nya tänkesätt .och båd nom" oss och i samhället, Behovet äv 'en på Kristen Kär- lek grundad förståelse för andra ör sig , allt mer: gällan 1:den mån. vi kommer. i. beröring ' "med människor : som: i det ena eller andra avseendet är; annorlunda än 'viöDen förståelse som 'kom- räer: inifrån, som växer. fram ; ur hjärtats. kärlek; "låter gärna både hjärta "och. tanke. fritt uttrycka vad'dé känner. : > Ömsesidig"; : : förståelse r en grundsten i ett fritt samhälle, där var och'en skall: känna. sig del "en? nylaktig i hoppet krissituation börjat innan . den 2 ppet om en lyckligare ar. hunnit "helt: av- framtid. Den inger en känsla av trygghet ; och blir för människor finns sann förståelse för andra. "ävseende på livsmedel: Detta: är OS nästan — men ej helt — sant, . om man bortser: från sådana pro- dukter som vi på grund av Sve- 'riges klimat” ej kan” odla. 'Om man "ej Bortser från” "dessa pro- dukter är "vår självförsörjnings- grad 75—80 procent, .d.v.s. ;vi förbrukar 1/4—1/3 mer -än vad "vår hela jordbruisareal "produ- .cerar.- Det blir än mer' skrämmande .'om man betänker att. Sverige är 1 stånd att vara helt 'självförsör- ”jande; vi skulle kunna produce- "ra och exportera ett överskott |: av: livsmedel Som; betalning för "de "produkter ”vi ej själva kan odla och på så sätt ”byta' jord- r blott vil jan till en: sådan” insäts :' som saknas! . Däremot. tycks -viljan | - finnas att' sänka den nuvarande . låga självförsörjningsgraden med 20 procent under tiden fram till slutet av-1970-talet:' Detta. är:en politik som Klart ger besked om Sveriges förståelse för u-länder- nas probleri och dessas återver- bruksärealer”.; Det: kan på Sverige.” + > Troligen är den dag ej' alltför ”åvlägsen då man av tvång odlar till husbehov i hög- påpekar grönsake; Å - husens-, ;balkonglador, - Löfroth. till sist. VÄLDSMEN TALITETEN köping, då en Polisman. Brutalt sköts ner av. två inbrottstjuvar, |. aa fram: en . debatt kring :problem, :kriminalpolitiskt : skeivör Folket: (s): De många stölderna från me. Utära" vapenförråd, gör: det även; od : Den "tragiska, händelsen :i Ny: så mycket angelägnare att söka komma” till rätta med . Proble- met. : England ” utdöms'” . lagens cträngaser straff för våld mot Polis, och i den debatt som före- 'gick' åvskaffandet av dödsstraf- : fet har även. de, som mest iv- ' rat för denna reform tvekat, då ; det gällt mord på polisman. : ; Som ett komplement till den- «Na lagstiftning. har även den engelska polismannen ”” fullgjort : sin tjänst obeväpad. Det torde ” även -kurina' ledas i bevis att åt- minstone den engelske. tjuven ”sällan går till'sitt nattliga arbe- ta beväpnad, En ändring till det sämre har "givetvis "blivit ' en följd av krigets efterverkningar. ; En pätaglig våldsmentalitet har | börjat göra sig gällande.. Men typiskt för utvecklingen är att "den. tystare och lömskare sti « letten -allmer börjar ' höra -' till "den "engelske ? d brytarens. ut. "-rustning.: En direkt olustig företeelse här hemma "är det faktum -att " det cirkulerar så många livsfar- liga. skjutvapen bland den kri- minella ungdomen. Det är ett tidens tecken som . säkerligen inte kan angripäås på annat sätt än med den' allmänprevention som straffhotet utgör. : Lagstiftarna bör ta upp frå - gan till en målmedveten p ning. Själva innehavet av. va- pen i sådana fall, då alla moti- "veringar 'för vapeninnekavet saknas, ' bör beläggas med stränga straff. . Medförande. av vapen under inbrott och stölder bör tas med som en. försvåran- de" omständighet vid utmätning- ..en av domarna, fastslår Folket. munistregimer = en av världs- : efter sina” egna religiösa och po] |livet::i hela in omfattning ställts |" i nöd en utsträckt hand. Många |. - välsignelser växer fram, där det | Exodus. från. kommunistvärlden: LL och Miljoner: flyktingar på. 20 år fabriksarbetare och” intellektuel- la er fo ae ” Från Östeuropa ' Flykten från kommunistvärl den! började med dem som aldrig återvände, d. v. s. de ca 1,6 milj. |. ' människor av östeuropeisk här- komst som av en eller annan an- ledning ' befann sig I Västeuropa när andra världskriget slutade. De . vägrade att återvända 'på grund ' av att deras egna länder helt eller delvis fallit under kom- munistisk kontroll. Under 'de 20 år som följt 'har — förutom den enorma strömmen ut ur:den ryska Tysklands-zonen och 'senare Östtyskland -— ytter- ligare '1,3 milj.” människor flytt ur Östeuropa. Bland dessa varca 600 000" "tjeckoslovaker, vilka flyd- de västerut "efter det kommunis- tiska "maktövertagandet 1948, En annan-' dramatisk massflykt var den exodus av ungrare som flyd- de från 'sitt land efter det att den -| antikommunistiska revolten i lan- det kvävts av ryska trupper. : Till” dessa tre milj. människor mäste läggas ytterligare 3,7 milj. som flydde ut ur Östtyskland in- nan "Berlinmuren . skar ' av den bredaste: flyktvägen den 13 august ti' 1961." Trots bunkrar, :vakttorn, -ländå ca 21000 personer ha-.lyc- gränsvakter med hundar beräknas kats fly från Östtyskland sedan muren . kom till och fram till början av förra året. | I Asien , N I Fjärran Östern ' har ca 8,3 milj. människor flytt till fria asiatiska ' länder från' områden som politiskt eller 'militärt' eröv-' rats av kommunisterna. ” ” "Fem . milj. nordkoreaner har sökt politisk asyl i Sydkorea se- dan kommunisterna tog makten i Nordkorea 1945. Den. första vå- gen flyktingar — 2,6 milj. — flyd- de mellan 1945 och 1948. När den kommunistkontrollerade' + nordko- reanska - regimen bildades i maj 1948 startade -en annan” exodus, och inom två år hade ytterligare 1,8 milj. nordkoreaner begett sig till Sydkorea. Sju. månader efter det att de kommunistiska armé- erna invaderade det fria Korea 1950 flyttade ytterligare 8000 ko- reaner söderut. Från det kommunistiska Kina har över två miljoner män, kvin nor och barn flytt till Hongkong, Macao och Filippinerna. Enbart under maj månad 1962 flydde nä- ra 100 000 hungriga och besvikna kineser från sitt land sedan'den Memport v va a Newport; Rhode Island (um) För tretton år sedan iscensat- tes den första. jazzfestivalen i Newport. Nu är festivalen en av årets främsta jazzhändelser i För- enta Staterna, Ifjol flyttades eve nemanget till. en vacker bergs- sluttning . alldeles utanför staden och där har man förvissat sig om plats för festivalen åtminstone under de närmaste tio åren. - Men det är inte bara jazzvän- nerna som nu flockas i Newport, också ' operaälskare och de som mest tycker om någonting i folk- ton finner skäl att bege sig dit. De verkliga. entusiasterna för all slags musik kan med fördel pla- nera att tillbringa hela juli må- nad i det idylliska Newport, där musikattraktionerna avlöser var- andra, : Jazzfestivalens . inledningspro- gram samlade i år 8000 åhörare, som andäktigt lyssnade till Dave Brubecks, Archie Shepps och Bill Dixons kvartetter, Jimmy. Smiths trio samt solister som Gerry Mul- upplagda ekonomiska experiment ”det stora språnget framåt” helt och hållet kollapsat. I juli 1954, när Vietnam delar des och kommunisterna övertog full kontroll av landets norra del började en 'av historiens stridas- te flyktingströmmar att röra sig söderut. Inom 10 månader efter delningen hade nära "en miljon människor lämnat Nordvietnam. Flyktingproblemet är ett av de svåraste I dagens Sydvietnam. Ba- taggtråd, minfält och beväpnade kommunistiska. regimens stort . (Forts, å sid. 7) lfartsort för USA:s. musikvänner "Dizzy aillespte, tphelonioua ligan, h Ella Fitzgerald. Duke Monk oc EllingtoPö oc 'had Jones far rev ner ovationer, . ba Sedan den amerikanska Jjazzens rnor dragit, sig tillbaka kom Sä itan-operan till stan, och Metropol gav fem fö form av ope! men, Lucia di Lammermoor och På kvällarna. samlades ge. a operaartister och. publik . till olika ”workshops”, , för..att.'skapa närmare kontakt ' dem . emellan, Under dessa lättsamma seminarier talade man .om utbildningen av artister vid Met,' balettens rörel- ser och roll och hade en .nöjsam kväll tillsammans under, rubriken ”Bakom Metropolitans” ridå”. En .Irad av Mets främsta artister med- verkade. : nn Klassisk opera avlöses av : folk. musik den 21 juli. Sedan.1959 har folkmusiken också firat en festi- val i Newport. Det. började ; rätt blygsamt, i skuggan av uppbådet kring jazzen, men i fjol samlade folkmusikanterna 76 000 åhörare — nästan dubbelt så, många. som : jazzen. Woody <:Hermang, 'h Mel Lewis orkest. reställningar i konsert« rorna La Boheme, Car- kd Sd Intressanta artister som i år framträder under folkmusikfesten i Newport är Jimmie Driftwood, känd för sina sånger från Ozark- bergen, Skip James, bluessångare från . Mississippi, Buffy' Sainte-Ma- rie, en ung indianska som sjung- er egna sånger, och Judy Collins, populär för sina framföranden av folksånger i rocktakt. Och enrad nya sångare och sångerskor vän- tas komma frän folkdjupet. och göra sin lycka på. en marknad som inte kan mättas. Usis + 4-TAKTS V4-MOTOR 73 hk SAE (65 hk DIN) 3-CYL. 2-TAKTSMOTOR " 46 hk SAE (42 hk DIN) - SAAB presenterar med 41967 års model- . ler en utökad linje som erbjuder bil- . köparen större valmöjligheter än någon- sin. SAAB finns nu både med 2-takts- och 4-tak — båda I tiven ger möjlighet att utnyttja frihjulets fördelar. SAAB I 2-taktsversion, beprö- vad och välkänd världen över genom ' sina många tävlingsframgångar, har yt = " terligare förbättrats genom att ' bilen nu är standardutrustad med bl.a. skiv- | ator och ny,' ännu elegantare inredning. De välkända SAAB-egenskaperna — väghållningen, ekonomin och säkerhe- : ten — kommer ännu bättre till sin rätt : i 4-taktsversionen. Den nya 1500 cm? V4-motorn — 73 hk SAE vid 5000 rpm : eller 65 hk DIN. vid 4700 rpm — 2 bilen "> tion 'o till 100 km/timme på 16 sekunder, "marschfart . 140 km/timme. Bensinför- "+, brukningen är exceptionellt låg — ca: 0,85 liter vid 110 km/timme. Segdrag- : . ningsförmågan är enastående och Ni kör med minimal växling, valfritt med . frihjul eller motorbroms. Väljer Ni att köra med frihjul har Ni i praktiken kopplingsfri : växling! SAAB är med . > andra ord en idealbil i stadstrafik, "Enligt internationell expertis är SAAB en av de säkraste bilar som byggs — ökad motorstyrka ger nu ytterligare ökad säkerhet vid omkörningar. . Bland övriga nyheter på SAAB 1967 kan . nämnas att vindrutetorkarna fått krafti- gare dri och 2 hasti lägen. Två nya färger -— husarblått och silver- I sand — finns att välja på i det utökade SAAB: "programmet. -. deller har "nu skiv- bromsar fram. En ny, väldimensionerad typ av skivbromsar i kom- bination med det uni- ka diagonalverkande tvåkretssystemet ökar SAABs försprång i fråga om säkerhet. växelströms skivbromsar IV Å Samtliga . SAAB-mo- generator M Växelströmsgenerator är en nyhet som inne-' bär fullgod laddning på tomgång och vid låga varv — genera- torn övertar praktiskt taget all strömförsör]- ning så snart bilen är I gång. Större batterl ger garanti för ännu säkrare starter I låga temperaturer. ” H SAAB har fått ny In- redning — interiören är nu ännu sobrare, ännu mer ombonad. Känn på kvaliteten I tyget på de bekväma sätena, se på. dörrar- nas eleganta Inkläd- selt TREPUNKTSBÄLTE är givetvis standard på SAAB 1967. En spe- elatkonstruktlon - : för upphängningen . gör alt Ingen snubblar el- ter trampar på bältet. . SAAB V4 SEDAN ' 73 hk SAE (65 hk DIN)” ådaktsmotor. 5 års vagn- VAGN - SAAB V4 HERRGÅRDS- 73 hk: SAE (65 hk DIN) SAAB SEDAN 2-taktsmotor. 5 års vagn- skadegar. "på gatan”-pris i H rat "på ' Sthlm, Gbg, Mö: 13.350:— Sthlm, Gbg, Mö: 15.200: 46 hk SAE (42 hk DIN) VAGN SAAB HERRGÅRDS- 48 hk SAE (42 hk DIN) 2-taktsmotor, > 5 5 års vagn-- Rekommende- gatan"-pris i rat "på gatan”-pris i Sthlm, Gbg, Mö: 12. 740: års vagn- separat- rat - "på gatan”. -pris I Sthlm, Gbg, Mö: 14.500:- rat "på Datan pris i Sthim, "Gbg, Mö: 16.425:- ” —— SAAB MONTE CARLO SAAB SONETT Il ': 0 hk. SAE (55 hk DIN) 2-taktsmotor i special. version — med ” Separat- smörjning. 5. års vagn- smörjning. Pris.ca - 20. 000; :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.