"LAHOLMS TIDNING Kd SLIT ”Balternas trygghötskrav EN Balterna är enbart svenska " medborgare försäkrade statsmi- nister Tage Erlander nyligen i en ' skrivelse till Baltiska samarbete- . . utskottet" i anledning av en fram- ; ställning från balterna om be- frielse från det dubbla medbor- ; garskapet Hur kan hr Erlander . + '' vara så säker i sitt påstående om " att balterna betraktas som enbart . svenska medborgare, frågar nu cp-riksdagsmannen Bengt Börjes- : Svaret är ett typiskt bevis "på. Sveriges undfallenhet mot Sovjet," då statsminister Erlander till slut i" skrivelsen konsiaterar -beträf-" fande det dubbla medborgarskå-- pet ”att eftersom 'denna fråga ej varit föremål för tvekan vare sig mellan, Sverige -och Sovjetunio- pen ellér på det principiella pla- nét i övrigt staterna emellan, an- ger statsministern att anledning ej Ennen att påpeka något som :ej av satts i fråga”. son Å.Fi Omni det vore så enkelt, varför då inte klart befria dem från det'- typiskt bevis på sår, undfallenhet i ett dubbla medborgarskapet? Nu säger statsministern att frå- ” gan angående registreringen. av. det dubbla medborgarskapet hål- . ler på att utredas och, övervä= : gas. Nåväl — men faktum kvar- I står att sovjetmyndigheterna ha . gjort sig påminda om det dubbla . medborgarskapet. Det har t o m förekommit, enligt uppgift i pres--: sen, att. söner. till. balter fått or der att infinna sig vid sovjetrys= : - ka. regementen för att fullgöra" "> värnpliktstjänstgöring ; De har tidigare gjort sin 'värnplikt 4 Sverige, men på grund av sitt . dubbla: medborgarskap har dé att ' fullgöra värnplikt också i Sovit; +" Statsminister Erlander försäk- " Bengt ' rade 1 nämnda skrivelse att sov- ' jetmyndigheterna, väl vet om den svenska inställningen och . aldrig . satt den. i fråga, Att balterna re- ”gistreras som sovjetmedborgare i." ternas:dubbla medborgarskap, har '. Ryssland har inget att göra med - det skydd de får i Sverige eller a i ' av . svenska myndigheter utom: lands. , Men här kan” statsminister Er" .. länder "göra gällande "att. sovjet » myndigheterna väl .vet om. de svenska inställningen och aldrig" "gatt den 1 fråga? Varför då inte "generellt och utan särskilda for " + mallteter befria de baltiska 'sven +; ska medborgarna från deras sov-; ka” medborgarskap, hr Börlesson; 5: H ;Jetv Sovjet; göckså- av. synnerlig "vikt - att. det Piia uttalanée om något är ett" mot Sovjet. ++ Så” länge frågan « om balternas ” . dubbia ' medborgarskap, inte : "löst, har man” anledning att tviv-" - Ja på ' Sverige. som -en ' rättestat, ett land där | varje, medborgare "skall kunna”; känna "sig - trygg i " vetskap om att han bor i en kul-: ”tur-: och --rättsstat .med allt: vid det innebär av trygghet och sä-: "kerhet för den enskilde medbor” Baren, säger hr Börjeseon, 11 "ett "demokratiskt land r sdet finns vakna medborgare, som kan ” och-/ vill aktualisera brännbara ' problem "i ” samhällsmaskineriet. ' : Den '< unge,” cp-riksdegsmannen örjesson i Falköping har -: FT många” olika sammanhang" do- » kumenterat sig som ." ett :.sådant ' . vakande. samvete, Då -han nu be--' , gärt” klara' besked. angående bal-> . han gjort sig' till tolk för en'stor - grupp mänhiskor'i' vårt land. Med . "de trista. minnena från de: svenska - I balt-flyktingarnas utfämnande till. Sovjet! på - 1940-talet "som; bak-" - grund, förstår man! den "oro; som « alltjämt" lever kvar bland . människor. Vackra ord: och: öf- trygghet .— ens om .de' kommer från en statsminister. "Moan väntar! ett hesämt . och positivt handlan>, € di JOKDBRUKIET. "BEHÖVER: 3 : OCKSA; ARBETSKRAFT + ; Ett visst och" mycket värde: . fullt tillskott för andra närings: Sa grenar blir givetvis de 'ömskola- zu ' de. jordbrukare. som. även. fort: > "sättningsvig' kan förväntas byta "yrke, «påpekar" Jordbrukår-|: 'nas Föreningsblad..: "> Det'rör sig dock inte-om någ- |: . "ra' stora' mängder, bland annat « av det skälet att -medelåldern :' är mycket hög hos:den grupp jordbrukare vars företag står i - . förgta ledet som objekt för, bort: . rationalisering, "> Man ..kan inte 2 I vänta sig att en man som i hela "gått liv. ägnat sig ät: Jordbruk I strax. före pensionsåldern Zskall + annorlunda. som St te.1 en fabrik, Det: mäste betrak” vi tas som undantagsfall dut elt> '.» dant- experiment; "lyckas. em ; i kunna. flyttas över "till. någöt ti mpoarbe Det andra och inte minst: Vik : tiga är ”nyrekryteringsfrågan:z : Den har utan tvekan ägnats ! ett alltför ringa” intresse 1 den + så Hvliga "debatten 'om jordbri- vkets framtid.” Och .det är inga- ”lunda bara en fråga om-att kun- na nyrekrytera unga och kun- . niga + personer, . villiga. och ka- pabla att som företagare ägna .sig åt denna krävande närings- " gren.! Med större lantbruk' föl- .« Jer också ökat behov av anställd -» arbetskraft, och kvalificerad, så- dan, eftersom den får alltmer . komplicerade maskiner och "allt "värdefullare djur o.s.v. att sköta. « Skall denna: tvågrenade nyre- " krytering på önskvärt sätt kun- ” na förverkligas 'måste de ekono; " miska villkoren för bägge kate: gorlerna — både förefagaren och den anställde .-— te sig attrak- I tiva, ns AKADEMIKHRNAS LÖNEPOR- "BÄTTRING 'De långvariga och besvärliga ” förhandlingarna ' om ' männens löner har nu resulterat ien av samtliga, berörda parter överenskommelse, . Avtalets” Annebörd har tidigare , Vi kan därför här a nöja oss, med att erinra om att accepterad edovisats, + - "avtalet enligt SACO:s beräk- . ningar, ger de i statlig ” anställda akademikerna en ge I över: hela landet... , nomsnittlig löneförbättring . på cirka. 13 procent. Härtill skall » Mega utfallet av förhandlingar- oh > På, undervisningsområdet, "vilka. ännu inte slutförts., skri- | . Ver, Läkartidningen: >, «Det är' naturligtvis - att I dagens läge förutsäga vad det blivande avtalet på under- ' visningsområdet kan medföra i :' procent av den totala lönesum- man för SACO:s medlemmar .i a statstjänst, Det är emellertid in- ”te osannolikt att det kan komma "att röra sig om storleksordning- ” en minst 4 procent. Totalt skul .Je då 'SACO:s förhandlingar ha medfört en ökning av den stat- liga lönesumman. för akademi- kerna med cirka Även om detta för dagen endast är en hypotes kan det dock re- dan' nu slås fast att slutresulta- "tet av årets statliga förhand- "lingar för, SACO:s del under al- la förhållanden kommer att lig- "17 procent. statjänste- tjänst | .. omöjligt ga, "gånska” -obetyäligt" "under; de 20" procerit "som vid' SACO:s; ut spel” på 'sina håll "väckte" stärk' " kritik” och” utdömdes”' som” É " oréalistiskt.», «AR EN Det kan: finnas sk ra om. "detta. faktum” och? könstar dera; satt”. SACO: inte: bara. hade "övåsentlig del; pri blir. vang; av "den" fackliga" styrkan."SACO har >denna CR i visat sig" hålla, för, "der .p "som” en'sådan:' Ukningstörhandling:. utgör, fösthet" "och "beslutsamhet: '. man drivit förhandlingarna: och fört: dem! Still ett resultat, 'som måste. bedömas . som . klart :till- . fredssällande;; "Men, det är inte "bara; förhåndlarnas skicklighet .som möjliggjort : detta. Resulta- tet hade inte kunnat uppnås, om SACO:s ledning... och." förhand- .lingsdelegation inte haft hela or- ganisationen bakom ; kle.: Med-. lemsförbundens starka :uppslut< ning. bakom. .sin,; topporganisa: tion 'var ett ” sine aqua non”; och då. framför allt den” ekonomiska konfllktbered Kap: som” - byggts - UPP; se än " Det ka te' nog. betonas av. vilken ”avgörande. betydelse-'det - varit, att . SACO-ledningen... och . förhandlarna- hela . tiden: vetat att man haft tillräckliga "ekono- 'miska resurser till sitt förfogan- ” de för att ta en öppen konflikt. "om så blivit nödvändigt., Det är . vetskapen . härom, plus en .om- .sorgsfull konfliktplanering' som har givit den "styrka 'som” be- "hövs för att från ett mycket då- - ligt utgångsläge nå fram till: en ; goÅtagbar. uppgörelse, .-: Härav följer också att den ut: "taxering av konfliktbidrag : som -läkarförbundet liksom "övriga " SACO-organisationer gjort: bland sina : medlemmar, ' spelet en av- görande roll. i sammanhanget, betonar Läkartidningen. Hjulfesti i september Söndagen den '25 september 'går startskottet för sista huvudavdel- ningen i Nykterhetsorganisationen Verdandis ' trafiksäkerhetspropa- ganda inför övergången till hö- gertrafik, "Verdandi (NOV) - ge nomför då i samarbete. med Folk- sam, Konsum, : och. Gislaveds Gummifabrik första tappen i ett riksomfattande trafiksäkerhetsar- rangemang ' under: beteckningen Hjulfesten, - Hjulfest- -arrangemangen är "upp: delade i 4 etapper. Första etap- pen — Hjuldagen — bestär av ett riksomfattande familjerally, som startar söndagen den 25 sep- tember från ett 60-tal orter i lan- det. Dessa. rallyn, som. beräknas ten skänker inte alltid tillräcklig | "I niskäan" som. segrat. Men på, sena- frariska : västkustens ,- mest stor- Längst ute vn landtungan mel derra ” Garonnes och. Dordognes gemensamma utlopp "= NS ligger Soulac-sur-; "Mer, inramat ” av sand- dyner.:;:i« Går man upp på" "någon av dy- nerna ser, man mot söder : mil efter mil av den finaste "sand- strand. Utanför breder havet ut sig. LM 'all.sin skummande oändlig- [hets "och, inåt land böljar de, tall- bevuxnav: . sanddynerna. , Havets brus;.och- vinden genom I skogen plans tar slut, Kyrkan vid världens ände ' ” Enligt. Jegenden var. den” "heliga — som kom hit från Judéen och: lät -uppföra en kyrka till Jungfru Mårias' ära; "medan hennes följe-; slagareé, ; Sankt; Martial,” reste en "junge: "Många -legender har.spun- viktig. ”vallfartsort.” 1” "den, första beskrivningen av Vårfrukyrkan i Soulac heter det, att den: byggdes ”vid en av värl: dens ytterstå punkter, på gränsen till "det; okända”." Den "låg skyd- dad/ av. ”-två sanddyner." Men san- den vär en: falsk”beskyddare, och : långsamt "vandrade" dynerna” inåt, tills; kyrkan" år 1774 mäste "över- S/Nära '100';år : senare igång- X stora utgrävningsarbeten ochi. kyrkan säterinvigdes - 1860. Sorrande ligger .dock marken byggdes . och : detta gera en sär egen. inramning. : En oas bland sanddynerna I Genom” Arhuhdradena. «har: in- byggarna :1.'. Soulac .med : omnejd fört .:en hård kamp; mot «flygsan- och det är, inte alltid män- re'-är 'har de; tillskansat sig. över- S .m.. bred :sandvall . strandkanten ; för att 'dämpa upp” -sandflykten; och ovanpå .: vallen -går-::en av -den slagna, vägar, storslagen både, på grund .åv det. märkliga” ingenjörs- arbetet och ipå grund av den mag: nifika" Utsi! "över "Girondes dynerna deras stad har blivit, och , Hin lan Atlanten och Gironde — flo- : blandar. sig till en symfoni som ' + Vernöcia" — hon .med svettduken helgedom till. Petrus,. Jesus "lär- > nits kring dessa kyrkbyggen, och ' Soulac-sur- Mer är fortfarande” en . 3.1/2 meter. högre än då kyrkan |: sova på-den franska. Silverkusten = "" vällfartsort-för pilgrimer och soldyrkare - 1 Värfrukyrkan, i Soulac som r nära 100 är låg begravd i sanden, Kyrkan Aterinvigdes 1860, : de är' ivrigt sysselsatta med att | göra den till ett välordnat och harmoniskt. :centrum : för , turist- och badlivet på den franska ”Sir verkusten” nl . hall i .” Kongr I direkt förbindelse med stran- den skall en:'rad anläggningar "I byggas, som tar sikte på att ge turisterna" möjligheter till” ett var rierat 'semesterliv. Först och främst "den 'stora 'kongresshallen med en konferenssal för 1.500 per- soner, möjlig” att' användas: också som bio. 'och, teaterlokal. Dess- utom" skall den" innehålla : biblio- tek; diskotek. och en. rad hobby- rum. "ov -"Något för sig är slmanläggning- en;:I allmänhet räcker det ju med den. stora 'plagen. Men. det finns personer som faktiskt föredrar att bada" i' pool, och, vid vissa vind riktningar” kan' stranden” erbjuda vanskligheter, : Med : vatten : direkt från havet ämnar. man bygga två”: bassänger" för : vuxna, '25x15 "m och en, för ”barn, '25x8 m. :Själva sahdgrunden bildår botten'i bas dåre svg Marcus: ff årets! "Skå v:ges den 12 Caugästi. Marcus” Wallenberg ; oci ET t. 0. mö den 2151 samma: månad, samlar ; omkring "700 ' deltagare från femton länder på ett: rekord- stort "område —-inte- mindre: än, 40.000" mi, vev H Byggutställning 'BYGG- MÅ är en mässa :1 mässan. Denna spe- cialavdelning.. skall återkomma "i samband 'med ' Skånemässan vart annat "år, och..ambitionen är, -att den: skalt: växa ut till ett forum för. .byggnadsbranschen" : 1: hela norra . Europa... Redan i: år, 'pre- miäråret, har. den. rönt "stor : an- slutning från kontinenten, och vå- ra grannländer deltager med stör- re: manifestationer som säkerligen kommer. att "väcka intresse: ". <Det har redan i både dags- och fackpress' skrivits mycket: om 'den danske . arkitekten och . uppfinna- ren' Poul Cadoyvius' uppseendeväc- kande utställning; som ' kommer att bjuda på sensationer både för fackmännen' och den stora allmän- heten. Han gjuter sina hus i.glas- fiber,..och, hans. idé är att egna- hems- och fritidshusen skall trans- med helikopter. Hus; av » detta slag, som -skall utställas' på Skåä- nemässan/BYGG-MA, . skall också landsättas med helikopter, om be- rörda myndigheter ' ger sin till- låtelse, : och det finns. det :goda grunder antaga, att de” skall göra. Husen -kommer med båt från Kö- penhamn , och hämtas” vid .kajen äv helikopter. " "Målare uppträder. I kollektivt « 'Trehundra . deltagare - utställer a uu Vt bernn - : |TO-stationer. tor oa na Hjulafton, ” som inträffar sön: dagen den 2 oktober, utgör ar- rangemangens andra" etåpp. Tra- fiksäkerhetsträffar : genomförs - då på' samtliga startorter, vid vilka bl. a. » utslagstävlingar och rally- prisutdelningar . kommer : att .ske. De bästa ekipagen får delta i tredje etappen Hjulfestens riksfinal': —>vilken. genomförs i Katrineholm söndagen den 30 ok- tober, = >, I. samarbete med ABF genom- förs. senare 'under- hösten -Hjul- festens fjärde etapp, som består av skilda -studie- och gruppakti- viteter i trafik--. och motorfrågor. Nordkaps skryssning i Paris En' :Nordkapskryssning för 2 samla ,'20.000--30.000 = deltagare, omfattar tävlingssträckor på Toad mil, De tävlande kommer under färden att möta trevliga tävlings-' uppgifter. i lekens tecken. Start-' biljetter för” 10:— per ekipage kan köpas? hos "Verdandi, på ”Domus varuhus, ; Folksams kontor ” och personer alt. en 'flygresa til Tu- nisien' utgör 'första pris i final. , tävlingen. Alla tävlande har dess- utom chans att genom utlottning På startbiljetterna vinna en lika- dan resa för 2:personer. Samman- lagt. kommer över 1.000 fina ”bnjul- klappar” att delas ut som priser, 15 Mg åhemässa i porteras ' färdiga till. tomtplatsen |: .. inviger. Le | Malmö på. BYGG-MA, "och dennå "special mässa disponerar hela Baltiska blir! én” påkostad avdelning ' med intressanta nyheter. Nämnas kan t.”ex, en datamaskin som överför byggnadsbeskrivningar från rit- ningarna 'och den största sämlade visningen av byggnadskranar och hissar, som förekommit på en ut- ställning i Sverige. En swimming- pool' har man .sedan nägra vec- kor tillbaka kunnat. se. nergrävd på utställningsområdet, och: i fär- digt skick kommer den säkerligen att bli attraktiv för folk med villor och hus, där en simbassäng är ' önskvärd, ' Ad ' Hemmamålning har ju. blivit] mycket gouterat under senare år, men . inte. endast '"hemmamålare utan även — och inte minst — yrkesmålare « bör kunna få stor behållning av den kollektivutställ- Ning, som arrangeras av: Målare- mästarnas riksförening och Svens- ka ; Målareförbundet, Den . visar kvalitetsmaterial, 7 » verktyg :.. och hjälpmedel ' samt. ger råd i pro- blem, som är förenade med. .da- gens måleri, : . : Nytt och fornt för höshåll -Skänemässan ' — modermässan som i år arrangeras för 48:e gång- en — blir .den stora konsument- varumässan, där fackmän och all- mänhet med lika intresse kan be- söka montrarna. Hushållsavdel. ningen är den i särklass ' största och här torde i synnerhet 'de kvinnliga besökarna finna”mycket av intresse, 'Nämnas kan de svens- ka järnhandlarnas, kollektiva ut- ställning, betitlad ”Hem, hushåll och fritid”. med 83 företrädare in- om branschen som deltagare. Des- sa delar hela B-hallen fifty-fifty med Skånemässans under senare år mest publikdragande utställare Nilsjohan, och i denna hall blir det lättsamma visningar med rö ande sceninslag. Det kan också vara intressant att se hur forna tiders husmöd- rar hade det i sina kök, som näppeligen motsvarade de krav som ställs på vår tids matlag- ningsplats. För att tillfredsställa detta kulturhistoriska intresse ar- rangerar förste intendent C. G. Lekholm vid Malmö museum en avdelning som han: kallar ”Från hedenhös till idag”. Det är köks- redskap, spisar o.-dyl från musé ets samlingar, och man är inte övertygad om att våra dagars husmödrar skulle acceptera dem. Jämförelsen bör bli drastisk. Markaryd och Läbeck. | Barnparkering, - N Av kollektivutställare kan ock- så nämnas Markaryds köping, som eelebrerar sitt 50-årsjubileum Mer "en vallfartsort. I synnerhet sängerna; som” utrustas med! upp- värmningsmöjligheter — .: detta naturligtvis, för : att: kunna. för- länga, badsäsongen. - 4 sr Hälsokurer. - För folk: som måste värda: sin hälsa, både för dem som behöver sjö- och” skogsluft, är Soulac-sur- folk med blodsjukdomar kommer i stigande antal hit; om somma- ren för att njuta” av: salta bad och om vinterh för att andas den hälsobringande luften. > Nl Man 'planerar nu också” ett' häl. socentrum här,”Det skall ligga ute vid "stranden, omgivet av tallskog. Inte minst: siktar män” på att ta hand om folk med allergiska sjuk-|. domar, patienter : som behöver varma "havsbad, ".' handikappade som ., behöver specialgymnastik och inte” minst stressade :stads- "llige' Lars Larsdagen den 10 augusti är en gammal märkesdag, redan 1581 omtalar Per Brahe ”att ny råg sås ifrån ,Larsmässan: till. Barto- lomeus den 24 augusti”. Dagen har också givit upphov till en särskild - benämning, : ”Larsmässe- rågen”, som 1700-talets hushålls- författare ofta förde på tal. Men också ifråga om skörden har Lars- mässan tidigt haft sina egna mär- ken, ' Från Skåne heter det i en uppteckning att emellan 1 och 10 augusti, som hette ”Sankt Lares dag”; skulle :rägen" huggas och därmed ansågs. också hösten be gynna. ' I och med att skörden börjat begynte man: också tänka på näs- ta procedur, sädens.malning, och för den 'skull :inspekterades nu också kvarndammen; för att man skulle se om vattnet ,i kvarnbäc- ken . var 'tillräckligt.: "Regn på Larsdagen var ovälkommet, detta sades nämligen varsla om att det skulle bli.ont om kvarnvatten se- nare på hösten. > « Namnet Lars är en "förkortning av det latinska Laurentius; vilket kommer av -laurus: = lager” och sålunda ; skulle - kunna: översättas med '”den lagerkrönte”.: Den ,he- var enligt "legenden är- kediakon 4 Rom, då han 258 led maärtyrdöden.; under' kejsar Vale- rianus förföljelser.+- Påven Sixtus II skall: en gång ha befallt Lars att åt de fattiga. utdela. kyrkans av. myndigheterna eftertraktade skatter. Tillfrågad om dessa .pe- kade emellertid Lars på de fatti- ga, varefter han brändes: till döds på - ett :halster: över - sakta eld. Härför . avbildas 'också. ofta Lars som en ung man med ett halster vid fötterna eller i handen: samt med kyrkokärl och guldmynt på SANKT TARS DAG - ;kså St Lars dag på run- saven. Senare : ombildades halst. ret och blev en harv, vilken I den . gamla” bondepraktikan . an- gav, att träden för höstsådden - borde : ställas f 4" (ordning kring Lene des £ fordom, att storkarna ' begav sig av från Skäne'vid Lars- mäss, och vid den tiden plockade man också de första mogna ”Lars- mässopäronen. Strålar solen den- na dag, bådar detta en-god höst men en sträng vinter enligt gam: 34 Pr NR nRGt be » I Finland togs korna fordom denna dag från sommarbetet. Barnen skulle då stiga upp tidigt och föra korna ut på någon äng, där de sedan inte behövde vallas. Redan. vid 3-4tiden., om morgo- nen var de första i farten. Längre am på da fullbarnen. Varje barn : fick en ost, : som formats 1 ett träkärl, samt stora ugnspannikakors " Aa san marknad, som ännu: på-1850- talet brukade, "vara livligt besökt särskilt från Skåne och angrän- sande trakter av Halland. Att St te bara i Sverige mtan också : I antal: kyrkor: och. gillen m.m, som .. uppkallats efter '- honom. Främst. och märkligast av dessa är givetvis Lunds domkyrka, som på St -Lars : anmodan " sägs .”ha byggts av jätten. Finn. När kyr- kan var färdig, ängrade sig emel- lertid jätten, och j vredesmod sök- te han, berättar legenden vidare, riva omkull dess pelare och där- med hela kyrkan, För den skull. förvandlade: till ;sten - och står: I: ett fat. Med ett halster beteckna- dag nere i K rkans : krypta. De Most ” Tore Leth. Angrepp av sadelgallmygga kän! i år ses nästan överallt 'i-vete och .korn "och situationen. 'är: oro- ande." Flera' svåra fall,i där prak- tiskt taget, varje" strå på' fälten angripits,' har: rapporterats... An- greppen ' kan ' lätt upptäckas .nu, om man drar stråna mellan fing- liknande' + bildningar," som: 'gett [hamn åt myggan. Förutom "de förluster, ' som åstadkommes :ge- nom " försvårad -'näringstillförsel, kan "stråna också knäckas. "Den "4-5 mm 'långa, blodröda människor som rätt. och slätt be- höver lugn, vila och omvårdnad. sadelgallmyggan svärmar i huvud- VÄXITSKYDDSRAPPORT- rarna, . Då känner. man 'de. sadel" sak under - juni. och" lägger 'dässt na ägg: som. rostbruna strimmor. på ovansidan av . bladen; När äg- gen kläckts; tar larverna. sig ner under bladslidorna. Deras närings- upptagning "på "stråna åstadköm- mer ' de” skador, 'som beskrivits ovan, De så småningom: laxfärga- de larverna tar sig före skörden ner i'jorden. Kvickrot, korn och växterna. Genom att myggan en- dast flyger korta sträckor, kan parasit. Bekämpningen, bör, 1 förs- ta hand ske, genom Kvickrotsbe- kämpning och lämplig: växtföljd. -| Minst. 1-år bör förflyta mellan de nämnda" växtslagen :efter- 'all- männa angrepp. I andra” hand kan bekämpning ske direkt. av: larver- id äcknin; en' 1 ju Å, v upptäcktes" för en vecka; sedan | på "ett flertal. platser. '1' södra Skå ne (Österlen och" Söderslätt).' An- greppen" var emellertid : mycket obetydliga och. förekom. endast på enstaka. strå”, men. på-grund-av vetets relativt sena utveckling be- traktades situationen som: mycket oroande. Detta. medförde” att 'om- fattande "inventeringar. företogs, varvid svartrostangrepp' könstate- rades även 1 andra delar av Skår greppen av, svartrost där: inte ökat I nämnvärt” ”under, .d gångha vec- kan, Utvecklingen. följs emellertid I mycket noga, i; de angripna fälten doch "så snart en tendens till mera omfattaride” utbredning ' visar sig, kommer vi att meddela detta samt att föresla; ; eventuella Årets bvärtröstangrepo! "kan medföra att berberis nästa år blir infekterat, vilket kan' ge uppliov till nya angrepp på stråsäden;Det är därför av vikt /att 'i den ut- sträckning det är möjligt leta re- med en. monter och filmförevis- ning. på Skånemässan, bl. om femtiotalet priser, av - vilka flera är intressanta resor. Första priset innebär en resa och fem dagars uppehälle i Libeck.' En nyhet 'för ' barnfamiljerna som besöker Skånemässan är den s.k. barnparkeringen som arran- geras i, samarbete ': med . Rädda Barnen; Här kan föräldrar lämna sina barn i god vård medan de själva beser mässan, De något äld- re barnen kan placeras i den tra- fiklekskola "polisen ansvarar för. Yrkesorientering ” Dragkampen mellan yrkesut- bildning och teoretisk utbildning är. hård: i dagens samhälle, och på Skånemässan,' närmare -be- stämt . BYGG-MA,. står Malmö Byggmästareförening tillsammans med Malmö stads yrkesskolor för en yrkesorientering som vill visa praktiskt arbete inom ett antal byggnadsyrken. Vid: en rad fält- verkstäder visar unga elever vid yrkesskolorna fbyggnadsbran- schens varierande. tempon fram till det färdiga 'huset. Man får sålunda vara med om uppsättning av gjutformar, ' armering och golvgjutning, rörinstallationer, kakelisättningar, putsning : och Parkettläggning, målning samt :in- stallation av elledningar m m. Malmö byggmästareförenings ut- bildningskonsulent Algot Larsson är ansvarig för arrangemanget, och eleverna' arbetar under in- struktion av lärare vid yrkessko- lorna.- En orientering av -detta slag har veterligen inte förekom- mit tidigare på någon mässa i Sverige, rr samt :Lä-; becks stad, i vars utställning det” a. arrangeras en pristävling da på och utrota berberisbusken: ' Kristet verklighetssinne.'. ,' sedan en dikt om "jorden "som människornas ' hem. Det var :'för- resten : rätt längesen. Det.var. in- nan. det andra världskrigets våd- eld svept fram" över denna jord och gjort den rätt otrivsam. Det var innän den första: atombomben exploderät ' över > Hiroshima ” och gjort hemkänslans grund ganska vacklande. Det låg i dikten en an- klagelse mot kristendomen, Tan- ken: var, att troheten "mot Him- melen skulle försvaga ' troheten mot jorden och alla de uppgifter, som vänta oss här. Det kan ju se ut så för den, som delar livet i en kristen hälft och så är en världslig, som lig- ger där så litet vid sidan av det kristna livet.” Men för den' äkta kristendomen har livet alltid va- rit en enhet. Det finns inget om- råde, som ligger utanför . Guds maktsfär, det finns därför ingen del av mitt liv, där jag kan leva så att säga privat — utan att fråga vad Gud vill. Luther skri- ver på något ställe, att det bästa beviset för att en skomakare är kristen, är kvaliteten på de skor han gör och säljer. Det är. ett realistiskt uttryck för samma tan- ke, som, Jesus i dagens text for- mulerar i orden: ”Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orätträdig i det minsta, han är. ock orättrådig i vad mer är”, ön +9 sönd. efter Tref. : or Av prosten teol lic. Erik! 2 > Text: -Luk.. 16: : 10—15. : En skald skrev för nägra' år INS "Beijer, Vänge, visby sti. | Troheten 1' det lilla och. det minsta. — Det har skrivits 'mång- en hjältedikt på det. temat med livets egen röda färg:" Ordet ' om troheten i det minsta för oss till enkla hem och okända arbetsplat- ser. 'För vär inre syn drar ett långt täg av det kristna liveta okända soldater. ' En resenär som ' nyss'kom hem med : sinnet ' fullt av intryck ay nöden i vår världs mitt ställde "frågan: Vem är: det som till sist bygger upp morgon- dagens Europa? och han gav gjälv svaret: Det är husmödrarna! Sven Lidman, -.som - alltid har.. älskat hjältedådet, skriver på något stäl- le: "Tapper 'som enskutgumma”. Så 'har vi väl alla mött några av dessa ' vardagslivets slitna. -och okända hjältegestalter, déssa män- niskor, som' hade den störa tro- heten — också 1 det allra minsta — de som en 'gång skulle vinna trohetens krona och: vilkas. napim | lyser i Livets Bok. De var jorden trogna — 2 därför att de hade sitt hem 1" Himme- - len. De kunde tjäna sina: jordiska herrar, därför att: de hade lärt sig, att Ingen kan tjäna två her. ' rar. De tjänade Gud,' Oc känner hjärtat. . Det är ur AN hjärta, som helt tillhör Gud, söm det" kristna -. verklighetssinnet springer : fram. Nu riktar texten sin fråga till mig. Hur är det, är Du alldeles” trogen 'i det minsta? Äger Gud ditt hjärta kan Du sva- ra: Ja. vad svarar Muren sat gen var det fest för I gamla tider hölls vid Larsmäs. Lars 1I' övrigt. stod: högt i kurs in. ' våra grannländer visar: det :stora - blev: både jätten och hans hustru ” vete ' är .de -mest.. omtyckta. värd- . den betraktas som en, växtföljds- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.