; skoln ningsprogrammet IN fan diakonissan bli organist. ah avser AR Kampen not världshungörn — å lagt. tonvikten på hjälp till själv-. ! I Washington (LD. sor RR > När Lis” hd ngn. gång pade "med arbete att de inte e har böra Hifi fa las Världst n är tills as | hjälp. ton MN ” + 8 februari månad i: år presente- = tid att ägna sig åt den enskilda |; . ee med världsfreden vårt ojämförligt |. . re ene RR rade ett reportage om ålderdoms-" = patienten i den "utsträckning den- Es ommr a diet oa mest . angelägna internationella | -' --- Födelsekontroll och = - IS ; a :” familjeplanering se ovit hemmen 'i TV, väckte detta be-" na "känner behov 'av. Ju större sjukvär d: är, desto mer "markant är denna ;isolering, sägs "I problem, I 'större, delen av den underutvecklade världen ; fortsät- ter barnalstringen att tillta i snab- bare takt än livsmedelsproduk- a tionen, Hela, världens barnbörds- » [kliniker tillsammans' såg under - ”församlings- " och. yrkeslivets "krav, med bevarandet av en på 100-' årig tradition uppbyggd gemenskap,' ' ”som; gör "denna" moderna ” utbild-? "'mings- "och vårdanläggning inom' svenska kyrkan till ett. trivsamt » Det, finns väl knappast någon större glädje en den hos: föräld- rar när ett barn föds, Men:det finns heller knappast någon stör re sorg än den 1 hjärtat på. sför- ':; rättigad uppmärk Repor- taget avslöjade bl a att det" fattas något bakom de ofta fina fasas det. a sta : derna. på våra: ålderdomshem.. Lis Asklund summerar sina un- Äldringarna saknar vare' sig god . "dersökningar ' och . enkäter samt a naXelter förräntning på insatt och närande mat eller rena och. "prydliga säng- och gångkläder el= ” försöker analysera orsakerna ' till. de gamlas -personliga isolering. Jer varma och ombonade rum. De' Hon skisserar även reformförslag har med andra ord det väsentliga » 'som inneslutes i begreppet -”dag- , " ligt bröd”. Men de sitter och lig- ger, i alltför stor utsträckning. De hämta härav både ä saknar något mycket viktigt; hob- bysysseisättning och ;kontakt med och förbättringar, där bl a ratio- åldringsvår- dens huvudmän 'och för den per- sonal som sköter. åldringsvården, > > ändra människor. Resignation och Lis Asklund har” satt fingret 'på / dig stimulans, >. f-is ss oc vett stort forum. Redan detta, att den. måste fördubblas inom de lflesta länderna : på: jorden står ; många blir 'medvetna om att det | syftande : till ste eisningsr. eller? NOAA "gr ; N t + svåra ; problemet 2 I ett PM distriSuen av Sveri- inte är säkert aft ellt är väl' be- 'studieledartjänster.” SA Ren + | närmaste 35 åren för” att överhu - anför. ger .5N ae heten. SS ges Radio re personal på ”Slder- "ställt. därför att fasaden är, pryd- | Eller varför inte församlingsvärd . betond anna föda: en växande expl oslonen. : =. > | kombinerad " I befolkning med bibehållen — p - lig och 'fin, betyder ett fall fram- med: kyrk ikalisk g ”Utsikterna ' att - denna ”betdik. : .domshem. som bl a visar att för- "ståelsen' för ökad kontakt inte' alltid, är vad den borde vara. En 2nd. 1 för sade till apati präglar allt” "för många "gam- - "Jas tillvaro. De lider brist på and-= . den, och aktualiserat denna. inför en öm punkt inom : åldringsvår- "sättning, måste. följe ' i form av konkreti åtgärder om våra ålder- "till ett vårdbiträde, som satt och "pratade. med en åldring: :— Du "skall inte sitta sällskapsdam, när : dy tjänar: så mycket! Ett annat . 4 "eitat ur enkätskörden lät så hä 4 .”ra! En föreståndarinna" föreskrev ; att de; gamla skulle tilltalas med: ordén han: eller, -hon, en, annan - att de inte: fick skämmas bort av biträdena. Ett' vårdbiträde skri-" ; ver: = Tänk om man skulle ha: rättighet att sätta sig nér hos de gamla” en stund för att lyssna på "dem utan att behöva: känna det som om man gjorde, något tokigt. ,; Genomgående framgår av brev- "svaren till Lis Asklund att städ- "ning och andra rutinjobb tar näs- . tan all tid. Personalen räcker inte 3 till för att” ge de gamla något där- över, div s prata med dem, ta . el av deras bekymmer eller de ot 388 glär jeämnen.. Och. ändå är de =gamlas behov "av kontakt" precis "lika berättigat ; som ;' behovet ;'äv : : mat; ochi lekamlig skötsel." "Men let är. Jängt ifrån. så Å tillgodosett m "Öersonsltillgång = kanske aldrig kälkylerat med, att personalen skall 'räcka till för att pratar med de gamla, eller ”lyss- ” på :dem.' I. vissa. fall. beror |: : kanske de gamlaå isolering på i hrist på förståelse, vilket ju fram! | går av;något. enkätsvar, Proble- ; met "Er förresten inte aktuellt en- ;dast : på -ålderdomshemmen,".Det "finns. även på: sjukhusen. Läkare och sjuksköterskor är så överho- våra ' ekonomer, år mäler. skepsis i fråga öm . att) invandringen | skullé vara” JörlsmdeN, för ./ 08 , "skriver Handelstidningen (fp) 'som dock betvivlar att'des- ' sa ekonomer nått' riktiga” "slut: " SAtSEre gasar ap en , Knappast något "europeiskt + land lär kunna räkna. med: en så ogynnsam utveckling .åv' an- > delety människor + arbetsför ål- der som. vårt land under de bå- I da närmaste "decennierna. Där: . i för måste tillskottet av: invänd- H rare' rimligtvis totalt sett för: bättra relationerna mellan ,nä- rande 'och tärande element . i » samhället, I teorin föreligger et var stryka jag bad dig gö- | domshem / "skall bli: vad de” borde - hoppas 'på. då deras årbetsdag är slut och ålderdomshemmets” portar "öppnas för dem, + "det. beräknade naliseringen av rutinarbetet dryf- ' tas, Det finns kanske åtskilligt att ' åt för själva sakfrågan. Men fort- | vara, och' vad säkert alla gamla : diakonisshem, - He Sör uUutbildningsmöjligheter inte bara i in-: om :den” för: ' anstalten klassiska sjukvårdslinjen, :: som -'' syftar till så också bli socionom, arbetstera= peut ..: eller.” förskolelärare inom kyrkans 'småbarnsskola. Den peda- £ogiska utbildningen kan även om= fatta 1 akademisk , lärarutbildning, verksamhet? Landets första diako- 'nissa med kantors- och. organist= examen! har i' början jav detta år . utexaminerats ' från Ersta, , Det. ä syster, Maria Linuzon från Hic ge,” som : ru tjänstgör i "Västergöt- land, Som god tvåa inom denna nya kombinationsmöjlighet : kommer ' atockholmsflickan . Inger :' Norberg. Byster. Inger tog sin kantors- 'och or ist i juni månad, "brukarhustrurnas : akb "+, Det lär. dock inte Ha fallit nå- gon. in' att föra in' vad industri: arbetarens hustru” tjänar ;; som «yt Inte heller torde .industriarbe- taren vilja räkna det som en ar- betsinkomst, om han . har: :in- komst av kapital, t. ex. på 'bank eller "nedlagt i bostadsfastighet. -- Utredningen ' för. visserligen re- | anspråken i. jordbruket företags- . ekonomiskt betraktat borde. upp- tas 'som” kostnäd,; Om : däremot inga” örräntningsanspråk aställs, fråga” om ; en :så. kan : det bli. : 'standardjämförelse. "dock: avstå från" språk:.på, sitt. kapital, än behagar kalla get?, ta. jordbruk)” ati säväl' "ärbetser- sättning som ersättning för. in- "satt kapital” blir: normäåla': jäm: liga rådgivares, alltför. enk- i recept; att. en .uppluckring; av .abgolutistkravét” rr: ”hykterhets- 2 skulle? i förelsens” medleråmar rela problemet," 'det > Det Kanske "rentav är "så, att " det. inte'finns: något recept. Ing- utvecklingsduglig utan” att det: finns en bred medlemskåder som bär upp den och vill: offra - något för. att-rörelsens:- syften” skall' slå igenom. Krymper. den .medlemskadern eller" vinner rö- relsens syften. allt mindre résO- nans, så lär inte så mycket. va- ra ..vunnet' på att-'pruta av: på ” syftet så att det kan. accepteras, ett . argument vid” lönesättning-. sonemang om. att förräntnings-|' en fö krörelse -kan.' förbli” aktiv Y i 'Ingeni äv. de: nya: :diakonissorna med ; fyrkomusikalisk "utbildning > Direktor. Yngve Iverson X ans Ilnin” och: örganister: i:landet > vakanta tjänster, :var vid senaste, .of- Salléne tnergiske och. framsynte rektor, Yngve Iverson. iakoniss- | arbetet: kan mycket . väl ”kombines räs "med käntortjänst i kyrkan” och om "församlingsarbetet, Låt? oss ins cm diakonissutbildningen ta vara på våra musikaliska begåvningar! M diakonis: ssanistalt var. först i I-dag har Ersta diakonissanstalt - :sjukvård + församlingstjänst eller i- sliten vård. Nu kan en diakonis-, En 'diakonissa kan numera också — år 5600 personér och Ersta blir . därmed kyrkans största sjukhus - "NYTT EPILEPTIKERHEM Nyåret 1965—66 kunde den länge planerade utvidgningen "av diako- . nissanstältens' epileptikerhem Ersta-' gården: i' Nacka ' förverkligas” i "och med att: den” 'nya; -behandli: + Men? Brota bygger vidare. växer. sett. 10. miljoners bygge framil: Det: skall ;inom ett: år - framåt ige ” Ersta” sjäkhus: en- fullständig 'men- talsjukvårdsavdelning me platser för : patienter : från hel det. - I anslutning härtill byggs nya under- visningslokaler." Detta' innebär” att husets behov, i "T-år har också ett spe tellt: juk- huskapell färdigställts. "Där kan på tienter .och , personal- deltaga i an- dakter och gudstjänster enligt prin- cipen :att allsidig sjukvård även bör omfatta .- » själavård. Kapellet ' har möjliggjorte; genom frikostiga gåvor, h donationer. 5. från 1879, där gudstjänst hålles var- je söndag " "Restaureringen” beräknas kosta .300—400.000 kronor: I. fonde- ringar finns 200.000: till" icke ringa |: å del insamlat av och bland erstasys- | - "Stockholm, är. en av de första diakonissor i landet scm gått den - Fyrkpmustkaliska. injen. : : - de” "förutvarande provisoriska skol- .loaklerna kan disponeras. för; hemmet öppet för dem. Om de, så" sade. uppgifter, syster Nanna ett strålande bevis fi Hon står mitt uppe bland trädgå dens rosor, "nejlikor och akvalejor som hona vårdar” med; Stor, omsorg: I: dli kantor. Syster, Inger Norberg, iv områdets” östra del: och A långtide : vårdsavdelningar på Stortorp står ' nu'i brännpunkten : för. planerade nya byggnadsföretag. Ersta sjukhem ' där kroniskt sjuka patienter vårdats nedlades i i februari, Patienterna togs: in på det nya sjukhemmet vid dia=.- konianstalten Stora Sköndal; Det är, ett stort" "behov. att. dessa” patienter kan” beredas dJångtidssjukvård.: och « stortorpsprojektet. är därför högak= i tuellt, sv" >; Do u i : Så "bygger. Ersta, vars. årsbudget , i nu är: uppe i 20 miljoner, vidare, Föreståndarinnan Anne- -Margrethe :! Murray leder med fast men vänlig | hand sina. unga jadepter / imot 'diäs” ! konissinvigningen.. Men" här' finns : också diakonissor med silverstänk ia: håret. Äldre diakonissor reser ofta ' ”hem”. till" Ersta: Där står Maria= . i 4 i önskar får de nya, för dem anpas- ungdomliga, '86-å; 3 Imänskeo övning på trarna, " BUD ET PA. 20 MILJONER - mt pytt .bostadsbygge på anstalts- ; lig grund: Är inte detta ett vsyfte a "att , 2. värna, och stödj landet när det gäller sjukskötersl "utbildning!" Diakonissanstalten "är, Nordens äldsta, Från anstalten. ut- går" diakonissor inte bara, till 'vårt eget lands församlingar — "diako- nissorna fullföljer sin kallelse även på missionsfälten. Det, händer även att : elever från .de:' färgades egna länder kommer till. Ersta. Från 'In- dien : kommer ' sålunda. mörkhyade ET fardbrakspoli i Världssvälteni år "ett' problem för dem 'det berör. Det vill säga de: svältande folken själva, Det i socialisistaten brukspolitiska ” program blivit ..ge- nomfört, "så har: detta -som" kon- sekvens, att: ytterligare -två: mil » | hungersnöd, ”Ay, de a dem hjälp” still. självh Ip. : : i Här, kommer främst. undervis- ; fjolåret en större :”produktionsök- ning” -än dess. jordbruk. Den sammanlagda '.'livsmedelsproduk- tionen ökade med 1,5 procent, me- dan antalet munnar att mätta öka- de. med två procent, 'e.c atv Förenta Nationernas Tivsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har beräknat att livsmedelsförsörj- ningen inom vissa delar. av värl ” a många håll oerhört låg. — .stan- dard.' 17 "Afrika," Asien "och ' Latin- Amerika måste försörjningen fyr: dubblas,'. av Problemet | kan. synas. närmast olösligt, men "en "ällt' större del av världen. har i allt. högre, grad börjat sysselsätta” "sig med ' det. Man kan säga : att. | industrialiserå- de länderna , förklarat krig "mot hungern - tvecklingsländerna, ett krig:so! man på många häll tror skall kunna vinnas inom 10 eller” 20. är, ; | Udländernas jordbruk -. "En av de” viktigaste faktorerna i denna kamp är att jordbruket i utvecklingsländerna -. utvecklas samtidigt som livsmedelssändning- arna från .bättre "lottade länder strömmar in, och att hjälpen från industriländerna' i högre: grad. "än|. tidigare inriktas” på "att påskynda denna "utveckling, "Det ”amerikans a ce-programmet'. har. nu i, bidragit till - att. lätta” världens verskött som uppstätt i. den amerikanska jord- bruksproduktionen har "hittills 1e- ; | veranser . för. ett sammanlagt -vär- de av 15 "miljarder. dollar” gått. tilll inget av |! utvecklingsländerna; i Men". land. "vill »- förbli. ;beröende. hjälpsändningar ” för i i delsförsörjning.'; För - att verklig ning. och: tekniskt , "bistånd ? Tin 4 bilden, .Behovét TS dentligt- stort. "beträffande. institu- jordbruket:” fi distribution och marknadsföring.” ; Amerikanska I jordbruksdeparte mentet utförde. nyligen, en under: sökning : avi jordbruket ; 1. 26 ut vecklingsländer; sju. i. Latiname. rika, fem. i Afrika, fyra, i "Europa, sex |. Mellersta” ö .och . södra Asien -- samt. fyra. Ä .& tern. Undersökninge! "gällde för] ändringar.” i: jordbruksproduktio: | nen i dessa" länder, under tiden 1948—1963. MOT Resultatet ger d .händen 'det äldrar som inte kan försörja :sina barn, . som inte. kan .ge. dem. tills räckligt med. föda. Det är ingen tvekan om att många av' de'ca 130 ; milj. barn runtom I världen som kommer-att födas under det- ta-år också kommer att, ge. sina föräldrar denna sorg. De kommer också att skapa stora svårigheter , för .de länder de föds i, ty de ningsexplosion kommer att-upp- höra av sig själv 1 framtiden är inte: stora: sTvärtom,- Förenta Nar tionernas” befolkningsexperter räknar med -att jordens samman: lagda: befolkningssiffra; Bom idag ligger! på. ca 3,3 miljarder, kom: mer att .vara'. dubbelt, så.stor: år 2000 -om "den nuvarande öknings- takten fortsätter. Problemets ome: a vikt; varierar "från områ- de till område. 1 de länder som tillsammans räknar två tredjede- lar av jordens befolkriing — stör: re delen av Asien, Afrika, Latin- samt Amerika, : > Söderhavsöarna : öarna 1 Karibiska havet —'k denna fördubbling komma att ske inom loppet av 20 eller '30 är. ; | Den :stora standardökningen, in. dustrialiseringen > och medicinska n. man” "inte vänta - sig . en dix uti jessiv utveckling,” "Där tringarna, ti ex... nom nämnas att. -avätigneten: I Ceylon. reducerades; till, hälften under ert enda decennium. et Vittomfattande , planérade på. 2 BEN "il tionell: utveckling Här; det: gäller ko d transport, lagring, ]- ring. kommer, troll: gen att fortsätta "än; inu: jen lång: tid: (vell z SI en räd länder finns emellet- miljeplarierihgsprogram,: och ”ett av: "dessa" som" haft mycket stor födeisetal- till hälften, ' Från 34,3 per.. tusen innevånare - 19477 "gick födelsetalet: ned till, 17 tio” är. ser som nämnts den möjligheten att är: företrädesvis i u-länd ; A at av alla. Givevi kan nykterhets! är: företrädesvis i u-länderna, som i joner .. människor. svälter. fnjäl i vår : omvandla värt näringsliv, så att . rörelsen "göra en nytiig "Msats och sammetsögda Ann: Mary Te- svält och död” av: und äring för u-länderha årligen, :ss.. i anmärkningsvär faktum "att I . meg vi skulle kunna klara oss med "även ' om. den lägger .av”absolu- ÅA: rekommer. H / några utvecklingsländer” "ökar jord- tee den arbetskraft vi själva dispo- Tyvärr finns det gott om reak: Näringsrik töda Nas t-nerar över. Men redan nu före- faller det vara ganska uppenbart I att tillgången på kapital blir alltför knapp. för: att vi skall . kunna klara en sådan omstäl- ning inom överskådlig. tid. Det » innebär att vi måste räkna med en mer . arbetskraftskrävande produktionsapparat än vad våra egna. reserver tillåter; vilken dessutom - inte kan helt utnytt- 1 jas till följd: av. den "kroniska . bristen på arbetskraft. Det vo- ' re egendomligt om inte margi- i nella |insatser av utländsk ar- !"betskräft i denna situation skul : le ge'vår ekonomi ett” nettotill- skott. + .. | SKALL HUSTRU OCK BAR ” "HA BETALT? tismen och" enbart bekämpar al- koholskador: Den skulle: säkert få = välvilliga applåder”, från många håll. Men skulle den få fler medlemmar? , Skulle, den bredda ”sitt."'organisatoriska un- derlag i de stora samhällena och städerna? . Skulle den attrahera i flera ungdomar än nu? Skulle den kunna övertyga fler: alko- holbrukare att minska sin kon- sumtion? Det är de avgörande frågorna och På:dessa kan eller "vågar! änn ; ingen ge: bestämda svar, > För. dem som står invid "Sidan |. av. nykterhetsrörelsen kan det => kanske. vara” ”angenämare, om | "rörelsen: pfutade: av på den för- ” argelweväckende". absolutismen. i Erstas sjuksköterske- skola. Här sket, intagning både vår och bhöst. och "utbildningen ” leder till ” ;sjuksköterskelegitimation - för öring. inom +. för li: eller den slutna vården: Skolan står öppen även för elever som ' enbart syftar, till sjukskötesrkeutbildning,. ; En Ersta-utbildad diakonissa har i "regel lön efter' någon av Jönegra-. derna 13; 24 eller 15. De yrkestjän- ster Hon upprätthåller är lönemäs- sigt' reglerade genom: kollektivavtal med ordnad semester, ersättning för "övertid och pension, t 7 Andock ”mötsvarar tillgången på färdigutbildade "diakonissor ' långt ifrån församlingarnas behov, av P Vi kan ta emot upp till 30 elever Nu finns det stater, som för- söker hjälpa de svältande folken att komma till. rätta med" livsme: delsproblemen. Men hjälpinsatser- na är olika likaså metoderna. Det finns två olika. grupperingar av stater i världen. De:socialistiska staterna "å. ena sidan ' och de pri- vatkapitalistiska å den andra. Det förnämsta kännetecknet 'på en socialistisk stat' är, att den ofta Importerar .. betydande , mängder livsmedel. och på så sätt ökar världssvälten i de allra fattigaste länderna. genom "att tära på värl- > |raa "gemensamma Jivsmedelsför: räd.- De ”privatkapitalistiska staterna, företrädesvis USA, går en annan väg -och producerar livsmedel in: om sina egna' gränser ' i så bety- tionära individer i detta land, som protesterar: mot .en sådan 'jord- brukspolitik;. som ' de . gärna vill kalla : för . inhuman, "Dessa -bekla: gansvärda .: människor :har ' "inte fattat eller förstått" den" progres: siva ' socialismens, storhet; Dessa reaktionärer: är dock, så fåtaliga, att de inte kan hindra de social- demokratiska och kommunistiska riksdagsmännen att genomföra den planeräde; socialistiska Jord: bruksreformen; : De farligaste motståndarna in den socialistiska "= statens :jord- brukspolitik + är: dock " bönderna själva. ' Bönderna är nästan un- dantagslöst konservativa och .ult: rareaktionära. Bönderna liknar ro- botar, som” bara producerar livs- medel till" vilket pris som helst bruksproduktionen redan. i högre tempo än vad som någonsin åstad- kommits' i flera högt . utvecklade länder, ' inklu: så e "Förenta Stater- na. Tolv” av de undersökta” län- derna. "ökade sin” produktion : av jordbruksvaror "med 'i geriomsnitt fyra procent. per är: "Mexiko, Cos- ta Rica, "Venezuela, Brasilien,' 18: rael,' Turkiet, Thailand,” Filippi- nerna, , Formosa; Sudan; Tanzania och "Jugoslavien. Några. av "dessa tolv länder hade emellertid" myc- ket lägre inkomst per capita, hög- re procent a analfabetism och lägre unidervisningsstandard än många av de” övriga 14, vilka visade 'en mindre” ökni g 4 jorabrukspro- |; kd LM : mit av de stora problemen som ern i. utvecklingsländerna ; är framställandet :: av Ny, - mer ; när ringsrik ' föda, S peciellt: för parh och: främst 'då de sex. första Iev- Nadsåren;- "Upp: till 70. "procent äv. tU Himlärna” förtälja Guds ära, och fästet förkunnar” . hans : ; händerå Verk. (Ps. -19:. 1).; l ; - Visst fihns det arbete" nog” med I vid nyintagningarna av elever — vi | daride omfattning, att man genom |utan någon som' helst tanke på |duktionen. » Anblicken av himlen, det "br .Från en del håll har det sagts att. bekämpa alkoholskadorna. .| får; kanske tio. .F mn utbildas 33 export, årligen räddar omkring 50 |konsekvenserna. «+ Att ' bönderna | pe 12 framgångsrika - länderna: i ae havet” ler. sen porlande "1 att man inte från jordbrukarens | -. Me kli; diakonissor, . Vi: skulle kunna ge j miljoner. människor i u-länderna | producerar; livsmedel : och biter äller oss, inför Gudg rån j n den bistra” 'och onekligen undan .en. säker. svältdöd. . Men |sig fast på sina, gårdar, är. väl amerikanska Jordbruksdeparte- | majestät, ansikte mot ansikte; Dei » totalinkomst bör dra arbetser- . sättning till fåmiljemedlemmar- kapitak.>- Jordbrukarnas "tragiska sanningen är -. kanske ändå till sist; att om ”absolutis- men uppges "som ., individuellt och det alkoholfria samhället som generellt måf, då finns ing- plats för ett 100-tal, säger direktor Iverson. Om församlingarna ”viss- te att tillgången på diakonissor vore större "än den är skulle efterfrågan öka i takt därmed. «os trots denna enorma humanitära biståndsverksamhet lider ' omkring $00 miljoner. människor av un- dernäring och över 30 miljoner människor dör av "svält årligen i helt naturligt och inget att säga om. Men vad dessa envisa bönder måste lära sig förstå är, att detta producerande : av » livsmedel: icke På något sätt överensstämmer med mentets "undersökning visar” med all önskvärd tydlighet. vad som kan "åstadkommas -i utvecklings- länderna trots de mänga handi-]b borde också komma” oss att böj knä i ödmjuk bön -till Gud, som så . underbart 'univer- jora, på .ylken vå. skäpat ett sum och den OT: i Föreningsbl : / g ad har” annan "By rkatsran att. bygga Hör Ersta: bygger ständigt vidare På | världen. . | Nn den . progressiva ,socialistiska sta. | K2PPeN. Detta är anledningen tilll: Austronaterna + mening: . ett sådant ideal att väcka Folk. den grund, som lades för 100 år se- |. Med- dessa siffror - "för. ögonen | tens intentioner” Det är helt na-|att Food for . Peace-programmet mer. av Gud Det är skillnad också på indu- lig resonans, .dä lär de ansvar: dan när: diakonissanstalten tillkom, kan man. ställa . frågan: Kan :ett|turligt att en/progressiv socialis- flest striarbetarfamiljens totalinkomst | .,C . Sr oe ansvar | Under 1965:togs det nyreparerade [litet land som: Sverige producera |tisk stat importerar livsmedel. De likväl och = industriarbetarinkomsten för den delen, I jordbruksutred- ningens betänkande framgår att - "medvetna :.alkoholbrukarna - så småningom få. finna "sig i att klara sig. utan. nykterhetsrörel- t åter helt i Res- taureringen.: kostade 13 miljoner. Här möter oss ljusa, trivsamma dag- livsmedel" och "rädda människor undan den ohyggliga svältdöden? Svaret blir nej. Sverige är redan fattiga folken i' u-länderna har ingen .'som "Helst 'chans att' kon: kurrera -med Sveriges folk: om porten i betydande omfattning av billiga" livsmedel. '. De svältande folken & ser väl and. år 1964 var industriarbetarfa- |. SNS stöd i kampen mot alko- Les 2 nu ett :halvsocialistiskt land och |världslivsmedlen, , Den ' socialistis- | te denn: av en. miljens totalinkomst 20900 kr ; holskadorna' 1. samhället, .- ns ae tikhusave snabbt på glid in 1 den 'socialis-|ka staten kan dock icke "visa nå blida ögon, hen de här ännu In sin tur men = industriarbetarinkomsten Öd delningar ' är hypermodernt utrus- tiska, eran. Det'är självklart att|gon barmhärtighet i:detta avse- te varken vapen eller ekonomisk bland andra '16191 kr. För jordbrukarfamil- tad Tv der. groll rdades på sjuk- regering och , riksdag 1 ett: socia-| ende, och har heller ingen. anled makt att hävda sina anspråk på Kanske: är ' jen var. kstorleksgrupp 15 hek- lade, Under. året vårdade 1 ä listiskt . land 'vill. följa de inter-|ning att göra det. :|den 1 världens: samlade liv; Pål många männ : tar, som inkomstmålsättningen | | huset inalles 6 ] rddagar 0 nationella socialistiska 'intentio.-|- Genomförandet äv ett "socialis. delstillgångar."' De fattiga folken] än medel till förnöjelse och.njut- gällt, totalinkomsten samma år 13 993 kr och brukarens inkomst tala anta'et poliklinikbesök utgjorde nerna, (minskning av livsmedels- proådukton). Därför har regering- tiskt jordbruksprogram här i Sve. rige kommer att kräva extraordi.' måste därför ännu under: över- skådlig tid räkna med en betyd- ng s Ed Skidsport, SÖN för. bad, snön, för . 7338 kr. Det anförs bl. a. vida- 27.294, Man kan i dag ge service — len tillsatt en jordbruksutredning, | nära åtgärder. 1960 års jordbruks-'ligt ökande svältdöd ' i' ; nan, Vi beh "re att industriarbetarhustrurnas Anneliggande 'vatienter inräknade |som nu kommit med ett förslag, utredning har ' utarbetat förslag de socialistiska staternas produk. Gud ä Itings Skal lära ch att "genomsnittliga arbetsinkomst : I N - oa som innebär en sänkning av den l|till åtgärder, som' skall” minska 'tionsbegränsande .. åtgärder” uk-| han. är "den som apare och at . stort sett över med. . svenska — livsmedelsproduktionen | livsmedelsproduktionen med 20 jordbruksområde skapelse, Han allena. är. Gud, - - ud, o 2 "med 20. "Procent.- När getta jord: Procent. inom -Jandet och öka ims A " det. Hill hon; ma fom amg; LON; Tr. : OSS "att tilNbedjå I "ee tid redan "statligt ' "dirigerade"; få- är intimt förknippade med" hung- -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.