a | Sv D:s tysta minoriteter! + ' «5 Om arbete: ersätta den..skada; « dån.e ej blott bland enstaka indi 14 - Generaldirektö "detalj. I' detta" avseende, som med i LAHOLMS TIDNING Tisdagen « den =LT se Det börjar bli allt sämre med” "+ rättssäkerheten för lojala" med- " borgare. överfall av raggare och " "Brottslingar blir allt vanligare, "öch”det har. gått så längt, att ”gsarmkället ej längre" kan fullgöra sin; kanske väsentligaste . upp |. gift, nämligen att "garantera skydd till liv och. lem. ' Det är — uppenbart något fel med ungdo- mens uppfostran. När lärarna ej » längre har medel att sätta sig "respekt och upprätthälla; ord- ningen, blir hela den upprekla- merade undervisningen , värde : lös, och grunden läggs till det - förakt för myndigheterna, som ”:'sedan "framträder. Den- behand- ”Hing, som kommer” brottslingar: na till del, är av det slag, att den avskräckande verkan så gott | som ' försvunnit. Daltandet har gått, ut över, vanliga medborga- Tres" rättssäkerhet. 'Rymningar ..och våld mot fångvårdspersonal har blivit allt vanligare, Det må "erifiras' om 'dét drastiska fall, då Zen "Intern, Kuride; företa stölder : :, och kassaskåpskupper var eller yvarannan? natt. ' Sådant är paro- Fd på” fångvärd,; ty denna måste : Nr "stället utan att vara ”mhuman hebära en allvarlig; korrektion. ..”'styrelieri Eriksson, fom är den ” ; främste representanten" för” "det å rådande, Systemet, . förklarade sig Md även, i det angivna fallet ta det ; direkta ansvaret. -Något sådant "har" ernellertid ” veterligen Icke : Praktiken här fävat mänga av "de: extrema fångvärdsteorierna, Höch, man” har förbisett det 'pri- mära; nämligen. säkerheten för oförvitliga :medborgare, , Radika- filer av typen: Joachim Israel villj- ju Kelst avskaffa alla straff; men FC allinänheten? kräver: i "stället allt a starkare” att effektiva: ätgä ” vidtas : mot; brottsligheten: En äng "prövats i ”ahdra' län- att Jåta. 'brottslingen. ge- . framg i ; der, är - som han astadkommif, t. ex. vid AN mA . tid har ny senast tva .; polismän: svävat : mellan. liv. och död efter angrepp av beväpnade : i | å I blandade, gav. en; "skrämma de bild av”de rådande förhållande: ider, utan , bland sett. stort anfall: ngdomar. :Men 'v6j. ue RA behöver företagslådar - särskillt slag, som, sheltijärtat ac: . cepterar : :demokratins. Jae Inom kooperativa företagsledarkretsar i västeuropa: "hör det dock nu: "mera: till god ton'”att'” avvisa : kooperativa Idéer om traditio- " ner. förklaras 'det 1 en' artikel i "Kooperatören.., SA Te Sägverken, I Organ, "för Svenska" ”sågverksföreningars riksförbund, fogar några kritis- ka reflexioner till detta, ju 1 Ingen skall inbilla sig, att » konsumentkooperationen — hade . kunnat nå. stora mål, om inte den enkla sanningen från Rochs- « dale 'varit det avgörande för rö- + relsens utbredning, d. v. s. att .,, egha bodar.-skulle ge ägarna- « kunderna billigare och tryggare försörjning, Rörelsens bildnings- . Adeal och i vissa länder politiska Anriktning, har varit ett utan- verk, Firman "har: gått bra trots » detta! Att driva Fiskeby, Karl holms bruk... eller: Lammhults » möbelfabrik annorlunda än des- - sa företags "enskilda +'bransch- kolleger är fåfängt. : te: Kooperationen erbjuder: inte + någon speciell: garantl vare sig för > parlamentarisk demokrati + eller för ' demokratiskt ägande- "skap: Företag som står ett stats- "bärande parti nära, löper.” en - "tydlig -risk” att bli ett medel'i -- dess .hand, Detta visar uttalan- "de.l år från socialdemokrater, "som vill att närstående organi- .sationer som KF och HSB skall " ” utnyttjas för egna politiska pro- pagandåsyften. När man vet att ”londonkonsum med 'sina över 'en -milj medlemmar styrs av en » till .. hälften > kommunisttroende styrelse, är det riktigt nog, att det i en kooperativ tidning skri- "Ives," att ' "”upplysningsarbetet . inom rörelsen inte är som det "privata. näringslivets PR”. Men när denna "karakteriseras som . en reaktion på samhällets emo- ” kratisering, klingar det helt be- " föngt. Sågverken:s förklaring tin "att «det så lätt kan slinka 'in kom- munister "1 'konsumentkooperati- - va företags ledning är, att det 4 ”stora folkrörelsefördrömda fö- ; retäg ”méd massorna som enbart passiva delägare blir möjligt för . beslutsämma minoriteter att ta "makten. "Det är. annat det,' än Säkerhet till liv och Jem ören för fångvårde|' der |..: I”Jarrörelsen.: rédan - inom. ett :år- 9 coed ab 2 M LT =D ” värden, utan även metoderna vid fasttagandet av brottslingar ger anledning till kritik: De vällbe- väpnade 'desperados, som nu ja gas I Stockholmstrakten, kan få värdefulla" upplysningar'".i press deras uppträdande och flykt. Po- Nsen, har fått order att ha sina kulspratepistoler i bagageluckan för att ej användas i otid. Det är, tydligen,” betydligt: angenämår re att vara brottsling än polis- man; Det - omtalas .. vidare, hur : spaningen organiseras och vilka - områden, :som ej längre genom- "sökes . etc. Detta underlättar ju för ' "brottslingarna a att "undkom: ma. 2 ; Det äxer. otvivelaktigt . fram en". allt starkare. «opinion mot det nuvarande systemet ock för ett "effektivt" iskydd.. för lojala "medborgare , till liv” eh. lem och. ägodelar. . i a NYKTERHETSRÖRELSEN . VÄRLDSPERSPEKTIV. i Ett. utvecklingsområde av my - « ket. "stor: > betydelse” "de mu- ”hammiedanska” länderna, skriver MAccent” "(NTO/IOGT)z : t För första gången fick "dessa nu: en företrädare i den interna-. tionella .' €xekutiven, professor |: Ayhan. Songar, em framstående turkisk” akademisk ' lärare; "som - trots sin ungdom är. en mycket känd man :1 sitt" hemland - och interhationellt” inom sitt fack. I islarns länder stöds arbetet för tykterheten av'den officiella. re-. ligionen, Men också dessa län- der upplever en". sekularisering, framförallt iriom, de befolknings- grupper; som har, högre. utbild- ning. För: att till.det' nya sam-. :- hället, -rädda ' över ,. viljan . att främja en. helnykter. livsföring |: ' behövs numera, en at dne en » relse av. västerländskt: snitt.- . gödtemplarmöte till Turkiet, "sannolikt. till Istan- »-bul, markerar, på<ett särskilt. sätt "attigodtemplarrörelsen nu idefi: :nitivt har vunnit. fotfäste islamska världen. ; vin; annan grupp av” som i "hög: grad" var. aktuell och Afrika tycks” alkoholproblemet bliav"central: betydelse," 1: det " perspektivet: framstår den" verk. insatserna i Kenya som en; av- |]: görande faktor inom en stor.del av den svarta världsdelen. Här. - kan, en-bas för en modern. afri- kansk-' nykterhetsrörelse byggas” upp; : Men det finns utomordent- -Hge, "möjligheter. också. i'andra' ; delar. av: Afrika, Alt kan ännu inte: sägas — men "det är tydligt "att idet, finns 'en. påtaglig. chans att iden" internationella godtemp- tionde: ska -kunna . räkna: . sina och radio, som kan underlätta: | lagda; :; närvarande «i,; Lausanne, ; är..uts on "vecklingsländerna.; Framförallt il. ..liga : betydelsen . av! de. svenska |” 1: Det är: fullt realistiskt att räk-| na "med "att, den svenska cellulo- > saindustrins ' råvarubehov, delvis kommer att tillgodoses genom im- port av träflis från varma länder med: mycket snabbt växande plan- tageskogar. framhöll docent Kjell Kilander :'i ett, föredrag” inför tageldbankens styrelse rats. som bilaga till' det "senaste numret av bankens tidskrift IN- DEX.PA' många sätt ter det sig logiskt” att. söka' råvara i'de de- lar av världen som ej är så tätt- bebyggda” eller "så socialt utveck- lade "att skogen och marken får stora” sekundära "värden, som höj- er virkespriset genom höga mark- värden: och . genom. "att ' försvåra eller”. omöjliggöra :" mekaniserad virkesavverkning' mj dustriell” form. ..> Docent. Kilander pekade på tre . faktorer ; av ' grundläggande ”bety- delse vid en bedömning av skogs- industrins framtida | utveckling, i Sverige: sö : terås; All Europa, rn 3 Vi har en betydande bransch: | Docent K Kjell Kilander: - -Iser. Träflisen är: på många sätt :] man är relativt oberoende av last: rerfarenhet och rätt nögt tekniskt kunnande, Den kemisk- tekniska utveckling- en gör oss vidare mer och mer oberoende av rävaräns art samti- digt som en god' produktionseko- nomi 'fordrar att fabriksenheten görs mycket stor. För att nå eko- nomi i förädlingsindustrin tving- as vi därmed i Sverge att'hämta virke från mycket stora arealer. . En sydsvensk fabrik på 300 000 årston skulle, om 'den är ensam massavedsköpare, ' behöva hämta virket inom en areal av närmare 10x10 mil, där de flesta virkesle- verahtörer f. Dn. levererar mindre än ett billass på varje ställe. En tiodubblad produktion per ha, som man kan finna. i andra delar av världen, får därmed mycket stor betydelse.” "Av intresse I sammanhanget. är också sjötransporterrias ” utveck- ling,. som bör. kunna möjliggöra utnyttjande - av .. båtar .' för .- flis- transport: till - förmånliga" pri- an tacksåmt "transportgods. "Den kan blåsas på och ur båten och utrymrmets form.” Detta ' gör: att man” eventuellt kan” "kombinera vikt och stor volym, med annat "I gods som har hög vikt och liten volym. | Underlag för lönsam utbyggnad Det kan betraktas som fullt realistiskt att frakta träflig. till skandinavisk :industri och täcka kanske så mycket som en fjärde- del av den stora — och produk- tionsekonomiska :. '— ,- fabrikens vedbehov :- med : Import” i. stället för att landtransportera vårt re- dan dyra virke i tiotals mil. En speciell fördel är också att man med detta skulle få underlag för lönsam. utbyggnad. 'av, befintliga fabriker med dålig virkestillgång. en expansionsväg, som ger högre utnyttjande av. våra fasta kostria- der i tekniskt kunnande,' sociala anläggningar, : försäljningsorgani sation 0.8. vit. - Man måste emellertid vara fullt medveten om att aktiviteter utom: lands och särskilt i utvecklings- länder rymmer många svåra pro- blem. A' andra sidan. är” det: tro- ligt -att våra konkurrenter ”kom- mer att intressera sig för den bil- liga råvaran och de som är tidigt | transport av flis,: som” "ju: har låg ute kan få ett visst försprång. .-. "Den Burmafödde 'U .Thant, som blev. vald till. Dag Hammarskjölds efter trädare' sord generalsekretera- ssig: förå vilketdera”han skall görd avgå ler ställd; upprtill :omval, Den .20 juni år. lät. UsThant från sitt, Högkvarter: New: Yörk" med- dela, att. han. först: efter sin plan- ;Europäturné: "kommer 7 att "FN:s ek nom ka och sociala råd. Från. Schweiz" "gjorde .generalsek- 'reteraren en avstickare ända upp Moskva; 'Här had ; syften "med: sin vis I medlemmar. Afr ka i sexsiffri-. ga tal. PT ledarna” ställdé sig i ill frågan om hans ev, omval till; FN:s högsta” Hänstepost. För, det. andra, ville Betr fände" den första uden fick: U' ;Thant klärt ” besked" i po- sitiv riktning. Moskva hade ing. enting' att invända. mot ns even- riktning "fick -han-'på ':sin. :vädjan öm" en” "rysk! medling i: Vietnam. Här” ställde sig- -Moskväå 'helt oför- . |stäende och kallsinnigt. Al de.D Thantå att. .han ; skulle, kön: göra s ivt, beslut om. kvarståeride på: gehéralsekreterare-posten. nå gon”gäng: i'"augustiy sedan" han | återkommit tll" New. York.r.ännu |har.shan ' emellertid sicke i uttalat sig om sitt bestät. Han har döck låtit ' antyda; ' att! "han / anser” det olämpligt, ” att en FN; -generalsek: reterare' bekläder sin post: längre än, en .mandatsperiod.. Han" .moti- verade sin åsikt med att ämbetet Jär av alltför ”komplex natur”. och stor mångsidighet: Dessa: Ord i8y- tuella omval, som : generälsekrete- TJ -rarexLika xlart besked I negativ ider” besöket i Géenéve. an ;yds, fö nes tyda' 'på, att U Thant rt möjl gen fått nog av' äran och mödan att vara "världens ”främste' diplo- mat”, och, att han. allvarligt över- väger att dra sig "tillbaka; s Anledningen; härtill "är: ej svår att finna. "Han är otvivelakti gt. en: ra; Na g : utan nämnvärda. "möjligheter att - göra en "verkligt. effektiv: insats. i" det stormaktspolitiska spelet... FN har knappast ens” kunnät. förverkliga de” syften;" "som lades ' til” grund på-sin. tid signerades i San. Fran- cisko;"”och i' kraft” av vilken: FN skulle bli:-ett” internationellt över-) vakningsorgan : : till upprätthållan- det av . världsfred "och "internatio- net kerhet; Icke” mindre ”besvi- ken är U 'Thant tillföljd. av den permanenta." finanskris, som un: grundvalar och 7 äventyrat dess existens; '" Hans förhoppning,” att Sovjetuni nej Frankrike vilt Därmed 'hade man också skapat |. der" de" senaste" ären "skakat. FN:s)” ” Visste ni att det finns folk som fyr till landsbygden. för att bli Jordbrukare. , Och flyr från en in- på 4 de sysselsättning som dansmusiker, En av landets och Stockholms populäraste : dansor- kestrar upplöses i dagarna för att bandets ledare, Bob Ellis, skall bli fårfarmare på västgötaslätten, Efter femton års spelande i huvudstaden och runt om i-landet slutar Bob spela för att föda upp tjurar och får. Ett steg som han hade bestämt sig för redan då han sjöng Oxdra- garsången i Melodiradion. -' .— En läkare fick mig. att ber stämma mig, ' säger Bob, som egent- ligen inte heter Bob utan ' Bo. Jag var på en hälsokontroll. Han hitta- de inga fel på mig, men rådde mig ändå att 'skära ner cigarrettk Slutar s som: sr dansmilsiker blir. Jfarmare Pp Oo" heltid. Den enda. hjälp Han tar. är sina sö- 2 Fast ola "her redan värvats av ortens fotbollslag, 'så honom får jag' väl inte räkna med.: | Bob tänker börja I blygsam "skal la. Ungefär 20 tjurar och lika mån- ga tackor kommer det att-finnas i ladugården i höst, Men den ska Mi större. : Jag har "räknat med en be sättning på 40 tjurar och "Ungefär 300 får innan det är fullt utbyggt. Större dejen. ev ' ägorna: åka. an- -| vändas som” betesmarker och ' det enda jag. tar vara på är hö. Det lönar sig inte, att: så foder. Det är mycket : billigare - att ” köpa från grannar som specialiserat: sig på for derodling. - Hur k ; det sig då att mah, sumtionen,. Jag:har, aldrig i hela mitt liv rökt en cigarrett! Allt det han hittade i mina lungor hade jag fått under spelningar i rökiga dans- Samma bl har alla musiker, ' som måste andas in hastigt genom :munnen. Sångare och blåsare ser ut som kedjeröka- re i lungorna. - Det är bara halva sanningen, Bob tycker att han alltför sällan fick'se sin familj: hustru Lilia Ola, 12 år och Sven, 8 år. I = : Bohbs karriär började i' Värntland. Hela familjen Ellis, med kände skå- .despelarfadern Elis Ellis, hela, Sve- riges Charlies Tant, i spetsen var bosatta i. Sunne: Bobs äldré: bror Lasse hade lyssnat på Nat. King Cole i ett radioprogram för ameri- kanska soldater i Europa. Han be- rättade för Bob: om den jazzige sån- garen, men Bob var måttligt intres- serad, 2 a 2 ; 2 2 På den tiden spelade jag klas- siskt på piano: och var. inställd. på att bli kantor eller musiklärare, ab-. solut inte jazzmusiker, Men när jag hade lyssnat på King Cole blev jag också ”biten”,. Det hjälpte inte: att jag hade gått två år på musikskola i Arvika och ett år på konservato- bli Xx Bob: började 1951. "att > spela. 1 | Stockholm, .men det. skulle - dröja fem år innan han :bildade eget. År 1956 startade han ".en 'trio,'- under årens lopp 'har: orkestern ökat - till fem man; En 'av, medlemmarna har "varit bandet trogen under de "tio åren, - gitarristen Nisse Wallenrud. "> Det är väl-hans brist på ener- gl. som gjort att han stannat, skrat- tar: Bob." Men 'faktum är att jag "inte haft' så a många byten av 'man- nar i orkestern, NORIN 7 Fv Över femton. "kivinépelningår har Bob hunnit med. För trogna radio- kan vara så insatt i en lantgårds skötsel när man i hela sitt liv aut: tit bakom ett piano? . ” — Intresset för: djur har alltid. funnits, När jag gick på musiksko- - lan i Arvika sysslade rektorns son med travhästar. Jag brukade skolka från lektionerna för att följa. med till travbanorna. Efver den tiden var jag riktigt biten' och drömde ofta om en egen gård med många djur, Rektorn frågade” varje termin. om jag gjort: några framsteg = 4 djur? skötsel. Han. visste mycket väl stt jag hjälpte hans son med hästarna, Kunskaperna om . fårskötsel ' har Bob: skaffat sig på kurser som han gått på medan han spelat, v oto: = Jag har gått en kurs på Finsta' lantbrukssk och dessut prak" tiserat fårskötsel- på: en gård" utan=" för- Knivsta. Och så finns: det” ju: böcker. Bob. har. "köpt två sgårdar sintill, varandra , för att få en tillräckligt. stor enhet, Tjurarna får :stå-i la- dugården på ribbor för, att under«, lätta isköwseln, Fåren ska bo i”en stor . loge, som ligger på gården. Dessutom har Bob investerat, pen-; gar i'en traktor: som han: använder: till attislå och bärga. höet: med, lador med fäkttorkar. ".Bobs ögon brinner Aa han. berättar. om - sina. planer. Hån tänker inte se-åt. ett piano. förrän han: kommit till. rätta, med allt; på, - gården. Han : får vänja. sig; med ;eft omvä t dygns Nu måste' han "stiga: upp tidigt; det får. inte, -bli sena kvällar, om hån ska orka. upp ir 'otd tan, a — Men. jag "kanske börjar spela igen.. om jag får -tid,: säger. Bob. Gården -Jigger: ju nära: Falköping och Skö d Il att. jag ska:spela.på lyssnare: är väl: "Oxdragarsången” och ”Två solröda segel”. mest 'kän- da; . Oxdragarsången låg. länge på första plats" på pirat-Radio. Nords egen topplista.” Och förra året:var det ”Två solröda segel”.-som länge spelades 1' Svensktoppen. Der: kom så långt som till tredje plats. ve stt göra även i fortsättningen, be- 'rättar Bob. Men de sena restau- (Forts. å sid. 7) ' = Skivinspelningar.: kommer : jag rangkvällorna är” slut! Nu börjar | ' allvaret för Bob, som själv ska skö- gerna. Men det får; bli” när "jag ser "att jag har :tid har: sastatr allt - på min: gård kanske .jag nu:får det liv jagwså - länge drömt om, Jag får vara till- - sammans med min . familj: och; jag får syssla med djur; Jag kan ju "alls. ch : För. något år sedan: utgavs från Statens. - lantbruksbyggnadsförsök (SFL) i Lund ett meddelande som behandlade : : liggbässtallar:; ' Efter- som det.: tydligen här 1. Sverige finns ett. stort:intresse för ligg- bässtallar, ' slutsåldes : meddelandet ganska snabbt .och i dagarna har en ny upplaga, av. detta medde- -lande givits. . Denna'har en något annorlunda uppläggning . än den tidigare och: givetvis :har. de: se- naste rönen beträffande stallets och liggbäsets . utformning, . funk: tion etc. tagits med, - |. - I boken finns först en brat re- dogörelsé för vad de olika delarna 1 ett liggbåsstall kallas. Det råder en stark förbistring inom termino- login men ' här får man således reda på vilka, uttryck "som är: de riktiga, > oc. : Författaren” ” diskuterår ' ” . olika stallsystems fördelar och nackde- lar, / man "menar 'att det viktigaste är att både djurskötaren och djur- ägaren känner väl till det stallsy- stem '€öm de slutligen. bestämmer sig. för.” "Man får veta vilka” olika typer av lösdriftsstallar man kan välja mellan och hur de olika avdel- ningarna bör utformas. Man skil- jer på två: grupper; av enheter. Den första är koavdelningen som omfattar den plats där djuren lig- ger, ' utfodringsplats samt . sam- lingsfålla. att fritt förflytta sig inom” dessa enheter; Den andra gruppen om- fattar mjölkningsstall, mjölkrum, kalvnings-, '”inseminations- och sjukävdelning : samt boxar för mjölkkalvar. Dessa enheter skiljer sig Principiellt"- från de först Nämnda genom att de kräver en mer aktiv mänsklig arbetsinsats och 'att de .klimatiska och hygie- niska ' synpunkterna "måste" bé. aktas särskilt. mål för en "mängd studier under de. senaste ären och 'det är fram- för allt djurens beteende som har studerats; Man har velat veta. vil- ; ka "Uggbäs Gjuren föredrager. ochå Korna har möjlighetl, ' Koavdelningen . har varit före-| hur: pyggandens.. Utformning - på. verkar djurens uppträdande. : « Det lämpligaste ' strömaterialet i liggbåsen. är" sågspån. Djuren bör aldr:g. ligga 'på hårt : underlag. Måtten för liggbåsen "har numera kunnat standardiseras: och: en ko som väger 550 kg bör ha ett ligg. bås 'som är .120: cm 'brett och ha en "längd, av: 205-215 cm, Det mindre längdmåttet användes när liggbåset. har: en '- rak: framvägg -'och det större när "liggbåset" har nackbom,.:.: "Författaren. menar här det gäller: mjölkkör' så: bör - antalet ”liggbås :;'. överskrida '.; djurantalet med: 10 procent och att gångarna i :stallarna'' inte: får sluta blint. Djuren :skall alltid kunna kommå yndan om någon aggresiv ko nal: as. Noda Man. får även veta "vilka mått gångarna skall ha, materialet i gångarna, :- hur + gödselhantering skall ske och hur mjölkningsstall och mjölkrum skall utformas. . » Slutligen" nämns något :om den mänskliga. faktorn,: orosmoment i besättningen: samt arbetsbehovet. Liksom tidigare har 'såväl för. söken med liggbässtallar som pub- liceringen: av - resultaten - skett i samråd med en arbetsgrupp som bestått- av både --teoretiker' och praktiker. Man har på så. sätt kunnat få fram rekommendatio: ner.'och data:som både .intresse- rar -försöksmännen. och lantbru- karen, . . Förhändsmeddelandet kostar 8 kronor och kan rekvireras genom Statens: - lantbruksbyggnadsförsök eller närmaste bokhandel. : I samband. härmed påpekas, att Statens lantbruksbyggnadsförsök numera har lagt om prenumera-|' tionen, så att den inte löper ärs- vis, utan, att: man för. 15 kronor prenumererar ' på ' 400 sidor. Man anser att man därigenom fått. ett mera . rättvist . prenumerations- system. " ide putor Ta Nykter ungdoni = = ..framtidsungdom c Skall ” ” sköraettösksäsongen i höst bli lika besvärlig som förra årets? Eller skall törkningsresur- serna ' vid centrallager" och "hos jordbrukarna räcka bättre i:år? Väderleken :under skörden ' avgör ju: vattenhalten' och behovet av torkning, men när det gäller den totala, belastningen ;- på "torkarna spelar. också . andra ' faktorer. in. Snart skördetröskas nästan all säd, vilket "ökar 'behovet . av torkar. Vidare får vi allt större och bätt- fe "skördetröskor,. 'så 'att skörden går snabbare 'och 'torkarna måste an emot mer spannmål på kortare Följden. har. blivit att. en hel el äldre: rekommendationer” för beräkning av -spannmälstorkar ar måst ändras. För. spannmåls: skördar .. (gårdens. maximala to- talskördy på upp 'till 600 dt stäl- ler sig” fortfarande. planbottentör; karna ' fördelaktigast > i' de” allra flesta fall. . Regeln för, dimensio- nering av fläktarna -bör kanske ändras. från att fläktarna för när. varande, skall: kunna blåsa luft genom 60 procent av- skörden samtidigt, till att: man bör kun- na blåsa luft genom 75 : Procent eller. mer, .... i Uppv mning av , torklutten vo ökar torkningskapaciteten Även . vid. spannmålsskördar över :600 dt räcker det i många fall" med planbottentorkar, . men man bör se upp med häånterings- problemen. För större spannmåls- mängden ' kan ur hanteringssyn- På: större lanbottentorkar” och. i silotorkar : är - många gänger en mindre uppvärmning av :torkluf- ten värdefull. « Att.: värma. upp torkluften 3; 6' eller 12. grader betyder - att”. torkningstiden redu- ceras till ungefär. 2/3, 1/2 resp. 1/3 'av-"den' tid: som ' gär - åt för torkning med enbart kalluft. Man kan vidare torka ned spannmålen till betydligt lägre, vattenhalter,' Den hittills. förhärskande meto- den för uppvärmning av'torkluft har' varit.« en >värmepanna :. och varmvatten, som ' cirkulerat ge- nom s..k.'. varmluftsbatterier, För en, sådan anläggning kan man an- vända befintlig ” panna, för” upp- värmning av. bostadshus och an- lägga en kulvert med värmeled- ningsrör. fram till. torken, under förutsättning , ått avståndet mel lan panna" och tork inte är 'allt- för stort. "Anläggning ' av värme- kulvert är rätt dyrbart, men man kän. också : använda . en, enklare polytenledning som: isoleras. : Ta noga reda på brand. övar skyddsbestiämmelserna . : ” Andra möjligheter är att. ut: nyttja elvärme, varmluftspanna (byggtork) "och .gasolvärme,' Eko- nomisk -" användning" har försvå- rats ' eller «till. och , med -'omöjlig- gjorts . av gällande brandskydds- bestämmelser. .' Från och. med sommaren 1965 ' gäller . nya be- stämmelser, "utfärdade av Lant- brukets brandskyddskommitté. In- nan någon anslutning görs måste man förvissa sig om att uppvärm- Punkt ' silotorkar vara lämpliga. : medelstora anläggningar, för , spannmålstorkning, och "att brandförsäkringsbolaget” godkän- |] ner . dén..T [tveeksamma fall — tag. alltid 'köntakt.. med. försäk- ringsbolaget!' N Varmluftspannorna, 2 mycket till el eller olja. : Avståndet .till kalluftstorken :skall ' våra - minst 6, m ' och-: dragavbrottet. mellan värmluftskanalen :> och : fläkten minst. 15 cm. :Varmluftspännorna väger i allmänhet inte så mycket och är därför lätta att. flytta. En del modeller ' är dessutom försed- da med hjul... : För: gäsolvärmeapparater gäller i stort sett: samma brandförsäk- ringsbestämmelser ' som: för varm- luftspannor. .. Anläggningskostna- den: är lägre, för en. gasolanlägg- ning än för: en 'varmluftspanna som är oljeeldad.” Hittills är dock erfarenheterna '' från. gasolupp- värmning begränsade här 1 Sve- rige, I t. ex..Danmark - har gasol använts flera . år : med | tillfreds- ställande :resultat. Gasol' tycks dock passa bäst, för mindre och , mindre Elupp mning a - torkanläggningar ', För mänga gårdar, särskilt så dana som har mindre torkanlägg- ningar, förefaller 'eluppvärmning vara 'den "enklaste och billigaste billiga i inköp och dessutom. lät- ta att. montera, Det som eventu- ellt kan lägga hinder i vägen för fullt utnyttjande av ' elkraften är, att: gårdens: huvudsäkring kanske inte är tillräckligt stor. Det kan emellertid ofta vara ekonomiskt ningsanordningen -är godkänd fördelaktigt att öka huvudsäk- ringen ett eller två steg. I kom- bination med :nattaxa kan då el energin. konkurrera med olja och gas... Andra metoder. att värma ”tork- luften finns, men: de" kan 1 all mänhet inte konkurrera med ' de här ”nämnda.' Att utforma 'tork- fläkten på ett sådant sätt att lufttemperaturen stiger flera gra- der vid passage genom fläkten är a direkt olämpligt. Det kräver näs- tan alltid mer energi än" andra uppvärmningsmetoder. : - Vid köp . av "färdiga torksilor te” bör man se upp, då det i mark. naden finns nägra som "inte är|:- ta sin .Storegård på 182 tunnland. lösningen. : Elvärmebatterierna, är | lätta” att:'ställa upp” och: ansluta |” Ol skande: rörelse" detta skrämman- de meddelande kan skapa 1 Hong- kongs hamn; Från: våra ' fönster kan. vi' se. fartyg och båta "av alla; slag : strömma förbi ått uppsöka: en skyddad plats:inne i hamnen... Fiskebåtar och sampa- ner: förs "tin | .skyddsbassängerna, De 'stora, oceanfararna, krigsfarty- gen och lastbåtarna, styr ut.och lägger sig i 1ä' bakom de stora närt ggande öarna, en IL värt, dagliga liv” blåser det" ner, särskilt i tider av. päfrest- nihgar och ' 'besvärligheter, värt behov. av-en säker tillflykt. Och även -Orm somliga av oss ,inte':in. ser-sitt behov av hjälp, utan för- söker att. klara. $ig - själva, finns det ett stormskydd: för Oss : alla. Psalmisten - använder . "uttrycket bergfäste om Gud. Gud är en ,sä- ker tillflyktsort, 'ett skydd 1 stor- mens tid. I honom får vi tillfälle att andas ut;-så' att vi kan. fort. sätta vår färd, styrkta och i stånd ätt hålla oss upprätta, Beträffande 'ett ner. mäste. man: för nalvarheten. at att. torsilor: blivit sk gått sönder. För andra orkelior gäller frågetecknet luftkanalerna. Det råder -'ett "samband mellan luftkanalens - genomskärnings ta, lufthastigheten och ' luftmän den, som . man inte ar an ekonomiska förluster Jordbrukstek- par Konstfukkio. sätta frågetecken Det 'har inträf- meddelande "nr : "og7. manhang i som "den -smala kan. form' av ökad plats' men” ger 1: ör Spannmä- helt lämpade för sitt ändamaål, - | Det får. sedan ligga. och; sluttorka" i 5 stundom upp till orkan. , Vi kän- ' x ”Den ' vinst . s Lå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.