LAHOLMS TIDNING . > > PTorsdagen -deri' 11 ”augustl:1968 > Torsdagen den : ++ od Någon sagt: Vanlig lögn, ". nad lögn och -statistik.-O kan statistik utnyttjas på det mest a ; 2 É Super | nykteristerna?- oe i "Det finns tre sorters lögn, har förban- ny! ch nog hetsorganisationer ' och därmed. 1 angusti 1900 I T = 1en "skulle "kunna " mångfaldigas med uppgifter från andra nykter- kulle också talet om att rörelsen så är sek vidunderliga sätt. Detta bl.a av en 'förklaring från- Nyk- : terhetsrörel "tjänst beträffande" en uppgift I Aftonbladet att mer än hälften av nykterhetsrörelsens ' medlemmar är alkohoHörtärare. Förmodligen "finns det en och annan medlem i ” ”pykterheterörelsen som vandrar I genom livet med falsk etikett, ' dvs är ansluten till någon nyk- ”. terhetsorganisation men inte upp- "fyller "dess elementära krav på sbeolutism. Men därifrån och till att mer än hälften av medlem- .. marna använder alkohol är steget mycket långt och dessutom helt ” osamnolikt. | '; + Men varifrån har då Aftonbla= » det fått dess uppgifter? Nykter- hetsrörelsens — informationstjänst » förklarar hur tidningen uttytt och ". 'envänt ett tabellmaterial från 1962 ” års ungdomsutredning, som" be- ' handlar Just denna fråga: ”” "Rörelsen har 1 likhet och i takt "med övriga folkrörelser i vårt '”Jand accepterat den öppna, icke , : medlemskapskrävande arbetsfor- men, Här skall endast redovisas några kvantitativa uppgifter om bladet använt sig av återfinns så- väl medlemmar i nykterhetsorga- nisationerna, vilka avlagt nykter- hetslöftet,, som sådana personer vilka endast deltagit t av rörelsen anordnad verksamhet 'Utredaren har. satt likhetstecken mellan medlemmar och de övriga därför att organisati är berättigad för båda kategorierna. Detta framgår även av utrednin- gen, men Aftonbladet har under- låtit att meddela detta och så har staitstiken förvandlatst ill ett 'slag i ansiktet på nykterhesrörelsens medlemmar. Vol CC - Men de fihns ytterligare aspek- "ter' på det inträffade. En folkrö- ; relse — speciellt om den vänder : sig till ungdom -- blir utan. tvi- vel. mer samhällsnyttig .om -den som nykterhetsrörelsen här har "gjort går utanför sin egen med- lemskader och, låter även : icke -medlemmar delta 'i sin verksam- het. Ungdomens fritidssysselsätt- ning är en viktig angelägenhet. Folkrörelserna med sina "tränade ungdomsledare”. har speciella -för- H att göra en -insats -denna verk I . "God ordeng dieför= ”bund rapporterar att 51.000 per ' soner 1963/64 deltog i studieverk-' ” samhet; endast 19.000 av dessa var "anslutna till rörelsen, Godtemp-' t d. 1 härvidlag. Men 'de kan naturligt-- vis Inte alltid räkna med att få lika väldisciplinerade' deltagare i sin "utåtriktade . verksamhet som «de i regel har i det interna för- "+ Jarordens «omfattade förra året cirka 65.000 -ungdomar; av 'dessa var” 20.000 icke medlemmar i rörelsen. MHF är' den organisation i vårt land "gom samlar flest deltagare i olika '<-typer av biltävlingar och liknan=-" I nande — arrangemang, Övervä=: : gande delen av dessa är icke an- I glutna till organisationen, Exemp- + rbetet,. Men' att för den: ' skull misstänkliggöra dem är ab- solut inte juste, Om nykterhets-' rörelsen genom studieverksamhet, . kurser och på andra sätt förmår 2 engagera - icke- helnykter : ungdom: och samtidigt sprida nykterhets- propaganda gör den en samhälls-. tjänst av yppersta slag, — ' i TOLISMAKTEN i. 4 ar' utsatts, för . kritik. under den" senaste;'tiden. och detta är Svenska Polisförbundets' styrel- se". upprörd över, .skriver'..Da- gens Nyheter: (fp). och fortsätter: oa NEON I Denha: kritik av kritiken” är visserligen" försedd med: en:-så | vag adress som ”vissa massme- dia” och ;saknar' exempliflering, Men' den bygger med stor san- nollkhet på ett. missförstånd, som är allmänt ' förekommande "och därmed av allmänt intresse: föreställningen-att den som kri- tiserar "polisen" är, ute efter de 'enskitda konstaplarna.' Den. se" riösa ' kritiken: — dd. Vv. 8.' den fom är. värd att ta på allvar: — 'gäller. cheferna ,'och'. Jedninge på skilda nivåer sony fattar bi slut :och ger order, .och. de; dn: grepp som: kan riktas” mot: po- Hemlnnens, allmänna el och uppträdande "faller: ocksä tillbaka. på . chefsinstanserna, fom har ansvaret för. utbildning och instruktioner. Detta: borde = åtminstone” för: polisförbun- det — inte vara så svårt att förstå. I - legg SA mt re År YTRAFIKDODEN oc skräms vi av — med all rätt. Det finns dock andra risker som Inte får lika Vator . publicitet, men som ändå borde dras fram i strålkastarljuset mer än hit- tills: Hur mänga tänker X. på att vi har 120.000 arbetsolyc- kor om året 1 vårt land, att 400 av dessa leder till döden och, att 2.000 gör sina offer" till.in- valider för livet, frågar. Me- tallarbetaren ” ; » En del av olyckorna inträffar visserligen på väg = till''eller ifrån arbetet och kan alltså dub- belregistreras både som arbets- olycksfall och trafikolyckor, men siffrorna visar ändå att våra ar- betsplatser fortfarande är 'far- Nga ställen att vistas på. Kurvan för olycksfallen borde kunna böjas ned även för dem: . . Liksom på vägarna vållas många arbetsolyckor givetvis av alltför hög fart. Jäkt och » hets är farliga fiender till sä- kerhet och trygghet, Mycket säl- lan hör man dock att någon — utom de berörda arbetarna själ- va — höjer rösten och kräver fartbegränsning på någon ar- betsplats, där takten är alltför högt uppdriven, . t 'Trafikpolisens inverkan på olycksstatistiken kunde. troligen få en motsvarlghet också på ar- betspl na, En I ierad övervakning, ett tätare uppdy- kande av skyddsinspektörer el ler andra kontrollörer skulle förmodligen föra med sig en minskning av olycksfallen. I en av sina tre motioner till LO-kongresskn i höst kräver Metall en utbyggnad och inten- sifiering av arbetarskyddet. 'I motionen pekar. förbundsstyrel- sen bl. a. på hur 21 av de 56 råd och anvisningar om arbetar- ”skyddslagens tillämpning som] hittills publicerats av ÅArbetar- skyddsstyrelsen, behöver revi- deras eller fullständigt omarbe- tas.. De äldsta föreskrifterna är mer än 50 år gamla. ; . Hur skulle trafiken flyta på våra vägar. och gator om vi in- te höll föreskrifter och förord- ningar aktuellare än så? H ; Företagshälsovården en a d beteendet” I . måste: också; enligt Metalls me- ning byggås!ut..Det kräver i sin tur: ökade, samhällsinsatser : för utbildning. av industriläkare och sköterskor. Även ' yrkesinspek- i .få flera medicinska » Metall. föreslår att” de ' -rande ”distrikten | slås” ihop; tre .räjonger : (en nordlig, ”mellansvensk” och: "en ”sydlig) som; var och en; skulle förfoga över "en ' heltidsanställd läkare, - samt: att LO anställer ytterligare medicinsk. expertis utöver : den industriläkare.; som ”.' anställdes, ":1964., Den » ökade ; omfattningen: av arbetarskydds-: och» företags-t hälsovårdsfrågorna 'samt förbun-. > dens ökade /anspråk : på /medi- cinsk.; sakkunskap ;. motiverar . nämligen ' en. förstärkning, :. + stort sett 'samnia va” använder, mot trafikdöden: Ok "propaganda; "skärpta; stämmelser, intensifierad tuella entydiga instruktioner, vs Någoh generell. hastighetsbe- -gränsning. kan, man däremot än- nu iInte-ta till, eller "en: : menidera; FREE :, ' De” personer och :som , har ; ansvaret inn bet atser med onor- malt, högt ”uppdrivet arbetstem- po. Där» kan det /finnas anled- : GRÄVSKOPOR >, sent "och andra motordrivna arbets- » redskap ser inte bara farliga ut att möta på vägen, de är det verkligen också, ; Flera... svåra olyckor har inträffat när. dessa . redskap, 'ibland > tunga: som. :1o- komotiv,” rullar fråm' på starkt trafikerade vägar mellan olika arbetsplatser, framhåller Arb e- tet (sjok oas - Det mest anmärkningsvärda i frågan om dessa, motordrivna , arbetsredskap är att de ' inte blir föremål för besiktning där- för att det inte finns besikt- ningsmän som "har utbildning för denna.form av kontroll, Bara på ett år har det inträf- fat tolv grävmaskinsolyckor av svårare karaktär enbart i Göte- borgstrakten. Just. bromsfelet tycks vara mycket vanligt. och enligt den "juridiska. expertisen 1 Transport är 'det maskiner av samma märke som förekommer vid olycksfallen. :' so er - .Det blir svårt att- vifta bort kravet -på att -dessa maskiner och redskap YWoritrolleras ' enligt vägtrafikförordningen ” eftersom de .framföres på vägarna, anser » Arbetet". '. NV : fr Dise viktig del av arbetarskyddet — få I det, tabellmaterial som Afton-. "Icennier hade filologerna lyckats > | finska 'Htteratur' har också i ovan. ; praktiska och ideologiska förarbe- Med diktsamlingen ILuonnolli- pen tanssi (Den naturliga dan- sen) har Väinö Kirstinä framträtt' som en av Finlands främsta lyri- ker. Om det finska sextiotalet och Kirstinäs. roll i detta samman- hang skriver här författaren Sö- ren Lindgren, som framhåller att diktsviten Atomipompotusta för den uhga generationen i Finland Bar haft en lika förlösande ver- kan som Erik Lindegrens Mannen utan väg på sin tid i Sverige. 1.flera avseenden påminner det finska 60-talet om det svenska 40- talet. "Dä samma tidsmedve- tenhet, en "liknande känsla av uppbrott och uppror: trolöshetens dogm proklameras mot fädernas. krav på fasta normer. och nationa- lism ersätts av internationalism. Men medan fyrtiotalisternas frigö- av ångest: och ruelse : begår de finska” sextitalisterna :sin :revolu- tion. .med "iver. och glädje. Där finns en ' upprymd ton i rivning- en av'-barriärerna för "att få in luft och ljus i det nya Finland. - Bakgrunden till denna . vitalitet skapades av, 'femtiotalets prosais- ter som Väinö Linna, Veijo Meri, Paavo Rintala och” Antti Hyry, alla kända i Sverige. De kom med en 'omvärdering 'och en frigörelse av" synen 'på Finlands" förgångna. Sextiotalets författargeneration ha, därför kunnat rikta in sig på nu- et, ägna sig åt tidsanalys och de- batter ' i 'samhällsfrågor. Och 'ef- tersom "dikten är det instrument som bäst" registrerar nuets käns- lor .har: den finska lyriken kom- mit in i en konstnärlig jäsnings- period som är minst lika intensiv som den som ägde rum i fyrtio- taléts Sverige +: . - Den ; första . 'sextiotalisten ' är Pentti Saarikoski som med dikt; samlingen ”Mitä todella tapah- tuu?”.” (Vad händer" verkligen?) år 1962 fullbordade en process in- öm ' det' lyriska "språket: som -fem- tiotalets. lyriker inledde. Under träget arbete -i flera de- driva: fram ett nästan: idealiskt skriftspråk, som- också” författar- na. använde: -Men. på femtiotalet kom sen reaktion "mot. .denna språkliga” +'purism "som 's. hade stängt ut ..det "moderna -vardags- språket från:litteraturen.; Vardags- finskan blev kännetecknande; för sextiotalets lyriker och"gjorde det möjligt ; för" dem '. att 'motivistiskt gripa an. hela. den modern ligheter -- SD Der > » Saariköski- fick 'emellertid-ock- så "en" annan och. ännu :större. be- tydelse genom" den personliga ra- bulism han ' utvecklade, : Med hjälp v-.upprepade;,' chockerande. skan- aler försatte han hela det:etable- rade: Kulturfinland "i + gungning och öppnade ”de gamla skäggens'” ögon ” för ; det faktum - att. landet hade" en'vungdom som”tyckte” an: norlunda.'”Skäggens”. svar kom i sinom”tid "i. åtalet "mot” Salama. ' » Meti intresset för ungdomen har överlevt ”; Salama-processen +» och återspeglas.1 en växande debatt i dagstidningarnas kulturspalter och 1 förlagens, villighet att satsa på debutanter.: De två senaste" årens ligt hög' grad präglats. av: deb ter, av formsäkra, fräcka och fri ka diktsamlingar som är mer löf- tesrika, än "någon 'annanstans i Norden. just nu. os 00 ma daae = :. Om - Pentti. Saarikoski gjort..det tet är det en annan diktare, Väinö Kirstinä, ' som präglat sextiotalets fortsatta: konstnärliga utveckling. Kirstinä "är förmodligen sin gene- rations' största "lyriska begåvning som med sina fyra diktsamlingar verkat: rikt. givande på den :-all- männa ” utvecklingen, .. .. ee Kirstina debuterade år 1961 med "”Lakeus” (Slätten) där han un- der inflytande av Erik linde- grens "bildspråk förnyade det ur- gamla naturmotivet i finsk dikt. relse skedde mot en klangbotten |. niska slättens ödsliga dimmor och gryningar. ' Grundackordet ges i bokens inledande "dikt: Kommer du -till vindarnas land, ' havets botten . är där få träd, mycken luft från strand till strand. i Du ser långt . utan att se någonting. Ödsligheten är nära förbunden med en ovanligt stark dödskäns- la, som emeHertid balanseras på kärlekens gamla motiv. Men ge- nom ödsligheten och förtvivlan slår. en ironisk galghumor — hu- morn har alltid haft plats i finsk dikt: > > | NS Spårvagnen skriker som ett svin. Ingen. är där. han borde. . Alla har. hamnat i fel spår, Torden är djup som alltid och himlen stor,. UN nog finns det plats för oss. : I "den . andra diktsamlingen ”Hitaat : auringot”. (Långsamma solar, 1963) - har :förgängligheten ersatt ' ödsligheten, Dikterna är mindre frusna "än i debutsamling- en men mera -melankoliska; Klockan slår, Sö Mr stjärnorna är långsamma solar, + där är: fyra stjärnor, . M där är mun och två rosor, och sömnen flyr, drömmarna flyr, oss tar vinden "och blodets vind, det stjärnbemängda blodet, otåligheten. et . Dina axlars vita fåglar ” följer jag, följer jag till dina -, " gränser, on Vad har jag funnit, tänker du; Jag tänkte, att vi har träffats .. någonstans, 2 ee Med den » tredje diktsamlingen ”Puhetta” (Talspråk, 1963) över- ger han. den lite elegiska "meta- forstilen, Rakt på sak går han in .i den moderna /verkligheten men glömmer inte för ett ögon- blick att han 'är poet och skriver om de ömtåliga sköra stämning- arna. I ”Puhetta” växer också de intellektuella anslagen, : och . blir reflexionsbetonad : ironi - 1: kom- mentarerna till dagens: politiska värld. . Han ; kan : nu «skriva. om Dante, " Shakespeare : och : sig..själv så att kulturen blir en övergiven sommarteater bland'-uppstaplade overkliga ' tomfat,” asfaltbitar : och ruttnade. bräder. Europa "gör han till sa oe - a i en ung "är s : en gammal: historia : porsli "" "dar "inramar” sängen” onämnbara på tork. «cs. nka tar en ny: man”det shun- ter-sig uppmärksamheten sen för- står barn eller "idiot"... Han 'av- ter. att. förl a förtvivlan. 7 jr " Denna: förtvilah' kastar : av- sig sina” mest: groteska” och " bisarra masker och .stiger fram blödande naken i hans fjärde och mest be- tydande . diktsamling :”Luonnolli- nen tannssi” (Den naturliga dan- sen, :1964). Eller som 'det heter i första strofen av titeldikten: Naturens. overkliga” grymhet; den >>» .v Budomliga oc fas, : AR Shiva,: med eld i sinå fyra hän- och dödens dans, naturlig oskyl- dig som brottet." son blöder” ur' ett oerhört" sär . På läpparna, . årstiden vacklar -5 domsfalll +: i Sölen, eri ett sjuk: : Dödsmotivet ' som ” kastat sin skugga över alla" diktsamlingarna stiger nu fram 1 sin dystra prakt. Men det är inte förtvivlan över någon enskild , död Kirstinä ger uttryck för, utan hans dödsmed- vetande. har - vuxit ut till en skräckslagen förlamning inför ho-] tet av hela: mänsklighetens död. Ur de febrila ekonomiska hög- konjunkturerna,- det febrila byg- |tetsgrad "och kallsvettiga” intensi- Och därvid blir pissoarerna' den ” sanna verkligheten: ”just hit: fäs-| :-: visar alla. mystigistiska möjlighe-|, der, dansar blodets, begärets |” -VÄINÖ KRISTINÄ - känsla för vår verklighet! gandet och den överspända väl. färdsjakten utläser han en sjuklig hets, som om en hel mänsklighet försökte hinna med allt innan ka- tastrofen slår ned. Om denna galna nas 7 a handlar den länga avslutande dik- ten ”Atomip usta” (At bom). Det är ett recitativ i långa böljande meningar, :som kanske intensivare än nägon annan: dikt på temat, försöker tränga in i kärnvapenverkligheten och fånga vårt medvetande om den. Angest- drömmar, vakna föreställningar, visioner och verklighet blandas ihop till- hallucinationssjok och drar förbli i en monoton suggestiv rytm, som - suger in: läsaren "i grymhetens verklighet, den som i den trygga världen alltid är overk- "värld under Verkan” av. ””Atomipomptusta' bygger: på tyngden hos den mas- siva helheten. Men i en andhämt- ningspaus skildras tidens: tristess och förlamande medskyldighet så här: - rt TN na Huset är ett klart träd. Snö på gatan och vind vid. dörren, :.; De kalla mätarna tickar. Ta- : ken rökarna lyftkranarna. Underwood lider av en långvarit ++ « heshet samtidigt som cumu- : lusmoln stockas till negerns . motsats och sjunger it's a :" long way. AST Detta otvivelaktigt praktiska tid- « + ningsställ, kastar. framför ” mig varje morgon en atom- , . driven jättedocka, som har a sotvå huvuden, "ov ooo. Jag ser ut genom fönstret efter +: den andra cigarretten och . den tredje kaffekoppen. En =» maskin snusar utmed gatan. Är det en ko? :- od Heliga . gatsopningsmaskin " som äter allt, sorgliga sinnesslö- ” het, elaka galenskap, —- : Jag har händerna fulla'av' spind- lar. Jag vill bort från fos- ,terlandet. I vilken. stor :as: .faltförstening ville jag sälja fraser? ae F- vilket gasland :skulle jag ki fira öttets »räklig verkan 'som : Erik: Linde- grens' ”Mannen » utan: ' väg” = en gång hade. i Sverige. ””Atomipom- putusta” kan ', också" ses .som..sex- tiotalets' svar på-Lindegrens dikt. Och just detta: borde säga' någon- ting' om Väinö Kirstinäs aktuali- ckte en viss :uppståndel- se: på "det : stora > sjukhuset,/X när man fick in, en. patient ' som .bi- tit sej själv 1 ryggslutet..: : . Mannen". hader 'åkat:' sätt på sin protes, "än vs "säges att han, under 1868 års riks- I den”utom Vessige och Alfshög före: Riksdagsmannavalét 1866 Ia andrakammargruppen fick ett blandat eftermäle. ilka -insatser kom länets första - uppsättning av andrakammar- ledamöter att svara för? Strängt taget blev det endast två. av dem som kom att spela någon nämnvärd Anders! Gudmundsson var under: denna riksdagsperiod, som blev hans sista — han avled 1869 — sjuklig och kom helt i skuggan av sin yngre landsman Carl Ifvarsson. Om -Anders Persson i Tofta ' heter dade emellertid, att denna bro, te minst med tanke på järnvi Å byggen, vore mindre värdefull: än Vessigebro och vann majoriteten för sitt förslag. i Ner Sedermera kom han att i många . år sitta som' konsult I statsrådet. Hans insats på denna post skildras i kung Oscars: memoarer sålunda: ”Om friherre Alströmer som människa är icke annat än" det bästa ' att. säga. Däremot vet. jag k t. vad jag. skall säga om det i- en..1869 :årgiven' riksd ö ikt:- ”Andra hk ens' män under riksdagarna 1867—1869” ”Alls ingenting. Stum som en fisk” och liknande omdöme fälles om Mathias ' Wallén, om vilken / det dag upplät sin stämma en enda gång "öch då instämde med -sin landshövding. Prosten , Lars: Olof Stendahl betecknas som ”en heder- lig, godmodig och. välvillig man”, ett omdöme som inte låter ana nå- gon större insats på det ”riksvår- dande planet?” sno sl toona - Landshövding Alströmer -. var däremot ofta i elden. Han prisas för goda insikter och ' kunskaper, mångårig erfarenhet och mycken duglighet vid ; allmänna ärendens behandling. Inte desto mindre be- tecknas han som föga lycklig som talare, inte ens vad rösten beträf- fade si Det ESO TET Den' gode "landshövdingen upp- märksammades redan vid val av kammarens €nskilda. utskott, då han jämte tvenne andra kammarleda- möter ' erhöll -39 röster och valet måste. ske med lottens hjälp. Fru Fortuna: var ' honom ej ' huld. och han fick träda tillbaka till förmån för örebroprosten Gumaelius, Stör- re framgång hade han vid valet. till bevillningsutskott, där hans namn samlade 112. röster. Samtidigt in- valdes Carl' Ifvarsso! — ALSTRÖMER ORDNADE B «i VID VESSIGE' « "Hans många inlägg till” trots. får man nog beteckna" hans "insats. i riksdagen .— i alla -händelser. un- der hans år-i andra kammaren. — som, tämligen betydelselös. Som 'se> ' nator". kom . han. emellertid: senare däremot-att göra sig förtjänt av att ihågkommas av befolkningen i mel- lersta Halland för hans insats, när dét gällde tillkomsten av bron över |. | Ätran - vid "Vessige.” Statsu hade avstyrkt "regeringen: till ”ähslag till 'en dylik” påstående, att. alla socknar i byg- drog: anslag” till :en "redan: "färdig statsutskot- Is 1 -'Han'-blev mer ä honom som statsråd, ty .jag. kan näppeligen minnas, att-han i: min närvaro - öppnat munnen. till dis- kussion. Jag brukade därför ibland skämtande” fråga :De Geer, om' han = > eller någon annan. kunde: upplysa mig om vad egentligen Alströmer representerade vid mitt rådsbord? Med honom gick den sista av.min: företrädares statsråd bort ur råds - ' salen, -och jag talade ej sanning, om jag påstod, att jag saknade hö-: nom lika mycket som de båda and BAM se Et KA NASN - GOD DEBUT FÖR IFVARSSON ? " Carl Ifvarsson blev på, längre sikt valets stora behållning. I den åbe-, ropade samtida skriften .konstate= rades, att hans inflytande 'berodde' ”ej blott på hans rediga och :gods huvud och hans ovedersägliga för=' måga ' att. väl lägga sina "ord tutar mera därpå att han förstod att' ut? tala de' åsikter :som i allmänhet: hyllas av bönderna, och främja de-: ras intressen — deras instinktmäs-=.. : sigt 'oförvillade "och sunda tankar, i allmänna ekonomiska frågor :men, också deras benägenhet att. spara ända till ytterlighet, äfven. om. sto, ra och fosterländska' intressen 'der='. af skulle: lida, äfvensom att. tilltala” den '' gamla ”inrotade > afundsjukan ' ; 6 nhällsklasser” Ifvarsson ;'”utan.. tv. lyckliga naturgåfvor, öfva', ett. stort. 'och flytande”, ., Ar n sannspådd. förste riksdagsmannen för: Höks -rad i den nyå kammaren 'köm att” votre” decennier spela "en" förstår '- svensk " inrikespolitik.': ”Tack,':då. kommer ;jag igen ”BILJETT/IRÖST 7. x— Tror ni. jag. kan" komma in på Operan: -.med min röst? ., Tja,..en' biljett tycker. jag in bro vid: Rävigefors.. Alströmer häv= te> dom: skulle :kunna" neka; e > Att. skaffa: bort potatisblasten] före ' upptagningen. är. nödvändigt ur flerå "synpunkter. Blastdöden sparar mycket arbete vid skörden och är ofta en förutsättning för att moderna upptagningsmaskiner skall fungera bra. Under'år "med god tillväxt "kan "denna ' behöva avbrytas relativt tidigt innan knö- larna blir för stora: Tidigare blast- dödade man främst för 'att hind-] ”Lakeus” beskriver den 'österbott- Star Porsche 911 S heter' årets ny- Åtillskott på Porschefabrikens till- verkningsprogram — den hittills . [starkaste och snabbaste av alla seriebyggda Porschar. "Med den 6&cylindriga 2-litersmotorn' på 160 DIN hk har vagnen en av fabri ken garanterad toppfart på 225 km/tim — i, verkligheten ligger den 135—20 km högre — och en acceleration 0—100 km/tim på 7,2 sekunder. : Porsche 911 S är en vidareut veckling av den redan 1963 pre senterade 911 vars motor utveck- kaste Porschen hittills gör 0-100km/tim på7 sek. 5 lar 130 DIN hk. Den ökade motor- effekten har man nått, bl. a. ge- nom högre kompression — 9,8:1 mot -.9,0:1 i normalversionen av 911. 911 S har också samma sorts &växlade . låda . och : skivbromsar runt om, Bensinförbrukningen på den snabbaste 91l:an beräknas bli 1,02 liter per mil. Utifrån kan man lättast skilja de två modellerna åt genom de lättmetallfälgar med stora lufthäl som 911 S är försedd med. Porschefabrikens tillverknings- program upptar nu 8 modeller: Lå Bb rea Ez 912 med 4-cylindrig motor och 90 DIN hk, 911 med 6cylindrig mo- tor och -130 DIN hk och så denna 911 S med 6-cylindrig motor och 160 DIN-hk.- Alla: tre typerna kan också från årsskiftet 1966-67 fås i cabriolet-version —, Porsche Targa med säkerhetsbåge. -" - Porsche 912 är hittills byggd 1 över 11.000 exemplar och 911 i närmare 5.000 exemplar. Priset på 912:an är i stort sett oförändrat. Priserna på 911 och ningen, ' n UNS : ra; brunröteskador.; på ' knölarna. Eftersom” den ' förebyggande" blad-]' er, 501 mögelbekämpnitgen" riumera ” ofta utförs: så effektivt, ått inget blad- mögel kan utvecklas" på blasten, har den: anledningen 1 någon: mån kommit 1 bakgrunden, Under fuk- tiga somrar. med stora: risker, för bladmögelangrepp har dock” fort- farande blastdödningen”stor bety- delse för att. hindra. nedsmittning av knölarna -mot "slutet av, vege- tationsperioden "och -vid " upptag: > Blasten 'skall vara ned- :. -- vissnad vid skörden -- Blastdödningen bör helst ' utfö. ras innan bladmögelangrepp” bör- jar 1 odlingen, Efter blastdödning bör man vänta minst två veckor med att ta upp potatisen, så att både blad och 'stjälkar hinner vissna ordentligt. Vissa år kan frosten döda blasten I lämplig tid, men 'oftast måste 'den förstöras med mekaniska eller ' kemiska hjälpmedel. ” | ' "” Mekanisk blastdödning blir . allt vanligare ' . DS Mekanisk” blastdödning av 'po- tatissorter mottagliga för brunrö- ta bör endast ske, om beståndet är absolut ”bladmögelfritt" sämt skyddat av svampgifter mot even- tuell, senare smittospridning från omgivande odlingar. Ett lämpligt redskap är blastkrossen, som pis- kar sönder blasten med slagor el- ler : kedjor. Grönmassan blir lig- gande mellan :raderna. Under bladmögelfria förhållanden mäste blastkrossningen "anses utgöra ett billigt och bra alternativ för de odlare, som finner användning av giftiga och farliga kemiska blast. dödningsmedel motbjudande, 7” - Husbehovsodlaren -slår lämpli- gen av blasten med lie eller slåt- termaskin. Därefter "mäste den : | bort från fältet, så att inte gröna 911 S är ännu inte. fastställda, N blad och stjälkar ligger kvar lång t / Kemisk blastdödning: on Des kemiska . blastdödningsréd. len "förstör. : vanligen "bladen mal .blast.. På -grund av att spru- tan -inte förmår tränga ned med na av: kraftig blast klarar desså sig. ofta. .Då: kan. man göra två behandlingar : med. reducerad dos och med nägra dagars mellänrufii. mekaniska” hjälpmedel, "> sura " Sprutningens ; utförande,' spru- tans-kapacitet och vätskemängden har 'stor betydelse för, resultatét, Hög 'vätskemängd, '800—1000 1per [ETT.ORD . CC PA VÄGEN beprövad. (Ps. 46: 1). MEn Efter att ha lyssnat till dagsny- heterna — dessa. vanliga nyheter om kreverande bomber, störtande flygplan, stridslarm och ständiga Fylder — sade en "Jag undrar ibland om "över. huvudtaget finns' någon. Gud". Men så frågade Inte Martin her, då han i reformationens :prör är -oss en. väldig" borg”, : Sä thi inte. heller kyrkans ledande. Hå. stalter frågat under tidernas gång. «I alla tider har psalmerna -Å Psaltaren fått. uttrycka. männi. skors förtröstan. på Gud" under nöd och fara. Borde det 'inte.va- ra så Också i: våra dagar i.en oci yen förvirrad värld? ,- ; vil lyssnar. till k histo riens vittnesbörd, Skall. vi. förstå att Gud alltjämt leder st yrka forom sitt: rådslut och försvarar enne med sin makt, 'Zrnu : allt. som åkallar honom, Hä Al SN ärskaror- a Herre är med oss, och Jakobs Gud. är- alltjämt - vår borg. ct AA större delen”av stjälkarna på'nor: sprutduschen till, de' undre, délar: . Alternativt kan de blad och stjäl” .| kar 'som blir Kvar avlägsnas 'med « Gud ät. vår tillflykt: och vår . starkhet, en" hjälp i nöden, väl. dag en kylnna: - vosamma dagar sjöng: ”Vaär Gud Jjämt-svarar :han På deras böner :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.