velT. [0 » Ver "Sve 4 4 "LAHOLMS TIDNING i Fredagen 'den' 12 august! 1966, I Fredagen den .-Hr Erlander har kastat sig in £ valdebatten på ett sätt som var, väntat... Han har. försökt förlöjliga mittenpartierna samti- digt som han viftar .med höger- spöket, Denna: Erlanderska -uver- tyr i valrörelsen har därmed an- gett. tonen för socialdemokrater-| nas del. Med andra ord kommer valkampen helt enkelt fatt stå mellan mittenpärtierna A .ena sidan och socialdemokraterna. å andra. Det blir en kamp om marginalväljarna som varken hö- gern eller de 8. k. ”samlarna” kommer att kunna ' påverka. Vill man finna en politik som till- talar "märginalväljarna, så ligger i närmast — till -” I sitt Värnamotal' häromdagen försökte statsministern 'påskina, "att oppositionen inte. vågar ge :elg In på ömtåliga frågor i val rörelsen. Detta alltså sagt redan innan - oppositionspartierna' in- ..Jett; sina valtal. Men detta Er- "!landerska- slingrande. undan vä- sentligheter är lika gammalt som välkänt. I själva verket" är det fu social emokraterna: som inte vägar” diskutera de brännande "frågorna, fans ;"De flesta är nämligen mycket | inedvetna om ”att' t. ex. infla-|' tiönsproblemet är" besvärligt, för . regeringspartiet, . Den .: svenska : Väljarens enträgnaste" fråga är, hur"han eller hon som löntaga- re'skall kunna få ta rättvis del . av löneökningarna utan att des- sar försvinner, + > ' ohh " Regeringen 'har hittills sagt | nej till den . mångomtalade .run- dabördskonferens som föreslagits av, mittenpartierna, . Här skulle - de"ansvariga' politikerna tillsam-. nmanö "med" ” arbetsmarkiiadens parter. och näringslivets: företrä- 4 dare få' ett utmärkt” tillfälle att| hjälpas åt med inflationsproble- HR ERLANDER OCH | SIMIONEN 463 0 såmt "och" realistiskt: om "socialt ” dermiokratérna i allmänhet ” och «' hr. Erlander i -synnerhet 'ville ägna sig mera ät sina egna pro- 11 själva verket är detta' desto mera påkallat ' som 'socialdemo- kraternas egna, problem "är 'syn- : nerligen : besvärliga?; De - vilrt: ogärna tala-om den”såken. Där]; för försöker 'de-”suggera fram bilden av tre splittrade opposi- tlonspartier,.. ställda "rot. ett mäktigt och orubbligt block, so- + cialdemokratien, Det åt:«en po- litisk. förvanskning. <Socialde- mokratien kännetecknas = för närvarande av stärka Inre "me: ningsmotsättningar: och är: -ut- .omordentligt irriterad och oro- ad «av konkurrensen från kom- munisterna, För att minska vå- dorna'vav "denna konkurrens har - rögeringspartiet i många 'vikti- ga frågor, som varit brännande praktiskt. taget sedan 1964 års val, försökt anpassa sig åt väns- ter. Det är möjligt att denna «+ Vänstervridning minskat ; kom- - munisternas utsikter att ”stjäla '” röster”, men samtidigt har de " "aggressiva socialisterna inom so- "elaldemokratien fått »större rö- relsefrihet än på mycket länge, Därav följer I sin tur att många moderata socialdemokrater mås- te känna sig starkt oroade lik- som betydande grupper av väl Jare, för vilka det ingalunda är självklart att de skall rösta med hr Erlander, även 'om de gjort det' vid.de senaste valen. I OPPOSITIONEN . | '» Klara 'gemensamma» alterna- tiv Vore på: sin plats, skriver Sydöstra Sveriges Dag- blad (sj); som försöker skräm- + ma väljarna med högerspöket. ' Folkpartiet. och centern torde vara medvetna om att man inte "kan, driva "det taktiska :spelet hur långt som helst,' och i de- Tas press görs ständiga antyd- ningar om att högern med sin reaktionära åskådning inte kom- | mer att få medverka i den po- litiska kursen. 'Menar man då ' att högern skall lämnas utanför och "erbjudas tillfälle att agera . 1 oppositionsställning emot: en "' mittenregering? Den situationen är: knappast tänkbar. En :bor- gerlig regering kommer helt na- " turligt att omfatta samtliga par. tler och då får man se om hö- ”gern är beredd att uppge sina tidigare positioner. ” "+ De senaste programförkla- ' ringarna därifrån tyder inte på något sådant. Tvärtom synes ut- formningen vara minst lika "”mörkblå” som under Hjalmar- sons ' tid. Något större gehör bland väljarna kommer väl det- ta program inte att vinna — det blir kanske fler partiledarby- ten — men det som finns kvar . > får folkpartiet och centern dras . med i den politiska verklighet ' man arbetar. Det är inte rik- blem än åt oppositionensr'skri. he nska Dagbladetlag MÖR og RN 12 atigntt 1900” N L T i ers uvertyr-"- .. mets- lösande. Men inför ett val vågar ' socialdemokraterna inte släppa andra in i de .egna laby- rinterna.. Den dagen kan emel- lertid komma, då man verkligen - skriker -på hjälp. Men då är det kanske så dags. ser Cs . Det :vore bättre om denna val rörelse tog itu med verkligt, all- varliga' politiska problem, och Ykanske kommer den "att utveck: la sig så. Nu spekulerade hr Er- lander 'mycket över hur ett re- geringsskifte 'skulle; se” ut. "Och det må han naturligtvis göra — särskilt 'som det är 'en helt na- turlig fråga för en' regering i utförsbacke. Det är dock ganska lönlöst att gå händelserna i för. Det primära för mittenop- varje. fall att övertyga väljarna: om ' att "det finns ett bättre regeringsalterna- ti "sotialdemokraternas. SA "Det låter. besynnerligt när hr . Erlander. påstår, ' att 'det inte finns. något alternatiy till.social- demokratisk ' politik, Nu om -nä- gonsin” bör "han 'inse,” att - det t mittenpolitiska : "alternativet" är Värt ett studium. Statsministern hade tydligen repeterat för litét, nan :slog .än sin valuver: positionen är: i - > MINERING 2 0:0nig es - "Visst kan man” förstå” och sympatisera” med ”träarbetarord- föranden ' Yngve Persson, att diskriminering åv . kroppsarbe”| tet” är” farligt" för näringslivet, säger .Sägverken, organ, för . Svenska” ::-.sågverksföreningars "KROPPSARBETETS. DISKRI- "väl. just. sa Hg --betari arbetande” m : n ; .; Övriga anställ- "da." många 7 och” 'maskinutrust- ningen"'ringa,' kom tjänstemän. nen att 'bekläda de relativt sett . mer. ansvarsfyllda :”uppgifterna, « Det där håller; ju, inte längre, i "samma grad, Har det f ö någon- sin variti skäligt med de en gång stora olikheterna i arbetstid? ;'. + »Arbetsgivarna accepterär som en- rimlig” valsituation ”' kortare: arbetstid. eller högre «lön. .Mén av "precis samma. skäl som Yng- "Ve. Persson Pekat-på, 'alltså "det här med pappersmaskinen, mås- te: man. se till att få: realkapita- let - utnyttjat. Vi får: för. fram: tiden räkna mänga 'olika for; mer av skiftskörning "och" med arbetsscheman,:' som” kommer "att "ändra arbetsförhållandena för alla anställda, : fen "Men kvar står en diskrimine- ring, 'som kommer ”att' bli 'en -allt . allvarligare belastning «på vår ekonomi: kvinnornas deklas: sering. »Hur' många :kvinnliga chefstjänstemän har Yngve Pers; son i sina organisationer?, frä- Si CA änna dagens a u vas mna EN TR TR ND NA Er 73.000 km havskust". > .. 5.400 km”seglingsbara floder-: . . 4.700 km 'kanaler . . eller. mindre" sjöar, "naturliga el- ler konstgjorda. ev v iké erbjuder ' ofantliga möjligheter” till segling och an- nan 'nöjestrafik till sjöss, och på alla håll rustar man upp, bygger småbåtshamnar 'och "etablerar seg- larskolor 'för att möta den lavin- arfat”ökånde' folkvandringen ' till kuster och 'vattendrag. ” Äl dan: var. lings-. ell för ett par decennier se ens simkunnigt. folk. halva Frankrikes befolk- ning under 30 är, och .det är just den .yngre;-halvan . som » gått -till sjöss. Naturligt nog är man ännu inte uppe :i svenska procenttal t. ex.i fråga om - antal nöjesbåtar per: invånare, men segling har, ef- ter ”skidor--blivit -en. ny -folksport — och alla -.nationer-är välkomna att, pröva på. de franska. vattnens möjligheters isl. ers :Z Det: gäller förstås inte-bara-seg- ling: Det, gäller» också vattenski- ahotsport, undervattensfiske "vanligt sportfiske. Men” det är .seglingen som drar. mest...) 'örra året” hade. ,r (de statsdiplomerade) id landets' nära '400' seg- 1 "sammanlagt mellan: 40— 50.000 "entusiastiska ”elever.' Anta- let. "nöjesbåtar;.:av . vilka". 3/4.. är småbåtar,; är” i dag. uppe. il ca 100.000, en : femdubbling :. sedan 1950, - och, man "förutser "minst .yt- terligare 'en fördubbling" fråm" till Men det kän" räcka" med. siffror. Följer "vi ”den' långa 'frånska ;'kus- Här: hålls; flera gattor. Deauville ligger: in och erbjuder 'bl.” a: "en" av- Frank- rikes 'störbta seglarskolor. -'Ruht helå Bretagnes Kust finns seglingsmöjligheter i varenda bad- ort.” Utanför den' bergiga halvöns sydvästra kust — närmaste större Concarneau .- - ig. : Les Glénans;. Här grundade -eldsjälen "Philippe Vian! nay vid slutet av 40-talet 'sitt seg- lingscentrum; började: utbilda urig. domar i konsten att, hantera "ror- kult," fall och 'skot.”Han an:mera. de också båtbyggare att konstrue- ra: lämpliga, segelbåtar för” ung: dom.” I' dag dominerar. två typer, Le' Vaurien, den i dag mest sålda segelbäten i världen, som ny. kos- tar .bara' 1.500 kronor, samt Le Corsaire, en något mindre motsva- righet,, till. vår 'folkbåt "(kostar i dag c:a 6.000 kronor). Men åtskil- liga -andra typer har tagit upp ' gar branschtidningen... . «cc SAS tigt att försöka inbilla folk nä- ” "got annat. . Segling utmed. Bretagnes kust kräver skicklighet både i navige. et eo 7 Ping och sogling, > - POR konkurrensen. - ., ' Sn ;. Vid Quiberon finns den statliga seglarskolan, . där atlantseglaren CR hundratals större - i [fransmännen inget seg-- 2 ten: från: belgiska: gränsen. i-norr n i ni jå Titinner : SS KR FR é i lärare i 'segli g och annan vatten. Lo Atlantkusten. a +La + Baule: "vid > Loires: utlopp, Noirmoutiers, les, Sables-dOlonne, Olérön "och Royan är bara några av "de. namn -man stöter på; då man ”förtsätter ' söderut mot Bor- deaux”längs” Biskayås kust. Ännu längre "söderut, ända" vid spanska gränsen; rär "Saint-Jean-de-Luz en viktig /småbåtsharhn, tdär' nöjesbå- tar:av alla storlekar gungar, sida vid 'sida med. baskernas' grant må- lade» fisketrålare! Man får . emel. lertid ' komma ” ihåg, ' att .Biskaya kan - bjuda på" hårda "vindar. och väldiga dyningar,: som ' bara myc ket :vana söglare.bör ge sig i kast med". För” mindre” vana" erbjuder ; tangerna”, i les Landes, utanför Bordeaux, fi- ;största,: av landskap t imöjligheter.»' Den i ektar, och: ändra: är :mindre' I "Arcachon småbåtshamn och! and- hamnar finns på; flera 1 Cibyggsti, rask; akt, I cksandsområden få . tt turistområde, till rad på mä! sat ma ma Nr Segling vid badstränderna är numera en Kn sport. Eric Tabarly,. och andra utbildar. « « ra. mest uppskattade av" franska 4 + bad--och + seglingskuster, .På "den nya franska Rivieran från spans- ka gränsen. till Rhones mynning byggs en -hel'serie, hamnar utöver dem som "redan finns. ” men behöver bara litet sägas. Ba-| ra-i Cannes förtöjde eller ankra- de ' förra året över 1:000 nöjesbå- tar; Denna, säsong. öppnas här. en ny. småbätshamn, Monaco har lika många, vilket i denna lilleputtstat tvingat fram: omfattande utfyllna- der i havet för att öka' det 'starkt begränsade "territoriet : och skapa nya kajplatser :och 'badmöjlighe- ter. Orter, som Saint Tropez, Vil- lefrancéhe och Men långt (efter.”.. på: franska ' Medelhavskusten : he- ter emellertid Korsika;' Här finns redan "en rad "håmnar;' men "ännu barå en seglärskola/ (1: Porto: Vec- chio'på sydkusten), men här finns == till "skillnad" från "den hårt ut- nyttjade. Rivieran" snart sagt obe- gränsade. . möjligheter för. en” vi- däreutveckling.. Det "arbetas också «mil från” storstaden " rike" har? Västeuropas: längsta” nät allmänt utövad semester- ' - : No i Medelhavet -. . 1 » Medelhavet är förstäs den all TRE na Om Azurkusten' skulle mycket, ka de tel av ton följer inte|så så oerodsk för. seglare : Den stora, reserven je sa i rask takt på åtskilliga projekt. r, känaler och floder, ;" ni .sist: inlandet, Frank- det: en intressant tid, då individuella "-'personligheten . .. Första . skolpsykologen - vid skoldirektionen i Stockholms "stad; fru. Barbro Wiking, har i se- naste. numret av ICA-kuriren in- -tervjuats av” Britt Martiin om frå- gor som berör denna ålder,” cs ” Småbarhen är ofta mycket starkt "bundna 'vid sina föräldrar: och dé "visar det öppet! gråter när mamma 'går,' kramar pappa när han; kom- mer hem.:'Så börjar de skolan och behöver fortfarande en' vuxen som ideal, men då är. det i alrmänhet fröken i'skolan som har idolrollen; > En del' pappor har: svårt. för att umgås med småbarn. De har myc- ket 'mer. gemensamt 'med' barnen, när dessa är litet större. I sådana «fall. kan det hända att. pappa blir centralgestal för 7-åri där- för att pappa bjuder på något' nytt och spännandé. Har han däremot skött barnen 'och lekt med . dem mycket när de har varit små, blir han ofta liksom mamma undan- skuffad "av ”fröken”. Detta är det normala förloppet, I en del fall är emellertid "barnen så modersbund- rna, att de inte klarar skolstarten. Bakom dessa rädda, överbeskydda- de:barn står ofta ängsliga mammor, som inte tror”att barnen kan klara sig' själva. Man får därför försöka att-lugna både mammorna och bar- nen." Oftast släpper barnens osä- kerhet till stor del efter några da- : gar, .om -”fröken” "ger dem litet extra omtanke, "= 7. hb : Nn ”vgen är inte alls'så intres- ser”! av sin lärarinna som 7-årin- gen. Kamreterna I alltmer: i . | mammia' har gått, kan”de vara fruki e "påstår motsatsen är ingen gal. ränti. Barnen gör detta "ofta för att. verka stora eller för att vara för- äldrårna, till :lags.. När -pappa 'ock DIREKT SATELLIT:TV Inom tio år kan atomkraftför- sörjda a sända TV och radioprogram dire noff, berömd chef för Radio Cor- Pporation of America, Sarnoff bru- kar inte ta fel — han ' talade om ia rymden till vilken skapade det första rundradionätet televisionens framtid under" ären närmast efter 1930, - Ett nätverk av för sin tid ut- ska imperiet att sprida sin civili- diga romarriket, I vår tid har nom telefonen,, telegrafen,' .radion och televisionen. | Det. är 'ingen tillfällighet att över 80 procent av världens .te- lefoner och radioapparater finns i Dessa tre områden står i centrum för vär tids industriella och kom- mersiella makt. och för de miska framstegen, - Endast en fjärdedel av jordens befolkning bor'i Europa: Nord- Amerika och Japan. Revolutionen inom teleförbindelserna har ännu inte i nämnvärd utsträckning på- verkat de övriga tre fjärdedelar- betismen störst och inkomsten per > Tack : vare utvecklingen av: s ligheter att inlemma 'de.eftersatta länderna i gemenskapen. Kommu- Nnikationssatelliter kan bli ett uni- versellt instrument för spridande att folk. i alla länder.kan nå en högre bildningsgrad :och en för- bättrad levnadsstandard. ' ' Den tekniska "utvecklingen går s har : ekonomiska . möjligheter att Genom : en - mottagar- : och ' sändar- station :'på " marken, .som kostar omkring 25 milj. kronor, kan var- når. varje annat. land med samma utrustning, Kostnaden" för 'satelli. ten.kan' bli så' moderat kririg 5 milj: kronor. dj emellertid; & hunnit ännu längre och nya 'kom- fekt kommer att "göra-'det. möjligt v). | krona” satelliter: (d. v/ sö satelliter 1 I sömsär: sy -I-hastig! lersig "på "saninia position ö (jordytan), med” en atomkraftki 1 ombord” som "klarar; elförsörjning. en:. En'”sändarstyrka 'på 30 kW skulle "ge en räckvidd på 2,5 milj. "KAN BLI FREDSFAKTOR" . | omkraftför-jda'I v-kanaler och tre rund; TVR vanliga Te kan lätt byggas om för mö! tagning -av sådana sändningar på ö frekvenser. - ov MIN mänga länder är tekniskt rustade att sända radio- och TV: da' på tre kommunikationssatelliter radioband. hemmen, förutspår David Sar- am vi Plats som helst på jorden fordras en serie nya internationella över. 'enskommelser. Några av de pro. blem som. måste lösas är mycket komplicerade. Om en, rysk satel- lit kan sända direkt till en farm i Kansas eller en amerikansk sar tellit kan. sända direkt 'till "ett ungerskt kollektivjordbruk vilken reaktion kan man då vänta? Kom- munikationssatelliter. får inte bli propagandaredskap, som skärper motsättningar och fördjupar kon- flikter. Det internationella samar. betet som äger rum inom Inter- nationella teleunionen, som nu här över 120 medlemsländer, kan vå on sa vägen åtminstone för lösningen . av. de tekniska. problemen. "Redan nu bör vi emellertid, stu. dera vad. slags program som kan godtas av alla länder. För ,min del kan jag tänka mig fem-områ- den som bör täckas av en prell- minär.: överenskommelse ';' innan den "första satelliten för direkta sändningar skjuts upp. : iomottagning 1 hemmen 1916, 1920-talet och diskuterade färg- rkta vägar hjälpte det romer- ion, sn. lag och sin politiska kt till varje del av det väl kt och. inflytande spritts ge- rdamerika, Europa och Japan. ekono- . av jordens fol. Där är analfa- fötts tt dn Rd "Toppmöte. genom rymd-TV Kulturprogram står först på lig. tan, eftersom det.kulturella utby- tet oavbrutet ökar, trots kvardrö- jande rivalitet inom andra omräå- den. Närmast kommer bevakning av 'aktuella händelser. Ett avtal om vilka som är lämpliga. för: då- rekt sändning ' borde 'inte. vara svår "att nå. Jag förutser också en användning av satelliter för direkta "kontakter mellan" natlo- nerna och deras ledare. Ett topp- möte skulle kunna hållas mellan stormakternas statschefer utan att de behövde lämna: sina huvudstä. der, Om 'så ' krävdes kunde sam: talen skärmas genom speciella 'åt- gärder, 'så att de ej. kunde följas : av 'allmänheten,. medan andra di lar Runde bli offentliga; i st: Inom det politiska områ ré det ' värdefullt 'om "en 'överens- kommelse kunde; träffas: om "att reservera en" kanal :i: varje, rymd. system åt FN; för sändningar frå dess överläggningar.” Motsättnin, ar liksom; enighet i, världsförsam- lingen, skulle speglas. och ' ge -alla en! ny" insikt, 1 världens "problem. Direkt satellitTV. borde också” nyttjas" i fullvutsträckning' för un: dervisning . och. bildningsändamaål, Miljoner" tittare: kunde: samtidigt pita mindre än fem procent av mera avancerade ländernas.'. littekniken har vi nu nya möj- kunskap i sådan omfattning 'snabbt "att många länder nu affa sig ett eget' satellitsystem. land -hålla förbindelsen "med "en tellit:--som ' med 'tjud och >bild som 'om- Cd Tre TV-progra rån satellit -- fem "till tio m direkt; ; r. kan ”man nta att utvecklingen Irio unikationssätelliter. av hög ef. att. särida TV: soch "radioprogram nås med ; fakta och Informationer direkt "till ”mottågar hemmen: | om teknologiska. och "sociala: frårn. Detta, kanske: med hjälp”av syn: |steg: FRASEN Med "Omi vi kan er de-övereénskommelse” grundlä 'om”prågrarn. ar sskäölle i tala: .om ' en... verklig '. världs-TV, en '”Världsvision”,. Ing: en” tidigare < Beneration” har ; haft ett. så -gyllene "tillfälle att. milara de moötsättningar.som: råder. i vår, värld. Att anpassa”lagen efter den . nKkroniseradesmed jord-. -och:-därför: alltid tansvärt rädda” Ofta är en kamrat 'som "ligger" över" den"'bästa lösnin- gen för. barn som inte klarar" sig ensåmma men som, tycker sig "vara för stora ätt ha barnvakt, - NH » Minst. lika vanligt :som att det fordras för mycket av barnen, är |.: att de. alltför sällan får pröva. sin egen förmåga.l a: SUN ss ov od . Om det blir så att föräldrarna har, svårt att avväga vad barnen, klarar" och därför går' till. överdrift åt det ena eller andra hållet, håller |' barnen. i 'många fall god min, men det kar också hända att de svarat. med trots, De snäser och gör tvärt emot allt vad mamma vill, .t ex slarvar. eller vägrar att äta. Dessa olater skall mani inte göra för myc- ket väsen av. Det blir troligtvis mindre besvärligt! under puberte- ten för alla parter, om barnen de- monstrerar sin självständighet re- dan före den, "5 vete . Trots att mamma och pappa ibland kan frestas att tro motsat- sen, beundrar barnen mellan 7 och 12 år sina föräldrar. och skryter gärna med dem inför kamraterna, . Barnen är ofta utåtriktade och allmänintresserade' denna tid,.och föräldrarna . kan få ' kontakt med dem på ett nytt sätt. Bästa samför- ståndet blir det om föräldrarna är. sakliga och talar. till barnen som till vuxen, + > =, ee . . Ett och annat. bärn blir dock enbart specialintresserat. Det är in- te så . ovanligt att föräldrar blir svartsjuka på en intensiv hobby” — liksom de kan bli det på kam- rater — och att de ger barnen e st D. förgrunden och framför allt gäller det att visa att man är käck och oberoende, . . . Detta kan kännas hårt för möd- rar som har varit vana vid att ha barnen hos sig hela tiden. De kän- ner sig både sysslolösa och över- "flödiga. Men det är den normala utvecklingen som man måste ac- ceptera liksom det faktum; att man bara har barnen till låns och. att den ' kanske : viktigaste delen av uppfostran går ut på att lära bar- nen att bli självständiga. - ' | VAD ÄR LÄGOM?.... = : Det är en smal balansgång som skuldkänslor för deras stora in- tresse, : : . HJÄLPA TILL Föräldrarna har rätt att ställa krav på barnen i mellanåldrarna. De är i allmänhet friska och bru- kar inte ha så mycket läxor som längre fram, De kan därför hjäl- pa till i hemmet och ta en del ansvar. ec - : Man bör tala 'med barnen om fa- miljens ekonomi och på så sätt Iå-. ta dem känna att de har del i an- svaret, su j MH Mell sina föräldrar på sitt sätt lika mycket 2 212. "behö nen km; 'och göra det möjligt att. sän. sa: landet på" flera ' leder, från Rien”til Medelhavet, t. ex. eller från Medelhavet till Atlanten.” . och Aix-les:Bains. i franska Alper- na ar..genom fördämningar och -ut; byggnader” i naturliga flodsystem, Och 'på flera håll i alpområdet och kraftverksbyggen skapade konst- Bjorda :sjöarna. gjorts till omtyck: ; Få EA bT a a i | teknologiska utvecklingen. och, tek- segringsbara, floder. och : ana. | penetations pace är kanske; vär Man kan på detta system kor' i ställer vär ' klokhet,. främsyatner och värt ledarskap på ett. allvär- ligt prov. Om vi kan :förena > allå människor 1 ett bildens och iju- dets brödraskap genom ett' världa- omspännande ”TV-nät har: stått "provet) "' len Även. i. övrigt står vi inf n utomordentligt. intressant kommu. hikationsteknisk . utveckling. Om ' några år kommer, laserstrålar att förbinda" .vära. stora befolknings- centra och laserkanalerna får.en kapacitet som. är (miljontals gång: er större än våra mest avancera- de system idag." Tack vare lasern kommer enskilda och företag att förfoga över egna ”linjer” för ljud. och bildsändningar: på. vilka av- stånd som helst, : på. samma sä t som vi nu har egen telefon. x H Genom utnyttjande av . mikro- -j vågkanaler 'skall: vi direkt .1 vära hem eller kontor kunna ta emot faksimiltidningar och andra 'doku. ment, Bibliotekens referensuppgif- ter kommer. nästan: helt att över- tas "av väldiga datacentraler- som omedelbart kan stå till tjänst med alla kända uppgifter om alla tänk. ;bara ämnen; från historiska -fak- .ta till tendenserna på aktiemark- naden, från . socialstatistik. : till medicinsk forskning, ine David "Bärnoft ; > Lal - - ETT ORD. = "> PÅ VÄGEN Saliga äro de människor, som I dag hava sån starkhet av pel Evian "vid Genévesjön, "Annecy är stora seglarcentra. En rad orstäder som Lyon, Vichy och jön” (dock tyvärr inte Paris) r' på konstgjord. väg skapat sjö- Centralmassivet har de genom " och seglingsvatten, . fe kl (cäuuer es morkvis I FREDAG | I | håg står till. di igar. Nä Lö R D A G vandra. genom Täredalen; göra de sd ri allor, . S ON D AG I: I livets svåra "stunder. "gå he brottas med motgång eller lidan- de, kan jag ibland fråga mig:”Var. för tillåter Gud att det här. får störa mitt, arbete? Tillhör. jag inte hans älskade? Har han inte kallat mig att vara en a arbetare?” — - av, hans Psalmisten säger: "Sal, a äro de som ' bo 1 ditt hus; de "lova ale no inGgt ar När de vandra ge. nom redalen, göra d ' på källor. : - oden rik Så: vandrade Jesus en gång för - i augusti föräldrar med barn i mellanåldern har att gå på. Tillräckligt . med trygghet och tillräckligt med frihet. Vad som skall betonas mest finns det inget recept på. Det'varierar med barnen. : a ENSAM HEMMA - - Många bart är mörkrädda. Att som . Just när de kom- mer hem från skolan eller när lampan släcks på kvällen, brukar hämningarna släppa och de blir li- ka förtroliga som när de var små. De stunderna brukar återställa ba- lansen mellan barnen och föräld- rarna. De känner att de hör ihop att segrande. utstå korset Jet de. Han vandrade genom äre dalen, och där sprang upp en käls la som blivit till välsignelse för hela mänskligheten På dess pik grimsfärd. Där får vi dricka li vets' vatten, -. . ” ” i I världen får vi stundom lida betryck. Men Jesus bjuder oss att lika starkt som förr, även om de nu den mesta tiden går olika vägar. . "vara vid gott mod, därför atj han har övervunnit världen, tha
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.