=LT -— : Bostadsprogrammet'spricker" Det framstår nu alltmer klart. att bostadsprogrammet även i år kommer att spricka totalt, Redan , i fjol misslyckades man med att hålla det uppgjorda ' programmet och måste sätta in panikåtgärder"” under de sista vinterveckorna för: att åstadkomma tillräckligt mån=' ga igångsättningar för att inte sta- ; tistiken skulle komma att se allt- - för illaut., oo. . | ” I realiteten innebar detta att ' "åtskilliga byggjobbare strax före; "nyår. fick gå och skotta snö på .blivande byggplatser för att man | + Fiöiin ve” - 4 statistiken skulle kunna redovi- | -jernas. standardh ning.” : "sa ett igångsatt "bygge. Bakgrun= |. ". Lantbruksfamiljerna ”"' > har den var:att igångsättni un- l k andra” vägar "att ska- der de första tre' kvartalen inte | pa: motsvarande möjligheter än kunde hålla den planerade takten, | genom 'de 'ökade 'sysselsättnings- När nu statistiken visar att antas | kraven tillgodoses inom det eg- "Jet igångsatta byggen under pe- | -N2 företaget; Det bör, på många rioden januari-juni i år ligger |. prak på Att med dälefdn , avsevärt under fjolårets alltför 1å- Pp m | Måndagen den :15 augusti 1966 L T -— Val av frys en tempéräturfråga > - För lagring krävs -18 grader: 2 are Fabrikanternas anvisningar för inställning av köldregulatorn vis sade. sig behöva kollas; varlatio- ner. kan nämligen förekomma' sår väl mellan olika fabrikat" som mellan olika exemplar av sam: ma märke, . Köldregulatorn: kan . vara placerad utanpå eller inuti frysen." I det' förra fallet är den synlig och lättåtkomlig. men kan vara åtkomlig för barn, vilket är en nackdel. I det senare fallet är den” skyddad för'barn men kan rubbas vid omplockning av varor och vid rengöring. ta Man kan inte se på en frys hur väl den håller. kylan, och det är därför -inte lätt att välja frysbox eller frysskåp enbart efter utse- ende, storleken e. d. Konsument- institutets hushållsavdelning har i dagarna avslutat en undersökning av sex frysskåp och tre frysboxar och presenterar resultaten i Råd och Rön nr 6. et : De frysar som valts ut i denna första provningsserie' är. sådana som är mycket sålda och annonse- rade” samt sådana som ur :'kon- struktionssynpunkt har en från flertalet : avvikande utformning. Undersökta ' frysskåp : är: Atlas Crystal Twinfrost: FH 602, Benco 5 -200, Cortina -HFS 350, Elektro- holm VF-602, Electrolux 'T 70 C och HB-Elfrost F-142, undersökta frysboxar' Bosch GT 250 G ”N”, Elektrohelios Helifrost nr 19250-A- 23 och Elektrohelios: Helifrost nr 19248.A-42, "Osby: Polar FB-350 frysbox var också med i undersök- 164TÅÅron ver sr ar Fortfarande reser - regeringens” Jedamöter runt och talar om att : vi skall bygga en miljon nya bo- städer på tio år, Hur det skall: |; gå till när byggandet tenderar att". sjunka för - varje- år hör till det” oförklarliga. acc 00. ee Kanske. tänker man sig någon" sorts rullande tioårsperiod som” förskjuts. ett år fram i tiden vid. varje årsskifte? vor MN - i «2.586 lägenheter 1i-fjol mot endast N Inredningen är väsentlig”. Mellanväggar i en box.har be- funnits underlätta hanteringen av paketen, Bäst är: om : det finns en fäst mellanvägg och dessutom . flyttbara . väggar -eller stapelkor- i gar. Den fasta. väggen har be- tydelse "vid ' infrysning av varor: paketen. kan hållas åtskilda : från i boxen redan befintliga paket. + Korgar som hänger på boxens ; d q ningen, men provningarna på den- em nvA i ” och betsplånering finna t- 20 . värderliga , I en box.” "ga siffra framstår den socialde- | omordentliga” ' tillfällen — för na Är inte helt avslutade... [An är det svårt att. hälla ” mokratiska bostadspolitiken i all kvinnlig arbetsinsats. tilltredsrtälnV ade dera hade ordning på". paketen och lätt: få sin skröplighet. Id Dett till' "lantbruket knutna PETA I fram . vad. man vill ha. . es. c och: mycket goda kyireserver vid i Under perioden januari-juni i en rumstemperatur: av '16- grader . Den fasta inredningen 1'skåpen fjol påbörjades 25.473 lägenheter i kvintiorna borde" alltså. ha , till- består. av hyllor med kylslingor. i . ”gångr.till vidgade | utbildnings- |. och 25 grader med köldregulatorn i tdragba- iljshus i hela landet. Un- as RE DIR instä > Vi - [Om det dessutom finns utdrag] «der. motsvarande period i år på- | möjligheter,. Naturligtvis ' bör |" termperante oe Hastv.Vid en rums ra korgar 'som löper 1 skenor I temperatur på 32 grader blev dock medeltemperaturen i nägra av fry- sarna litet för-hög. > :- s.. 4: Skillnaden . mellan , högsta och lägsta. , temperatur ' i" frysen är déras "arbetsinsats också : värde- | + , när "företagets + lönsamhet | ” börjades endast 20.277. Årets bo- : stadsprogram är satt till 92.000 lä- genheter men 'regeringen lär i år . få ännu svårare än '+' fjol att räde | ffa väggen, bör korgarna” vafa för- sedda med stopp; så att man inte I riskerar att dra ut dem för långt. ; Korgar och skenor ökar bekväm- . nådde 1 fjol 34.000. std.. Skulle - utbygga skogsindustrierna, skyl- . med deras gamla erigagemang IT -tron på att enskild företagsam- | ningsblad har lagt märke » förvärvsarbete. da ansiktet. i . Vilka områden är det då som ”råkar.ut för de svåraste eftersläp- . hingarna? Ja, det är utan tvekan » storstadsområdena. I: Stockholms - län : påbörjades under ' perioden ; januari-juni 1965 3.328 -lägenhe- ter medan man i år endast orka= "de med 2.206. För Stockholms stad "är motsvarande siffror. 1.831 för 1985 och 1.323 för i år. I Göte- " borgs- och Bohus län 'påbörjades DET SYDSVENSKA SKOGS-''- ÄGAREFÖRBUNDETS LE. . ' > DARB 5 sno 000 : "direktör, Gösta Edströ sitt” nya” '"Industripaket '. alldeles extra tungt 'att bära: genom? att] påstå, att. bara hans" organisa! tion, staten ”och ”finansinstitu- ten närstående företag”, bygga” ut skogsindustrin, . beto- nar Sågverken, organ” för Bvenska +, : sägverksföreningars riksförbund, IR Ar aM 's.I Götaland producerades 1 fjol ca, en miljon std trävaror.-Det- "ta: innebär en'fördubbling mot 1950, Den utvecklingen: har skett helt inom ägareledda såg- 'verken, .:" 'SSSF-organisationen 'SSSF pretendera på ”att ensam le erfordras 1 runt.tal. en mil- jard kronor enbart SÄL anlägg: ningsmedel ' och 7 troligén""N1/2 miljard till i rörelsekapitall.' Hr - Edström hävdar viggerli- gen, att bankernajär beredda'att-|.. stödja SSSF även"i fortsättning” en. Men "gör de det oberoende' av ”räntabiliteten på nyinveste- ringarna. Och hur går det--då:- enskilda skogsindustrier? Allra minst inom de egna skogsägare- leden: accepteras f, ö. tron på industrier som ett självända- mål . " a Om man lever och verkar i het har spelat ut sin roll och att bondekooperationen bör sva- ra för Indusriutbyggnaden i söd- ra Sverige — vid sidan av sta- ten och de bankinitierade in- vestmentbolagen hjälper man visserligen sig själv att få rätt, . Men går det att förena med det i andra sammanhang påtalade skallet mot näringsli- vets maktkoncentrationer? = : Hr Edström ärssjälv ett ut- |: märkt exempel på det enskil- da initiativets förmåga. Det är på tiden, att han inser, att en- skild företagsamhet bör stimu- leras 1 stället för demoraliseras av tal om bristande utvecklings- kraft. Tidningen önskar, att han kunde göra sig kvitt känslan av att stå omringad av mäktL ga flender, Hans misstro till de enskilda — företagarna lockar fram de gamar, han tidigare tyckt sig skåda kring sin gär- ning, befarar branschtidningen. KVINNORNA I LANTBRUKET |' Jordbrukarnas Före |l: till att lantbruket som yrke loc- kar 'många flickor I folk- och grundskolans praktiska . yrkes. orlenteringi: ice. . see Så mycket mer - besynnerligt är det att jordbruksutredning- ens majoritet i sitt betänkande förbigått utbildning och vidare- utbildning av den till lantbruks- företagen knutna kvinnliga ar- betskraften.. Jordbrukets reser- |” vanter har uppmärksammat det- ta och fullt riktigt påpekat att det blir allt nödvändigare att effektivt utnyttja kvinnlig ar- betskraft vid gårdarna. Där är ju säsongvarlationerna 1 arbets- behovet stora, varför lantbru- karhustrurnas roll är stor. I andra samhällsgrupper är, påpekar reservantena, det allt vanligare att hustrurna skaffar " vitt vi kan: rhinnas fastlades tid- «-trala.-avtalsrörelser- skall :-kun- . nerna'i förväg får möjlighet att söka klara ut var de ånternt står |.. GNISSEL I. MASKINERIET > , Att det, gnisslat "1" förhand- , lingsmaskinerfet de senaste ären och... att..det kan. behövas :., en taget ett år/'att. genomföra sed avalsrörelse” — räknar med in organisatiorfernas ' tid för förbe- r ; torde. man den . här :komima över ettärsstrec- ket innan. man. är.klar, :skriver att ' tidigare. komma. till: en: uppgärelse ..berör. inte " kärnfrågorna' i'-. sammanhanget, bland, .dem:.den inte. helt” ovä- sentliga "faktorn: att båda sidor vill! ha. en.; så . god”. bedömning som "möjligt ”av,. .konjunkturut- vecklingen under; den komman- de avtalsperioden” tillgänglig in nan; de. börjar förhandla, : och en sådan föreligger: vanligen in- te: förrän. frampå senhösten, Det finns ”knappast- någon, särskild anlediling att. mana: LO :att öka . takten "i förberedelserna :—:; så- "tabellen för: den” senaste." för- handlingsstarten 'gemensämt..av deé;båda förhandlingsparterna, " Men detta” är bara . detaljer, "Det "väsentliga är ju hur: man snabbt skall: nå fram 'till'resul- statinär man väl börjat förhand: la; Här har ;det' under en följd av, år, funnits en klart uttryckt strävan : på ; LO-sidan - att . på. skynda förhandlingsproceduren. .En, förutsättning för: att. cen- na djivas är att de ger: de 'del- tagande förbunden. spelrum för att kunna lösa sina speciella .in- tressefrågor.. LO har varit. före- språkare för att sådana. frågor skulle lösas: vid särskilda . för- bundsförhandlingar 'vid-: sidan om ' de centrala, och man har försökt :få: till" stånd'- förhand- lingar, såväl. före som paraHellt med de'' centrala 'överläggning- arna'! Försöken” har konsekvent Strandat.: på ” arbetsgivarsidans ovilja att göra medgivanden in- nan de'stora och generella lin- jerna i förhandlingarna klarnat. Skall : någon part' anklagas för att ha bromsat upp förhandlings- takten är det följaktligen. inte Direktör 'Giesecke tycker tyd- ligen det är. naturligt att hu- ” vudorganisatiionerna , samlas : till överläggningar kring. lönepoli- tik och förhandlingsformer, men däremot kan han av allt att dö- ma inte tänka sig att löntagar- Organisat na el ler parallellt förhandlar . med SAF, Det. betraktelsesättet ver- kar. inte . riktigt konsekvent. :Hoppas.-man -att eventuella salt- sjöbadsförhandlingar skall resul- tera i en åsiktsöverensstämmel- se mellan organisationerna .om mål, och medel. i. lönepolitiken, förefaller ett naturligt nästa steg vara någon form av samverkan ivdet direkta -förhandlingsarbe- tet... Från LO har "man ' alltid lagt i dagen ett positivt intres- .se för en sådan samverkan, och man. har inte "uttryckt "någon "pris" fungera "som" murbräcka I förhandlingarna. ev i -- Naturligtvis kan: det. aldrig skada att träffas och resonera, och därför kan väl överläggning- sar av; det tänkta "slaget ha ”en viss nytta med "sig, Men möj- lUgheterna att'nå resultat bör in. te. överskattas. . Och -så är det säkerligen . bra; om" organisatio- i de lönepolitiska frågorna, LO:s nyligen . tillsatta utredningskom- mitté; "som" av. allt att. döma kommer att 'få betydligt niera omfattande "uppgifter än - det från början varit tänkt, kan tas bestämd 'åstundan att till varje i H VA Fa Nag oa I "nedanstående amerikabrev- från -Ugglarp i Rolfstorp. om" sin ' resa ” till = Amerika 1881, Brevet ' har det häromdagen för vidare be- fordran "till Varbergs museum. >E> Carl” Alfred var född 1858 och "reste till Amerika vid 23 års ålder, där han stannade i fyra födelsebygden och övertog för- äldrahemmet. Resan företogs H med, ”Inman-linien”: och' kosta- de 115k 4 NH berättar Carl. Alfred Johansson bevarats : genom ' Åren av:sonen Gustav Carlsson,” ”Ugglarp, och han överlämnade : . Årjsvarefter: han återvände till . 's Carl Alfred ställde resan i första and till Bengt 'Grimbérg; som var född i Grimeton: och därför. kalla- de sig Grimberg. Under, sina år i det stora landet kunde Carl Alfred spara: 500 kr:pr år och när han åter landsteg på svensk mark, hade han 2.000 kr på fickan, som gjorde det' möjligt för horom att överta föräldrahemmet, berättar sonen Gustav Carlsson. 7. ct s or . Carl "Alfred : Johansson skriver följande om resan: «= vo. ver ”Charle A Johanson, 1881 ot -. Min Amerikaresa började ;den 11 aprilxDet varen" måndags morgon mig till Värberg och'därifrån skul- 16 jag resa, efter middagstiden mel- Jan -klockan 2 och. 3 :och "sedan kom jag till:Göteborg mellan 8 och 9, om- kvällen, Där mötte mig In- manlinjens ombud och förde mig till 'nattkvarteret,- vilket blev" hos en skomakare, Jag låg där i fyra nät- Tillverkning av "marknadens första 7 svensktillverkade ->; helhyd- rauliska.:, bandgående : grävmaskin, CARMAN 600, har. i dagarna på- börjats! Den är tillika .en”av. de största” förekommande . hydraulis- ka? grävmåskinerna med sina. 600 liters: skopvolym" och. 6. m' gräv- djup'-—- detta: senare rekord bland alla ; förekommande." hydrauliska grävmaskiner; : so: . a le "Det är endast ett och"ett halvt år .sedan företaget lanserade den I avancerade hjulgående 'hydraulis-, ka .grävmaskinen, CARMAN :475, som redan fått en vidsträckt ut- bredning i landet." Med den nya bandburna maskinen har ”tillver- karen tagit steget fullt ut och lan- serar "hydraulisk ” grävning även på mera stationära grävplatser, : -- soc Tack ' vare låg tyngdpunkt och god avvägning klarar den nya ma. skinen gvävning i 20? lutning, - samfunden inom ös "= Sveriges Frikyrkoråd ..dem som drabbats av hungersnöden I: INDIER: | FRIKYRKAN HJÄLPER - " MÄLARTORGET 15 00 ” STOCKHOLM C inre pröbleminventering, som är önskvärd innan man slår sig . ned vid förhandligsbordet i Salt- «-sjöbaden' eller . någon annan- De hidrar därmed till fami- , som "ett exempel på en" sådan < Balls, son lll ons så Det finns, säger direktör. Inge- mar Carlsson i AB Carman, ingen anledning att, begränsa den hyd- rauliska - grävningen : till ” de” re- lativt småhjulgående" måskinerna, som" har sin "arbetsuppgift i ut- präglat ” rörliga. och kortvariga grävningar. Hydraulikens fördelar gör ' sig. lika, gällande i fråga om bandburna maskiner. - : "Både för vårt företag och för den svenska :grävmaskinindustrin innebär detta en helt ny fabrika- tion, som "rimligen bör få stora proportioner eftersom ”hydrauli- Inman-Liniens Passagerarekontrakt, ” ; jag lämnade ' hemmet ' och " begav” ken är framtidens. melodi, slutar direktör Carlsson. : ter och jag hade sex andra kam- rater i sällskap där. Jag gick i Gö- teborg till. fredagen, det var Jlång- fredagen vid 9-tiden, så skulle jag på poliskammaren och hava. kon- trakt och vid middagstiden kl 12 gick jag från Göteborg på ångaren Rollo och 'sedan var det att sätta 'kosan mot England. Långa fredags afton började vi att se de Danska öarna, vilket vi all tyckte var be- synnerligt att få se främmande kus- ter, Vädret : vart terniligt” still vackert men många -blevo” li sjösjuka, jag. ock, det var .lörda- gen' efter. påskaftonen 'om morgo- nen då ”sjösjukaån”. börjades.:-Påsk- "dagen :- om. morgonen. var. en ' stor tjocka 'så "att fartyget gick” mycket sakta ”men : det: varade” blott någre få timmar. Vid middagstiden kloc- kan”11 började vi att få se. Eng- dands kuster och klockan 3 efter- middagen kastade de ankare i Hull. Der måste vi ligga stilla för tide "vattnets skull några timmar innan di kunde börja att gå i hamn och klockan 10. om aftonen -voro vi -in- töjda till bryggan, men' vi måste likväl ligga" på : båten över natten tills om morgonen. Sedan måste vi gå och stå där på bryggan. tills middagstiden, då vi. skulle ha mid- dag på ett hotell där i staden. Det var annandag 'påsk. Sedan efter middagen, skulle -vi ha bytt biljet- ter till att åka banan genom Eng- land. Vi gick på banan i Hull kloc-' kan 4 eftermiddagen, sedan rest vi genom England till Liverpool til! klockan 10 om kvällen; Sedan kom där ett ombud och mötte oss där och ledsaga. oss. åt kvarter, där v' skulle ha kvällsmat. Vi låg i Li- verpool I två nätter och sedan der r > vid Plönninge Ibr-skola ” Rolf Gustavsson, Tvååker, och Arne Nilsson, Edenberga, är inte ” nybörjare i traktorplöjning, men' ansåg ' undervisningen nyttig. " Arbetslära är ett av ämnena på schemat vid Plönninge lantbruks- skolas: förkortade' driftsledarkurs, den s k sommarkursen, och vad är då naturligare än att man ägnar ett så viktigt arbete som plöjning speciellt intresse. På onsdagen och torsdagen hade man lånat ihop ett antal traktorer och plogar av de i Halland. vanligaste fabrikaten och ägnade sig åt att plöja vall under så besvärliga förhållanden som möj- ligt. Ja, besvärligare än normalt var det kanske inte, men agronom Al- lan Grytell förklarade, att vallplöje är särskilt tacksamt för instruktion och undervisning, då det är så lätt att se vad fel man begått. Dessutom var: gräset. på vallen ganska -långt och gav snabbt utslag vid felaktig Ploginställning exempelvis. "=> > . Intresset för jordbruksyrket ger också in i städer och andra tät- orter vilket förklarar, att flera av eleverna inte tidigare plöjt, vilket annars kan förefalla egendomligt, då denna kurs är en -våbyggnad till den grundläggande vinterkur- sen. Även om de flesta eleverna ti- digare var ganska vana vid detta arbete fick de här en nyttig övning På andra traktorfabrikat och plog= modeller, som dessutom represen- terade det nyaste på detta område" för närvarande, Utvecklingen har som bekant inte stannat av när det" gäller att utarbeta bättre traktorer och redskap för jordbruket, 4 "| oseanan . mellan 13- och 14 hund- emellertid "lika viktiga som medel- temperaturen, "Denna 'skillnad vi- sade sig i en del fall uppgå till 10—15 grader;'varför man bör kon- trollera temperaturen 'på:' olika ställen:1 frysen för att göra en lämplig inplockning. Vet man att t.' ex. glass blir mjuk vid '-10 gra- der. och smälter. vid:'-8 grader, förstår man att en frys där tem- neraturen på vissa ställen inte är lägre än .-10 grader. inte är till. fredsställande, "= ' HUT « Vid nedfrysning är det önskvärt att . matvarorna snabbast möjligt når .-18 grader o: att inte dei frysen redan förvarade varornas tempe- ratur stiger överi-18 grader. på grund "av. värme lagda produktern a der i frysarnas' nedfryshingskapa- citet -framkom: vid nedfrysnings- provet: . .. In sedda med. hyllor." Dessa bör vara lätta "att 'ta. bort för: rengöring. Man. bör "komma "ihåg -att. tempe-. raturen i dörren är, högre. -än i övriga delar av skåpen och därför inte. använda ' dörrhyllorna | för långtidsförvating.' Man -bör” också tänka på" att: utrymmet :i' dörren tar bort: motsvarande del av skå- pets. nyttövolym "och därför -— vid val. méllan' olika typer :— väga bekvämligheten" med inredd "dörr av mot bättre utnyttjande :skåpet. « Klarar frysen ett , | vc -strömavbrott? ls . Om det tar relativt. lång tid; in- nan:.temperaturen "stiger i frysen har man. möjlighet att innan va- rorna i frysen: förstörs, klara ett eventuellt strömavbrott. eller hin: na få service om det är något fel på frysen." Framförallt. mellan de olika" skåpen : visade ' sig tidsskill- naden i temperaturstigningen var: Stora. NS na Vd den, praktiska: provningen, då köldregulatorn var inställd, så att man. fick en "lagringstempera- tur på ej. över -18 grader i fry- sarna, "visade - sig 'strömförbruki ningen. vara mycket . varierande. Skillnaden mellan de två typerna box och skåp var dock mindre än skillnaderna inbördes inom -grup- perna; «xlfjoacoch rök fl + ; Två av <skåpen;i hade lägre grömförbrukning än boxarna; vil et "alltså ej' bekräftar det ofta hörda påståendet att en box all- tid är billigare I drift än ett skåp, Avgörande - är. 1 'stället frysens tekniska - utformning .och . isole- Ros 4 Frysskåpens, dörrar är ofta. för-|'' ligheten men inkräktar ”på' Voly- menas ov a mn En ' del skåp har -uckor + för: hyllorna:. Luckorna "hindrar små- paket att falla ut och :—;om -luc.. korna är hela —' varm luft från' att komma in i: samtliga : hyllor då. man ska ta-ut:ett. paket. Överskådligheten i skåpet: mins- kas dock 'med "luckor, nägot som kan avhjälpas om luckorna" är försedda med etiketthållare. + — Stängning och läsning Frysarnas stängningsanordning av gummi; vilken : både -tätar :och - [stänger,. Skåp! med' två dörrar och magnetlister., måste "stängas ,rsär- skilt omsorgsfullt , —.; det händer att den ena. går upp då den : Sotar and- 2; sett ”stängningsanordning ”Kylslingor :i' taket ' bör garna var. 1964 581 till antälet 'och sysselsatte 66.133 arbetare; omtalar statistiska. . centralbyrån föreliggande . publikationen ;, Bergs- hantering 1964, Ett år tidigare” antalet företag 607 och arbetaren- talet" 66.285," Siffrorna tyder” på strukturrationalisering, ' något. "som bekräftas av det faktum ätt” den inom ' bergshanteringen ; förbrukade elenergin' steg. från. 6.1. miljarder kWh -år 1963 till 7,0 miljarder kWh Av. de -inom .. bergshanteringen 1964" sysselsatta : arbetarna var de flesta; eller 47.388," verksamma i vid järn» 'och:stålverk samt andra järn- framställnings- "och ferrolegerings- verk, Järnmalmsgruvorna "syssels - satte 8.160, andra malmgruvor 1.979, kolgruvorna "' 274, metallframställ- ningsverk utom järnverk od 1.668 gamt stenindustriella anläggningar 20 april det var om' onsdagen vid « 'middagstiden, så gick vi från Liver- pool på en ångbåt som het Hel- vetia. Efter ett dygns resa lade den i hamn i Irland, där låg vi stilla i 83 eller 4 timmar för: där skulle på en hop Irländare, "Det var vid staden Qvingston vi. låg: i hamn loch torsdagen den 21 april klockan '4 eftermiddagen gick vi från Ir- land. Sedan var det att sätta kosan 'mot Newyork, Efter en dag däref- ter var det. sjösjukan 'infann sig åter, vilket varade för mig i flera dagar och ävenså för andra till och med värre. Söndagen den 24 april hade vi en duktig storm men an- nars var vädret temligt vackert he. la vägen. 'Vi.var ett sällskap över ra personer. Besättningen var: 120 man, Vi var en. bra samling men allt gick såvida bra" och lyckligt hela' vägen. Söndagen" den :1 maj kom lotsen och steg på fartyget och den 2 maj om morgonen såg vi Amerika, Vid middagstiden hade vi lagt i hamn i Newyork,' Vi -var Btåledes tolv dygn över oseanan, Vi låg en natt 1: Kastlegarden, den 3 maj. klockan 6 om" eftermiddagen var vi färdiga att gå på banan till Tawler vilket vara i 2 och ett halvt dygn. Vi måste byta tåg 3 gånger på vägen och klockan 3:om mor-= gonen, det var den 6:e maj, var vi framme på stationen i Tawler, Där fade. vi oss till om Morgonen, då iv, sedan det var dagen, blevo led- jagade till Bengt Grimberg, där jag jar. mn om månd agen den 9:e sma], sedan började jag att | lOch så har det gått till. — >. vo na ICarl Alfred Johansson från ."Saluverket" av det inom bergs- - hanteringen; producerade .. uppgick 1984 tir 6.735,0 milj kr mot 56727 Na (Forts. 'å sid. 7). . under. "den Den + söm : sitter Högstes ; heskärm ' och vilar -un- der, den: Allsmäktiges' ov DT ie s skugga. > Den. här. psalmen; kommer ”äll. tid till mig. med "minnen , från min barndom, framförallt från stormiga vinterkvällar, då vi barn, tillsammans med mor, var ensamma flerä veckor åt gången. Min -far. var predikant, närmast kretspredikant, - och var. för. den skull, ofta. ute, i sina landsför. samlingar och” : ten. sr läste mor ur Bib- det var sängdags, L oförsta psalmen. var hennes älsklingskapitel, Hur trygg och säker jag altid kände ' mig, 1 Med sin lugna .stäm- Ma läst: ”Med sina fjö 5 han betäcka dig, och mur skall änglar befall skola bevara dig”, - - + Under sår, nit en ö äger Soma de stora förmåner kan HU - Desvärlig "en situation sår rä; även. nu i atomåldern, kan vi t 2 riden a8arn > VEdlNep. SN lita. på hans bes Vara förvissade om att Gud vakar över de sina. Vi kan kan antingen vara 'snäpplås "och - nétiserad tätningslist (magnetlist) venskå bergverksänläggnin- - höll ' väckelsemö-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.