Då försäljningen av. nya bilar visade stark nedgång "under inne- varande års första kvartal, antogs orsaken : härtill. främst botina i den ovanligt kalla och långa vin- tern,” "Bilspekulanterna skulle nog 'restriktiva med krediterna' än ti-> "digare och" ränteläget, )' antingen" höra av sig när vårsolen stimu-: Jerade köplusten på allvar, trodde ' a > Det blev emellertid inte så. Nu ” talsrörélsen; Men | tågan är. väl. ändå .om inte huvudskälet är 'det kärvare: ekonomiska läge: vi gli- "dit ini. Till detta hör även ac- "Cishöjningen. Bankerna" är' mer : det 'gäller banklån "eller avbetal-' «ning inger respekt, hos kredit: . köparna som 'torde' utgöra en be-" dande 'del av” bilköparkretsen! föreligger försäljni: iffrorna för ” första halvåret 1966. Av dessa kan ' utläsag” att den nedåtgående ten- densen från första kvartalet fort- satt och förstärkts, Under årets sex första månader har nämligen', försäljningen av nya, bilar min- skat med 315 procent jämfört med samma tid 1965. Tar man sis- ”ta' månaden under denna period, juli månad i år, är. nedgången : hela 44 procent. I ; Orsakerna: till denna” minskning ” får alltså sökas i något annat än väderleken. Man har även gissat på. att årets avtalsrörelse, som blivit” obanligt seg' och utdragen; spelar en' viss roll, I så fall bör . detta bekräftas av en uppgång i försäljningssiffrorna när, de ret- roaktiva lönetilläggen. nu beta-, . las ut, Den rekordartat höga fö " säljningen under förra året före= ” faller vara en mer 'atceptabel or- + . sak än både väderleken och. av-j De flesta tänker” 'sig nog för nå-” got mer nu än tidigare då det gäl-- ler att köpa på kredit, vilket ju , även 'är syftet med' de -skärp-. ningar som inträtt spå - detta om-: -råded cont Bilfabrikanter "och bilförsäljare ”. är självklart. inte särskilt glada ' över den stagnation i bilhandeln "som inträtt. Deras ambitioner är. "att producera, och sälja. Åtskilliga - bilspekulanter "är - förmodligen ” också ledsna "över att” inte kunna ' - realisera tanken på” bilköp." Där= emot är den. markanta minskniné' . gep, I bilköpen välkommen: för . samhället. Bilimporten , är : bety- dande -och ju, mindre antal bilar ”som importeras, .« desto mindre; va” "Juta rinner, ut ur valutafonden” "och / ”balanseti ..A.. utrikeshandeln > främjäs, Självklart: är även ned: . »-gången ev. betydelse: för, den in- hemska: penningmarknaden. Bo- TRÄSKXDD. CV >. i bekreppet” träskydd ”Vggér två. olika företeelser förpackade, |" "> både By största ' vikt för hela . skogsnäringen. " - Den: mn är skyddet ;' av trämaterfal" som långvarig . konsumtlonsvara, den . andra är "skyddet, av träets marknadsandel. i, konkurrens med . andra material, Man kän tala” om "ett inre och ett yttre ” träskydd, menar 8 ågverken,; ' . organ för- Svenska" sågverksföre- : ningars. riksförbund: .. + Medlet för den ' första: a UPP: gltten är' bl, a. » impregnering och: stabilisering . medan ; mark- |: nadsbearbetning , genom träupp- . lysning är ; verktyget ' för 'det yttre träskyddet. Men samban; det.mellan frontavsnittten.:-:är uppenbart. , Framgångar på im- pregheringsområdet förbättrar |; utsikterna för » trälnformatilo- nens, genomslagskraft; "Man kan "även" säga, att framgån; bandet är ömsesidigt. ” .Förbrukningen av impregne- : råt virke är dock blygsam i he- m-|” duktionen > -:har- ; också heten. - Köpnedgången . för-" bilar möjligheter. för, böstadsbyggahdet.' De.senaste årens' starkt expande”" ! rade bilist har dessutom ställt ökade krav:på :vägar och: 'pärke-" ringsplatser, vilket kräver inves- 'teringar från samhällets sida. Det. kring, . bilförsäljningens,, markanta Men ytterst. är den i'des: och” "samhällets, stark: känning av, penningknapp- . kan:itänkas. betyda ' något: större "råder alltså motstridiga intressen. att.vår ekonomi, hå. : lagarna har 10. är förflu-” tit,' sedan : president Nasser för-' statligade . Suezkanalen. När den egyptiske” statschefen = företog! av... omständigheterna , begripliga: ätgärd, greps den politiska väst. -| nationella” sjöfartsvärlden utbred-; de sig en allmän pessimism, På politiskt håll fruktade 'man, 'att Nasser skulle begagna der för ”Thandelssjöfarten så oerhört vik- tiga kanalen :-som - ett politiskt: utpressningsmedel. . 1” sjöfartskret- sar befarade man framför allt,; att- de egyptiska "myndigheterna ” icke: skulle. kunna mobilisera den [tekniska-och administrativa ”skick- lighet, som erfordras för att: hål- Ja "den! komplicerade kanaltrafi- ker: ochi det icke mindre kompli- cerade? kanalverket i full.' gäng. Man: framhöll Egyptens brist på teknisk "personal och teknisk erfarenhet. INte - Det. förflutna ärtiondet - har i alla avseenden visat, - att : pani- Eken -öch' pessimismen var ogrun- dade. . Rent. objektivt . kan man t.o.m, fastslå, att Suezkanalens förstatligande yarit en av Nasser- - regimens"mest' positiva "åtgärder, ty.de: ävgifter, 'som ' tillföres den egyptiska ' staten ' genom -kanal trafiken, ;uppgår ' till genom: snitt'.750.. miljoner” dollar per" år (3,7 - milliarder! sv. .kr.).. Det är den viktigaste: och tillika pålit- ligaste.; Av., alla -valutainkomster, som :det fattiga Egypten åtnjuter: Och härtill kan ytterligare på- pekas, , att . Kalro-regeringen - på ett ytterstr moderat sätt utövat sina ,, oinskränkta kontrollmöjlig- heter ,övera Kanaltrafiken; ” Wee ""Pottsett frän 'det förhållandet, dennå . drastiska men på' grund: världen av panik, och i den inter-; President Nasser ' är. spärrad för israeliska fartyg och att det icke synes stå någon möjlighet till buds att få denna bojkott . hävd inom överskådlig tid, (det beror som bekant på att det alltjämt råder ett slags krigstillstånd mellan 'Israel - och Egypten). så är kanalen 'i prin- cip öppen för all internationell sjöfart. Endast .två ' gånger har transitoavgifterna höjts, nämli- gen: med en:procent förlidet år och 'med' ytterligare en procent] för ett par veckor sedan. Den senaste höjningen har motiverats med de ökade .investeringskost- näåderna för en breddning och fördjupning av kanaHeden : och andra, därmed : sammanhängande |: arbeten. Härav framgår tydligt den egyptiska - regeringens 'strä- van, att anpassa” karialen till alla den "moderna sjötrafikens krav och : undvika: risken av att den kommer att överges som 'genom- fartsled på grund: av. bristfälliga resp. , omoderna. förhållanden. . att » Suezkånalen- fortsättningsvis "En viss. risk för, att. kanalen : lingsomgäång/ bestå : gå farhågor! för” d «der. » De långdragna förhändli: . arna, . de /sakligt:'$tora. motsätt- ningarna, mellan”; parterna ' och Ö > -nr'särskilda: medlingskommisglo- ner-. bådar . knappast: , gott» för framtiden.: Det :har kommit sand " & förhandli ineriet la" Norden; . forskni ligger, Inte Sverige väl till, I”en ' sådah situation finns det. anléd-| ning; för' olika "organ ', 1.” bran- schen "att skärpa. sin-up omär samhet t.'ex. "genom; ta den 'statliga forskningsbered: ningens aktivitet. Än "Förutsättningen brukets ekonomi är, a ning"i.vinnes just för” SSR Därmed blir det betydelsefullt att träskyddet I hela” "sin, vidd uppmärksammas . som ett proc. 4 . blem, särskilt på statsnivå. Först |: 1 är kommer det inre träskyd: det .att introduceras i undervis- . ningen .viId tekniska skdlor. 'Det är sent 'lidet,' men "desto nödvändigare . att: så” sker, till- » lägger branschtidningen. REGERINGEN HAR LOVA... - "svenska folket 92.000 lägenhe. : : ter 1966, >» erinrar "Skånska Dagbladet: (cp), men det står klart att regeringen inte kan: hålla: sitt löfte: : NA "önskemålet att bromsa. pen- ningvärdesförsämringen har blivit så stort att bostadsprogram. » Det stora behovet av bostä- . . der'4 storstadsområdena är en följd av regeringens politik. .Man syftar till att få större de- Jen. av befolkningen bosatt 1" de tre. stora tätorterna, Detta med- för att kravet på nya bostäder bara ökar och ökar. Det är be- folkningsomflyttningen som” är den verklige boven ti bostads- dramat. Med en mindre inten- siv folkomflyttning skulle bo- " stadsbehovet inte varit så stort. I varje fall hade detta behov inte komprimerats till en så - Pass kort tidrymd som nu är fallet, iAtt flytta om en stor det av svenska folket på ett de- cennlum gör man linte ostraf- fat. 'En sådan operation "mäste medföra" rubbningar 1i'samhälls- ekonomin.' Det 'är'ju' inte: bara bostäder som skall byggas, Det maste ' också . .byggas : skolor, sjukhus, butiker och servicein- rättningar. Det hade varit bättre med ett löfte om färre bostäder när det 1 realiteten inte går att preste- ra då $2. 000 skriver "Sk. D. Men "då had) geringen inte kunnat skryta : "med sin duktighet , lika ogenerat förstås!" V Erk "AVTALSRÖRELSEN ” : Det stora värdet: i de senaste 'avtalsuppgörelserna - inom den privata sektorn I Sverige ligger |. i att arbetsfreden sent omsider kunde tryggas för tre år, skri- tt. besk] j regeringen | tydligen .nu tvingas släppa sitt . den lär inte kunna « utan att. :parterna,' sakligt "och mt beriödar:: sig "'om "i veckling ENA inte endast ' i att ”organisationernas' : :”egenansvar bortkopplas 'utan' också ; 1 att ar. betsfreden : och. i "viss mån löne- samhället; blir: en ngélägenhet. Det: "Kuriren (fp) ...Den - utgör; inget huvudpro- - blem, men på den'nivå som nu har uppnåtts. <— den ärliga siff. ran närmar 'sig halvannan 'mil- ' jard — märks :den. dock - påtag- ligt i bytesbalansen. ' : Sverige är. :inte ensamt .' om bekymren 'och området är själv- fallet '. frestande ; för-.. finansmi- <nistrar: som”. behöver slåss ...för " valutareserven -:och-- söker nya - skatteobjekt, Ingpipanden ' har ” också" förekommit,.. men .:i ' var- ''je fall:i syensk 'debatt, har' tills vidare" det fiskaliska' nitet hål- ter nationella överenskommelser till” skydd! för "en" friare > turist- trafik. 'På' :goda" grunder .har " man' också misströstat - beträf- fande -chansernaratt beskatta tu- -rimen utan. att råka ut för. en byråkratisk orgie. » > Skattt. på turistresor. slår ock- så tillbaka på möjligheterna att .ta in egna turistintäkter:av re- ”senärer utifrån, även om det t. ex, från svensk ' "synpunkt skul- "Valutamässigt "lönande att "ta "konsekvenserna äv "andra." länders - svar .på ine hemska beskattningsåtgärder. " Utlandsturismen "I Sverige ger oss bara hälften av vad vi själ , va förut till andra länder, skri- ver EKS nt N ykter ungdom - = ver tidningen 'Arbetsgiva- ren i en kommentar över den -framtidsungdom ; ndå | frestås man säga att,hu-. , yudintrycket., av: årets. förhand-; ändighéten iav . att koppla ']. avlägsnas: | sitsig ivoiturette” som, än i dag i . jden förmodligen . äldsta . Renault . lits tillbaka av respekten för in-” ft sörh A äykt upp först i trafiktäta "samhället?" "Redan -i' slutet , av, 1800-tålet Könstrueråde många avseenden kan anses vara den idealiska stadsbilen — åtmin- stone kan man inte klagå på ma- növerbarheten; ' Helomvändningar klaräg” enklast genom "att man Iyf- ter; ; framvagnen ' "på. bilen /och svänge nt den: som en. . skott kärra. ” > Det” är denna öriginella Körtek- nik "som tillämpas , på bilden” av den '77.; årige” engelske” gentleman- nen” D.” Copley, hemmahörande, i Rye,:.Sussex,' Han försäkrar" att metoden är" förträfflig. när : det gäller. att ta sig i eller, tränga parkeringsfickor. | "Mr. Copley. är > stolt ägare "till som, fortfarande är "körduglig, en .| Voiturette "Typ" A från 1899 med chassinummer 75.. Det är alltså en av de allra: första vagnarna som byggdes av Louis Renault och :som "var ' med om ' att. lägga grunden för: utvecklingen av, det / Redan från" början blev de små lätta vagnarna, från? Renault kän- da för, sin. smidighet och driftsä- kerhet" och i? tekniskt avseende var:.de' banbrytande.” Medan kon. kurrenterna hade kedjedrift inför- de Louis Renault redan från bör- jan kardandrift på ' sina vagnar. Mr ” Copleys > voiturette är också utrustad med. en:patenterad 'tre- växlad "låda "med :högsta ' växeln direkt, något som : Renault. var först "med. NN /Styrningen mnanövreras med en stång och på denna sitter också gasreglaget. "Broms. och koppling sköts .med en och : samma -.pedal. Motorn är 'encylindrig och har en högsta : effekt på.1l 3/4 hk. Det räcker , för att. ge den. 210 kilo tunga vagnen en. toppfart på elr- ka 35 km/tim, - + Mr Copley köpte veteranen 1928 för blygsamma 6 pund — och: fick en annan, bil på köpet. Nu är inte hans Renault till 'salu för pengar. För att vara säker på att den skall stanna inom släkten har. Mr Copley testamenterat den, till 'sin dotter. Han har dessutom instiftat en 'särskild bilfond,' ur vilken me- del fär tas för 'att hålla bilen: i bilföretag som i' dag' är Frahkri- Jkes största” industri, : gott skick även i framtiden, :.:.: kan: sätta "Fick n inte den beställda” var ran :på utsatt tid — fast ni kan: ske tagit er ledigt .en.dag från arbetet för att ta emot exempel- vis » den. utlovade - möbelleveran- sen? Vad ' gör ni, och - vad har ni rätt att begära av leverantö- rer:i ett sådant fall? "Jur. kand. Ulf Magnusson" ger i” augusti. numret av; Konsumentinstitutets tidskrift . Råd och”-Rön besked om köparens möjligheter till rät- telse "vid ' för sen leverans. . - Om: eri leverans försenats utan att detta! beror på kunden, har denne möjligheter att kräva att varan. ändå levereras eller att köpet återgår. Dessutom kan han kräva skadestånd. I vilka fall han kan -. begära ' det "ena eller det andra beror på den ursprung- liga ' uppgörelsen. med - säljaren. Ofta kan hans i köplagen fast- ställda rättigheter till' gottgörelse ete. ha ”avtalats ' bort” i och med att han undertecknade köpe- kontraktet;' detta är ofta förmån- ligare för "säljaren och mindre förmånligt "för köparen än köp- lagen, vilken gäller-. när inget jontrakt förekommer. ” När är en leverans ”för sen” i köplagens mening? Det 'beror Säljarens standardkontrakt "köplagen” ur spel ] Za om : leveranstiden: Här” "ett bestämt klockslag «avtalats, är leveransen "för sen om 'den kom- mit en timme senare än avtalat. Har. en viss dag avtalats, är det för sent att leverera nästa dag. Det räknas. också .som för. sen leverans om säljaren. säger att han. aldrig kommer att leverera, vilken anledningen härtill än må vara. | : Som” köpare kaj man” inte” hål- la det öppet hur länge som helst om man vill kräva leverans' el- ler ej. Har säljaren direkt frå- gat måste man ge honom svar utan oskäligt uppehåll. Gör man inte det har man förlorat rätten att kräva att få varan. Samma sak : gäller om man, även om säljaren inte frågat, underläter att ge honom besked inom rim- lig tid. Rätten att häva köpet är inte heller obegränsad. Det får inte röra sig om en mindre försening, såvida inte köparen från början gjort klart för säljaren att leve- ranstiden måste iakttas noggrant. Beställer man en bil, en möbel, en kostym etc, och den levere- ras en eller två dagar för sent på vad som överenskommits ifrå- har man knappast hävningsrätt, om man inte uttryckligen fram- "Östern. . Det föreligger exempel ändå 'kan bli föremål för. en framtida ”nedvärdering” förelig- ger dock. .De hittillsvarande hu- vudinkomsterna från > kanaltrafi- ken har Egypten fått genom de stora oljetransporterna från Per- siska Viken, ' De stora oljetank- skeppen, som i båda. riktningar passerar 'kanalen, utgör transito. trafikens huvudkontingent. I och med upptäckten av stora olje- förekomster i Algeriet, i Libyen, - Den.. amerikanske. negerns ställning i USA:s storstäder diskuteras i denna artikel av Whitney Young, verk: ställande direktör. i National Urban: League. - Många och svåra ' problem -är'::aktuella, men . märkliga "framsteg ' har gjorts under. det senaste de- cenniet, : påpekar > han. Natio- nal Urban League är en av USA:s två främsta medborgar- i Nigeria och t.o.m. i Nord: sjön kommer oljefälten vid Per- siska Viken mer och mer att av. taga i betydelse, och därmed ock- så Suezkanalen som genomfarts- väg för oljan från Mellan- vis kalkyler, som antyder, att är 1970 kommer hela Englands oljebehov att: kunna 'säkerställas genom . fyndigheterna i Nigeria (och havsbotten utanför Nigerias kust). även i Libyen ökas olje- produktionen år efter år, så att man tror sig kunna räkna med, att hela Västeuropas ' oljebehov kommer att kunna täckas huvud- sakligen' från ' detta land. :' En annan faktor, som utgör en varning . för . Suezkanaden som transitoled, är den allmänna ten- densen inom oljebolagen att byg- ga 'större och större tankfartyg, avsedda. för trafik runt :Goda- hoppsudden. i' stället ' för genom Suezkanalen, .Transitoavgiften för: Suez-pas- sage för ett ton råolja från Ku- wait till Rotterdam med en me- delstor tanker på 30.000 ton upp- går . f...n. still. ca. 25 schweizer- francs... Om samma : oljemängd fraktas i ett' 100.000-tons tank- fartyg runt:. Afrikas. » sydspets, utan att alltså begagna . genvä- gen via. Suez, så blir fraktpriset per .ton bara hälften. så stort, Med. tankfartyg på 150.000 ton sjunker » fraktpriset.. . ytterligare. Byggandet av jättetankfartyg blir också . förhållandevis : billigare än byggandet av medelstora tankfar- tyg. Det är: förklaringen till; att ett av världens. största. oljebolag låtit. beställa: sex tankfartyg ' på 300.000 " ton. .vardera ' vid : några japanska - varv. . Dessa ; fartyg « är avsedda för oljetransporter. från Persiska : Viken - till Irland. runt Afrika. Fartygen i fråga "har en längd av 330 meter och vid full last ett djupgående.av 23 meter! Suezkanalen -har (f.n. ett maxi maldjup -av 10: m.. Denna ut veckling måste Nasser ta: hänsyn till: i sin framtida tariffpolitik. Det stär ' klart. för: varje. bedö- mare,;:' att Suezkanalen under. dy- lika. auspicier ' icke. -är särskilt lämplig som ' politiskt .:. utpress- ningsinstrument. . För: snabba sjöfartsförbindelser - mellan: Euro- pa "och Äsien—Australien är” och rättsorganisationer, : Dy t De amerikanska städerna står idag inför många problem, Sam- levnadsproblemen är i några fall akuta "och man -:stär inför kris- situationer: vad beträffar. skolor, stadssanering, okvalificerad sysselsättning åt arbetskraft, . -sjuk- värd, socialhjälp och brottslighet. -alla dessa "sammanhang kom- mer också negrernas : ställning och rasfrågan in tf:bilden. : Av "alla negrer "1 ' Förenta Sta- terna bor nu 95 procent i stads- områden och om fem: år kommer 18 milj. negrer: att bo. 1 -stor- städerna.' - Utvecklingen :1- dessa städer — inte minst under :de- ras ”långa heta:somrar” — kom- mer 'i stor utsträckning att be- ro på framgångar "och misslyc- kanden för negrerna och för: ar- betet. på att. Irygga deras rättig- heter, : Trots sekler "av '' förtryck och slaveri "har 'negerbefolkningen överlevt och blivit delaktig av den '' amerikanska ”välständsut- vecklingen, Ingen annan jämför- bar folkgrupp har på tre korta generationer. gjort - sådana: fram- steg i. läs- och skrivkunnighet och allmän. utbildning. Trots'svå: ra :: ekonomiska. handikapp har antalet amerikanska negrer med akademisk examen stigit med '100 procent under vart och ett av de senaste två decennierna.» Än- nu har visserligen :bara 3,5 ' pro- åtta" procent "av. de vita, nått denna : 'bildningsnivaå, men : fram- stegen "har :; ändå ' varit” utomor- dentligt' stora Å fa fet 'Ar ,1947 "var endast. 124 000 icke-vita vinskrivha' för studier vid ' amerikanska högskolor ' och |universitet. Innevarande läsår 'är över ' 250 000' negerungdomar : en- rollerade' vid sädana läroanstal- ter," av. : en '"total,.negerbefölkning på: 19: milj.. (Motsvarande? siffra för: högskolestuderande'1i Sverige är 1 omkring ,60 000 av : en total folkmängå på: 15 milj.) ” TA IGEN FÖRLORAD - i : TID : 'Negrerna ”h just "nu. 'sin bildningsnivå snabbare” än" de vita i' USA :— för att. ta igen N förblir '- dock uezkanalen enl oundgänglig « faktor. : i ONES förlorad. tid.. 'Kraven på: bättre :utbildningsmöjligheter för ' neger- .. ungdomar och protester :rmot ef- I Stockholm" örn " Colöradoskalbåggen : har” vi hit: tills” varit” förskonade "Ifrån, : men den” närmar :sig” oroväckande, I år har invasionstrycket mot Sve- rige" varit kraftigare än tidigare, skriver "professor Ingvar :Gran- hall, ' statens' ” växtskyddsanstalt, till jordbruksdepartementet.” : Den": farliga skalbaggen ' upp: täcktes 1922 i närheten: av: Bor- deaux 'och har sedan: dess spritt sig över Europa; Den ' förekom- mer nu: allmänt i områdena söder om Östersjön och har i öster nått Finska viken. Att döma av iaktta- gelser i andra. länder: skulle "den | «I med ”vinden kunna” ta sig över I vi måste också veta mera om den Östersjön. ' . - Den största risken är ändå att den skall komma över till Sverige med importerade växter eller and- ra "transporter, ” särskilt potatis- transporter. : Flera ' vagnslaster med skalbaggar har redan avvi: sats av' växtinspektionen. . tersläpningen är hälsotecken, Om En annan "mera. säregen; "sprid: |ingsvär konstaterades för en tid sedan då fiskebåtar som kom till- baka från fiske i södra östersjön hade ,med, s'g levande ,colorado- skalbaggar, med: näten och. I bår studera. hur. man, i Danmark .mö- ter skalbaggsinvasionerna” och. be- kämpar dem. : Genom”, de ökade kommunikationerna löper, Sverige samma risk som Danmark .att mö- ta större eller mindre invasioner av 'dessa skadedjur. : : Det räcker inte längre, med, att bara . "kontrollera . importvägarna, fältmäss:ga bekämpningen om skalbaggen ; skulle nå: in över gränserna, och hota potatisodling- arna... Däremot, är vi tillräckligt rustade med” lämpliga bekämp- ningsmedel och. . nödvändiga mar skiner. n : hållit -för säljaren att léveransen måste ske just "den bestämda dagen därför att man ska åka utomlands, för att -ta emot varan" e dd.” "Om det är "fråga om en be. stämd vara — en modellklän- | ning, ett unikt smycke, en antik möbel e. d. —” är. man 'berätti- gad till skadestånd för försenad leverans om säljaren ; inte kan visa att förseningen” på honom. Är orsaken till'för- seningen att hans 'lokal eldhär- jats, att han i sin tur fått varan för sent, att varan stulits" e.d. lär man "bli utan' skadeständ, men : "beror: förseningen: på- säl- jarens — eller: hans: personals m fl -— 'slarv, ställer. det sig gynnsammare för köparen, När det inte är fråga 'om' köp av ett visst bestämt föremål utan av, en .stapelvara eller standard- artikel är möjligheterna. att få skadestånd större. Säljaren är nämligen skadeståndsskyldig om han ' inte i "köpeavtalet fritagit sig från denna skyldighet eller leveransen visat sig omöjlig ' på grund av omständigheter . som han inte kunnat ta med i be- räkning 'vid avtalet — krig, im- portförbud, uppror ”ete. (force majeure), Säljaren behöver :allt- så inte i och för sig ha slarvat på något sätt för att vara ska- ständsskyldig. Denna för säljaren stränga 'regel motiveras av att när det gäller .stapelvaror och standardartiklar säljaren förut- sätts ha ett i princip obegränsat måste . ta sig ledigt | inte berott] Skall. kon: trivas. : för: att mjölka? |E "Den", 19—25" augusti” 19667 hålls ett internationellt seminarium vid Statens 'lantbruksbyggnadsförsök 17 Lund. inom ramen ' för CIGR:s bygghadssektion : (Commission in- ternationale du Génie rural). ' CIGR är en internationell or: ganisation för - dén ingenjörsve- tenskapliga forskningen : inom lantbruket, som bildades 1929 och numera.' omfattar ett 50-tal län- der, framför allt. från Europa, men även t. ex. USA, Canada och Japan.:, President... för .. byggnads- sektionen ..är professor 'Karel Pe- tit.. ifrån Lantbrukshögskolan i Gent, Belgien. . «Till . seminariet 1 Lund, som startar med en studieresa och avslutas ' med föreläsningar och diskussioner den 23--25, kommer 100 delegater från 19 olika län- der. Huvudtema för” seminariet. är dels den i många : olika länder pågående forskningen beträffan. de husdjurens beteende och dels byggnadsutformningen med hän- syn till djurens trivsel och där- med. produktionsresultat, . Beteendeforskningen är "en re- lativt ny- forskningsgren, som: i mänga avseenden har en avgö. rande" inverkan på "utformningen av , både .. djurstallsbyggnaderna och inredningen i dessa; Då det urval av- varor att fullgöra 1e- veransen med, gäller — mjölkproduktiorien blir : — (Forts. å sid. TD cent ; ;av' negrerna,. jämfört "med | ++. Fö nu. 'växtskyddsanstalten närmare |” vi inte. kan erbjuda samunder. visning - av, hög - kvalitet. kan. .vi inte hoppas på att attrahera människor. med - kvalitet til 'vära samhällen och: vi kommer inte heller att kunna locka kvalitets. industrier till. våra städer. Vår standard "kommer: att: sjunka; -;:. Omfattningen av . socialhjälpen ökar. nu: i våra städer ' därför: "att automationen": eliminerar de -arbetsuppgifter som tidigare tra-. -ditionellt sköttes av negrer: oc! :medlemmar av andra minoritets- -grupper. En stor procent av so; :cialhjälpen 1 New York City. och Cook County (Chicago) gär till. negerfamiljer. .De-: utgör" major teten i slumområdena och deras antal blir därför iögonenfallande. . Men det är ett faktum att: 1 20" andra. härad 1: Illinois - (som är en -' ganska typisk stat) får ..ett : procentuellt större: antal männi: - skor socialhjälp: än i Cook Coun- ty. ,I dessa. härad. bor. nästar : uteslutande vita... + >» Behovet av soclalhjälp ”ökär - därför 'att negrer i okvalificera-.. de befattningar: har friställts på grund av"automation 1:snabbare, takt :än ' vad. nya ' kvalificerade ; arbetstillfällen "har kunnat erbju- das. Men den 300-procentiga ökr . ningen av 'negermedelklassen .: d våra större städer under. det se- naste decenniet visar att de för” bättrade utbildningsmöjligheterna har; lagt grunden till ett nytt! välstånd . för. 'negermedborgarna. . » Av '53 000 "inkomsttagare i 'ett distrikt i. Boston fanns: det 1949 bara 660 icke vita som hade in-' komster. överstigande 4000 dol- lar, På tio år steg antalet, enligt ' den - officiella - statistiken, — från -: 660 ' till 9677. Under samma per riod ökade antalet från 100000 till 147 000.i Chicago, en närmast ' otrolig utveckling. Siffrorna frän exempelvis Pittsburgh, Dallas, St. - Louis och Los Angeles är. Ika märkliga och. glädjande. 7 > : -; ATT - VÅRDA STÄDER ' ...— OCH BOSTÄDER. "Jag blir bekymrad när "jag hi folk. säga. att. 'Amerikas, städer . är dömda "att rfalla, ” me Jag är. inte orolig: Om". man "ser på :: fakta -och -: förhållanden ” är" det. omöjligt-vatt.-:tro” -på, en .såd: utveckling. , Negrerna som nu gör 1555 procent av. alla invå inter att svika" dem. Jag' vet: att.” de 'ej:- kommer-- att: :svika" sina. familjer. .-Vi har. länge: fört: -vånt: privata ' krig.: mot; armodet.. och vi kommer -att:' ntensifiera:; det; .. . Negrer som äger : sina ' bostäder , har. under - det senaste. decenniet. skött om sina hus 'och>höjt -de. ras värde på- ett "sätt: som . tidis,, gare varit "okänt. :. Jag: nämner, detta på -grund, av att: det så ofta. hävdas, att-- inflyttning = av negrer; " till "ett. bostadsområde : . minskar egendomsvärdet och blii en :signal - till. förslumning.-, En ligt' den 'federala Bostadsstyrelser', har. genomsnittsvärdet : av= bostä-. der som ägs av: negrer ökat: med" 123 procent under: de senaste åren... sier for :På gatorna ä våra städer : nu'en miljon ungdomar mellan, 16: och :21-år som :har. slutat skolan," inte har något: arbete och .kanske? öckså har. .slutat -hoppas. Hälften; "tigdom :- föder - » revolution 2000:-år sedan;.Ingen-> ras. har. monopol på ' brottslighet.. Anled. ningen till .att: det. ofta. förefal” fler: som . om orden ' ”brott”:: och > N 1 direkt: relation till" varandra "är att pressen ägnar , stort: utrymme . åt.. våldsdåd ' och? dessa är vanligare bland de. säms st ställda 1. "samhället. ; Must Om: vi..nu: sätter in våra krati. ter på att ge.dem -som "drabbats; av. "armod ' och-,. hopplöshet lika: rättigheter och möjligheter kom- mer: de. siffror: jag - angett : om den . utornordentligt:" gynnsamma. utvecklingen vad beträffar: eko-. nomiska främsteg och bostadsför- hållanden :att: om tio år' verka' mycket blygsamma. Vår uppgift : är nu att bekämpa ' det armod känning ,'av, ' därav en: femtedel: negrer och nästan alla av, denna femtedel" bosatta I storstäderna, och' vart 'skall- jag fly för ditt" ansikte?..;. '- Toge' jag morgon rodnandens'” vingar, gjorde jag mig 'en boning ytterst :i- havet, do skulle. också: där din hand / |eda . mig och din fatta eng (Ps, 139: 720 hand erklighetsflykt är 'n; människor alltid på olla: söm har sökt, och hur bedrägl: gt är inte detta! Men -'att:.få- komma med sin. börda till Herren . och lämna .den där, det. är: något an- påminns vi om skriftstället, där, edra synder än äro blod kunna de bliva snövitar. nn s vet är till hela sin struktur byggt -på tro. Gud- är kärleken; och det' kan inte vara Faderns nin. Z nagot: av hans barn under. hans -barn. Sn och vär oi Det finns: en löst från sk förtvivlan. som =. tär, om som ' plågar, från varje rande element som oroar vär sjäk beskyå möjlighet består 1 .-det es) ydd, . den .kärlek, den barm-' det underbara, det -heter:. ”Om möjlighet att bli uld som tynger, från alltid. nära, r bland OSS. nn nare i våra storstäder. kommer", brott, 'sade redan Aristoteles för. som. 35 miljoner amerikaner har" "Vart skall I jag gl för din: Andet nat. Är det skuld vi bär På, så från sjuk ' 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.