" rätta. med de". stora, värdesteg- " nomisk | prisstegringarna.” på sådana 're:l: X > gen'-aldrig ”tagit' ställning till. > dan inriktar sig på att lägga om 4 " EAHOLMS TONING t Torsdagen. 4. = L 1 'Torsdagen den "Två världar :: 3 ” Kojamunisttedaten” Walter” Uj firade uppförandet ' av Berlinmuren för fem år sedan - med. en parad, medan västber- det dystra minnet genom” "att lägga ned... kransar vid de, kors .som satts 'upp på :de ställen där flyende: östtyskar skjutits. ihjäl "av Ulbrichts gränsvakter. Vväst- Bricht linarna uppmärksammade - 18 august! 2966 ” LT = för. déssa miljoner var 'huvud- syftet att komma ifrån ofrihet och förtryck. Att. många dess- utom "frestades av de bättre för- tjänstmöjligheterna i väst är naturligt. Månaden före murens tillkomst ' lämnade 30.000 -män- niskor det ulbrichtska paradi- set, joch”allt tydde på att flyk- ten skulle ha fortsatt, om inte mur, som. 'den , all- makternas . militär ter'. i Berlin protesterade mot paraden, som utgjorde ett brott mot. fyrmaktsöverenskommelsen om . Berlin, . och "betonade, , att det inte finns någon anledning att; fira ;en åtgärd som delade en stad.1 två delar,, splittrade familjer, och , kostade mänga berlinare . livet”, .. Den östtyske statschéfen häv- dade 4 sitt tal, att äventyrarna 1 Bonn och deras vänner "väst. makterna”, genom muren . hind- räts "från att angripa Östtysk- land. Detta påstående saknar . varje grund,. eftersom det" ald- rig , funnits några planer på ett , västligt ; .angrepp . österut. Däremot « hade det varit .san- ning, 'om Ulbricht sagt, att han tack" vare. muren uppnått ett för Östtyskland livsviktigt mål: att stoppa folkflykten och där- . med den ständiga avtappningen av arbetskraft. Han. kunde Ha tillagt; att, isoleringen av. öst tyskarna inte kunde bli full ständigare.” ' M ' Mer än 3,5 miljoner östtyskar flydde västerut under tiden ef- "ter 'andra världskriget och fram till den 13 augusti 1961, och NX IN FLATIONEN OCH PRIS- ' Svensk: Por t värsta 'med inf äsoclala” "karaktär: - nflationen.' "drabbar många och” vad värre. är, den. slår Hk däst. mot -dem som främst behö ver, samhällets - skydd. : Männi- skor - med :- olycksfallslivräntor, |; : penslonärer, : låginkomstgrupper "och .småsparare, som "kanske: re- dan "Never. vtnder 'små-'omstäh: digheter ', får” sitta emellan,-"De som. inte är - anslutna - till stark: organisation —- ell möjlighet :att vara 'det —"kan "inte kompensera sig i! takt med andra och kommer. obönhörligt på efterkälken. De, som har '!si- ha tillgångar" placerade 1: real värden gynnas 1 förhållande till. dem, som inte har” det, Söcial- demokraterna Mill-Ikomma, till ringarna på t.'ex, mark och ak. tler.' Samtidigt för man en eko- politik. som ' skärper .alvärden, > För hr, Sträng är däremot in: flationen. en god affär, Hittills 1 år har.staten tjänat” ca 400 milj. kr.. på inflationen genom skatteskärpningar som = riksda: För smäåspararna går det däre: mot åt andra -hållet trots den rekorghöga räntan. ” SOCIÄLDEMOKRATERNA - VILL SKÄRA” NER : "vegetabilleproduktionen, fram- "för. allt veteproduktionen, - un- der motivering att - den ' intet skulle vara lönsam: Barome- "tern. kommenterar: : Man hänvisar i sammanhang- "et till de 's,' k,: världsmarknads- Priserna, trots att man vet att dessa är subventionerade. Det + exportstöd som betalts ut - ur EEC-ländernas Orienterings- och garantifond har tidvis översti git '20 kronor per deciton. F. ö. har världsmarknadspriset på ve: te stigit. sedan jordbruksutred- ningens betänkande presentera- des, och sannolikt kommer pri- set att stiga mycket mer i takt med den allt snabbare krymp- ningen av .överskottslagren 1 bl. a. USA, Även animalieproduktionen skall: reduceras avsevärt enligt det ”soclaldemokratiska get. Gotlands Allehandäl hyser "betänkligheter: Rn Y - "T'det sammanhanget har jord: ,bruksministetrn hänvisat . till "möjligheterna att "importera kött från Danmark. Han känner tyd- ligen.:inte tills att man där .re- sin köttexport till att huvudsak- ligen omfatta högförädlade pro- dukter till priser så höga att en- dast : 'välsituerade : kan betala dem::; - Över huvud taget är > socialde- mokraternas jordbruksprogram så verklighetsfrämmande att de olyckliga - konsekvenserna ' av dess eventuella genomförande försla: |" änt kallas I väst hade byggts. L Resandet "av : denna: : barriär var: glvetvis ett tecken på svag- het: hosg den" östtyska regimen, : gom därmed "inför hela ' världen avslöjade, att den inte i något avseende , förmådde konkurrera med förhållandena I väst; Män: niskorna : vantrivdes både med ofriheten' och den låga levnads- standarden, : För- Ulbricht . hade det, -länge. stått - klart; att det krävdes alldeles speciella. åtgär- - der för att, han skulle. få.behål- la den” unga och ; välutbildade » arbetskraften: Sedan" bekymra- de. honom inte det ringaste att en rad mänskliga .. . tragedier : blev följden. av hans: Berlin- mur: — bara den" blev effektiv. De "östtyska: gränsvakterna. har order att döda varje flykting som... inte kan infängas, -Under de: fem” ären” mar 50 flyktingar . skjutits, medan , omkring 2.000 "har "gripits och kastats i fängel- se. Trots detta fortsätter många människor: att riskera livet för att , slippa, leva 7 1.' Östtyskland = för att:nå frihetens värld." Det kommer med säkerhet "att "dröja. länge, innan de styrande r 'östtyskland vågar riva muren, om den dagen någonsin kom- .gonsin,; Hans yttrande; är: skick- cligt formulerat" och "som L vanligt dn sx "Enligt" Dågen Nyheters refe-. rat: sade ''herr,-Erlander:' ”Man har, diskuterat om" det” söcialde- -mokratiska : partiet domsfientligt. -otänkbart att vara: ledare för. ett: parti, ' vars politik iskulle "präglas. inte bara av: oförståelse, tan : av... fiend- skap” mot .den s atsministern - ner den aktuella: frågan: om ..det SÖ glaldemokratiska partiets . ställ "ning. till kristendomen från det sakliga ” till ' det, personliga. pla- net.” Detta; förfaringssätt" tillhör -”Kennedy-kultens” mest :- förrä- ; diska. gidor.. Statsministern 'vill ha fram" att han inte är kris- tendomsfientlig och. att därför sÄnte heller hans parti kan vara det, Detta är en felaktig 'slut- ledning. "Av uteslutande negati- va: premisser. kan ingen slutsats dragas, Statsministern yttrar sig inte om partiet, men han är par- tiordförande : och "är . inte ”kris- tendomsfjentlig, därför kan. hel- ler ' inte: partiet "vara : kristen- domsfientligt,. menar. han, . : Hans excellens " borde haft "många och rika tillfällen att ma- nifestera sin:'. positiva . inställ- ning. till kristendomen under de »- Senare årens livliga debatter på detta område,.. vilket . han dock "inte" gjort...Nu , skall emellertid bort, inte. bara hans . egna för- summelser "I" ' detta avseeride. Även det - trettioåriga - kriget |' från soclaldemokratiska' Partiets, . sida mot. kristendomen 'i. detta "land skall. med ”Kennedy-kul- - tens” hjälp viftas bort. : Kan det verkligen överens: "stämma" med-en svensk statsmi- = "nisters Värdighet'' att jonglera med "sanningen" "och Jögnen på " deita sätt? ” SOLGÅVAN TILL BLINDA vd 'om och om igen måste ingåen- de belysas, - 900326... statsniinisterns person, skymma | "Bit förnuftigt” utnyttjände av våra. naturresurser, mark, vatten öch luft, har såsom en följd av den industriella expansionen bli- vit ett "av - våra verkligt stora samhällsproblem. Men det är först på ' sista tiden -man på politiskt ansvarigt håll börjat få upp ögo- nen för hur: allvarlig situationen verkligen .. är. Från samhällets sida har. man. inte .varit. förutse- ende nog, att redan i samband med ' planeringen av = städernas och ”industriorternas utbyggnad försöka förebygga eller 'minska riskerna” av: vatten- -och Iuftföro. reningar.” Resultatet har blivit en förstörelse : och :en : misshushåll- ning med vära: naturresurser av stora !' mått. :£ - "Dessa? skadeverkningar medför I sin" tur onödigt 'stora. kostnads- krävande ' insatser för 'samhället, då ' det" gäller. att hejda 'en yt- terligare > förstöring eller ' att av- hjälpa . alla de skadeverkningar, som "redan uppstått. ' ; En '' verkligt planmässig :- hus- hållning med våra naturresurser framstår: därför. som - en tvingan- de ;"hödvändighet, .. om vi skall lyckas :med att "bemästra ' den situation, vi nu befinner oss tf Ett, annat. område, ' där farari är överhängande, att 'vi kommer att upprepa" samma ' misstag, vi på grund av bristande förutse- ende ;. begått... ifråga om ' vatten- och luftföroreningarna, är nu I farozonen.,. Vårt; svenska kultur- landskap, ' sådant som: det utfor- mats under mer än:er tusenårig odlingshistoria, är stadd 1 snabb omvandling. Människorna. svinner i ständigt ökad takt från gårdar och - byar : och . lämnar -I många fall husen att ruttna ned och.-åkrar.»- och . gårdstomter - att växa igen med buskar och träd. I bästa fall, flyttar en . sommar- torpare in 1 bostadshuset. och gårdstomten i hålls ” fortfarande öppen, men äkrarna blir slyskog och? ekononiibyggnaderna rivs. er i för]: Ul måst huskålla med våra taturvesarsor Av riksdagsman Erik Grebäck es ohämmad kommer oersättliga skönhetsvärden i landskapsbilden att gå förlorade. Nu öppna vyer över älv- öch sjösystem .kommer att buskas igen, den karakteris- tiska floran . på våra betesängar och i våra hagmarker kommer att försvinna och . människor och husdjur, som förut gav ,liv åt bygden, kommer ätt lysa med sin. frånvaro. Delvis är denna ut- veckling . ofrånkomlig, . men : en- dast ' delvis. , De: ekonomiska Ila- garna ' är. hårda" och 'obevekliga. Men. de värden som skönhet och kultur ' representerar kan » aldrig inrymmas i en mnåtionalekonoms kalkyler och därför kommer de oftast bortil dessa experters vär- deringar och framtidsprognoser. De har dock ett egenvärde, som icke kan- uppskattas i pengar, men :som "vi ändå måste vara beredda att - betala för, om : vi vill göra. anspråk :på att fortfa- rande räknas som en kulturna- tion. br 7 Min slutsats blir "därför, att vi måste medan ännu. tider är sätta 'oss ned och fundera över, vad vi från samhällets sida' kan göra för adt i sin rätta - miljö bevara de mest omistliga rester- na av den gamla boendekulturen och. skönhetsvärdena i landskaps- bilden. Med en klok. hushållning med våra mark- och övriga na- turresurser och med en. förutse- ende planering är jag övertygad om" att mycket står att rädda från en annars. onödig, förstö- relse. : 1: en framtiäskalkyl "beträffan- de jordbrukets roll och betydelse för vår. samhällsekonomi: måste även ' ingå : sådana : svårmätbara hället att med eller utan jord- bruksbefolkningens hjälp -'uppe- hålla en rationell naturvård och prestera. de. serviceåtgärder, som framtidens friluftsliv kommer att kräva.” Dessa : kostnader... måste räknas” in "som -en” integrerande ler "ruttnar. ned. UFårt denna! utveckling fortgå del, innån 'slutsumman över sam- ta fyra "ären av :Chru period, stängdes: c:a 10.000. guds. tjänstlokaler och. "dussintals klos- :de - troendes har: två , . medlemmar. "av. 'Moskvapatriar atet, « Eschliman och :"Jakuniny: protesterat i.”en skrivelse! till: "president: Podgorny. Kopior av ;skrivelsen. tillställdes ministerpresident Kosygin och stadsadvokaten Rudenko. En arinan skrivelse” riktade. de Vägge > prästerna; till: : patriarken av. Moskva, ; Alexej, som. är: över- huvud : för ; den” ryska: ortodoxa kyrkan Av. .denna: skrivelse fick ortodoxa -' biskopar ...i Ryssland.' en. kopia. ':. Brevskrivar- na . protesterar :. skarpt- :mot. "att pätriärKkatet samarbetat: med Sov- jet-myndigheterna” för - att ”försvå- ra möjligheterna t till. ett andligt liv. 1: landet. . Ross Man ville flytta Sjöfartsverket från Stöckholm till Gävle härom året.. "Riksdagsman Torsten An. dersson (cp) var en av dem som föreslog detta.” Generaldirektö: "ren sade, bland” annat: '”Förres- . ten, herr Andersson, vad i Her- rans namn har vi gjort för ont, "för "att "vi skal . förvisas till Gävlet” es + - "Därav lär man, hur hårt för- - ankrade en sjöfärtens män är i "den stockholmska asfaften. Att flytta från Stockholm : betraktas som en landsförvisning, . grymt . och omänskligt ' stfake , Folk” trivs med” den giftiga luf: i ten, stressen; trafiktrasslet' och bråket” på tunnelbanorna. "Dock — på tal. om tunnelba- ”norna: "Under » april .:var det :5.240-ingripanden av polis, ord- "ningsvakter eller ' 'SS-persornal . mot :bråkmakarna.. Under maj var det bara 4.435. v Maj. var alltså en rätt. frid. full -tid,- bara :4,435.;. Kanske det berodde på att årstiden var ; Något ljusare, Kanske orsaken Var, att man inte hann med att : ingripa mot alla bräkmakare. Vi « får: väl: se statistikens fortsätt- ning: "ov : Man" kan undra, om polisen Skulle" betrakta en flyttning från , Stockholm som en "förvisning... "I träffande .] högtiderna, "Enligt sovjet:rysk lag kän en kyrka. stängas" och 'en' präst för- flyttas " endast om .: vederbörande -biskop ger sitt. medgivande. Som exempel ”på ' ett : föredömligt. upp- trädande "nämner de: bägge. präs- terna «biskopen. i Kaluga, Jermo- gen.".I dennes stift. stängdes un-|ö der "de " nämnda åren" inte --en enda kyrka: Jermogen . hade -ock- så uppträtt modigt,” då han som- maren : 1965 . tog initiativet ; till en. skrivelse, som 'riktade'sig. till . | patriarkatet och" undertecknades av ' åtta. biskopar.. I 'detta . akt: stycke -' kritiseras ett beslut - av den ryska ortodoxa kyrkans sy- nod 1961, enligt. vilket ' prästerna berövades” alla) sina » rättigheter. ] . Patriarkatets : reaktion på biskop]. Jermogens skrivelse blev att den- ne. i november :1965 avsattes från sitt: .ämbete.. : » "Eschliman och Jakunin : pekar också på den omständigheten att fem. av "de tidigare ' åtta ”präst- seminarierna '. stängts,” trots att prästbristen är svår och det finns många fler sökande till de 'teolo- giska undervisningsanstalterna än de: återstående ' prästseminarierna kån ta emot. De, bägge prästerna beklagar att den: teologiska . un. dervisningen :inte - sysslar med den sovjetiska. lagstiftningen . be- förhållandet ; : mellan kyrka och stat, Detta-resulterar i-att de unga prästerna är osäk- ra om vilka lagenliga rättigheter de och deras församlingar har. De blir därför: helt utlämnade åt lokala: polismyndigheters god tycke. sa Nm - HEMLIGT DEKRET |” | Ett hemligt dekret från Chrusj. tjov-epoken . . förbjöd . barn och ungdomar under 18 år att” del taga i "gudstjänster. . Tiots . att denna . förordning , aldrig . "kun: gjorts tillämpas den”tvångsvis i varje fall vid de större kyrkliga Antingen :' hindrar polisen ; ungdomarna ' från ' att komma 'in' i ”gudstjänstlokalerna eller ” vägrar prästerna dem '— under. trycket från myndigheter. na -— 'att begå nattvarden; = ””Även "om ' det” inte "finns någon t | sovjetisk lag, :som -'förbjuder gudstjänster . eller andra religiösa ceremonier i privatvåningar eller på kyrkogårdar, är ' prästerna .se- dan 1961 tvungna att underteck- na en förbindelse att inte utföra sådana religiösa handlingar utan att i förväg ha :' sänt en skriflig anmälan till: myndigheterna, var- vid .. namnen . på alla deltagare mäste anges,- Även: vid dop, . -Vig- sel och jordfästningar måste prästerna .i förväg göra: en så- dan anmälan, vilket gör dem till angivare mot' de troende, som deltager ' i förrättningen. ' «I slutet" på sin skrivelse. till biskoparna fäster Eschliman och Jakunin- uppmärksamheten ': på Moskva-patriarkatets kontakt med utländsk press, där man i inter- vjuer och uttalanden ger en skev bild av. det religiösa livet i Sov. jet. Inga aldrig så positiva: ut talanden kan dölja sanningen att det inte existerar” någon som helst ;' frihet ' för” den ortodoxa Kyrkan: 1. Sovjet. 7 "(P1 1. Västerbottens-Kuriren) - ” Pierre. värden som vad det kostar sam-|- | hällets vinster av en forcerad nedläggning " av . brukningsdelar med någorlunda säkerhet kan fastslås. . Detta har mig veterligt aldrig jordbruksutredningens eko- nomiska . experter" ens en: gång försökt sig på att göra., Det 'vore , säkert. klokt att me- ra ' spekulera .: över vilka ökade kostnader ' [för "samhället, som en mer eller mindre' folktom lands- bygd kan innebära, då det gäl ler att planera. framtidens na- turvärd och friluftsliv . än att övervärdera de : vinster, ' som nu återstår. att. vinna ut ur:en re- dan starkt: ”förgubbad” jordbruks. näring, I Statsministet Erlander påstod vid :den socialdemokratiska bro- derskapsrörelsens kongress, att centerpartiet är reaktionärt, när det gäller jordbrukspolitiken och andra: säger att partiet odlar: en falsk «' jordbruksromantik. Cen- realistisk : både. då .det. gäller vårt lands trygghet ifråga om den -. framtida = livsmedelsförsörj- ningen och . ifråga om - hushåll- ringen .med vära naturresurser. Vi vill försöka förhindra, att vi på: nytt .genom bristande förut- seende inte minst med tanke på kommande : generationer förstör omistliga kulturvärden : och" för- lorar den trygghet som ett pro- terns jordbrukspolitik. -är , kallt|' Aktuell. "komr mentar. ] Statsministern. tycker! inte om att så här före valet diskutera urholkningen av penningvärdet, vilken” gjort . löntagarnas reella vinst av de senaste löneökningar- na mycket osäker. Han vill att allmänheten 1 stället skall tänka tillbaka till decenniets början och känna sig lycklig över att vi sedan 'dess fått en standardhöj- ning. Men vad som 'just nu har intresse är om .vi står. Inför” en stagnation » och om regeringen har, någon som helst möjlighet att: hejda inflatfonen. Det . är framtiden oron gäller. Tänk fram- åt, 'hr. Erlander! > Upsala. Nya Tidning I Arbetarrörelsens efterkrigs- program . krävdes . :tomtmarkens kommunalisering . och 'hyreshus- beståndets socialisering. : Från 1944 till. 1966" har ingenting för- ändrats på denna punkt. Social- demokraterna har redan ' hunnit ett långt stycke "på väg, och ru vill de fortsätta. I det avseendet duktionskraftigt jordbruk bär för vårt land. inne-| kan man verkligen lita .på dem. : ' Svenska ' : Dagbladet "Bonn: kan inte. Bonn (LT). Förbundsrepubliken Tysklands regering 'skall även i framtiden fortsätta "på den väg den med sin : fredsnot av den: 25 mars'i år ' slagit in på. Detta framgår av. en deklaration i vilken den tyska: regeringen yttrar:-si om länderna häde” ör! undsrege: ngen, gjort: "konkreta ” förslag ” om,” av- - "och + säkerhetsfrågor förbinder "sig! till” att. avstå från att" använda ' våld vid 'internatio- "att, träffa med” .varje '. stat l. nskar. det. överenskommel- göras I modfällt nella konflikter, För "att skingra misstron 'till förmenta' tyska ag- gressionsavsikter föreslår ' för- bundsregeringen . vidare ' bilatera- la avtal med de. sovjetska, tjecko- slovakiska, ungerska, rumänska, polska och bulgariska. jageringar nas. om «utbytes. avi. politi vatörer "vid: ”fältsnanövrer Denna ; fredsnot na sig ; :avvisand ;M inte gått” "in: på” förbundsre ens "initiativ. -Förhöpphingen "om att-:få' komma: :till I tivt: meningsutbyte örsiktiga -. . dialogen mellan inte skall / våra hem "är väl" ganska oange- näm "förs de. flesta. av. oss:” Men nyckelpigorna' är :ett undantag. Med” dem -. förknippar. vi trevliga sommarminnen " och när vi nu seen : "”gullhöna” "i: lägenheten på: jakt :efter .vinterkvarter, låter vi den .helst vara i. fred — den är 'så vacker och nyttig. : Nyckelpigorna :- är en hel fa milj' med "i: Sverige uppemot: 50 olika arter. De .vanligaste .är..den sjuprickiga, .. Maria . Nyckelpiga, och den tväprickiga,' som har en starkt - varierande -färg. på "täck-' vingarna." '"Nyckelpigorna :' finns” spridda” över . hela -- världen: Nyckelpigorna söker. sig. fö! övervintringen till rum, som inter värms upp, till utrymmet mellan fönsterrutorna. och andra "svala. ställen. De täl inte. värmen efter-: som den höga .temperaturen. får. dem att kvickna till för. att åter. falla ' I dvala vid" avkylning. Om -'q vinterron "flera gänger' bryts" på detta: sätt . leder. det till döden för pigorna innan de hunnit. fort- planta "sig på våren; Nuförtiden när vi har centralvärme 'så "all; mänt - övervintrar "därför. nyckel pigorna utomhus," under ; mossa eller bark. : I "maj kommer 'nyckelpigörna ut ur ' vinteridet. " Då kan natu- ren". bjuda ” på ' bladlöss som. är både den vuxna skalbaggens | och Två nyckelpigor har É lärvens "främst snart fram på höstkanten kan fål-. fonntt: varandra ute på äl! rp arbetet med att konsumera bladlöss. Många hundra sådana” - ” hinner en piga sluka under sin livstid. -" . föda.” På ' matsé-| deln'" står dessutom” honungsdagg, 'som utsöndras" av: bladlössen;' och ibland, ..-besöker"., nyckelpigornal1 också blommor: ; 'skalbaggärna" flögit uti v :solen parar de sig och. honan lägger ' 100” till" 150 ägg. Ungefär en vecka senare kryper larverria fram; Dessa ' är synnerligen" mat friska " små > krabater ; och ” äter bladlöss, andra skalbaggars : lar- I ver, vårandra' och: överhuvud ta- get allt” de kan rå på. På två veckor :— ' den 'tid 'det. tar' för en larv. att. bli färdig för” för- puppning — konsumerar eri Ja v 50 till 400 bladlöss., 2 I r' puppornas tid har' Kömmit i dör ' vanligen föräldrarna. - Några få” av' de gamla - nyckelpigorna kan' »man ” dock "få se ännu i juli: och augusti. För övrigt till- "hör ' serttsommarens : nyckelpigor i den” nya, generationen. d - I” motsats: till: de" flesta andra insekter ' tillbringar ” de tvåpric- kiga | "nyckelpigorna större delen av sitt. liv som färdig skalbagge. Man behöver - -bara” "jämföra med ollonborren, -: vars ' larver "lever upp till' fem' år medan 'skalbag- gen bara: har "några mänader pålt si Er skadedjuren bland insek- DNs - (Forts. å sid. 7): ängen i en ' paus Malet för den 'soclaldemokras tiska bostadspolitiken sägs vara att ”liksom : tidigare . främja > till. komsten av goda bostäder 1 till räckligt antal till -skällga kost nader”. gäller ' ”skäliga kostnade tidigare” betacka sig för fortsatt socialde : mokratiskt handhavande av "bo: stadspolitiken här I landet. Om -: resultatet när det ”tillräckligt antal” ' och r" blir ”lUksom lär ' de bostadssökande vr Sydsvenska Dagbladet Redan 'nu är bostadskostnader- na I nya "fastigheter så höga, ätt lägenheter på fyra rum och där. över ' är ' olösliga ” för” det stora . flertalet" löntagare: mokraterna får hällas: med 'sin högskattepolitik, är det lika. brå att med en gång. skrinlägga, fun deringårna på en ökning ' av ut: rymmesstandarden: : Om ; söclaldé. . Helsingborgs Dågbl "Den strida folkvandringen tätorterna måste sés som -er av av huvudorsakerna ' till: ett härd. nande socialt klimat. "Visst är det gott och :'väl att... man via ökade Ilokaliseringsåtgärder söker "Yskapa arbetstillfällen ät. gleskyg- der. Syftet motverkas emellertid när dessa" bygder” förmenas 'ett naturligt liv: inte minst genom statsföretagens åtgärder till. för: sämrade kommunikationer, De ungas uppbrott från hembygden sker f. ö redan när - -skolskj sarna tar dem till skolor av m att hållä - "sig ' med - i försäkringsbolagens |samiarverksarhet på omräd länge. varit Suppmär ssammad höst och weekendfritidép | sport: stugan ' eller fritidsanläggningen ifrån "ovanlig modell, Det utveckling att stimulera. Den | "som "någon gång körkåt igen en tom. butelj, tryckt ned den. under 7 vattnet, och släppt den där, har upptäckt en bety- delsefull sak: I stället för" att bli kvar under: vattnet, . stiger buteljen ; till ytan.. Den har: flyt. förmåga. vi kän Det är en. liknelse, sol tillämpas På. vårt Öliv. En . män. niska som tror på Gud kan inte hållas nere; hennes själ äger flyt- förmåga. .Besvärligheter, ' sjukdö- mar, motgångar, tvivel och fruk- ER går ån ANErePp, men en fast Pp U jälper a vinna dem. Jälper oss att'över. nere, "som förtröstar på Gud. De flesta; människor . lär. sig snart inse, att livet till' stor del är en böljegång, upp och. ned, En angelägenhet av största vikt är att inte ge rum för svart för- tvivlan : inför allt . detta. som. vill slå .ned vårt. mod, Motgångarna är inte oöverkomliga, Det är vad miljoner kristna i alla "delar av världen har erfarit, :då de satt sin. förtröstan”. tin . Guds. not torde 'j” framtiden - bli 'eh 7 långt . att 'triumfera' över : dem. , Ingenting ' kan : hålla: den
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.