,. - enda man har att beakta, inte så 11; KAHOLNS TIDNING sval Pb = =LT Fredagen den - Hur mänga - av: de 100.000: ungdomar som "varje år slutar] skolan, och går ut 1 förvärvs- NUvet finner den rätta platsen redan från början? Frågan har tagits - upp. I Metallarbetaren som. "konstaterar satt det. långt framöver, kommer att råda brist på arbetare inom metallindu- strin, Den som skaffar sig en ordentlig yrkesutbildning på det : Området behöver. knappast ris- kera att.bli överflödig 1 fram- - tidens” näringsliv eller offra tid på omskolning, ocMen hur väljer eleverna: i - Fö / . rDemokratiséringén ” av. vär undervisning för med. sig. att bortåt” :'65 procent. av 'ungdo- marna riktar in sig på fortsatt " teoretisk. utbildning efter grund- skolan. Sedan de fått denna ut- bildning: "går de Inte gärna till ett gjuteri eller ett valsverk. Arbetsgivarna får därför "allt svårare "att skaffa folk till”de - mindre", attraktiva yrkena. I stället för att lita till 'en ännu generösare = invandringspolitik borde" de kanske” sträva efter att göra dessa yrken mera 10c- kande, t.. ex. genom att. höja . lönerna.” På det sättet kan man troligen "styra - tillströmningen tll nästan vilket yrke. som . helst.” L nefrågan & säkert inte den helter. den. främsta, för att "hej: da den teoretiska slagsida som skolan fätt. "Det här . också Me- tallarbetaren klart; för sig. ' 19 augosti” 1966" a - yrkena”. värderas alltjämt högre bland « både - föräldrar: och” ele- ver, oavsett om ett: sådant yr- ke , skulle "vara ' sämre betalt & än ett” mer praktiskt inriktat. r' 'Metallarbetaren berättar "disponent. Wilhelm Haglund vid Sandvikens järnverk att genom- snittsvärdet » på .den. utrustning varje: kollektivanställd - Å- hans "företag" arbetar. med" är 165 000 kronor. Tidnin en « kommente- rar: 0 CST "Var och "én som brukar: för- "svara '" genomsnittstjänsteman- nens 'hög sociala status "med att: han t än 'genomsnitfsarbetåren, bör få en "tankeställare av..den. uppgif- ten; Det är enorma: svärden som ligger. i händerna på vårt! lands metallarbetare. Ett” enormt” svär "också. för att dc dyra”, ” Eu större brist det är på män- niskor, i värt "näringsliv; desto "viktigare . är "det. satt. "nutidens utbildning : anpassas till fram: tidensy behov.” Mycket öäningr or på” ” skolornas skall - känna undvikas, Det gäl : ler: också .att bedriva.en” effek. ti informationsverksamhet om d öjligheter "ärbetsmarknaden. ramförallt mäås- de äleriktad mbitioner ifråga om. yrkesval gi vika, för elever: skinerna skall: prestera sitt : "bäs-' N HG il en situåtion som "skulle upp stå för Sveriges och' de övriga nordiska ländernas jordbruk i händelse> av . förverkligandet av en .västeuropeisk stormarknad är inte enbart beroende av den nu- varande balansen ifräga om livs- medelsproduktionen: , utan : även av den utveckling som kommer att känneteckna jordbruksproduk- tionen i de nuvarande EEC-län- derna på grund .av den jord- brukspolitik mån nu slagit in på. EEC-staternas planer ifråga om jordbruksproduktionens utveck- ling är,i'grund 'och botten' något olika . 4" de: olika ' länderna, men politiken « «torde leda till.ökning av, produktionen - i samtliga län: der... : ränkrike. har . uppenbara am- bitioner; att öka jordbruksproduk- tionen, ;. och sålunda . expandera denna” sektor: av» sitt' näringsliv. De: rariska politikerna ser i. för. verkligandet av EEC en utökning av «Frankrikes möjligheter att bättre utnyttja "sina stora jordr bruksresurser... ...- . Västtyskland Har av. olika skäl ”bl> a. inre politiska — .en ambition att tillgodose jordbru- kaärgruppens "önskemål :" om ett tämligen: :omfattande " jordbruk” i landet, ?.Bl, ' a. med . hänsyn här- tilt har: : Västtyskland under hela diskussionen -om den gemensam- "I ma” marknaden ' sökt genomdriva så "gynnsamma: villkor för jord: bruket ' som möjligt. Detta 'leder tvivelsutans till ett " bibehållande och : troligen, en utökning: även av. den.; västtyska jordbrukspro- duktione .--Det.. må tilläggas, att man "på "senare tid. har. "gjort 'di- rekta . uttälahden” om” önskemål att?öka den västtyska jordbruks-|- produktionen... Åtminstone. från visst. . politiskt. hål!” har, dylika uttalanden "gjorts, :Vad" beträffar: Italien har jord- bruksproduktionen $i de. bästa också . klart att utvecklingen a dessa båda ' stater kommer 'att leda till en betydande ökning av totalproduktionen inom om- rådet. " Avgörande” för. balansen mellan I produktion och - konsumtion och utvecklingen av denna är emel- lertid : inte "endast. produktionens utan även: konsumtionens utveck- ling. Konsumtionen . befinner sig i en. betydande - ökning. . Under 1960-talet : beräknas konsumtionen av livsmedel : inom området - öka med ca 20 procent.' Procenttalet blir. ungefär lika oavsett om man uttrycker det i värde eller i den åkerareal, -som är, "behövlig . för att tillgodose. konsumtionsökning- en vid oförändrade skördar per hektar, = cv - Beräkningar : har gjorts . över vilken ' åkerareal. som, skulle er- fordras, '. sfhela konsumtions- ökningen under. 1960-talet skulle tillgodoses genom nya arealer och sålunda oförändrade . hektarskör- dar. Denna beräkning .har gjorts för "EEC-området jämte Storbri. tannien, Danmark, . Norge och Sverige, -' alltså . sammanlagt." tio länder. Beräkningen har gett till, resultat att den: erforderliga are- alökningen skulle vara 16 miljé- ner hektar — alltså om konsum. tionsökningen "skulle . tillgodoses vid ..' "oförändrade . hektarskördar och. alltså "genom nya arealer. Detta .. kan : jämföras med den franska odlingsreserven, som är den.. enda. betydande ; odlingsre- serven: i. Västeuropa... Den kan anges. till ca 5 miljoner hektar, vilka ' dock "redan sanvändes. som betesmarker. - Det är "uppenbart; att ökningen av konsumtionen -: enbart ; inom nuvarande årtionde” alltså skulle kunna - absorbera + produktionen från de ' återstående” .odlingsreser- verna, varvid likväl 2/3 av kon- sumtionsökningen skulle behöva 0 jorlbruksprodnktionen sitetsökningen måste . hålla - jäm- inom det västeuropeiska området, oavsett? huruvida vi. enbart räk- nar med EEC eller om vi inklu. derar hela EFTA. eller hela ' Nor- den, kan absorbera produktions-| ökningar av storleksordningen' 15 å 205 procent ' per årtionde, Den intressanta frågan ur avsättnings- synpunkt synes alltså vara: hur länge intensitetsökningen 1 jord. bruket kan hålla jämna 'steg med konsumtionsökningen,: Det gäller för övrigt inte enbart att inten- na steg, eftersom betydande äker- arealer årligen överföres till and- ra ändamål än växtodling. "På grund av arealminskningen för växtodlingsändamaål. måste alltså om nuvarande balans skall kun- na . upprätthållas ' jntensitetsök- ningen ge resultat som är större än "den sammanlagda" » konsum: tionsöknirgen. . Av /intresse 1: sammanhanget är självfallet till vilken! del den totala , konsumtionsökningen be. ror på ökad folkmängd resp. ökad förbrukning ' av ' livsmedel per 1960-talet beräknas : innebära | en konsumtionsökning om ca « 20 procent 1 tio av Västeuropas län- der: :Härav' kommer 8 4 9 pro- centenheter, alltså ' nära hälften av konsumtionsökningen, på ökad folkmängd. Resten beräknas stå i "samband" med ökad : standard, Standardökningen - kan påräknas vara av övergående : karaktär. Den "har under de senaste 10 å 15 åren haft stor. betydelse bl. a. i Frankrike och Italien, :Betydel. sen härav kan beräknas komma att minska, . varvid. den totala könsumtionsökningen :; sannolikt inte blir av samria 'omfattning som" under 1960-talet : I samman- hanget "må. nämnas, att konsum- tionsökningen under 1950-talet var hela 385 procent. Då-:hade man emellertid att utgå ifrån 'en myc- ket knapp försörjning på 'grund kt ar dare Vönskar.: någon överproduk- tion," men de 'vill: begränsa'. pro-l : duktionen. genom . omställningsät- gärder 1 enlighet med ' rationall- seringens krav. Hr Erlander bör i nog i eget intresse sluta” upp med sina löjliga 'försök ” att. inbilla jordbrukarna, att de: kan få bätt- re: inkomster genom : sänkta pri- ser, ot Ne . belt” så. hög i år som 1' fjol. Sträng nu ändå” erkänner: att det är, en. hektisk inflati on och att det nu” verkligen är "risk; för den "svenska :kronan, person. Det har förut nämnts att |- " batten, är mest: bara "uppvärmd Ingen - av: ' jordbrukets . företrä- ti : Inflationen :Sverige' är dub- Vi undrar: om inte” hr "Gunnar gå lan "Göteborgs-Posten : äl [el ”..Bostadsprogrammet. som . social- demokraterna, kastat än i. valde- pytt-i-panna på en rad olika upp- slag, ambitioner och offentliga utredningsförslag, som redan -för- ut varit i omlopp. i vår bostads- politiska ” debatt. > Det ' enda nya M man "kan "leta" fram” Kr "denna uppreklamerade ”nya , giv” "från regeringens: sida, är. ett” ganska vagt uttalande, om att man ”bör överväga ' ökad 'produktion'' av småhus för uthyrning”. Detta kan i och för: sig. vara. en tilltalande |1 tanke, men eftersom efterfrågan på tomter: för . småhus veterligen S bostadsproduktionen s inte att "ök j bostadstillgången. te "lång rad: utredningar. och .8a manfattningen" äv. "en ”lika' råd . gjorda... att - det. -är- " osannollkt.- att . det genheter I år.: siffran trots "allt skulle uppnås; så blir. det" fråga 'om mängde av: I”jgångsättningar på "papperet? den hårda vintern: Och -nu" söker 'de alltså dölja ' dessa "fakta ; Västerbottens-Kurlren. | Konsumenternas . "intresse ligger. valfrihet ' ifråga om antal Jä genheter, lokallsering inom, kom”. munen och boendékostnader; och val mellan” privat eller: koopera: vt boende. Den valfriheten" har inte förunnaäts ' dem : med" , nuva rande bostadspolitik. . En föränd: + ring i fråga : om synen på k kurrensfaktorns ' ett av? villkoren för en resultät- möjlighete r ivandé bostadspolit! a Sundsvalls. Tidning. "För ' att vara summan” äng förhandsavis: ringar r det socialdemokratiska bostads: ch markprogrammet " intes” framtidsplan att bygga nägot år, ter, Det jär en" "reträtt" in : leringsduniitöt- H ' Vestmanlands' Läns Tidning e, "Regering! och "fegeringspartt, vet kall kunna ; påbörjas 92. 000 De vet att om iksom i slutet på fjolåret under områdena länge varit 'mycket in- iv: "Inom vissa regioner, där D storgods som ti digare varit exten- genom , 'allmänt orerande. omi vad de- hoppats skall ske — fram: till hittills varit större än tillgången, tillgodoses . genom ,intensifiering, dr åa lägen v ”"Ikommer en sådan omläggning a " klart. att. konsumtionsök- Den sociala värderingen av av krigets efterverkningar. '; >» + ollkabyrken är förvisso en be Pasis de seat CP. ” kommunala församlingarna, Den ". Serna som nu förekommer sti- . mulerar .inte väljarnas intresse klar författningsreform ' innebä- " de rättellgen skall vara. N Sok "JORDBRUKET HAR INTE: . tydelsörun faktor att fäkna” med : ende varfanterna” om reportage" frä isk.. konferens: folkhögskola; vari” i-förbigå&nde att:en-debattdel- ma; har det nya "förslaget ä Den: dirigistiska syn "som sö claldemokraterna ”!' bygger ." på mäste . avvisas.' .. Centerpartiet har gjort det vid "många Villfäl- len. Den : kommunala - .dentokrai "tin rymmer värden söm ”enligt vår. uppfattning: in ";kan -und- varas, Någon - :sammanhländning, av "kommunalvalen: med.» valen till riksdagen ' börsålunda "inte I "Nykterhetsprofessor förekomma. demokratins kommunalvalen 1 långt större utsträckning än som nu är fal- let präglas. av de kommunalx frågorna" och det skulle” bli. fal Jet, om valet bara omfattade de I den: kommunala Nikspolitisering' av. de kommu; nalvalen . föregående : valrörel- för. de -:kommunala spörsmålen. Det finns än större anledning att beakta detta med tanke på den pågående utvecklingen mot allt större kommuner. - Grundlagsberedrjingen borde fundera mera på den kommu: nala självstyrelsen,' .- ">. = "ac "Det. är egendomligt att soci- aldemokraterna »skall ha så svårt att acceptera en enkel och rande vatt" hela riksdagen väljs vid ett och samma tillfälle och "satt kommunalvalen ffår bli vad :. BLIVIT DET STRIDSÄMNE ' . som" socialdemokraterna hop- pades på't ”"Wåras, menar D a gens Nyheter: J ordbruksministerns utspel har 1 varje fall inte gjort något större intryck i- löntagarleden, även om bönderna, blivit. upp; retade -över vad de betraktat som ' diskriminerande : . påtryck- :intresse, måste lydagep, HP På lö > regeringspartiets. H "inlägg .åberopat ett professor . :. Bengt erligt. sätt. fick det utkommande > AB för sig”ati rofessor . Lambert Varit :personlige n” ”närvarande vid: sensationsartikel :med rubriken: des; det" hela; till:” ""Nykterhetsmän kräver to- »talt; spritförbud. ken" införs”. ” missuppfattade) . alltså 'en fet. och präktig anka.” Dagen 'efter;" alltså 'den 12 au- gusti, kundeée:; AB: också ' berätta, att "rubrikerna i gårdagens Af. tonblådet. -utläste " en veyitabel telefonstorm”: 'av. upprörda” och oroliga röster, Detta hade föran- . lett »AB: att tillfråga en ..del-le- -.dande; mykterhetsmän om. för- slaget -— och resultatet. blev en- Egt AB: S egen formulering ”svar från .nykterhetsfolket, som ' av- ;färdar förslaget som alltför .Ony- "anserat" och politiskt omöjligt”. Totalt bomskott, alltså; våt -Den enfaldige kan naturligt vis:fråga, varför ÅB inte gjor- de "någon -kontrolfråga någon: stans redan ' innan man' lät den feta ankan flaxa iväg i spalter- na? Men man höjer, ju "läsvär- : desnivån . betydligt 'på det här sättet. Man får en löpsedelssen! satton, när: man : hittar på” lög- nen, 'och en, när man slår ihjäl . den, Det är på det” sättet” som huvudorgan " främjar den fria'och mer. pyan " serade opinionshildning,” . statsminister Erlander "med vär ta ånser. så betydelsefull, produktionen": komma :» att.” öka. Styckning; ;av storgods 'har.'ingått som: ett led, i, den .itallenska.jord- bruks] olitiken "under i hela. iden "påverka "Italiens produktion. är: dock - ovisst. Italien. har. samtidigt en mycket betydande "ökning; i. konsumtio- nen, ' speciellt ifråga" om 'animalie- produkter, v' vilket. kräver ökat underlag. .från.» växtodlingens : si- :- Inom Nederländerna och. Bel- g:en torde jordbruksproduktionen i'stort sett vara" så intensiv att någön: ytterligare”. väsentlig -: ök)! ping. inte. kan :påräknas, : :..; "Det ; förefaller .. alltså . som om de väsentliga faktorerna i EEC: bruksproduktionen :: skulle vara Frankrike och: Västtyskland, Det .essa , båda "länder, som i stort sétt” kommer "att "svara för; för. ändringarna i tionensz. volym < | rand sivt brukade nu styckats, torde ni "Hur l «|som:' helst, inom j3e8 o huva årtionde ör:v att. tillgodose kningen > vid ändrade” hektarskördar 7 ge en. antydan ,.om: svilka., problemen blir." för : framtiden.” Siffrorna «vi-, sar att. de,nuvärande; expansions- möjlighetérna.. råga s om., areäler egentligen. ä ? rande, ärtionide Tär det: tydligeri icke. något . problem >, att ;. hålla Västeuropas » balans: mellan pro- duktion och konsumtion: :oföränd- rad. +, Intensitetsökningen. :-':kan emellertid --inte drivas hur Jängt in huvudsakligeri = "Sveriges: Utsikten int firar: iden” franska: | valutareserven, : "konstaterar'> den ;j Economist 'versikt « över dukten under ' nästa." kommer att: vara oförändrad. me- dan. priserna stiger :med ' över” 6 procent "och. valutareserven håller . sig," oförändrad. -.. Kreditätstram- För över” : blånar Lofoten väg: längst vid:-horisonten anar man redari det bisarraste av. landskap med -pucklar. och taggar, ' sterila kammar : och : hornlika . toppar.» I ett. nu; :; kringsvärmas vår "ångare av. "ett "moln av: fåglar, sillgriss- lor; ” som .flyger 'upp i bullrande streck, tusenden skälvande vingar. bollar. upp i ett solbelyst moln och sprids som dansande flingor under fjällstupet,, medan rymden genljuder av. skärande skrin. - : » Detta var: mitt första intryck av denna egenartade övärld, ett skådespel . av : mäktiga . proportio- ner "som - fängslade alla: ombord. Från rännor och. klyftor susade mängder av alkor med vingarna utspända :-som vassa stålskärmar ned mot oss, men just :som de nådde över, vattnet bromsade de upp, farten och gjorde en skarp Och . se. där! Med vingarna vitt utbredda seglar. en alkmamma i väg och: på hennes: rygg sitter en liten unge klängande sig fast som en -ryttare,, Andlösa - följer vi den hisnande färden, skall den lille” klara sig ned :til vatten- Jo, sannerligen! men: det :: väldiga lufttrycket kan på flera hundra meters "höjd sopa ungen . från moderns” rygg. gen .:med '; snö. .på tinnnarna. och' sväng innan de dök ned på sjön. ytan. för :det skarpa .vintidraget?: inte för : alla” ungar går det lika lyckligt, . De": "snappar alltid - två” sillar” ie taget :”med' ' näbben - och :; ; ytterst sällan tappar de något av bytet. Dåsiga : och -övermätta lyfter and- ra på vingarna” trippande undån med ' fötterna för > sjöarna” som våldsamt" 'slår "upp' mot' fjället. : "Nu är" vi tätt invid” land och sér tydligt det” lilla ' fiskeläget med-:sina / små. torvtäckta' hyddor som, likt en ' flock -får: gömmer sig under; fjällbranten; Det "före. faller, - som tryckte” de 'sig "nära samman för att skydda sig mot stormen. Och det behövs sanner- ligen, för här går ofta de hårda vindarna 'så 'väldsamt fram att man är nödsakad att ibland ked- ja: fast "husen 'vid klippan för att de' inte skall blåsa bort, Men att man här uppe i Nord- Atlanten mellan ett par Lofoten- öar — skulle”. återfinna . sagans Scylia och ' Charybdis vem hade kunnat tro det! Ty en me. ra naturtrogen kopia av de båda vidunderliga .'. strömvirvlarna ' i Messinasundet än Moskenström- meny låter. sig knappast tänkas. I vackert väder och normalt tid- vatten ser strömmen bara ut som en lugnt flytande älv, en strim- ma i havet, men under. storm springflod blir den :fruktans- värd, "ett :ginungagap, som åra |T kar allt. som: kommer den nära. Bäst: man. 'kryssar intill ström- men kan den svarta tjockan kom- ma ' plötsligt "som -om den tömts ur" en ”säck-och då är, det fara å färde.” Vågsvallet. bara. växer och "blir. allt väldigare 'och lyckas man: till slut: nå. en:-holme eller ett skär helbrägda kan man, skat- ta "sig . lycklig, : vvs En gång hände det att en ny- komling på ön Röst en: morgon begav sig ut på havet. Det var då han begav 'sig av” lugnt jning ' av; guld-' och |. .Janseddac brittiska. ,nyhetstidningen ;' ån ationers "eko-T,, Sveriges: del.noteras'”att a ökningen :: av ."bruttonationalpro- i budgetår nätt ” ”efterkrigstekord” och restrik- tioner» har” införts för. kostadsbyg balansen :Fordar heter”. det. .Ocksö v de: nordiska / Norge -. den istabilaste:: ekonomin med små prishöjningar och ”öka- de 'valutreserver medan”den "dåns- ka - tillväxttakten i. minskas priserna stiger: -Finland har -sta- bila" priser... men: minskande" til- växttakt och krympande; reserver. "T: Västtyskla har: illväxttak: ser man "att "kreditåtstramningen gått' för" långt . men fina; export- siffror, har: lugnat. farhiågorna. för |" Inättligt men = Priserna. "stiger |t hållande. som är "Sverige även: om man : har:s: kreditåtstramning, i samband ,. med. -löne::-och) opriskon-] troll. Räntan ; sär. höjd ' och: frukta "stora löneökningar. gien; har. regeringen. ingripil Pris-...och.. skattesänkningar | resultat;” Man har :satt: ett. tak, kreditgivningen:' och '”frusit” ”pri- serna på vissa. varor för tre 'må- nader. framåt, Tillväxttakten ; sti- väder men, snart "kom en spring- flod och han var nära att ryckas] med "av "strömdraget och han tänkte att nu var hans sista stund kommen. Ute vid bankarna skar: solen. igenom de. gröna stupande störtsjöarna . och skummet ' stod från den brusande malströmmen vida omkring. Aldrig hade han sett en vildare syn, Till all lycka drev båten mitt i djupaste ström-/ men långt. från bankarna.: Men vad det sjöd runt omkring ho- nom.: Han ropade åt sina bägge kamrater i. båten så högt han Fa «England ser det lite sämre ut ger medan prisnivån och .reserv- 1 tillgångarna. är oförändrade. ;, Nu för, :men : Wilsons och" Browns ”nödbudget" ' skapar »en'. deflation som. skall rädda pundet, Ökning. en ' av Drigdonation alprodukten I > minskar, : priserna är: låsta och reserverna har under det senaste året åderlätits ytterligare en hel del. 1: USA, slutligen, har de stora guldförlusterna medfört hårdare kreditrestriktioner. "och": fruktan för inflationstryck "på högkon junkturen; " (Forts. å gid. 7) senare PEEEn av sjuttiotalet. m. -ochj? Jmar = öda chtiske ”uttalånden ”ör unliga? Gustafss sons ss senare ; ten .bromsats.”Pä” ”en "der" "häll. an: |. > ” ; jobbarkompisar = all brytä' den könsskillnad- .&0 v) stär i.att nästan” bara individé av manligt ' kön” r fotbolls? mtras- serade, Jag" "Kanin se 7 VM tu: iné- ringen fr. 0. Mm. 'séräifinalernid; I min tjänst som ”Påstor' har jag många gånger: besökt. patl- enter som i åratal varit :bundha vid 'sjukbädden,'' ofta: under'.svå- ra ' lidanden "och" med föga hopp att någonsin . bli. bra igen.: tiv ' Ibland ' försöker ' jag : uppmunt. Just nu far vi fram under en: nästan lodrät klippa. ' Högt uppe. på det nakna "berget sitter mäng-. der av skarvar beredda att dyka..: De" är kända som . fantastiska : sillsukare och jonglörer av rang ra sådana patienter med att 'säga . dem, 'att ide bildlikt. talat befin- ner.'sig 'V en tunnel; Den :kah vara. lång och mörk; och” man ser inte öppningen. Men det 'är é inte: en grotta;. det: är. en : tunnet, Det betyder att den; har en' gång eller .öppning, även om” vu : Jinte-.ser. den, I: sinom tid”kom- + | mer de att skönja. ett ljusskim. . : mer. i fjärran. Det kommer" att ningsåtgärder.. Hr Ohlin tycker sig kunna konstatera att social "demokraterna nu slagit till ret- - rFfätt och att Erlander försöker gjuta olja på:vågorna.- Det. må vara. hur: det vill med den sa- ken, men det ligger åtskilligt i folkpartiledarens 'konstaterande att minskningen av försörjnings- graden till 80 procent kommer att: 'ske tämligen oberoende av - let, på privata "initiativ utan by- råkrafins sanktion och bevågen- ” heti men 'de frigivnas anpass- . statliga åtgärder. Befolkningsök- ningsproblem är så svåra, åter- öka "efterhand och bli. klaräre, Aingen och den samtidiga EN 2 0 od, fallssiffrörna 'så höga och den « [och slutligen skall de bj befinna: ag . : krympningen av 'jordbruksbe-| / Kriminalvärdsstyrelsén lät sig " Slutna kriminalvården” så .efter- : Jutanför tunneln. : Oe «. Vi känner: oss : nedslagna och missmodiga,. emedan ,vi ibland inte ser någon lösning på våra ' problem. Men om' vi vänder oss till Kristus, så upptäcker:vi” att varje. problem :är "såsom en tun-. nel. .'Täget kommer , alltid : ut. då Idet håller sig. kvar på ;rälsen. Spåret som vi. mäste, hälla 'ös8 till; då vägen går genom " tun- neln, är' tron : på: Jesus. Kristus. Om » vi. häller fast ..vid, vår tro på Gud, så .skall..han —, efter alla svåra och Prövosamma” 'stun- der ”— "föra ' oss in r sin? frid 2 och 'glädjes = 7-5: (olknifgen får denna : effekt. Samhället behöver inte driva på - men "bör göra allt för att un- derlätta -omställningen, "7 . Kanske problemet om några är blir det motsatta: Hur skall man , kunna . rekrytera Villräck- ligt. många”? jordbrukare, villiga | att. stå .de risker som är för. knippade med att driva fram- tidens mycket kapitalkrävande - jordbruk? kommenterar . Han- delstidningen. Ante representeras” vid den” uni- ka ”tjyvriksdagen” i Strömsund —"det kom en byrådirektör och "några" kriminalvärdsassistenter, men: som ” privatpersoner - och inte som' "kriminalvårdens .tales- män, de: framträdde av eget in-| tresse. och. kunde'f ingenting - sä- ga” på "tjänstens "och ämbetsver- kets: vägnar. "Nu var konferen- sen "Visserligen planerad och ge- nomförd;” helt utanför protokol- . bliven och otillräcklig att kon- -ferensen var mer-än väl moti- .:verad," trots” sina . formella bris- : ter, Så viktig och så motiverad att generaldirektör. > Torsten Eriksson borde ha- infunnit sig|' på. ämbetets vägnar, eller i vart fall, Att ; Sig representeras — även om han tycks mest intres- sera sig för kriminalvårdens "mera fängelsemässiga aspekter, säden (Magens Nyheter)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.