! 1 ' i LAHOLMS TIDNING a I Lördagen & den” :20 anigustt :1988: $, ln —LT Lördagen den 20 angustt 1966 L T ee Wilson samlar krafter - Premiärminister Wilson kan nu ta sig en välbehövlig se- mester på Scillyöarna. efter att med tillgripande av ganska frä- na metoder ha trumfat pris- och lönelagen genom parlamen- tet före sommarferierna. Men främst behöver han: sin vila för en kraftsamling inför hös- tens. stora .kraftmätningar. på fackföreningskongressen I. sep- tember "och . labourpartiets års- kongress; . månaden därpå. Det är” äär : Wilsons ställning på längre” sikt verkligen kan hör tas. Wilson har i sina. nästan förtvivlade ' försök att komma till rätta 'med den ekonomiska krisen och- rädda : pundet ' från devalvering' allt" mera kommit att” tillgripa” konventionella ” de- flationistiska medel, Av. labours program för en expanderande - ekonomi med full sysselsättning finns -.inte mycket kvar, Löne- stoppet, som påbjudits för” att . stävja. den 'stigande inflations- spiralen, och den, arbetslöshet, som utgör en följd av de se nast beslutade regeringsåtgär- . derna, tilltalar. naturligtvis fack- " föreningarna ytterst” "litet... Frå- gan är nu "om" Wilson har så SKÄRPTA KRAV STÄLLS Mn på jordbrukets ' "utövare ifråga om utbildning” och kunskaper, om vi skall få det totalt sett ef- fektiva" jordbruk som ligger: i bådé 'häringsutövarnas och sam- hällets intresse, påpekar Jord- 2 brukarnas Förenings blad: ne Y " "Vid det halva hundratal lant- bruksskölor som : förmedlar -hu- vudparten av den” grundläggan- de ,utbildningén har: de senare ären en :-:glädjande tendens till ökad” elevtillströmning '; ; märkts, men..t.år. har..det .- 4 -Juften:-le-. gat en: pessimism ifråga om framtiden” som” tycks” komma många. att tveka om 'att utbilda sig. för jordbruk, enligt vad che- fen för Läntbruksstyrelsens. un- dérvisningsbyrå byråchef Gösta Ericsson förklarat. I och för sig kan' de omkring 1800 som årli- gen bevistat . Jantbruksskolorna tyda , på ökat. utbildningsintres- se, om man tar hänsyn. till den stärka ' reduceringen "av jord- brikarnas antal, Byråchef ,Erics- son anser dock inte" att" dessa 1800:motsvarar det utbildnings: behov: :som finns, och vi har alltså kommit in 4 ett. trängt-lä- ge ifråga. om rekryteringen. Ett | extremt: exempel söm; bekräftar byråchefens farhågor är f.ö.” att Tornedalens .. « lantbruksskola tvingas -' till ansett det gens majo- je” ritet beräknade be viga anta let elever i grundläggande ut- bildning är för litet; och även att en snabb utbyggnad av vux- enutbildningen bör komma : till stånd: cs "Särskild" yrkesutbildning ' bör inte heller såsom majoriteten menar förbehållas brukare un- der 45 år med företag om minst ,20 hektar åker, Det vore ju främmande för vårt utbildnings- väsende i övrigt och” skulle dessutom ha en hämmande, ef-']. fekt på strukturutvecklingen, eftersom de som. har mindre fö- +» retag och-vill utveckla dessa in- te skulle erbjudas möjligheter” att förvärva de kunskapsmässi- ga förutsättningarna; - Man skulle knappast "heller | tro att detta sammanfaller med ”Arbetsmarknadsstyrelsens jord- brukspolitiska -arbetsmarknads- program. Från dess sida har, så ” vitt vi vet med framgång, prö- vats företagarekurser för såda- na som vill driva moderna far -miljejordbruk. DEN SOCIALDEMOKRATISKA " VALUPPTAKTEN .. verkar att vara ett besked om att både statsministern och hans . partisekreterare är. inställda på förlust, anser Norra Väster- botten: sn vt Det. är två teman som kan väntas sätta sin prägel på den Eocialdemokratiska valrörelsen, att döma av upptakten från par- tisekreteraren och partiordfö- randen. : Det ena är förnyelse i politiken, det andra är oenighe- ten: på den borgerliga sidan. "Anfall. är bästa. försvar” reso- > nerar; man tydligen i,det nu- varande regeringspartiet, som ju startar valkampanjen från - ett sällsynt : långt utgångsläge. För- troendet för regeringspolitiken sviktar även långt in i de tidi- gare socialdemokratiska leden, ochsatt' man känner sig sitta löst i sadeln framgår av det ovan nämnda : ämnesvalet. Det .är som om .hrr Sten An dersson och Tage Erlander vill säga till väljarna: ”Vi förstår att ni-tänker focka' oss, men hör på...” stark kontroll över andra grup- per inom partiet, främst parla. mentsledamöterna, att han utan att få sin position alltför skam- filad "kan rida. ut. stormarna partikongressen, ” Trots den: pers Wilson. har labourkon- gressen är ändå hans allt över- - skuggande problem ekonomir, " Hjälper inte .de senast signa- lerade åtgärderna med ett totalt pris- och lönestopp under, sex månader och en utomordentlig ytterligare sex månader, måste en devalve- ring av pundet bli aktuell, Wil- son torde under sitt besök ny- ligen i: Washington” av ' presi- |. dent. Johnson” kraftigt ha upp- " manats, att "inte. tillgripa den utvägen. Han” fick” förmodligen löften om: fortsatt åmerikanskt stöd för "pundet, men i gengäld torde den : :amerikanska rege- ringen ha” "begärt fortsatt : brit- tiskt stöd ' för: den amerikanska politiken » i." Vietnam och fort- i Syd: östasien. . Detta försvårar I hög grad : Wilsons ' möjligheter ' att |. genom att "dra" -tillbaka. trupper foch experter från detta "område, nå- 'got som: "delvis . dock'; kommer . att'ske som en. följd .av. avslu- "”konfrontationen” "mellan "Indonésien” och” ” Målay- sia "Av" liknande: -skäl ter. sig en "förbättring av betalnings- balansen ' genom ett tillbakadra- gande. av Rhenarmén” svår; här västtyskarnas att gå igenom 'på försiktighet under' satt brittisk .”närvaro”. minska ' valutautflödet? tandet "av - kommer - OCKSÅ önskemål, . Trots detta - kommer "Wilson ”eler--hans.. efterträdare en dag att vara tvungen att välja mel- inter- nationella, roller; mellan att va- ra en på Förenta staterna stödd ötillräcktiga resurser, eller- att. utgöra .en av hörnpelarna : i-ett nytt och: allt mera' enat Europa. Uttalar 'man | bli” - sig klatt och definitivt för den torde” inte. general de lan” Storbritanniens". två världsmakt” : med” senare,” Gaulle ha något att invända. »könstaterar: baptistsamfundets Otidning | "Veckoposten" efter att ha” tagit del: av-Lis”Asklunds PM angäende vården på” ålder : domshem: Manne = "Mycket: har gjorts från :sam- på .-hällets:sida; men åtskilligt äter: fer står..Pensionärerna får -god: mar teriell 'omvårdnad,: men: hur är det méd' den andliga stimulan; isen” Något måste" göras på det- |; ->ta område och 'det shabbt. Det är oansvarigt att behandla våra gamla ; så slentrianmässigt. Al- . derdomshemmen , mäste . få "den att tid över för individernas ' behov, ': - Men är:inte" detta. med en strömlinjeformad yttre välfärd något signifikativt för vårt sam- i. modern " $ämhällssyn” kän uttryckas i or- den solidaritet och välfärd, men det: förefaller som :om : många just i detta samhälle ”lever i en känsla av isolering och menings- löshet.' Varför? Jo, den person- har blick för materiella värden, men glömmer andra väsentliga sidor i vår planering. Ett högt drivet och . arbetslivet, standardjakt och. status —se där några 'av nutidsmänniskans pro- - blem. Många företag har infört en kontinuerlig årlig hälsokon- troll, men hur är det med den psykiska vården? En sådan vård skulle hjälpa många att komma sina' . problem. Mycken .kraft .skulle frigöras, .. Nu har frågan om den: psy: ålder- : Den "borde: tas: upp i ett vidare sam- manhang. Det finns mycken per. utrustning "som 'krävs för" personalen skall få "mera , hälle?. Det Gentrala liga" kontakten 'saknas. "Vi . arbetstempo, motsättningar — i ” spänningar ' till rätta med kiska "vården vid våra domshem aktualiserats, - sonlig hemlig nöd i välfärds- samhället, sammanfattar ningen; TNT eng NYKTERHETSRÖRELSEN H TN -HAR I ALLA ÅR BöÖNAT hos statsmakterna för en ökad alkoholupplysning, skriver Vä s- terbottens-Kuriren i en "kommentar till Dagens Nyheters förslag om en bred sådan upp- -lysning ”utan: alla "värderande inslag”: sr ve När man erinrar sig att stå- "tens beräknade: inkomster detta budgetår. på. den. totala alkohol | - sig kronor, framstår 'en sådan bred saklig, . alkoholupplysning . som DN ef- terlyser närmast som en ytter- ligt: blygsam. motprestation. Det kan inte anständigtvis försvaras, att 'staten 'pungslär alkoholbru- karna på två miljarder utan att allsidig - upplysning om ' alkoholbrukets i dryckshanteringen- belöper på cirka 2 miljarder ens ' tillhändahälla :'en Mor tid- på I "Madame " Tössands vaxkabl; nett i London träffas all: världens celebriteter, i , bästa” sämja, Där konfronteras en .. halvutslagen Cassius...Clay «med - I kung Haakon av Norge,' Winston . Churchill. och Påven: Paul VL- har:/Madame -Tussauds vaxkabi- turistattraktioner. - Vaxkabinettet har .en: mycket. fängslande histo; "ria ock <dess» grundare .Madame Tussaud, som . dog ,1850, .stod .un- der ”en period i världshistoriens centrum, »- : För. att börja : från. bi jan: I mitten, och..slutet... av -. 1700-talet var. "det. "mycket. svårt. för unga läkarstuderande" - att , 'skaffa . sig anatomiska ”' preparat. , I . Bern fanns det dock en läkare, Philipe Curtius,. som var fingerfärdig och själv .gjorde.;.i:' ordning: de ana- omiska , extremiteter, . som. han behövde. Han. modellerade också sina -vänner, .som :övertalade .: ho- nom att. försöka :-sig på: en. ut- ställning. 'Bland-. gästerna, var Ludvig .XV:s : kusin - greve Conti, som blev så 'begeistrad att han- skänkte. Curtius: en -ateljé. i Paris och "i övrigt stödde honom ekonomiskt på alla tänkbara sätt. Curtius dotter. Marie visade re- dan; på ett tidigt stadium att hön hade ; ärvt faderns förmåga: att forma i lefa och vax. Ingen skulle väl tro att' Curtius och hans ”Cabinet'de:Cifte” tack vare Marie. skulle utvecklas | till "det berömda "Madame Tussauds "Vax. kabinett”.;. 2 hämtade Curtius i. början, av” re: i: Frankrike ID TV:folkets : exhibitionism,” ”pår > inga. gränser. I Önsdags , satt studiomannen Ake' Starck. inför fem tillkallade, journalister. och talade” i fyra” timmar, om "sina - ”anställningsförhållanden. ; Han tjänade så gåligt att han ”mäs- va -sig i parkerna , för att det "skall gå ' ihop”. Han hade i in- "te -råd med. bil. Han: fick inte "se sitt” namn i TV-rutan. Han var så Jedsen, så. Han ville, slu- "ta 0 i si På torsdag "hade. eftertankens berömda .blekhet satt in. Efter "ett samtal med sin produktions- chef kunde denne berätta att Starck” inte ':'alls." ville - sluta, "att: han var nöjd med /'sin lön och ått han fann” arbetsförhål- ; landena ' fullt tillfredsställande. . Och i DN blev. Starck i tillfäl- le att tala om att han hade be- vis för. att' folk tyckte om hoj nomt — De' skriver och frågar "tesen varför jag in e sjunger. och så, ; men "det är! ju inte mitt jobb.'! "Det..är skakaride med denna självspégling.., "+ (Göteborgs: Ifidningen) ua " personiliga 'vådor och sociala ska- ; déverkningar. i Om de. ansvarskännande krét- + sarna. avi. icke-nykterister ville «| förena sina krafter med nykter- ;hetsrörelsen i syfte att driva , fram en sådan med' alkoholpeng- "ar finansierad saklig — alkohol- ” upplysning, skullé 'detta kunna bli en verklig vändpunkt i den "svenska alkoholpolitiken. Att på lösa och. diskutabla . grunder, sprida skadeglada på » ståenden om att hälften av nyk- » teristerna år smygsupare, kan däremot knappast..betraktas som [i någon positiv insats i nykter- hetsdebatten. SS I generationer |" nett varit .en av:Londons största |. . livs .svåraste' uppgift — att göra I fick hon meddelande om att hen- hon silv sattes att göra :gips- avgjulningar; av avrättades huvu- den, som kom direkt från giljo- tinen,' På detta ' sätt klarade: hon, trots sina tidigare kontakter med kungafamiljen, . clivet. > DÖDSMASK PÅ cs sr + VÄNINNAN: i er Eh. natt : hämtades” hon brutalt i5 sin. säng”och "ställdes inför”sitt en .dödsmask på bästa väninnan, prinsessan Elisabeth,-.vars huvud fördes till henne direkt från gil- jotinen., ' Efter - fullbordat . arbete" fick" Marie. huvudet rakat, "vilket innebar raka: "vägen" till” giljoti" neni so teg Av" ett' ”inisstag. glömde” man emellertid ”bort.; henne, :' och så småhingom "blev "' hon": frigiven,. råen '. endåst.” under förutsättning att hon :skäffade tillbaka till sta- ter. : Curtius:' förmögenhet 60.000 ” fråncs; som ” spårlöst” för- svunnit, Förrän: denna' summa återbetalats fick hon: inte landet? z utt ; H I, oktober” 1795 gifter hon” sig med : en "ingenjör ' Francois ' Tus- : saud; -mén äktenskapet blev myc Me olyckligt. Hon hade .vid den: "tidpunkt ; avbetalat ” francs. Hills franska staten och. sig inte längre hotad. Då nérat allting och. tog endast med sig;/sin. äldste son, medan: maken och den ” "yngste; stannade kvar - "UTSTALL. ill Hon" fors till. Dover, öppnade en utställning med 70 masker. av berömda: människor, , och nästan ”allt--var hennes eget": verk. Därefter följde utställningar - k i London, Leith 'i Scottland:' oc på flera” "andra "ställen: "Ar 180 nes man totalt alkoholiserats och satt med..skulder upp. över öro-: nen för vilka' det. gjorts utmät-: ningar i hennes och Curtius sam- lingar -i : Paris. : Hon klarade upp. mannens skul- der" men . nekade” att återuppta samlivet med honom, och hen- nes yngste son flyttade till hen- ne, medan pappan ensam blev kvar i. Paris, Under resten: av: sin levnad betalade 'hon punkt- ” ligt" ett underhåll till mannen och såg samtidigt till att sönerna även” gjorde detsamma,” Den' 16 april, -1850 dog hon; 90--år gam- mal, - Redan ” "1835. ppnade Madame Tussaud sitt första kabinett på Baker: Street, 'mén härifrån flyt- tade hon när utrymmet blev för trångt till Marylebone.. Street 1862, och. där finns fortfarande Madame Tussauds - Vaxkabinett, MORGONTOALETT För att göra ett raskt hopp fram "till våra dagar kan vi be- rätta,:' att . dörrarna: öppnas för allmänheten varje dag - kl. 10, Men redan vid 6tiden förlorar en mängd av: utställningsföremå- «+ | läderföremål . och liknande put den internationella ', situationen . snabbt kan göra "nödvändiga. römdhetérna skall tvättas, om | Sverige har i dagX bara 5000 inte just med tvål och vatten, så-1 alla' fall. Perukerna skall kammas : och . de. fina vita .kra- garna, . handskarna,. kravatterna o.s.v. skall bytas ut, då de na- turligtvis mäste vara fläckfria, Och på samma sätt måste skor, Sas, Önskar "Madame Tussauds. ef. terkommande — , barnbarnsbarn, en. bror - och "en syster — -till- föra samlingen en ny. medlem så Harold Wilson har flera. Igång. t värdering av det engelska pun: planerade" pris. och lönestoppet [0 kan "leda till en sundare han- delsbalans 'gentemot ': utlandet, så frågar man sig om inte en deval- vering till. slut blir nödvändig. Representanter för såväl de kon- servativa ”som ' för, labour har redan föreslagit 'en . sådan - lös- ning, "0 cc Norävästra Skånes "riäningar Folkpartilinjen i jordbrukspo- litiken är försiktig. Men vi är rätt övertygade om att. den av folkets stora flertal uppfattas som realistisk, på ett helt "annat. sätt än de ytterlighetsbud, .. som hit- tills dominerat diskussionen: Den håller .'också. dörren öppen" för lösningar som .omvälvningen , i jordbrukare, som är under trettio |: år gamla. Rekryteringen till + yr- ket är klen, många : är svenskt "jordbruk vara pressa ned jordbruksproduktionen Ne turistnäringen, Inom inte. alltför kan problemet : för inte” att utan att stimulera den, : Vestmanlands Läns Tidning Socialdemokratin och dess par- det. Men''om inte ens' det nu IP ningen omfattar skolning" i arbetsterapi, men mindre än hälften» av. dem har sådan specialutbildning. Och examineringen langsam- takt. - är det en mycket högtidlig pro- 40.000 -- där hon . åta . vänner: ledare - Mao-Tse-tung och . hans högaktuelle ': kollega i 'Nordviet. nn nam: Ho Chi Minh mycket diskreta former till.”off- ret”.—' om. det är-en 'nu.levarideé person .— och hr Tussaud söker upp vederbörande "helt privat öch försöker ”att' föra ett'så' alldagligt samtal som : överhuvudtaget är möjligt : medan han diskret gör små anteckningar om hårfärg, |: : 2.1) ”Den som upphöjer sig, han särskilda drag, . ögonbryn o.s:v, Sedan arbetar två fotografer tyst och: diskret med att ta:en- mas. sa bilder, ha förhört sig om diverse: Ii och : halsmått.”, Hemkommen ' sä ter han igång att med hjälp av fotograferna skapa --en . plaster linamask,; ' där anletsdragen görs så naturtrogna som möjligt. Se. len sina huvuden — världsbe- (Forts. å äs 7. En Kati bland hermerlinerna: i Kommunist-Kinas cedur. . "Man hänvänder .sig under ].:' tisekreterare är ute och' vill upp- förstora motsättningar. inom bor- gerligheten. Hur vore det att.i stället. titta i sitt eget rymliga skafferi ' av. stridiga - opinioner: républikaner ; mot '. monarkister,: nedrustarnå ' "hos brodérskapsrö: relsen kontra de åtminstone. ljum: ma försvarsvännerna,. fritänkarna och "de religiösa; vänsterradika- lerna som dras, till. hr Hermans- son och. de som 'ännuä' spjärnar” emot. .De som läser) program på den borgerliga sidan kan svårli- gen hitta så djupa motsättningar mellan ' partierna. där 'som inom det heterogena parti. som - gäller för .: socialdemokratin. "; och som fått 'en tydlig . läcka på ”vänster- kanten. "Där . växer” ” motsättning- arna, medan de minskar "inom borgerligheten. Norrbottens-Kuriren. "Först på: de. allra” sénäste ären har "det gått upp .för myndig. heterna att. långtidssjukvärdens värsta problem torde lösas bäst och billigast" genom tillkomsten av sjukhem. Ett annat alternativ som får :allt' större aktualitet är den, öppna "sjukvården. Väl be: mannade och utrustade. läkarsta- tioner kan överta en stor del av sjukhusens nuvarande klientel. ; er Handelstläningen : ” Platsbristen ger: älderdomshera- men 'ett allt äldre, sjukligare och mera , vårdkrävandé, klientel, me- ante. följt utvecklingen och orn «tillräckligt för att kunna er, högtidligt deklarerat att han höjts aldrig tänker gå med på en ned-|dra personal till det: härda - aly : betet, Värdbiträdena "är hårt ressade av rena rutinuppgifter och. hinner. ofta; inte sysselsätta sig med 'de gamla, Speclalutblild- för föreständarinnorna ökar. RE. mycket - Dagens Nyheteg - Imga. resultat” har kunnat: re: dovisas av. de många årens. Jabo. . rerande med olika generella '. fart begränsningar. Mot den” bakgran- den kan man. fråga: sig .om det- inte vore. dags från: mynälghetér- nas sida :att tänka om: Det: stinng nämligen många andra sake utföra 'på . trafikskkerhetsområdet; Inåatser ..som säkert skulle; ge bättre » resultat ” i" de” pågående strävandenä att. minska träff döden. Det mäste" dessvärre” konstat: ras”. att det ' 4 värt land : brustit åtskilligt ' i förutseende här» i gäller att. ordentligt backa". up 1 alltför många. fall har man laborerat. med pr till ett -turistland i långt; grad 'än vad som är fallet; Dettå. får: inte hindra att vi nu: gör: vårt - bästa för :att- snarast möj rera' skadan: t så vi "heller: Inget turistland.- "Natioc nér som av ålder” är>vana” vid turisterna ..och medvetna "om'.tu ristnäringens ekonomiska, bety: delse inrättar sig "däremot: på; ett självklart > sätt för att. ta: resenärer och ge: dem « sservice; oe Upsala Nya Tidning "Checklönesystemet, är för både löntagare och 7 Men: det kräver en- fullständigare service från ' bankerna än » söm de .nu ger. -Lördagsöppet' några timmar är en. rimlig begäran. Ingen - missunnar bankanställda femdagarsvecka: 'Men säkert "finns de som vill göra 5. ki extraknäck och helt -omöjligt - skall - det väl inte vara: att få extra. "personal. Sundsvalls Tidning dan. läglönerna' inom « vårdsek.] . skall »blivå förödmjukad” varefter.' hr . Tussaud ÖN drar sig tillbaka,' dock : efter. att | 2 ”Publikaner' och ;skökor 'sko- Yr gå in i Guds rike- än I”. I Det" synes sålunda | eligga väl så stora svårigheter ” för Herrens vigda - tjänare att 'komma in i himmelriket.” Skälen -härtill" kan förvisso vara - mångahanda, Vi läser i en av denna söndags texter dessa ord, riktade till, de skriftlärde: ”De binda ihop" tunga bördor : och lägga dem på män. niskornas skuldror : Ai De göra sina böneremsor breda och hörn- tofsarna på sina mantlar stora”, Men lyssna ock till dessa i'san- ning märkliga 'ord 'l samma text: ”Ej häller skolen I kalla ' någon på jorden eder ”fader', ty en är eder Fader, han som är I him- melen.” Fader vår, som är: i him- melen. Helgat. varde ditt namn ..: Man kan undra vad alla 'dessa den nya tidsålderns präster, som så ofta och gärna låter kalla sig ”fader” (fader' G.; fader H,, fa- der 1) har att säga om dessa Herrens ord." Man skryter helt med de egen- skaper som man inte känner sig säker om att äga. - a - Sanningen nar dita: mer frukta av ' sina försvarares het- en monter finns tungviktsmäs.- . taren Cassius Clays ännu ej preparerade huvud -. och" nägot till- N ” fygade extremiteter sighet än av sina motståndares argument, För "Laholms. Tianiing av kyrkoherde Gunnar Lönrot, Stå I Visby” stift: M Jesus sade . till: övers präster! | vi att | a . 2 år skulle man våga geruttryck för "en. vänlig anmodan - till «de unga, för visso nitiska,. tjänarna : i. den. himmelske .: Faderns. vin; IR "att de ville avsäga" sig 'den- na... ”fade ”"benärnning, ” "Att som ' mest synes likna . biskops; kors i långa kedjor. Ått- de: ville avlägga alla .sina” många:-fotsida mantlar med eller utan hörntöf? sar. . SÅ "Ja, agens. texter ”inbjudet osökt till dylika reflexioner, Hör' Herrens ord! ”Den som upphöjer. sig, - han . skall bliva förödmju; kad”. - ". 2) ”Den som, ödmjukar så hå skal Sva upphöjd”. sen ”Gu: misskund i syndare”. a dig över mig Du fattiga, - syndiga, öj pur klädda medvaändrare aan Du, som får vila i fader ' Abra:' blott en liten tid naiv att'Fför: Dn bredvid ' dina fäder. 1 en. enkel. grav. på din 1 kyrkogård. : försår es till Fader vår, som är i himmelen. Hör Herrens ord! ”Den' som öd: höjer sig, han Skall bliva: upp: Allt vad världen” lovar, ; Varmed. den begåvar, Ära, pris och gun, "Jag ej eftertraktar - Jag det "icke -aktar Mer än. stoft .och mull. Innan. kort ! Det håstar, bort.' | . Jesus evigt: hog mig blive .Och mig livet giver. (Sv, ps 1285) > EN I a hams sköte "en gång. ' Du, som; 7 Du får gå hem ' vättfäraig. Hem. =S vw
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.